Skatteutskottets betänkande nr 59 år 1974

SkU 1974: 59

Nr 59

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974:164 med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen
(1973: 601), m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 164 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)

2. lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall,

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

dels godkänna vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt
för släpvagnar och om bestridande av kostnaderna för kilometerräknarapparatur.

Enligt beslut av 1970 års riksdag inleddes år 1971 en reform i fem
etapper av den årliga fordonsskatten. Den första och den andra etappen
genomfördes år 1971 resp. 1973. I propositionen föreslås, att tredje
etappen genomförs med verkan från den 1 januari 1975. Förslaget berör,
i likhet med föregående etapper, endast fordon med en totalvikt över
3 ton. Det innebär inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag en
omfördelning av skatten som betyder skattesänkningar för flertalet bussar
och bensindrivna lastbilar samt för lättare brännoljedrivna lastbilar.
För tyngre brännoljedrivna lastbilar och för släpvagnar innebär förslaget
i allmänhet högre skatt.

I propositionen föreslås vidare, att kilometerskatten för brännoljedrivna
personbilar höjs så att den kommer i nivå med bensinskatten för
likvärdiga bensindrivna personbilar. I samband därmed föreslås också
att den körsträcka som tillryggaläggs utomlands med brännoljedriven
personbil i princip får avräknas vid beräkning av kilometerskatten. Bestämmelserna
föreslås träda i kraft den dag regeringen förordnar.

Vidare föreslås i propositionen, att beslut fattas om att kilometcrskatt
införs den 1 juni 1976 för släpvagnar, som dras av brännoljedrivna
motorfordon och har en totalvikt över 3 ton.

I propositionen föreslås också vissa i huvudsak tekniska ändringar i
vägtrafikskatteförordningen (1973:601), bl. a. i anledning av att den
nya regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1975.

1 Riksdagen 1974. 6 sand. Nr 59

SkU 1974: 59

Slutligen föreslås i propositionen att kompensation för skatt på bensin
till jordbrukets traktorer och skördetröskor regleras i en lag. Med hänsyn
till den minskande användningen av bensindrivna traktorer och
skördetröskor i jordbruket föreslås en sänkning av kompensationsbeloppen.

F örfatt ningsf örslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)

Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikskatteförordningen (1973:
601)

dels att i 3, 6, 22, 39 och 42 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot
”regeringen”,

dels att i 1, 3 och 39 §§ ordet ”förordning” skall, om det avser denna
förordning, bytas ut mot ”lag”,

dels att rubriken till förordningen, 9, 12, 14, 16—18, 20, 21, 29, 30,
41 och 43 §§ samt bilaga 1 och 2 till förordningen skall ha nedan angivna
lydelse.

Vägtrafikskattclag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Skatt beräknas för varje fordon
för en sammanhängande tid av
tolv kalendermånader (skatteår)
eller för var och en av fyra delar
av helt skatteår (skatteperioder).

Skatt beräknas för varje fordon
för en sammanhängande tid av
tolv kalendermånader (skatteår).

Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer kan förordna
att skatt för visst fordon eller
viss grupp av fordon i stället skall
beräknas för var och en av fyra
delar av helt skatteår (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod
beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, om ej
annat följer av 12 § andra stycket.

Skatteår och skattepcriod fastställes
av Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer.

Skatteår och skatteperiod fastställes
av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna förordning.
Skatten utgår för skatteperiod
med en fjärdedel och för kalendermånad
med en tolftedel av
skatten för helt år.

Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten
utgår för skatteperiod med en
fjärdedel och för kalendermånad
med en tolftedel av skatten för helt
år. Överstiger fordonsskatt och sär -

SkU 1974: 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skild fordonsskatt enligt förordningen
(1973: 602) om särskild vägtrafikskatt
för ett fordon 1500
kronor för helt år utgår fordonsskatt
för skatteperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår
fordonsskatt för hela månaden.

Fordonsskatt erlägges före ingången
av skatteår eller skatteperiod.
Regeringen får medge undantag
härifrån för grupp av fordon.

14 §

Skattskyldig i fråga om fordonsskatt
är, om ej annat följer av
andra eller tredje stycket, den som
ägde fordonet vid ingången av den
kalendermånad under vilken skatten
skall betalas.

Skattskyldig i fråga om fordonsskatt
är, om ej annat följer av
andra eller tredje stycket, den som
ägde fordonet vid ingången av den
kalendermånad under vilken skatten
skall betalas eller skulle ha betalats.

I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grund av att
skatteplikt inträder är den skattskyldig som ägde fordonet när skatteplikten
inträdde. I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på

grund av ändring som avses i 13 § är den skattskyldig som ägde for donet

när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller
senast skolat ske eller, i fråga om ändrad användning av fordon, när
användningen ändrades.

I fråga om fordonsskatt som I fråga om fordonsskatt som
fastställes genom beslut enligt 23 fastställes genom beslut enligt 24 §

eller 24 § är den skattskyldig som är den skattskyldig som ägde for ägde

fordonet under den tid skat- donet under den tid skatten avser,

ten avser.

