Skatteutskottets betänkande nr 62 år 1974

SkU 1974:62

Nr 62

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974:169 med förslag till lag om ändring i förordningen (1968: 430)
om mervärdeskatt jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 169 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt.

I propositionen föreslås att de bestämmelser i förordningen
(1968: 430) om mervärdeskatt, som gäller på fastighetsområdet, anpassas
till det civilrättsliga fastighetsbegreppet. Vidare föreslås vissa smärre
ändringar i fråga om den reducerade mervärdeskatt som utgår på bl. a.
byggnadsarbeten och vissa ändringar i gällande besluts- och besvärsregler.
Förslagen i sistnämnda delar innebär bl. a. att länsstyrelserna ges
viss möjlighet att på eget initiativ meddela slutliga beslut om fastställelse
av skatt och att vissa besvärsärenden som hittills prövats av Kungl.
Maj:t skall prövas av riksskatteverket.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 62

SkU 1974: 62

Författningsförslaget
Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968:430) om mervärdeskatt1 dels

att i 1, 2, 10, 12, 18, 22, 50, 58, 64 h, 76, 76 a och 78 §§ samt
anvisningarna till 1 och 2 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot
”regeringen”,

dels att i 1, 10, 50, 61, 62, 64 h, 65, 70, 74, 75 och 78 §§ samt anvisningarna
till 1 och 2 §§ ordet ”förordning” skall, om det avser denna
förordning, bytas ut mot ”lag”,

dels att rubriken till förordningen, 7, 14, 24, 25, 36, 47, 51 och 69 §§
samt anvisningarna till 7 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse2

Föreslagen lydelse

7 §3

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna
förordning materiellt ting som
icke utgör mark eller byggnad.
Gas, värme och elektrisk kraft anses
som vara.

Med vara förstås enligt denna
lag materiellt ting som icke är fastighet
samt gas, värme och elektrisk
kraft. Som fastighet anses
även byggnad, ledning, stängsel eller
liknande anläggning som för
stadigvarande bruk anbragts i eller
ovan jord och som tillhör annan
än ägaren till jorden. Som fastighet
anses däremot icke egendom
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken
(industritillbehör). Som fastighet
anses icke heller annan maskin,
utrustning eller särskild inredning
än industritillbehör, om den tillförts
sådan byggnad eller del av
byggnad, som är inrättad för annat
än bostadsändamål och om den
anskaffats för att direkt nyttjas i
särskild verksamhet som bedrives
på fastigheten. Sådan utrustning
för vatten, avlopp, sanitet, värme,
elektricitet eller liknande varmed
byggnad för bostadsändamål normalt
förses anses dock som fastighet
om utrustningen enligt 2 kap.
2 § jordabalken hör till byggnad.

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

* Med nuvarande lydelse av 25, 47 och 691
lydelse.

* Senaste lydelse 1973: 928.

i avses i prop. 1974:132 föreslagen

SkU 1974: 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning
utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställes vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet, rätt att taga jord, sten eller annan naturprodukt,
rätt till jakt, fiske eller bete och reproduktionsrätt eller annan
rätt till fotografisk bild. Även visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk
film som avser reklam eller information likställes med vara.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt vid
servering eller rumsuthyming 60 procent av vederlaget inräknat skatt
och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet inräknat skatt,

2) vid omsättning av byggnadseller
anläggningsentreprenad eller
annan tjänst som avser fastighet
60 procent av vederlaget inräknat
skatt, om ej annat följer av andra
stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget
inräknat skatt och, vid uttag,
saluvärdet inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20
procent av vederlaget inräknat
skatt vid omsättning av tjänst som
avses i 10 § 5 och för tjänst som
avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp,
fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller
liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält,
hamn, kanal eller annan farled,

4) fotbollsplan, skolgård,
idrottsplats, lekplats eller liknande
anläggning.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar
eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för
fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och
för fastställelse av skatt.

Underlaget skall bevaras under Underlaget skall bevaras under
sex år efter utgången av det kalen- sju år efter utgången av det kalenderår
som underlaget avser. derår som underlaget avser.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

It Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 62

2) vid annan omsättning vederlaget
inräknat skatt och, vid uttag,
saluvärdet inräknat skatt.

