Skatteutskottets betänkande nr 64 år 1974

SkU 1974: 64

Nr 64

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974: 181 med förslag om skatteregler för aktiefonder, m. m. jämte
motion.

Propositionen

I propositionen 1974: 181 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

5. lag om ändring i lagen (1974: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

I propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för aktiefonder.
Förslaget innebär att aktiefond skall anses som särskilt skattesubjekt
vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga beskattningen skall
samma skattesats gälla för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 40 %.
Avkastningen på aktiefonds värdepappersinnehav skall beskattas som
inkomst av kapital och vinst vid avyttring av värdepapper enligt realisationsvinstbestämmelserna.
De belopp som fonden delar ut till sina
andelsägare föreslås vara avdragsgilla för fonden.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 64

SkU 1974: 64

2

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)

dels att 38 § 1 morn., punkt 2 av anvisningarna till 28 § samt punkt 3
av anvisningarna till 38 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 53 § skall införas ett nytt moment, 5 morn., av nedan angivna
lydelse,

dels att till anvisningarna till 38 § skall införas en ny punkt, punkt 7,
och till anvisningarna till 39 § en ny punkt, punkt 4, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

1 m o m.1 Till intäkt av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta
medel,

utdelning å svenska aktier och utdelning å svenska aktier och
andelar i svenska ekonomiska andelar i svenska aktiefonder och

föreningar samt å andelar i ut- ekonomiska föreningar samt å an ländska

bolag, så ock delar i utländska bolag och ak tiefonder,

så ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar,
som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits,

allt såvitt icke intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse.

För den, som genom köp, byte För den, som genom köp, byte
eller därmed jämförligt avtal för- eller därmed jämförligt avtal förvärvat
rätt till utdelning å svensk värvat rätt till utdelning å svensk

aktie eller å andel i svensk eko- aktie eller å andel i svensk aktie nomisk

förening eller i utländskt fond eller ekonomisk förening elbolag,
skall såsom intäkt upptagas ler i utländskt bolag eller utländsk

endast det belopp, varmed utdel- aktiefond, skall såsom intäkt upp ningen

eller, om förvärvaren i sin tagas endast det belopp, varmed

tur överlåtit rätten till utdelning, utdelningen eller, om förvärvaren i

den därvid erhållna valutan över- sin tur överlåtit rätten till utdel stigit

det vid förvärvet utgivna ve- ning, den därvid erhållna valutan

derlaget för rätten till utdelning, överstigit det vid förvärvet utgiv na

vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald
insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i 28 § 3 mom. andra
stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än
som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än
andelar i den övertagande föreningen.

1 Senaste lydelse 1957: 72.

SkU 1974: 64

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

5 mom. Aktiefond taxeras
för inkomst av tillgångar som ingå
i fonden.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 28 §

2. Ränteintäkt samt utdelning 2. Ränteintäkt samt utdelning

å aktier, banklotter och andelar å aktier och andelar i aktiefonder

i ekonomiska föreningar är i all- och ekonomiska föreningar är i

mänhet att räkna som intäkt av allmänhet att räkna som intäkt av

förvärvskällan kapital. förvärvskällan kapital.

Emellanåt skall dock ränteintäkt hänföras till intäkt av rörelse, nämligen
då det kapital, varav intäkten flutit, är att anse som tillhörande
rörelsen. Detta kan vara fallet, även om kapitalet icke för tillfället användes
i rörelsen, ifall det blott står till disposition för dylik användning.
Kapital, som icke är avsett att tagas i bruk för rörelsen utan hålles
därifrån avskilt, är däremot icke att anse såsom tillhörande rörelsen. I
följd härav får i regel ränteintäkt, som uppbäres av aktiebolag och
andra juridiska personer, som driva rörelse, anses utgöra intäkt av rörelse.

I bank- och annan penningrö- I bank- och annan penningrörel relse

ävensom försäkringsrörelse se ävensom försäkringsrörelse är

är utdelning å aktier, banklotter utdelning å aktier och andelar i

och andelar i ekonomiska förening- aktiefonder och ekonomiska förar
att räkna som intäkt i rörel- eningar att räkna som intäkt i rösen.
reisen.

till 38 §

3.2 Beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att, där
ej utdelningen utgör intäkt av rörelse, densamma upptages såsom intäkt
av kapital för den som var ägare av kupongen eller eljest hade rätt
till utdelningen, när denna blev tillgänglig för lyftning.