16 §

Skattepliktigt fordon får ej brukas,
om till betalning förfallen fordonsskatt
ej erlagts för det innevarande
och det närmast föregående
skatteåret. Detta gäller ej i fråga
om skatt som åvilar tidigare ägare
av fordonet och som fastställts genom
beslut om efterbeskattning enlig
24 §. Det gäller ej heller i fråga
om skatt som åvilar den som innehaft
fordon på grund av avbetalningsköp,
om fordonet återtages.

17 §

Kilometerskattepliktigt fordon
skall vara försett med särskild,

SkU 1974: 59

Nuvarande lydelse

godkänd räknare för registrering
av fordonets körsträcka och tillhörande
anordningar för dess
funktion (kilometerräknarapparatur).
Apparaturen skall vara plomberad.

Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer meddelar
föreskrifter om godkännande,
montering, plombering, reparation,
kontroll och liknande åtgärd
som har avseende på kilometerräknarapparatur.

Föreslagen lydelse

godkänd räknare för registrering
av fordonets körsträcka och tillhörande
anordningar för dess funktion
(kilometerräknarapparatur).
Apparaturen skall vara plomberad.
Kilometerskatte pliktig personbil

som användes utom riket skall vidare
vara försedd med särskilt
märke, som visar att fordonet är
kilometerskattepliktigt. Regeringen
får medge undantag från skyldighet
att förse personbil med sådant
märke.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om godkännande,
montering, plombering, reparation,
kontroll och liknande åtgärd som
har avseende på kilometerräknarapparatur
samt om marke som avses
i första stycket.

18 §

Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt under
tid, då det varit kilometerskattepliktigt.

Skatten beräknas för helt tiotal
kilometer efter de skattesatser som
anges i bilaga 2 till denna förordning.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod
lämna uppgift till ledning
för fastställande av skatt. Sådan
uppgift skall lämnas även i annat
fall, i den mån Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer
förordnar därom.

Skatten beräknas för helt tiotal
kilometer efter de skattesatser som
anges i bilaga 2 till denna lag.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod
lämna uppgift till ledning
för fastställande av skatt. Sådan
uppgift skall lämnas även i annat
fall, i den mån regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
förordnar därom. Kilometerskatt
erlägges i efterhand för skatteperiod.
Regeringen får medge
undantag härifrån för grupp av
fordon.

20 §

Skattskyldig i fråga om kilometerskatt är, om ej annat följer av andra
stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad

under vilken skatten skall betalas.

I fråga om kilometerskatt som
fastställes genom beslut enligt 23,
24 eller 25 § är den skattskyldig
som ägde fordonet under den tid
skatten avser.

I fråga om kilometerskatt som
fastställes genom beslut enligt 24
eller 25 § är den skattskyldig som
ägde fordonet under den tid skatten
avser. I fråga om kilometer -

SkU 1974: 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt för skatteperiod under vilken
fordon avregistrerats eller eljest av
annan anledning än avställning
upphört att vara skattepliktigt är
den skattskyldig som då ägde fordonet.

21 §

Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas

1. om de föreskrifter i fråga om
kilometerräknarapparatur, vilka
meddelats i denna förordning eller
med stöd därav, ej iakttagits,

1. om de föreskrifter i fråga om
kilometerräknarapparatur, vilka
meddelats i denna lag eller med
stöd därav, ej iakttagits,

2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej lämnats,

3. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts för det innevarande
och det närmast föregående skatteåret.

Vad som sägs i första stycket
under 3 gäller ej i fråga om skatt
som åvilar tidigare ägare av fordonet
och som fastställts genom
beslut om efterbeskattning enligt
24 eller 25 §. Det gäller ej heller i
fråga om skatt som åvilar den som
innehaft fordon på grund av avbetalningsköp,
om fordonet återtas.

Vad som sägs i första stycket
under 3 gäller ej i fråga om skatt
som åvilar tidigare ägare av fordonet
och som fastställts genom
beslut om efterbeskattning enligt
24 eller 25 §.

29 §

Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

Skattebelopp under tjugo kronor
behöver icke betalas in till staten
och återbetalas ej heller.

30 §

I den mån ej annat följer av
denna förordning äger 9, 12—15,
22 och 49 §§ lagen (1959: 92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning1
motsvarande tillämpning
i fråga om förfarandet enligt
denna förordning. Vad bestämmelserna
innehåller om deklaration
gäller i stället uppgift, som skall
lämnas enligt särskilda föreskrifter
och ligga till grund för påföring
eller fastställelse av skatt.

I den mån ej annat följer av
denna lag äger 4, 9, 12—15, 22
och 49 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning1
motsvarande tillämpning
i fråga om förfarandet enligt
denna lag. Vad bestämmelserna innehåller
om deklaration gäller i
stället uppgift, som skall lämnas
enligt särskilda föreskrifter och ligga
till grund för påföring eller
fastställelse av skatt.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

lf Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 59

SkU 1974: 59

Nuvarande lydelse

För fordon som använts utom
riket återbetalas fordonsskatt och
avräknas kilometerskatt enligt bestämmelser
som meddelas av Konungen
eller myndighet som Konungen
bestämmer.

Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer meddelar
föreskrifter om betalning och indrivning
av skatt enligt denna förordning
samt de föreskrifter som
behövs i övrigt för tillämpningen
av förordningen.

Föreslagen lydelse

Vad i uppbördslagen (1953:
272)2 stadgas om indrivning, avkortning
och avskrivning av skatt
skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt
och kilometerskatt. Vid
återbetalning av skatt skall avräknas
endast sådan till betalning
förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt
som ej erlagts och restavgift
som belöper på sådan skatt.

Införsel enligt införsellagen
(1968: 621) får äga rum vid indrivning
av fordonsskatt, kilometerskatt
och restavgift.

För fordon som använts utom
riket återbetalas fordonsskatt och
avräknas kilometerskatt enligt särskilda
bestämmelser.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar
ytterligare föreskrifter om betalning
av skatt enligt denna lag samt
de föreskrifter som behövs i övrigt
för tillämpningen av lagen.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 17 § och bilaga 2, den dag
regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1975.

Förekommer i lag eller annan författning ordet ”vägtrafikskatteförordning”
eller böjningsform därav skall detta vid ikraftträdandet av
denna lag bytas mot ”vägtrafikskattelag” i motsvarande form. Vidare
skall vid samma tidpunkt ordet ”förordning” i olika böjningsformer som
förekommer i lag eller annan författning och som avser vägtrafikskatteförordningen,
bytas ut mot ”lag” i motsvarande form.

* Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132.

SkU 1974: 59

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)
Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, ktonor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram
över den lägsta
vikten i klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

utan sidvagn	0- 75	45	—
	76-	60	0
2 Annan motorcykel	0-	90	0
B Personbilar	0- 900	165	0
	901 —	207	42
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0- 1 600	165	0
för drift endast med	1 601- 3 000	203	38
bensin eller gasol	3001-	711	14
2 Annan buss	0- 1 600	165	0
	1 601 - 3 000	203	38
	3 001- 7 000	721	24
	7 001-10 000	1 693	30
	10 001-30 000	2 783	46
	30 001-	11 959	22
D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad	0- 1 600	165	0
för drift endast med	1 601- 3 000	204	39
bensin eller gasol	3 001-	726	15
2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1 600	165	0
	1 601- 3 000	204	39
	3 001- 7 000	730	19
	7 001-10 000	1 505	34
	10 001-15 000	2 552	61
	15 001-20 000	5 618	77
	20 001-	9411	20
med tre eller flera	0- 1 600	165	0
hjulaxlar	1 601 - 3 000	204	39
	3 001- 8 000	733	22
	8 001-12 000	1 844	33
	12 001-18 000	3 182	51
	18 001-27 000	6 254	63
	27 001-	11 881	20
2.2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1 600	165	0
	1 601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	729	18
	6 001-10 000	1 282	31
	10 001-14 000	2 541	50
	14 001-17 000	4 579	88
	17 001-20 000	7 227	96
	20 001-	10 037	26

SkU1974: 59

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram
över den lägsta
vikten i klassen

med tre eller flera	0- 1 600	165	0
hjulaxlar	1 601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	728	17
	6 001-11 000	1 248	27
	11 001-15000	2 616	45
	15 001-18 000	4 447	76
	18 001-27 000	6 725	74
	27 001-	13 333	22

E Traktorer och
motorredskap

1 Trafiktraktor och regi-	0- 1 300	300	0
strerat motorredskap	1 301- 3 000	345	45
	3 001- 7 000	1 140	75
	7 001-	4 200	135
2 Traktor klass II	0 - 2 500	120	0
	2 501-	180	0
F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte-vikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn	0- 1000	180	0
	1 001- 3 000	205	25
annan släpvagn	0- 1000	120	0
	1 001- 3 000	137	17
2 Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon1 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel	3 001-	693	13
med två eller flera	3001-13 000	690	10
hjulaxlar	13 001-	1 680	0
2.2 andra släpvagnar [med en hjulaxel	3 001-	469	9
med två hjulaxlar	3001-13 000	467	7
	13 001-	1 160	0
med tre eller flera	3001-13 000	465	5
hjulaxlar	13 001-	960	0
3'Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram, som drages av kilometer-skattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motor-redskap 3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel	3 001- 4 500	843	23
	4 501- 6 000	1 329	24
	6 001- 8 000	1 866	31
	8 001-	2 668	48

* Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon eller av trafiktraktor
eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 3.