Bestämmelserna i första stycket
gäller även beträffande byggnadseller
anläggningsentreprenad och
annan tjänst som avser fastighet.
För tjänst som avser yttre vatteneller
avloppsledning, väg, gata,
bro, spåranläggning, flygfält,
hamn, kanal eller annan farled
och för tjänst enligt 10 § 5 är
dock procenttalet endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1974: 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt
får taga del även av självdeklaration eller annan handling,
som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
äger motsvarande tilllämpning
i fråga om rätt att taga
del av deklaration eller annan
handling som avser mervärdeskatt
samt i fråga om förvaring och
förstöring av sådan deklaration
eller handling.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
(1956: 623) äger motsvarande
tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration eller
annan handling som avser
mervärdeskatt. Deklarationen
skall förvaras hos länsstyrelsen till
utgången av sjunde året efter utgången
av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, då deklarationerna, om
icke regeringen föreskriver annat,
skall förstöras. Vad nu sagts gäller
även beträffande andra uppgifter
som avlämnats till ledning för
fastställelse av skatt samt av myndighet
vid skattekontroll upprättade
handlingar.

36 §<

Slutligt beslut om fastställelse
av skatt skall meddelas, om den
skattskyldige begär sådant beslut
inom en månad från den dag då
han fått del av preliminärt beslut.

Slutligt beslut om fastställelse
av skatt skall meddelas, om den
skattskyldige begär sådant beslut
inom två månader från den dag
då han fått del av preliminärt beslut.
Föreligger särskilda skäl får
slutligt beslut meddelas även om
den skattskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla uppgift om den skatt som skall betalas,
avräknas eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första
stycket icke meddelats och har tre
år förflutit efter utgången av det
kalenderår under vilket redovisningsperioden
gått till ända, anses
skatten fastställd genom slutligt
beslut i enlighet med senaste meddelade
preliminära beslut eller,
om preliminärt beslut icke meddelats,
i enlighet med deklaration.
Motsvarande gäller när varken deklaration
lämnats eller preliminärt
beslut meddelats, varvid skatten
anses fastställd till noll kronor.

Har slutligt beslut enligt första
stycket varken begärts eller meddelats
och har tre år förflutit efter
utgången av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, anses skatten fastställd
genom slutligt beslut i enlighet
med senaste meddelade preliminära
beslut eller, om preliminärt
beslut icke meddelats, i enlighet
med deklaration. Motsvarande
gäller när varken deklaration lämnats
eller preliminärt beslut meddelats,
varvid skatten anses fast -

* Senaste lydelse 1973: 928.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ställd till noll kronor. Slutligt beslut
enligt detta stycke anses dock
icke föreligga tidigare än en månad
efter det att den skattskyldige
fått del av nytt preliminärt beslut.

47 §»

Betalas icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för
den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 § tredje
stycket, utgår restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd
med betalning av skatt beslutats enligt 45 §, utgår dock restavgift endast
på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända.

Restavgiften är fyra öre för varje hel krona av den skatt som icke
betalats, dock minst tio kronor, öretal som uppkommer vid denna beräkning
jämnas till närmast högre hela krontal.

Bestämmelserna i 58 § 2 mom.
uppbördslagen om befrielse från
restavgift gäller i tillämpliga delar
beträffande restavgift för mervärdeskatt.

Talan mot slutligt beslut enligt
36 § första stycket eller mot beslut
om efterbeskattning föres hos
länsskatterätten genom besvär.

Om besvär rörande vite gäller
bestämmelserna i 69 §.

I fråga om vite enligt denna förordning
gäller 123—125 §§ taxeringslagen
i tillämpliga delar.

* Senaste lydelse 1972: 82.

• Senaste lydelse 1971: 400.

Bestämmelserna i 58 § 2 mom.
uppbördslagen (1953: 272) om befrielse
från restavgift gäller i tilllämpliga
delar beträffande restavgift
för mervärdeskatt. Bestämmelserna
i denna lag om beslut
om fastställelse av skatt gäller i
tillämpliga delar om beslut i fråga
om befrielse från restavgift.

§9

Talan mot slutligt beslut enligt
36 § första stycket eller mot beslut
att icke meddela slutligt beslut
eller mot beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyldighet
eller restavgift föres hos
länsskatterätten genom besvär.