I det normala fallet, då ägaren av aktien också haft rätt till utdelningen,
skall alltså den som var ägare av aktien, när utdelningen blev tillgänglig
för lyftning, upptaga denna såsom intäkt. Om aktien innehafts
längre eller kortare tid, är härvid utan betydelse.

Har, då svensk aktie överlåtits, överlåtaren behållit en eller flera av
kupongerna eller eljest för längre eller kortare tid förbehållit sig rätten
att lyfta utdelningen, och tillkom denna rätt alltjämt överlåtaren då utdelningen
blev tillgänglig för lyftning, skall utdelningen oavkortad
räknas såsom intäkt för denne.

Innehade den, som genom arv, testamente, gåva eller likartat fång
förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie utan att tillika förvärva aktien,
denna rätt när utdelningen blev tillgänglig för lyftning, skall såsom
intäkt för honom upptagas utdelningen i sin helhet.

Har däremot rätten till utdelning å svensk aktie genom köp, byte

• Senaste lydelse 1943: 45.

SkU1974: 64

4

farande lydelse Föreslagen lydelse

eller därmed jämförligt avtal överlåtits utan samband med överlåtelse
av aktien, bliva, såsom framgår av 38 § 1 morn., särskilda regler tilllämpliga.
Därest i sådant fall fråga uppkommer om avdrag för vederlag
som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle,
skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna
enligt fördelning å dessa med hänsyn till periodens längd och under
iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej
kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet må
avräknas å närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser
förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör, om ej särskilda
skäl föranleda till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.

Vad som gäller utdelning å Vad som gäller utdelning å

svensk aktie skall äga motsvaran- svensk aktie skall äga motsvarande
tillämpning beträffande utdel- de tillämpning beträffande utdelning
å andel i svensk ekonomisk ning å andel i svensk aktiefond

förening samt aktie eller annan eller ekonomisk förening, aktie elandel
i utländskt bolag. ler annan andel i utländskt bolag

eller utländsk aktiefond.

7. Avkastning av tillgångar ingående
i aktiefond utgör inkomst
av kapital för fonden.

till 39 §

4. Aktiefond får göra avdrag för
utdelning å andel i fonden såsom
för ränta å gäld. Avdraget skall
anses belöpa på det räkenskapsår
vartill utdelningen hänför sig även
om utdelningen utbetalas till andelsägarna
först under därpå följande
räkenskapsår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. I samband med lagens
ikraftträdande skall iakttagas följande.

1. Äldre bestämmelser skall gälla vid 1975 eller tidigare års taxering
och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

2. Äldre bestämmelser skall, såvitt gäller aktiefondsverksamhet som
med stöd av övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000)
får fortsätta efter utgången av år 1974, tillämpas även vid 1976 års taxering
och eftertaxering för detta år, såvida det beskattningsår, för vilket
taxeringen skall ske, påbörjats före den 1 januari 1975.

3. Aktiefond får vid taxering för det beskattningsår då de nya bestämmelserna
första gången skall tillämpas åtnjuta avdrag för belopp,
som under beskattningsåret utbetalats i utdelning till andelsägarna på
grund av tidigare års verksamhet. Vad nu sagts gäller dock endast utdelade
belopp för vilka avdrag tidigare icke åtnjutits vid taxeringen.

4. övergår enligt övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974:

000) förvaltningen av aktiefondsverksamhet till fondbolag, skall någon
beskattning icke äga rum på grund av övergången. Tillgång, som vid
tiden för övergången ingått i den tidigare bedrivna aktiefondsverksamheten,
skall anses ha förvärvats av aktiefonden genom det fång varigenom
tillgången förvärvats i den tidigare bedrivna verksamheten.

SkU1974: 64

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt dels

att 10 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till 6 § skall fogas ett nytt moment, 5 morn., av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

5 mom. Aktiefond taxeras för
inkomst av tillgångar som ingå i
fonden.