SkU 1974: 59

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hund-ratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med två eller flera	3 001- 4 500	838	18
hjulaxlar	4 501- 6 000	1 209	19
	6 001- 8 000	1 604	19
	8 001-10 000	2 142	37
	10 001-14 000	3 367	52
	14 001-18 000	6 041	66
	18 001-19 000	9 313	73
	19 001 -23 000	9 995	25
	23 001 -28 000	12 301	16
	28 001-	14 431	16
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 5 000	564	17
	5 001- 8 000	1 034	17
	8 001-	1 695	33
med två hjulaxlar	3 001- 5 000	559	12
	5 001- 8 000	929	12
	8 001-11 000	1 436	24
	11 001-14 000	2 543	36
	14 001-17 000	3 991	44
	17001-	5 680	53
med tre eller flera
hjulaxlar	3 001- 5 000	557	10
	5 001- 8 000	887	10
	8 001-11 000	1 327	15
	11 001-14 000	2 159	22
	14 001-17 000	3 188	31
	17 001-20 000	4 485	38
	20 001 -25 000	5 993	46
	25 001-30 000	9 027	60
	30 001-32 000	12 749	62
	32 001-35 000	13 952	25
	35 001-40 000	15 423	16
	40 001-	16 943	16

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601) Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hund-ratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0- 900	33,5 0
	901-	36,5 3,0

2 Buss och lastbil 0—1 600 37,9 0

1 601- 38,3 0,4

SkU1974: 59

2 Förslag till
Lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall

Härigenom förordnas följande.

1 § Till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven
traktor eller skördetröska eller av skördetröska med bensindriven
hjälpmotor utgår kompensation enligt denna lag för skatt enligt
förordningen (1961: 372) om bensinskatt.

2 § Fråga om kompensation prövas efter ansökan av riksskatteverket.
Beslutad kompensation utbetalas av verket.

3 § Kompensation utgår för kalenderår.

4 § Ansökan om kompensation skall ha kommit in till riksskatteverket
inom sex månader efter utgången av det kalenderår ansökan avser. Har
ansökan kommit in för sent upptages den icke till prövning.

Ansökan skall vara skriftlig. Uppgift i ansökan lämnas på heder och
samvete.

5 § Berättigad till kompensation är den som varit eller bort vara registrerad
som ägare till traktor (ägaren) och den som innehaft skördetröska
under skördetiden.

Har skördetröska under skördetiden övergått till annan innehavare är
den berättigad till kompensation som övertagit tröskan den 15 augusti
eller närmast dessförinnan.

6 § Kompensation utgår, när fråga är om traktor, under förutsättning
att

1. traktorn under kalenderåret använts vid jordbruksdrift på minst tre
hektar åker,

2. traktorn under minst sex månader av den tid ansökan avser varit
registrerad som bensindriven och försedd med gummihjul,

3. sökanden innehaft traktorn under minst sex månader av kalenderåret.

7 § Kompensation utgår, när fråga är om skördetröska, under förutsättning
att tröskan under skördetiden använts på minst tio hektar åker
eller, i fråga om tröska med hjälpmotor, fem hektar åker.

8 § Kompensation utgår med

1. 270 kronor för traktor om sökanden ägt traktorn under hela kalenderåret
och traktorn under samma tid varit registrerad på det sätt
som avses i 6 § 2,

2. 135 kronor för traktor i annat fall än som avses i 1,

3. 300 kronor för självgående skördetröska,

4. 100 kronor för skördetröska med hjälpmotor.

SkU 1974: 59

9 § Har kompensation utgått med för högt belopp till följd av oriktig
uppgift som sökanden lämnat är denne skyldig att återbetala till statsverket
vad han erhållit för mycket.

Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket medge undantag från
skyldighet enligt första stycket.

10 § Talan mot beslut av riksskatteverket enligt denna lag föres hos
kammarrätt genom besvär.

11 § Riksskatteverket meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen
av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Därvid skall följande
iakttagas.

1. För kalenderåret 1974 skall i stället för de belopp som anges i
8 § gälla

350 kronor i fall som avses i 8 § 1,

175 kronor i fall som avses i 8 § 2,

575 kronor i fall som avses i 8 § 3,

150 kronor i fall som avses i 8 § 4.

2. Har ansökan om kompensation gjorts före den 1 januari 1975
gäller äldre bestämmelser.

3 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom förordnas att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §*

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen
(1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, förordningen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,
lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordningen (1970:
99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

2. förordningen (1941: 251) om 2. förordningen (1941: 251) om
särskild varuskatt, förordningen särskild varuskatt, förordningen

(1943: 477) om skatt å vissa päls- (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror,
förordningen (1948: 85) om varor, förordningen (1948: 85) om

försäljningsskatt, förordningen försäljningsskatt, förordningen

1 Senaste lydelse 1973:605. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits
i prop. 1974:132, 1974:156 och 1974:159.

SkU1974: 59

Nuvarande lydelse

(1953: 396) om accis å fettemulsion
m. m., lagen (1953: 397) angående
avgift för fettvaror som
användas för framställning av
fettemulsion m. m., förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt, förordningen
(1960:253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961:372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),
förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21)
om särskild skatt på motorbränslen,
förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt, förordningen (1971:
170) om annonsskatt, förordningen
(1972: 266) om skatt på annonser
och reklam, förordningen (1972:
820) om skatt på spel, förordningen
(1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatteförordningen
(1973: 601),
förordningen (1973: 602) om särskild
vägtrafikskatt.