Mot beslut om skatterevision
eller mot länsstyrelses beslut i fråga
om registrering eller föreläggande
av vite får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i
övrigt enligt denna lag föres hos
riksskatteverket genom besvär.
Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

I fråga om vite enligt denna lag
gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen
(1956: 623) i tillämpliga delar.

SkU 1974: 62

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 7 §7

Egendom av sådant slag som
avses i 2 kap. 2 § jordabalken anses
som fastighet oavsett om den
tillförts byggnaden av ägaren eller
annan.

Fastighet enligt 4 § kommunalskattelagen
utgör icke vara. Vara
som inmonterats i fastighet räknas
som tillbehör till fastigheten. Inmonteringen
anses som arbetsprestation
avseende fastighet. Detta
gäller oavsett om arbetet utförs åt
fastighetens ägare eller annan, exempelvis
hyresgäst.

Fast maskin och annat inventarium
som hör till byggnad och
som enligt punkt 5 av anvisningarna
till 10 § kommunalskattelagen
åsättes särskilt maskinvärde
(s. k. fast maskin) anses alltid som
vara enligt denna förordning. A
andra sidan räknas alltid ledning
för överföring av elektrisk kraft,
värme, gas, vatten eller annan
produkt, för teleförbindelse eller
för jämförligt ändamål som fastighet
när ledningen icke ingår i
fast maskin, som är att anse som
vara, eller i annat inventarium.

Som fastighet anses även exempelvis
linbana för person- eller godsbefordran.

Aktie, obligation, biljett, lottsedel, presentkort och annan jämförlig
handling anses som vara endast när handlingen omsättes eller införes
som trycksak. Sedel och mynt anses som vara när fråga uppenbarligen
är om samlarobjekt.

till 14 §8

I beskattningsvärdet ingår i förekommande fall även annan statlig
skatt eller avgift än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna
likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och
vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående
enligt d& utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget
skall inräknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg, ränta och annat
pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband
med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres
det avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant
likvid som därutöver erlagts. Detta gäller även om lägre pris anges i
faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får
avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom

7 Senaste lydelse 1973: 928.

■ Senaste lydelse 1970: 183.

SkU 1974: 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av
kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas
till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages
i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas
något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan
jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder
som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i
fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår
såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening
med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet
av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes
beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som
gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller
saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget
eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skattepliktig
omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget
efter skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som
avses i 10 § 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden
belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med
särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken
vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt
anvisningarna till 9 § skall anses som omsättning av skattepliktig
tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket.
Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad eller mark som
utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes
beskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden.
Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna
till 9 §, när mark uttages för att delvis användas för annat ändamål
än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus för- Med monteringsfärdigt hus förstås
hus avsett för stadigvarande stås hus avsett för stadigvarande

bruk, som för uppförande på fast bruk, som för uppförande på fast

grund levereras antingen i form av grund levereras antingen i form av

färdigställda byggnadselement, in- färdigställda byggnadselement, innefattande
fullständig sats av nefattande fullständig sats av

bjälklags-, vägg- och takkonstruk- bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner
med tillhörande bekläd- tioner, även med tillhörande benads-
och isoleringsmateriel samt klädnads- och isoleringsmaterial,

byggnadssnickerier, eller på mot- samt byggnadssnickerier, eller på

svarande sätt färdigmonterat. motsvarande sätt färdigmonterat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. I samband med ikraftträdandet
iakttages följande.

SkU 1974: 62

1. De nya bestämmelserna i 36 § tillämpas redan från och med den 1
december 1974.

2 De nya bestämmelserna i 51 § tillämpas i fråga om besvär över beslut
som meddelats efter utgången av november 1974.

3. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna på tillhandahållande som
sker efter utgången av år 1974.

4. Närmare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas såvitt
gäller förtullning av regeringen.

5. Förekommer i lag eller annan författning ordet ”förordning” eller
böjningsform därav och avses därmed förordningen om mervärdeskatt
skall detta ord vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot ”lag” i
motsvarande form.