10 §2

2 m o m. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, spar- a) för svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhets- banker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som kassa, ekonomiska föreningar som

ingå i jordbrukskasserörelsen, ingå i jordbrukskasserörelsen,

svenska försäkringsanstalter som svenska aktiefonder, svenska för icke

äro aktiebolag samt sådana säkringsanstalter som icke äro ak utländska

juridiska personer som tiebolag samt sådana utländska ju ej

beskattas enligt 1 morn.: ridiska personer som ej beskattas

enligt 1 morn.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
hypoteksföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),
b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser
skall gälla vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år. Äldre bestämmelser skall, såvitt gäller
aktiefondsverksamhet som med stöd av övergångsbestämmelserna till
aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974, tilllämpas
även vid 1976 års taxering och eftertaxering för detta år, såvida
det beskattningsår, för vilket taxeringen skall ske, påbörjats före den

1 januari 1975.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132.

* Senaste lydelse 1969: 751.

SkU 1974: 64

6

3 Förslag till

Lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624)

Härigenom förordnas i fråga om kupongskatteförordningen (1970:
624)

dels att i 2, 7, 12, 19, 23, 27 och 29 §§ ordet ”förordning”, om det
avser denna förordning, skall bytas ut mot ”lag”,
dels att rubriken till förordningen samt 1 § skall ha nedan angivna
lydelse.

Kupongskattelag

Nuvarande lydelse

Kupongskatt erlägges enligt denna
förordning till staten för utdelning
på aktie i svenskt aktiebolag.

Föreslagen lydelse
§

Kupongskatt erlägges enligt denna
lag till staten för utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie
i svenskt aktiebolag gäller även
andel i svensk aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)1

Härigenom förordnas i fråga om taxeringslagen (1956: 623)
dels att i 6—8, 10, 16, 23, 61 och 63 §§ samt i punkt 4 av övergångsbestämmelserna
ordet ”taxeringsassistent” och böjningsformer av
detta ord skall bytas ut mot ”taxeringsinspektör” i motsvarande form,
dels att 22 § 1 morn., 36 §, 43 § 1 och 2 mom. samt 47 § skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

1 morn.2 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av
stadgandet i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen

taxering avlämna deklaration (själ

1) aktiebolag och ekonomisk
förening ävensom sådan stiftelse,
fond eller inrättning som har till
huvudsakligt ändamål att tillgodose
viss familjs, vissa familjers eller
bestämda personers ekonomiska
intressen,

* Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:

* Senaste lydelse 1974: 315.

deklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening
och aktiefond ävensom sådan
stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål
att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers
ekonomiska intressen,

132. Lagen omtryckt 1971: 399.

SkU1974: 64

7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under
hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till
sammanlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100
kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som angives
i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets
utgång haft ett värde överstigande 200 000 kronor eller, såvitt
angår sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda lag,
15 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet
skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)——4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst
eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke
är skattskyldig enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft
inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst
och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras
för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas
vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
anses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan
persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare
och bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört
främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller
beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk
medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare,
anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat
icke hava varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig,
som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat
gälla för den avlidne.

36 §

Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit inom
föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag
föreskrives, må den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med
felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig,
med ny, på behörigt sätt upprättad deklaration.

SkU1974: 64

8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innan anmaning utfärdas, bör Innan anmaning utfärdas, bör
den deklarationsskyldige, om det- den deklarationsskyldige, om detta

ta kan ske utan olägenhet, på kan ske utan olägenhet, på lämp lämpligt

sätt erinras om deklara- ligt sätt erinras om deklarations tionsskyldigheten.

skyldigheten. Sådan erinran er fordras

ej om den deklarationsskyldige
före den dag då han rätteligen
skulle ha lämnat deklaration
tillställts förtryckt deklarationsblankett
eller särskild skrivelse
om deklarationsskyldigheten.