Föreslagen lydelse

(1953:396) om accis å fettemulsion
m. m., lagen (1953: 397) angående
avgift för fettvaror som
användas för framställning av
fettemulsion m. m., förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt, förordningen
(1960:253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961:372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),
förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21)
om särskild skatt på motorbränslen,
förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt, förordningen (1971:
170) om annonsskatt, förordningen
(1972: 266) om skatt på annonser
och reklam, förordningen (1972:
820) om skatt på spel, förordningen
(1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973: 601), förordningen
(1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, förordningen (1973:
1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter.

3. lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk
försäkring, lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i
arbete m. m., förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,
lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1962: 398) om finansiering av
folkpensioneringen, lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen
(1970: 742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i
den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

SkU 1974: 59

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §l

Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med
fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om
sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624),

2. skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen
(1968: 430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen
(1908: 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, lagen (1928:
376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, förordningen (1941:
251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt
å vissa pälsvaror, förordningen
(1948: 85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953: 396) om accis
å fettemulsion m. m., lagen (1953:
397) angående avgift för fettvaror
som användas för framställning
av fettemulsion m. m.,
förordningen (1956: 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon i
vissa fall, förordningen (1957: 262)
om allmän energiskatt, förordningen
(1960: 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961:372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),

3. skatt eller avgift enligt förordningen
(1908: 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, lagen (1928:
376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, förordningen (1941:
251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943: 477) om skatt
å vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953: 396) om accis
å fettemulsion m. m., lagen (1953:
397) angående avgift för fettvaror
som användas för framställning
av fettemulsion m. m.,
förordningen (1956: 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon i
vissa fall, förordningen (1957: 262)
om allmän energiskatt, förordningen
(1960: 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961:372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),

1 Senaste lydelse 1974:229. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits
i prop. 1974:132, 1974:156 och 1974:159.

SkU 1974: 59

Nuvarande lydelse

förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21)
om särskild skatt på motorbränslen,
förordningen (1971: 170) om
annonsskatt, förordningen (1972:
266) om skatt på annonser och
reklam, förordningen (1972: 820)
om skatt på spel samt förordningen
(1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar,

4. skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobilskatt,
kungörelsen (1934:122) om skatt
å motorfordon, som för tillfälligt
brukande i riket från utlandet
införts, kungörelsen (1951:750)
om saluvagnsskatt, förordningen
(1963: 116) om trafikomläggningsskatt,
kungörelsen (1964:43) om
skatt å automobil, som av utomlands
bosatt person för tillfälligt
brukande i riket här förvärvats,
traktorskatteförordningen (1969:

297), vägtrafikskatteförordningen
(1973:601) samt förordningen
(1973: 602) om särskild vägtrafikskatt,

5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll
vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om
avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering
på jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering
på fiskets område,

7. avgift, som anges i 1 § första stycket förordningen (1959: 552) angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering och lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, allt i
den mån avgift som här avses icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår
vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatteeller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Föreslagen lydelse

förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21)
om särskild skatt på motorbränslen,
förordningen (1971: 170) om
annonsskatt, förordningen (1972:
266) om skatt på annonser och
reklam, förordningen (1972: 820)
om skatt på spel, förordningen
(1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar
samt förordningen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter,

4. skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobilskatt,
kungörelsen (1934: 122) om skatt
å motorfordon, som för tillfälligt
brukande i riket från utlandet
införts, kungörelsen (1951:750)
om saluvagnsskatt, förordningen
(1963: 116) om trafikomläggningsskatt,
kungörelsen (1964: 43) om
skatt å automobil, som av utomlands
bosatt person för tillfälligt
brukande i riket här förvärvats,
traktorskatteförordningen (1969:
297), vägtrafikskattelagen (1973:
601) samt förordningen (1973: 602)
om särskild vägtrafikskatt,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

SkU 1974: 59

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1974:

1962 av herrar Hallenius (c) och Jonasson (c) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:164 beslutar att fastställa
kompensation för skatt på bensin till jordbrukets traktorer och
skördetröskor till oförändrade belopp;

1974: 1963 av herrar Lothigius (m) och Komstedt (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller

1. att de nya kilometerskatträknarna på släpvagnar som drages av
motorfordon inte införes förrän fullständiga garantier föreligger att
ifrågavarande mätare fyller alla krav på tillförlitlighet, samt beslutar

2. att kilometerräknare, monteringssats och monteringsarbete bekostas
av statsmedel;

1974:1964 av herr Lothigius m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen avslår den föreslagna skattehöjningen för brännoljedrivna
personbilar och i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning angående
denna beskattning med beaktande av vad i motionen anförts;

1974:1965 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Fågelsbo (c) vari hemställs att

riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:164 beslutar att kilometerskattens
grundbelopp för personbilar skall vara 27 öre för skattevikten
0—900 kg och 29 öre för skattevikten 901 kg och tyngre med
ett tilläggsbelopp på 2 öre för varje helt hundratal kg över 901 kg;

1974:1966 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av vägtrafikskatteförordningen
att användning av fordon med liten drivmedelsförbrukning
och minimalt utsläpp av föroreningar skattemässigt
gynnas;

1974: 1967 av herrar Träff (m) och Komstedt (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att undantaget för på avbetalning försålda återtagna
fordon jämlikt 16 § vägtrafikskatteförordningen kvarstår i enlighet
med nu gällande bestämmelse.