Motionerna

I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta
motionerna

1974: 76 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen anhåller om översyn av mervärdeskattereglerna vid inbyte
av andra begagnade varor än personbilar och motorcyklar i enlighet
med vad som anförts i motionen;

1974: 101 av herr Berndtson m. fl. (vpk) vari hemställs

att riksdagen beslutar

A. att 8 § förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt erhåller följande
ändrade lydelse:

Från skatteplikt undantages

6) periodiskt medlemsblad annan periodisk publikation som

väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, idrottsligt,
försvarsfrämjande eller därmed jämförligt ändamål eller att företräda

B. att hos regeringen begära befrielse från mervärdeskatt för periodisk
publikation i enlighet med vad som anförts i motionen;

1974: 266 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställs

att riksdagen beslutar att även miljövårdande ändamål skall införas i
8 § 6) mervärdeskatteförordningen som grund för mervärdeskattebefrielse
för periodisk publikation;

1974: 365 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar att 6 § förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt
skall ha följande lydelse:

SkU1974: 62

6 §

Redovisningsskyldighet föreligger icke för kalenderår under vilket den
skattepliktiga omsättningen ej överstigit 15 000 kronor eller, i fråga om
kalenderår under vilket skattepliktig verksamhet påbörjats eller upphört,
ett häremot svarande belopp för den tid verksamheten bedrivits. För
verksamhet som upphört under samma kalenderår som den påbörjats
eller nästföljande kalenderår föreligger icke redovisningsskyldighet om
den skattepliktiga omsättningen ej överstiger 15 000 kronor under den
tid verksamheten bedrivits.

1974: 373 av fru Swartz (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring av förordningen (1968: 430)
om mervärdeskatt att textila konstverk undantas från skatteplikt;

1974: 621 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att Svenska sjömansbiblioteket
bör befrias från erläggande av moms vid inköp av böcker
och förpackningsmaterial;

1974: 630 av herr Träff m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att enskilda företag i samband med kommunal
upphandling befrias från skatteplikt i fråga om mervärdeskatt i de fall
offentliga företag — som konkurrerar eller kan konkurrera vid upphandlingen
— är befriade från sådan skatt;

1974: 943 av fru Hambraeus (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar att tidningar och tidskrifter, som utges av
ideella sammanslutningar för att främja miljövård, skall undantas från
mervärdeskatt;

1974: 947 av herr Komstedt (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att mervärdeskatt icke skall utgå på sådana
avbetalningstillägg som tas ut i samband med köp av kapitalvaror;

1974: 952 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar sådan ändring i mervärdeskatteförordningen
att näringsverksamhet i mervärdeskattehänseende behandlas lika oavsett
om verksamheten bedrivs i kommunal, statlig eller enskild regi;

1974: 1207 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär skyndsam utredning rörande
frågan om skyldigheten för stat och kommun att erlägga mervärdeskatt.

Till utskottet har ingivits en skrivelse från Husvagnsbranschens riksförbund
angående mervärdeskatten på begagnade husvagnar.

SkU 1974: 62

Utskottet

Propositionen

Huvudfrågan i propositionen gäller mervärdeskattereglernas anpassning
till det civilrättsliga fastighetsbegreppet, och på denna punkt föreslår
departementschefen att bestämmelserna får den av mervärdeskatteutrednmgen
förordade utformningen, dock med de modifieringar som
riksskatteverkets rättsnämnd ansett erforderliga. I princip innebär de
nya reglerna inte någon ändring av det fastighetsbegrepp som nu gäller
i mervärdeskatteförordningen. De materiella regler som tas upp till omprövning
avser i första hand tillämpningen av reduceringsreglerna. Mervärdeskatteutredningen
har ingående prövat frågan huruvida dessa regler,
som främst berör byggnadsverksamhet, bör bibehållas eller ersättas
med en enhetlig beskattning. Utredningens slutsats är att reglerna bör
bibehållas, och departementschefen delar denna uppfattning. Utredningens
förslag att låta parkeringsplatser omfattas av 20-procentsregeln
föreslås bli något utvidgade i propositionen. Vidare förordas vissa ändringar
i besluts- och besvärsreglerna samt i fråga om arkiveringsbestämmelsema.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot propositionen i
sak, tillstyrker förslagen men förordar vissa förtydliganden av lagtexten
i 14 § och anvisningarna till 7 § samt en konsekvensändring i

36 §.

Med anledning av propositionen har inte väckts några motioner, men
utskottet behandlar i detta sammanhang de motioner rörande mervärdeskatten,
som väcktes vid riksdagens början och som inte tagits upp i
samband med andra frågor.