43 §

1 mom. Envar, som utbekommit utdelning å aktier i svenskt aktiebolag,
på vilket lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är
tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a) utdelning å andelar i svensk a) utdelning å andelar i svensk
ekonomisk förening eller från ut- ekonomisk förening, svensk aktieländsk
juridisk person eller fond eller från utländsk juridisk

person eller

b) ränta, vilken erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto, å
obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen
eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes beloppet för
annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig
uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter beloppet,
och därvid uppgivas namn och hemvist å den, för vars räkning
beloppet lyftes. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong,
som han förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall jämväl
uppgivas namn och hemvist å den, från vilken kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som
utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas,
innan betalning sker.

2 mom.Med uppgifter, som 2 mom. Med uppgifter, som

avgivits enligt 1 mom. och röra avgivits enligt 1 mom. och röra ut utdelning

på svenska aktier, skall delning på svenska aktier eller an förfaras

enligt kupongskatteför- delar i svensk aktiefond, skall för ordningen.

faras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, skola för
varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna
avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av
kontrolluppgifter, varom i 37 § 1 mom. punkterna 1—4 förmäles. Har i
något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet
vederbörligen fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning
härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse ränta, skola avlämnas i den
omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava avlämnade
uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.

SkU 1974: 64

9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 §

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna
lag sägs, skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt
18 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode
mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 18 kap.
3 eller 4 § föräldrabalken, av gode mannen beträffande vad han har
under sin förvaltning,

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutör,
som har att förvalta den dödes egendom, dock att där
egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att
fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för
dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5) för annan deklarations- eller 5) för annan deklarations- eller
uppgiftsskyldig än enskild person uppgiftsskyldig än enskild person

och dödsbo av vederbörande styrelse,
förvaltning, syssloman, förvaltare
eller ombud, där ej beträffande
staten, landsting, kommun
eller annan dylik menighet regeringen
annorlunda förordnar, samt

6) för annan än här ovan omförmäld
juridisk person, som ej
längre består, av den som senast
haft att förvalta dess angelägenheter.

och dödsbo av vederbörande styrelse,
förvaltning, syssloman, förvaltare
eller ombud, där ej beträffande
staten, landsting, kommun
eller annan dylik menighet regeringen
annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag,
som handhar förvaltningen
av fonden eller, om förvaltningen
övergått till förvaringsbank, av
denna samt

7) för annan än här ovan omförmäld
juridisk person, som ej
längre består, av den som senast
haft att förvalta dess angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Taxeringskonsulent som
avses i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till taxeringslagen får efter
ikraftträdandet av denna lag förordnas att biträda taxeringsnämnd i
taxeringsdistrikt som avses i 4 § femte stycket taxeringslagen intill dess
taxeringsinspektör förordnats för distriktet.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1

Härigenom förordnas att 3 § 1 mom. och 6 § lagen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

1 m o m.2 Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

* Senaste lydelse 1968:732.

SkU 1974: 64

10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs
förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur
samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och
skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och
förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott
och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller nedlagts
i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i

bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått

av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier

eller andelar i ekonomiska för- eller andelar i ekonomiska föreningar,
bolag eller rederier eller eningar, bolag, aktiefonder eller

av andel i oskiftat dödsbo som vid rederier eller av andel i oskiftat

taxering till statlig inkomstskatt dödsbo som vid taxering till statskall
behandlas såsom handelsbo- lig inkomstskatt skall behandlas

lag, i den mån samma kapital icke såsom handelsbolag, i den mån

är att hänföra till i c) här ovan samma kapital icke är att hänföra

nämnd egendom; till i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till
yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar,
lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp
en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,
som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande
och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller
för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets
utgång.

1 m o m.3 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt
ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro
här i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig
inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 §
1 mom. lagen om statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet
äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av
för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsall *

Senaste lydelse 1974: 311.