I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta
motionerna

1974:11 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att bestämmelserna om befrielse från automobilskatt
för personbil som ägs av höggradigt invalidiserad person utvidgas
att omfatta även handikappade personer som inte för sitt förvärvs -

SkU1974: 59

arbete eller sin utbildning behöver fordonet, t. ex. handikappade husmödrar; 1974:

77 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen begär översyn av bestämmelserna om handikappades
rätt till befrielse från fordonsskatt samt om rätten till bidrag till drivmedelsskatten
i enlighet med vad som anförts i motionen;

1974: 622 av herrar Norrby (c) och Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att

riksdagen anhåller om utredning och förslag beträffande stimulans
för användning av gengasdrivna motorfordon, exempelvis genom
skattelättnader;

1974: 634 av herrar Åkerfeldt (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari
hemställs

att riksdagen beslutar sådan ändring i vägtrafikskatteförordningen att
gengasdrivet fordon undantas från kilometerskatt;

1974: 1209 av fru Dahl (s) vari hemställs

att riksdagen begär sådan ändring av vägtrafikskatteförordningen
(1973: 601), förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall samt förordningen (1960: 603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon, att handikappad som enligt bestämmelserna
i dessa författningar åtnjutit skatteförmåner under sin arbetsföra
period får behålla dem även efter pensioneringen;

1974: 1230 av herr Komstedt m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om sådan ändring i vägtrafikskatteförordningen
att dieseldrivna personbilar, som i stor utsträckning
används utomlands, undgår dubbelbeskattning.

Utskottet

I propositionen föreslås ett flertal till sina verkningar begränsade ändringar
av vägtrafikbeskattningen, vilka har föranlett motioner med skilda
yrkanden. Enighet har däremot rått om det i sak mest betydelsefulla
förslaget i propositionen, som avser genomförandet av den tredje och
hittills mest omfattande etappen i 1970 års skattereform i fråga om den
tyngre trafiken. Reformen, som endast berör fordon med en totalvikt
över 3 ton, innebär att de tyngre brännoljedrivna lastbilarna och släpvagnarna
successivt får högre skatt, medan de lättare fordonen ovan
den angivna viktgränsen får en däremot svarande skattelättnad inom
ramen för ett oförändrat skatteuttag, allt i överensstämmelse med den
s. k. kostnadsansvarighetsprincipen.

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner att det inte

SkU 1974: 59

föreligger några hinder för ett planenligt genomförande av den tredje
etappen i reformen, tillstyrker propositionen i denna del, vilket också
innebär att utskottet godtar de övergångsregler som förordas för att
inom systemet med rullande uppbörd av fordonsskatt få en samtidig
verkan av reformen för alla berörda fordonskategorier.

I propositionen föreslås vidare att kilometerskatten höjs för brännoljedrivna
personbilar och att körsträckor, som tillryggaläggs utomlands
med sådan bil, skall få avräknas vid beräkning av kilometerskatten.
Därutöver föreslås att principbeslut fattas om införande av kilometerskatt
för tyngre släpvagnar fr. o. m. den 1 juni 1976 och att reglerna för
betalningsansvaret för vägtrafikskatten ändras i visst avseende samt att
bensinskattekompensationen till jordbruket sänks.

I fråga om de brännoljedrivna personbilarna innebär förslaget att den
kilometerskatt, som i likhet med bensinskatten är specialdestinerad till
vägväsendet, höjs i princip till vad sistnämnda skatt motsvarar för bensindrivna
personbilar per kilometer räknat. Däremot höjs inte den särskilda
ej specialdestinerade kilometerskatten, vilket medför att de brännoljedrivna
personbilarna ändå bibehåller viss förmånsställning vid beskattningen
i förhållande till de bensindrivna, en förmånsställning som
givetvis förstärks av att brännoljepriset är lägre än priset på bensin.
Till stöd för den här föreslagna åtgärden åberopar departementschefen
ett uttalande av 1973 års skatteutskott om angelägenheten av en utjämning
av skattenivån för personbilar som körs på olika drivmedel. Utskottet
var enigt i fråga om detta uttalande och gjorde inte heller något
förbehåll i fråga om de icke specialdestinerade skatterna.