Skattskyldigheten för stat och kommun

Av de här behandlade motionerna berör tre, nämligen 1974: 630,
1974: 952 och 1974: 1207, en fråga som har förhållandevis nära anknytning
till propositionen, nämligen skattskyldigheten för stat och kommun.
I syfte att minska den konkurrenssnedvridning som utan tvivel kan
uppkomma genom de nu gällande undantagen från skattskyldighet för
statlig och kommunal verksamhet har mervärdeskatteutredningen föreslagit
att skattskyldighet skall införas för offentlig anläggningsverksamhet
som faller inom 20-procentsregelns tillämpningsområde, alltså i
huvudsak markarbeten. Med hänsyn till att en del remissinstanser uttalat
tvekan beträffande verkningarna av förslaget har departementschefen
inte ansett att det bör genomföras nu, utan att ett slutligt ställningstagande
får göras sedan vissa av dessa frågor ytterligare belysts.

I motionerna motiveras inte yrkandena om utvidgad skattskyldighet
för stat och kommun med att det skulle föreligga konkurrenssnedvridningar
i fråga om entreprenader, som avser markarbeten, utan i likhet

SkU1974: 62

med vad som framhållits vid tidigare tillfällen understryker motionärerna
främst den olikhet som uppkommer i fråga om den statliga tvätteriverksamhet
som sker för landstingens m. fl. räkning och där de privata
tvätteriema inte kan konkurrera genom att de — till skillnad från det
statliga tvätteriet — är skattskyldiga för sin verksamhet. I motionerna
föreslås bl. a. den lösningen att enskilda företag skall bli befriade från
skatt i de fall verksamheten sker i konkurrens med offentliga företag
som åtnjuter skattebefrielse.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen framhållit att verksamheten
i statlig regi kan betraktas som en för den offentliga sektorn
gemensam angelägenhet, som kan försvaras från denna synpunkt. Ingen
kritik kan riktas mot att ett landsting driver ett eget tvätteri utan att
betala skatt. Vad som här har skett är bl. a. att vissa landsting gått
samman i en större enhet i fråga om tvätt och därvid etablerat samarbete
med staten. Man kan alltså se verksamheten som något som den
offentliga sektom bedriver i egen regi. Utskottet är följaktligen inte
berett att tillstyrka några ändringar eller utredningar i denna fråga utöver
vad som redan ligger i mervärdeskatteutredningens fortsatta uppdrag,
där vissa av dessa problem kommer att bli föremål för fortsatta
överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1974: 630, 1974: 952 och 1974:1207.

Redovisningsskyldigheten

Redovisningsskyldigheten är en med skattskyldigheten samordnad
fråga. Sedan mervärdeskatten infördes har gällt att den som har en
årlig skattepliktig omsättning, som inte överstiger 10 000 kr., är befriad
från redovisningsskyldighet och följaktligen också från skatt. I motionen
1974: 365 yrkar motionären att denna beloppsgräns med hänsyn till
penningvärdeförändringen skall höjas till 15 000 kr.

Enligt utskottets mening kan man vid bedömning av denna fråga
inte se enbart på gränsen för omsättningen, utan man bör också ta hänsyn
till det skattebelopp, från vilket den skattskyldige härigenom åtnjuter
befrielse. Vid mervärdeskattens införande var skattesatsen 10 %,
vilket svarar mot ett redovisningsfritt belopp på 1 000 kr. Med nuvarande
skattesats på 15 % är motsvarande belopp 1 500 kr. Utskottet är
medvetet om att man i det långa loppet och särskilt om inflationstakten
skulle visa ökande tendenser inte kan bibehålla redovisningsgränsen
oförändrad enbart med hänvisning till en höjd beskattning, men utskottet
är inte berett att nu tillstyrka den omedelbara lagstiftning som
motionären begär. Utskottet avstyrker således bifall till motionen
1974: 365.