SkU 1974: 64

It

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

männingar samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt
för delägarnas gemensamma räkning, ävensom andra stiftelser än
familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga
erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet
icke voro här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid be- för den förmögenhet, de vid beskattningsårets
utgång haft här i skattningsårets utgång haft här i
riket nedlagd, till den del den icke riket nedlagd, till den del den icke

utgjorts av svenska aktier, dock utgjorts av svenska aktier eller anatt
skattskyldighet föreligger för delar i svensk aktiefond, dock att

sådana aktier, som äro nedlagda skattskyldighet föreligger för så i

rörelse här i riket. dana aktier och andelar, som äro

nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten
att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade
föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från
skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet
för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

2 m o m. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 moni. a) och b), försåvitt desamma
finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma
finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig
härstädes bedrives; samt

c) svenska aktier och andelar i c) svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar, svenska ekonomiska föreningar,

bolag och rederier, i den mån bolag, aktiefonder och rederier, i

dessa tillgångar icke ingå under b) den mån dessa tillgångar icke in i

detta mom. gå under b) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.
stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld,
som häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första
gången vid 1976 års taxering. De nya bestämmelserna skall tillämpas
jämväl i fråga om andelar i sådana aktiefonder vilka med stöd av övergångsbestämmelserna
till aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter
utgången av år 1974. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1975 eller
tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

SkU 1974: 64

12

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt1

Härigenom förordnas att 4 § 1 och 3 mom. lagen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 m o m. Arvsskatt utgår

1) för egendom inom eller utom riket, vilken efterlämnats av svensk
medborgare eller av utlänning, som vid sin död var bosatt här i riket;

2) för följande slag av egendom, som efterlämnats av annan utlänning
än i 1) sägs:

a) här i riket belägen fast egendom, så ock nyttjanderätt till samt rätt
till ränta, avkomst eller annan förmån av sådan egendom;

b) här i riket befintlig, under a)
icke nämnd lös egendom, som är
att hänföra till anläggnings- eller
driftkapital i härstädes av den avlidne
bedriven förvärvsverksamhet
såsom: levande och döda inventarier,
råämnen, varor, förbrukningsartiklar
och dylikt, gruvor,
patent- och förlagsrätter samt kapital,
vare sig det finnes kontant
tillgängligt, nedlagts i obligationer,
insatts i bank eller eljest utlånats
eller består av andra fordringar
eller av aktier eller andelar i ekonomiska
föreningar, bolag eller
rederier;

b) här i riket befintlig, under a)
icke nämnd lös egendom, som är
att hänföra lill anläggnings- eller
driftkapital i härstädes av den avlidne
bedriven förvärvsverksamhet
såsom: levande och döda inventarier,
råämnen, varor, förbrukningsartiklar
och dylikt, gruvor,
patent- och förlagsrätter samt kapital,
vare sig det finnes kontant
tillgängligt, nedlagts i obligationer,
insatts i bank eller eljest utlånats
eller består av andra fordringar
eller av aktier eller andelar i ekonomiska
föreningar, bolag, aktiefonder
eller rederier;

c) nyttjanderätt till egendom, varom under b) förmäles, ävensom
rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för dylik egendom;

d) svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar,
bolag och rederier, i den mån
dessa tillgångar icke äro att hänföra
till under b) nämnd egendom.

d) svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar,
bolag, aktiefonder och rederier, i
den mån dessa tillgångar icke äro
att hänföra till under b) nämnd
egendom.

3 m o m.2 Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts
härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller
sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid
sin död bodde hos honom och voro utlänningar.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159.
* Senaste lydelse 1972: 768.

SkU 1974: 64

13

Nuvarande lydelse

För sådana aktier och andelar
i ekonomiska föreningar, som avses
i 1 mom. 2 d), föreligger icke
skyldighet att erlägga arvsskatt,
därest de efterlämnats av utlänning,
varom i föregående stycke
förmäl es.

Föreslagen lydelse

För sådana aktier och andelar
i ekonomiska föreningar och aktiefonder,
som avses i 1 mom. 2 d),
föreligger icke skyldighet att erlägga
arvsskatt, därest de efterlämnats
av utlänning, varom i föregående
stycke förmäles.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Motionen

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1974: 2002
av fru af Ugglas m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till realisationsvinstbeskattning
av aktiefonder som jämställer skattesituationen för andelsägarna
med den som råder för dem som äger aktier direkt.

Till utskottet har inkommit skrivelser från Stiftelsen Aktietjänst och
Svenska bankföreningen.