I motionerna 1974: 1964, 1974: 1965 resp. 1974: 1966 framställs yrkanden
om avslag på förslaget om lägre skattesatser och om ändring av
beskattningen till förmån för miljövänliga bilar med liten drivmedelsförbrukning.
Till stöd för yrkandena åberopas främst miljöpolitiska synpunkter,
men åtgärden motiveras i motionen 1974:1965 också av omsorg
om betalningsbalansen, som skulle gynnas av brännoljans i förhållande
till besinen lägre pris och högre bränslevärde.

Utskottet vill först erinra om att så länge brännoljan för motordrift
beskattades efter den förbrukade kvantiteten måste skattesatsen främst
anpassas till den tunga trafikens förbrukning vilket fick till följd att de
brännoljedrivna personbilarna fick en avsevärt lägre skattebelastning än
de bensindrivna. Ett av de främsta skälen för införande av kilometerskatten
var att man därigenom skulle komma ifrån det omfattande skattefusk
som förekom i fråga om brännoljeskatten. När man nu med stora
ansträngningar genomfört kilometerskattesystemet finns också förutsättningar
för att skapa den skatterättvisa mellan olika fordonskategorier
som man tidigare eftersträvade men då inte kunde uppnå. Utvecklingen
under de senaste åren av försäljningen av brännoljedrivna personbilar
visar en markant ökning, som med all sannolikhet har sin främsta

SkU1974: 59

grund i den förmånliga beskattningen. Låter man denna utveckling pågå
torde följden bli att statens inkomster för bestridande av vägkostnaderna
i motsvarande mån minskar, vilket på sikt måste resultera i skatteskärpningar,
om man vill bibehålla och utveckla vägstandarden planenligt.
När departementschefen nu förordar att skatteutjämningen begränsas
till den del av beskattningen som är specialdestinerad för att
enligt kostnadsansvarighetsprincipen bekosta vägväsendet är det enligt
utskottets mening inte möjligt att förena detta förslag med miljöpolitiska
strävanden. Däremot kan man betrakta de kvarstående skatteförmånerna
för de brännoljedrivna personbilarna som förmånliga från miljöpolitisk
synpunkt. Utformningen av förslaget medverkar även till en
mjuk övergång samtidigt som bilkonsumentema får viss fortsatt valfrihet
när det gäller motortyp och drivmedel.

Utskottet har med dessa synpunkter velat framhålla att hur viktiga
de miljöpolitiska synpunkterna än kan anses vara, får de inte inkräkta
på den vedertagna principen att motorfordonen skall bära sin del av
kostnaderna för vägväsendet och vägtrafiken. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna 1974: 1964, 1974: 1965 och 1974:
1966 i vad de avser kilometerskatten på brännoljedrivna personbilar och
tillstyrker alltså propositionen i denna del.

I anslutning till behandlingen av denna fråga vill utskottet också i
korthet beröra två vid riksdagens början väckta motioner, 1974: 622
och 1974: 634, om skattelättnader resp. skattebefrielse för gengasbilar.
Även om dessa yrkanden kanske främst skall ses mot bakgrund av oljekrisen
är problemställningen här densamma som i fråga om de dieseldrivna
personbilarna. Utskottet, som förutsätter att fortsatt forskning
och utveckling av gengasdriften kommer att stödjas av statsmakterna
såväl från beredskapssynpunkt som av miljöpolitiska skäl finner med
hänvisning till vad ovan anförts i fråga om de brännoljedrivna personbilarna
inte skäl tillstyrka bifall till motionerna 1974: 622 och 1974: 634.

En annan fråga rörande de brännoljedrivna personbilarna tas också
upp i propositionen, nämligen avräkningen från kilometerskatten av
körsträckor utomlands. Också på denna punkt innebär förslaget ett tillmötesgående
av önskemål från 1973 års skatteutskott, som förutsatte att
frågan härom skulle få sin lösning i samband med att skatteolikheterna
mellan bensin- och brännoljedrivna personbilar utjämnades. Utskottet
tillstyrker således den föreslagna utformningen av avräkningssystemet.
Genom denna åtgärd blir den vid riksdagens början väckta motionen
1974: 1230 helt tillgodosedd.

I propositionen läggs som tidigare nämnts också fram förslag om att
riksdagen skall fatta principbeslut om införande av kilometerskatt den
1 juni 1976 för släpvagnar över 3 tons skattevikt, som dras av kilometerskattepliktigt
motorfordon. Bakgrunden till förslaget är att utvecklingen
av navräknare för sådana släpvagnar nu kommit så långt att le -

SkU 1974: 59

veransavtal har kunnat slutas. Departementschefen förordar att man i
princip skall tillämpa samma system som vid införandet av kilometerskatten
för motorfordon, vilket bl. a. innebär att fordonsägama skall
svara för kostnaderna för navräknarna. För vissa specialtillverkade
skyddsanordningar, som blir förhållandevis dyra, skall dock kostnaden
bestridas av statsverket.