Beskattningen av begagnade varor

Från mervärdeskattens införande har beskattningen av begagnade varor
och i synnerhet varor som brukar betecknas som konsumtionskapital -

SkU1974: 62

varor varit förenad med särskilda svårigheter. Den ekonomiskt mest betydelsefulla
frågan har gällt de begagnade personbilarna, där olika lösningar
prövats. Mervärdeskatteutredningen föreslog tidigare att bilhandeln
skulle få avdragsrätt för det pris den betalade för en begagnad bil,
oaktat att säljaren i flertalet fall inte är skattskyldig. Härigenom skulle
man kunna hindra att skatten på de nya bilarna reduceras genom en
övervärdering av de skattefria inbytesbilama. På grund av vissa invändningar
från bilbranschen avvisade departementschefen förslaget, men
1973 års skatteutskott uttalade en förhoppning om att utredningen under
sitt fortsatta arbete skulle finna mer invändningsfria lösningar på problemet.
I detta sammanhang avvisade utskottet också ett motionsyrkande
om att andra begagnade kapitalvaror skulle få i princip samma behandling
som de begagnade bilarna. Ungefär samma yrkande återkommer nu
i motionen 1974: 76.

Att utskottet här berört frågan om de begagnade bilarna beror givetvis
på att alla varor som säljs i begagnat skick i princip skapar samma problem
som bilarna. Det kan som motionären framhåller gälla TV-apparater
och barnvagnar men självfallet också husvagnar och mycket annat.
Uppenbarligen är det inte tillfredsställande att de nuvarande reglerna
medför att en stor del av försäljningen av begagnade varor till allmänheten
sker på sidan om redovisningen och bokföringen. Med hänsyn till
att EG-länderna genomgående tillämpar det system med avdragsrätt för
inbytesvärdet som mervärdeskatteutredningen föreslog i fråga om personbilarna,
synes det utskottet önskvärt att utredningen närmare studerar
hur tillämpningen av sådana regler utfallit i praktiken och om så
finnes lämpligt återkommer med förslag i frågan. Med det anförda anser
utskottet yrkandet i motionen 1974: 76 vara tillgodosett liksom även en
framställning till utskottet från husvagnsbranschen i samma fråga.

Undantag för miljötidskrifter

Utskottet har i olika sammanhang uttalat sig mot att införa nya undantag
från mervärdebeskattningen och i stället framhållit vikten av att
begränsa de redan befintliga undantagen. Att vissa undantag för tidningar,
som utges av organisationer, vilka främjar särskilda i förordningen
avgivna ändamål, ändå står kvar har närmast sin förklaring i
att dessa undantag fanns redan i den allmänna omsättningsskatten och att
mervärdeskatten infördes under den förutsättningen att den i stort sett
inte skulle medföra några skatteskärpningar. Då frågan om att utvidga
frikretsen till att omfatta även tidningar, som utges av organisationer
som främjar miljövård, behandlades vid 1973 års riksdag, ansåg utskottet
inte att det fanns skäl att vidga ramen för skattebefrielse. När motsvarande
yrkanden nu återkommer i motionerna 1974: 101, 1974: 266
och 1974: 943 finner utskottet inte skäl till ändrad ståndpunkt utan avstyrker
bifall till dessa motioner.

SkU 1974: 62

Undantag för textila konstverk

Även frågan om textila konstverk behandlades av föregående års
riksdag i samband med att målningar, teckningar, grafik och skulpturer
undantogs från beskattning om de såldes av upphovsmannen eller hans
dödsbo.

Utskottet framhöll i detta sammanhang att ett undantag av denna art
skulle komplicera den praktiska tillämpningen av mervärdeskattebestämmelserna.
Beträffande vissa av de textila konstverken finner utskottet
att de nu framförda undantagskraven är fullt förståeliga mot bakgrund
av redan medgivna undantag för konst. Det synes emellertid inte
finnas någon nu känd definition som skulle göra det möjligt att på ett
godtagbart sätt avgränsa textilkonsten från liknande konsthantverksprodukter.
Undantag av denna art skulle alltså leda till subtila gränsdragningsproblem,
som man enligt utskottets mening såvitt möjligt bör
undvika i all skattelagstiftning. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet
i motionen 1974: 373 om undantag från beskattningen för textila
konstverk.

Sjömansbibliotekets bokinköp

I motionen 1974: 621 begärs undantag från mervärdeskatten för sjömansbibliotekets
bokinköp för att ge biblioteket ökade resurser för sådana
inköp.

Om det är angeläget att sjömansbibliotekets bokinköp ökar, bör detta
enligt utskottets mening ske genom höjda anslag och inte genom befrielse
från mervärdeskatt. Utskottet avstyrker bestämt metoden att tillgodose
behjärtansvärda ändamål genom undantag från beskattningen
och följaktligen också yrkandet i motionen.