Utskottet

Den civilrättsliga sidan av aktiefondsutredningens år 1969 framlagda
förslag (SOU 1969: 26) till lagstiftning om värdepappersfonder m. m.
behandlas i prop. 1974: 128, som hänvisats till näringsutskottet, medan
skattefrågorna tas upp i den nu förevarande propositionen. Lagregler
i civilrättsligt och skatterättsligt hänseende finns redan för investmentbolag
men saknas för närvarande för aktiefonder.

Den i prop. 1974:128 föreslagna civilrättsliga regleringen bygger på
uppfattningen att aktiefonderna är värdefulla instrument framför allt
för uppsamlande och riskspridning av småsparares kapital. De har stora
likheter med s. k. investmentbolag. Aktiefonden anses emellertid — till
skillnad från investmentbolag — inte som juridisk person, dvs. fonden
kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Denna konstruktion
behålls i den föreslagna civilrättsliga lagstiftningen, som också
innebär att andelsägarna i fonden skall företrädas av ett fondbolag, dvs.
ett aktiebolag som fått tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet. För
aktiefonden skall också finnas en förvaringsbank för förvaring av tillgångarna
och för inbetalningar och utbetalningar som avser fonden.

De beskattningsregler som nu föreslås innebär bl. a. att aktiefonden —
trots att den inte är juridisk person — i princip skall beskattas för samtliga
inkomster som flyter in i kapitalförvaltningsverksamheten, men att
den får avdrag för vad som utdelas till delägarna. I den mån överskott
trots denna avdragsrätt uppkommer skall fonden erlägga inkomstskatt

SkU 1974: 64

14

efter samma skattesats som aktiebolag. Om hänsyn tas till avdragsrätten
för kommunalskatt blir den statliga och kommunala inkomstskatten totalt
ca 55 % av inkomsten. För andelsägaren innebär förslaget att han
skall beskattas för hela utdelningen och att realisationsvinst vid avyttring
av andelen beskattas på samma sätt som vid försäljning av aktier. Propositionen
överensstämmer i dessa hänseenden med utredningens förslag
som vunnit bred anslutning vid remissbehandlingen.

De invändningar som kommit fram vid remissbehandlingen har framför
allt gällt vissa konsekvenser som uppkommer på grund av beskattningen
av realisationsvinster i aktiefonder. Eftersom hela utdelningen
från fonden betraktas såsom inkomst av kapital, mister delägaren de fördelar
en uppdelning av utdelningen i ”avkastningsdel” och ”realisationsvinstdel”
skulle medföra, bl. a. 500 kr.-avdrag för vinst på femårsaktier.
Kritik har även riktats mot att förslaget medför en viss dubbelbeskattningseffekt,
eftersom värdeökningen åter träffas av realisationsvinstskatt
om andelen avyttras.

I motionen 1974: 2002 tar motionärerna upp denna kritik vid remissbehandlingen
och begär förslag från Kungl. Majit av innebörd att andelsägarna
jämställs vid beskattningen med dem som äger aktier direkt.

Utskottet anser att de föreslagna beskattningsreglerna i stort sett
är väl avvägda. De angivna effekterna i fråga om realisationsvinstbeskattningen
— som för övrigt är mindre påtagliga än för investmentbolagen
— bör således inte överdrivas, och de lösningar som hittills
diskuterats kan inte anses godtagbara. Andra möjligheter kan emellertid
öppnas vid en omläggning av realisationsvinstbeskattningen, och frågan
bör enligt utskottets mening lämpligen uppmärksammas i detta sammanhang.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1974: 2002.

Övergången till de föreslagna reglerna medför enligt propositionen vissa
konsekvenser i fråga om rätten till avdrag för kommunalskatt. Vid
taxering av aktiefond enligt de nya bestämmelserna blir fonden inte
berättigad till avdrag för den kommunalskatt som enligt hittills tillämpade
regler kan ha påförts stiftelse eller annan förvaltare av fonden för
den del av fondens inkomst som inte utdelats till delägarna. Propositionen
överensstämmer även i denna del med aktiefondsutredningens
förslag, som utgått från uppfattningen att frågan saknade praktisk betydelse.
Stiftelsen Aktietjänst har emellertid i en skrivelse till utskottet
framhållit, att det numera tillkommit flera aktiefonder som enligt
sina stadgar skall återinvestera utdelningsintäkten.