Finansieringsbolagens avbetalningstillägg

I motionen 1974: 947 yrkar motionären att mervärdeskatt inte skall
utgå på den ränta, som finansieringsbolag debiterar vid belåning av
fakturor och avbetalningskontrakt, och jämför därvid med det fallet
att köparen lånat pengar i en bank, då skatt inte utgår på räntan.

Man bör enligt utskottets mening i dessa fall hellre göra en jämförelse
med det högre pris som i många fall tas ut vid avbetalningsförsäljning
och där säljarens räntekostnader alltså är inbyggda i priset och beskattas.
Utan att ta någon definitiv ställning till frågan vill utskottet
framhålla att mervärdeskatteutredningen under sitt fortsatta arbete torde
komma att ta upp olika frågor rörande beskattningsvärdets bestämmande.
Det kan förutsättas att utredningen också kommer att beröra
här avsedda problem. I avvaktan på denna prövning avstyrker utskottet
bifall till motionen 1974: 947.

SkU1974: 62

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 169 antar
det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i förordningen
(1968: 430) om mervärdeskatt med de ändringar att
14 och 36 §§ samt anvisningarna till 7 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Beskattningsvärdet utgör

Beskattningsvärdet utgör 20 procent
av vederlaget inräknat skatt
vid omsättning av tjänst som avses
i 10 § 5 och för tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp,
fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller
liknande,

2) väg, gata, bro parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält,
hamn, kanal eller annan farled,

4) fotbollsplan, skolgård,
idrottsplats, lekplats eller liknande
anläggning.

Slutligt beslut

Har slutligt beslut enligt första
stycket varken begärts eller meddelats
och har tre år förflutit efter
utgången av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått till
ända, anses skatten fastställd genom
slutligt beslut i enlighet med
senaste meddelade preliminära beslut
eller, om preliminärt beslut
icke meddelats, i enlighet med deklaration.
Motsvarande gäller när
varken deklaration lämnats eller
preliminärt beslut meddelats, varvid
skatten anses fastställd till noll
kronor. Slutligt beslut enligt detta
stycke anses dock icke föreligga tidigare
än en månad efter det att
den skattskyldige fått del av nytt
preliminärt beslut.

inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20 procent
av vederlaget inräknat skatt
vid omsättning av tjänst som avses
i 10 § 5 och för tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp,
fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller
liknande,

2) väg, gata, bro parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält,
hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård,
lekplats eller liknande anläggning.

begärt det.

eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första
stycket varken begärts eller meddelats
och har tre år förflutit efter
utgången av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått till
ända, anses skatten fastställd genom
slutligt beslut i enlighet med
senaste meddelade preliminära beslut
eller, om preliminärt beslut
icke meddelats, i enlighet med deklaration.
Motsvarande gäller när
varken deklaration lämnats eller
preliminärt beslut meddelats, varvid
skatten anses fastställd till noll
kronor. Slutligt beslut enligt detta
stycke anses dock icke föreligga tidigare
än två månader efter det att
den skattskyldige fått del av nytt
preliminärt beslut.

SkU 1974: 62

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Anvisningar
till 7 §

Egendom av sådant slag som av- Egendom av sådant slag som avses
i 2 kap. 2 § jordabalken anses ses i 2 kap. 2 § jordabalken och

som fastighet oavsett om den till- som enligt denna lag anses som

förts byggnaden av ägaren eller fastighet räknas som fastighet även

annan. om byggnaden tillhör annan än

ägaren till jorden eller om den tillförts
byggnad av annan än byggnadens
ägare.

Aktie, obligation om samlarobjekt.

2. att riksdagen avslår följande motioner

1.	motionen	1974:
2.	motionen	1974:
3.	motionen	1974:
4.	motionen	1974:
5.	motionen	1974:
6.	motionen	1974:
7.	motionen	1974:
8.	motionen	1974:
9.	motionen	1974:
10.	motionen	1974:
11.	motionen	1974:

Stockholm den 4 december 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i
Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Mundebo
(fp), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Westberg i Hofors (s), Olsson
i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s) och
fru Sandéhn (s).