Enligt stiftelsen utgår kommunalskatt med inte obetydliga belopp för
åtminstone en av dessa fonder, som därför oförskyllt och oavsiktligt
skulle komma i sämre läge än andra, om rätten till avdrag för vad som
belöper på tiden före övergången förloras.

För att undvika att de nya reglerna övergångsvis leder till ej avsedda
skatteskärpningar för vissa aktiefonder, om stiftelse eller annan juridisk

SkU 1974: 64

15

person enligt äldre bestämmelser i egenskap av förvaltare av fonden
taxerats till kommunal inkomstskatt för inkomst av tillgångar som ingått
i fonden, föreslår utskottet att fonden vid tillämpning av de nya
bestämmelserna i stället för förvaltaren skall få avdrag för den kommunalskatt,
som hänför sig till denna inkomst.

I övrigt tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna beskattningsreglerna
för aktiefonder och deras delägare.

I propositionen behandlas också vissa stämpelskattefrågor som tagits
upp av utredningen, nämligen stämpelskatten vid emissioner och vid köp
och byte av s. k. fondpapper. För aktiefondsbevis utgår inte stämpelskatt
i dessa hänseenden, däremot för aktier och obligationer. Beträffande
emissionsstämplarna är skattesatsen för aktier i princip 1 % av aktiekapitalet
och för obligationer 0,6 % av lånet samt beträffande fondstämplarna
0,3 resp. 0,1 % av köpeskillingen. Under budgetåret 1973/74
uppgick emissionsstämplarna till 40,5 milj. kr., varav för obligationer

9,2 milj. kr., och fondstämplarna till ca 35 milj. kr., varav för obligationer
drygt 3 milj. kr.

Utredningen föreslog att skatteplikten vid emissioner slopas för obligationer
och jämförliga skuldebrev och att stämpelavgiften vid avyttring
av fondpapper avskaffas.

Departementschefen är emellertid inte för närvarande beredd att avskaffa
emissionsstämpeln helt eller delvis, och det har enligt hans mening
inte kommit fram tillräckligt starka skäl för att slopa fondstämplarna.

Svenska bankföreningen har med anledning härav i en till utskottet
inkommen skrivelse framfört vissa synpunkter på frågan och vidhållit
sin vid remissbehandlingen framförda uppfattning att emissionsstämpeln
bör slopas såväl för aktier som för obligationer och att fondstämpeln
bör avskaffas eller omprövas i samband med pågående överväganden
angående realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning. Att nu genomföra
aktiefondsutredningens förslag i dessa hänseenden kan nämligen uppfattas
som ett stöd för svenska obligationslån och som en med hänsyn
till pågående utredningsarbete ej motiverad lättnad i beskattningen vid
avyttring av aktier m. m. Som departementschefen anför kan emellertid
frågan om fondstämpeln komma i ett nytt läge när resultatet av realisationsvinstkommitténs
(Fi 1970: 79) arbete föreligger. Med hänsyn framför
allt till det avsevärda arbete fondstämplama medför för bankväsendet,
instämmer utskottet i uppfattningen att stämpelfrågorna bör omprövas
i samband med ställningstagandet till det förslag kommittén väntas
lägga fram nästa år rörande bl. a. aktievinstbeskattningen.

Mot de förslag i övrigt som läggs fram i propositionen och som inte
behandlats i det föregående har utskottet inte något att erinra.

SkU 1974: 64

16

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. med anledning av propositionen 1974: 181 antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

januari 1975.

Har stiftelse eller annan juridisk
person i egenskap av förvaltare
av aktiefond taxerats enligt
äldre bestämmelser till kommunal
inkomstskatt för inkomst av tillgångar
som ingått i fonden, är aktiefonden
vid tillämpning av de
nya bestämmelserna i stället för
förvaltaren berättigad till avdrag
enligt 4 § 1 mom. för den kommunalskatt,
som belöper på nämnda
inkomst.

3. lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

5. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

B. avslår motionen 1974: 2002.

Stockholm den 4 december 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Härvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i
Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Mundebo (fp), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Nilsson
i Trobro (m), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c) och fru Normark
(s).

Kungl. Maj:ts förslag
Denna förordning -

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740046