Reservationer

Beträffande undantag för miljötidskrifter

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson
(c), Mundebo (fp), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius
(c), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12, som börjar
med ”När motsvarande” och slutar med ”dessa motioner.”, bort ha följande
lydelse:

SkU 1974: 62

Miljövårdsorganisationernas tidskrifter kan i många avseenden jämföras
med publikationer, som utges för exempelvis nykterhetsfrämjande
och politiska ändamål. Utskottet anser därför att miljötidskrifterna bör
jämställas med den grupp av tidskrifter, som är befriade från mervärdeskatt
enligt 8 §, punkt 6, i mervärdeskatteförordningen. Även om Kungl.
Maj:t redan med stöd av nuvarande bestämmelser i viss utsträckning kan
medge skattebefrielse, bör skattebefrielsen enligt utskottets mening komma
till direkt uttryck i lagtexten. Utskottet tillstyrker alltså yrkandena i
motionerna 1974: 101, 1974: 266 och 1974: 943.

dels ansett att utskottet under punkterna 2.2, 2.3 och 2.8 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1974:101, 1974: 266
och 1974: 943 antar följande:

Förslag till

lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt
att 8 §, punkt 6, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Från skatteplikt undantages Från skatteplikt undantages

6) periodiskt medlemsblad eller 6) periodiskt medlemsblad eller

periodisk personaltidning, när va- periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag rån tillhandahålles utan vederlag

eller till utgivaren, medlem eller eller till utgivaren, medlem eller

anställd eller införes till landet anställd eller införes till landet

under motsvarande förutsättning- under motsvarande förutsättningar,
annan periodisk publikation ar, annan periodisk publikation

som väsentligen framstår som or- som väsentligen framstår som organ
för sammanslutning med hu- gan för sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för reli- vudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, poli- giöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,
idrottsligt eller försvarsfräm- tiskt, miljövårdande, idrottsligt el jande

ändamål eller att företräda ler försvarsfrämjande ändamål elvan/öra
eller arbetshindrade med- ler att företräda handikappade

lemmar samt utländsk periodisk eller arbetshindrade medlemmar

publikation av annat slag när pre- samt utländsk periodisk publika numeration

på sådan publikation tion av annat slag när prenumera förmedlas

mellan prenumerant tion på sådan publikation förmed och

utländsk utgivare eller när las mellan prenumerant och ut sådan

publikation inkommer di- ländsk utgivare eller när sådan

rekt till prenumerant, publikation inkommer direkt till

prenumerant,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Beträffande skattskyldigheten för stat och kommun

2. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson
(c), Mundebo (fp), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius
(c), som

SkU1974: 62

dels ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar
med ”1 motionerna” och på s. 11 slutar med ”och 1974: 1207.”, bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att såväl mervärdeskatteutredningen som departementschefen
är medvetna om att de nuvarande undantagen beträffande
skattskyldigheten för stat och kommun kan snedvrida konkurrensen i
samband med kommunal upphandling och ekonomiskt samgående mellan
stat och kommun. Departementschefen är dock inte beredd att nu
genomföra utredningens förslag till modifieringar i fråga om anläggningsarbete
med hänsyn till den delade remissopinionen.

Utskottet anser att olägenheterna med de nuvarande reglerna inte beaktats
tillräckligt i den föreliggande propositionen. Som framhålls i motionerna
1974: 630, 1974: 952 och 1974: 1207 har undantagen dessutom
inte bara betydelse för anläggningsarbeten utan missgynnar också bl. a.
privata tvätterier. Utskottet anser det därför angeläget att få till stånd
ändringar, som eliminerar de skillnader i mervärdeskatteavseende som
råder mellan den offentliga sektorn och den del av näringslivet, som
arbetar i konkurrens med denna sektor.

dels ansett att utskottet under punkterna 2.7, 2.10 och 2.11 bort hemställa att

riksdagen med anledning av motionerna 1974: 630, 1974: 952
och 1974: 1207 hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ändringar
i mervärdebeskattningen i syfte att eliminera de olikheter
beträffande skattskyldigheten som råder mellan den
offentliga sektorn och den del av näringslivet som arbetar i
konkurrens med denna sektor.

Särskilt yttrande

Beträffande sjömansbibliotekets bokinköp

av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m):

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att det är angeläget att
sjömansbiblioteket får ökade resurser för bokinköp. Med hänsyn till de
invändningar som kan riktas mot förslaget från skatteteknisk synpunkt
kan vi emellertid inte biträda yrkandet i motionen.

HARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740046