I motionen 1974: 1963 yrkas att förslaget inte skall genomföras, innan
det skapats garantier för navräknarnas tillförlitlighet, samt att staten
skall stå för hela kostnaden för navräknarna och deras montering.
Motionärerna anser att de dåliga erfarenheterna från införandet av kilometerräknarapparaturen
för motorfordon motiverar det framförda garantikravet.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att problemen i samband
med kilometerräknamas införande varit av sådan storleksordning
att man nu skulle behöva senarelägga navräknarnas införande i avvaktan
på ytterligare undersökningar om deras tillförlitlighet. Enligt utskottets
mening bör man mot bakgrund av erfarenheterna från kilometerräknarnas
införande kunna genomföra den nu avsedda reformen utan
nämnvärda komplikationer för fordonsägarna. När det gäller bestridandet
av kostnaderna för navräknarna finner utskottet inte skäl förorda
att man här tillämpar andra principer än dem som gäller för räknarna på
motorfordon. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1963
och tillstyrker det föreslagna principbeslutet beträffande navräknare.

En fråga rörande betalningsansvaret för vägtrafikbeskattningen tas
också upp i propositionen. För närvarande gäller att fordon, som omfattas
av vägtrafikskatteförordningens bestämmelser, inte får användas
om skatt ej erlagts. Från denna regel gäller dock bl. a. undantag
för det fall fordonet köpts på avbetalning och återtagits av säljaren.
Departementschefen förordar att detta undantag skall utgå på grund av
att det skapar kontrollsvårigheter.

I motionen 1974: 1967 yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna
hävdar att ändringen skulle medföra att avbetalningssäljaren får betala
köparens skatteskuld samt att säljaren ofta inte ens får täckning för sin
varufordran i samband med sådant återtagande.

Enligt vad utskottet erfarit har bestämmelsen medfört betydande svårigheter
för länsstyrelserna, som haft att utreda om avbetalningsförsäljning
verkligen förelegat. Ett slopande av bestämmelsen medför enligt
utskottets bedömning huvudsakligen positiva verkningar. Förslaget får
den effekten att ej erlagd skatt måste avräknas från fordonets värde, då
fordonet återtas av säljaren vid avbetalningsköp. Detta går givetvis i
första hand ut över köparen, som ju rätteligen också skulle ha betalat
skatten. Det torde inte vara riktigt att påstå att skatten kommer att
drabba säljaren om ändringen genomförs. Om avbetalningskontraktet
görs upp så att säljaren alltid har täckning för uppkommande skatte -

SkU1974: 59

skulder blir det köparen, som får betala skatten. Man kan därför också
hävda att förslaget bidrar till en sanering av avbetalningshandeln med
bilar. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1974: 1967 och tillstyrker
den föreslagna författningsändringen.

Med hänsyn till bestämmelserna i den nya regeringsformen föreslås
i propositionen att bensinskattekompensationen till jordbruket skall regleras
i lag och att riksskatteverket skall överta de uppgifter på detta
område som f. n. vilar på statens jordbruksnämnd. I detta sammanhang
har även kompensationsbeloppens storlek tagits upp till prövning.
Med hänsyn till den minskning av den genomsnittliga bensinförbrukningen
för traktorer och skördetröskor som konstaterats under senare
tid förordas med utgångspunkt i förbrukningen 1972 viss reducering av
restitutionsbeloppen för såväl traktorer som skördetröskor.

I motionen 1974:1962 yrkas att restitutionsbeloppen bibehålls oförändrade
med hänsyn till att skördeförhållandena 1972 var förhållandevis
gynnsamma och att antalet bensindrivna traktorer och skördetröskor
numera är relativt litet. I motionen 1974: 1964 yrkas att särskild
hänsyn i förevarande sammanhang skall tas till lantbrukare med endast
en traktor, som är bensindriven.

Utskottet vill med anledning härav endast framhålla att beräkningarna
inte uteslutande bygger på 1972 års värden utan att förslaget också
tar hänsyn till den starkt nedåtgående trend i denna bensinförbrukning
som konstaterats sedan förhållandevis lång tid tillbaka I fråga om antalet
bensindrivna traktorer och tröskor kan visserligen sägas att det i förhållande
till hela beståndet är jämförelsevis litet, men eftersom det dock
rör sig om i runt tal 25 000 fordon är restitutionsbeloppens storlek inte
en helt oväsentlig fråga. Utskottet tillstyrker således de föreslagna restitutionsbeloppen
och avstyrker bifall till motionen 1974: 1962 och motionen
1974: 1964 i vad avser bensinskattekompensationen.

I propositionen föreslås också den ändringen av vägtrafikskatteförordningen
att skattebelopp under 20 kr. inte skall behöva betalas in till
staten och inte heller återbetalas.

Utskottet har uppmärksammat att förslaget för motorcyklar, lätta personbilar
och jordbrukstraktorer i vissa fall kommer att medföra att ingen
fordonsskatt men väl s. k. registerhållningsavgift kommer att utgå, nämligen
i de fall då skatten på grund av den rullande uppbörden endast omfattar
någon månad. Utskottet förordar därför att gränsen sänks till 10
kr., vilket medför att man helt undviker denna effekt i fråga om bilar
och traktorer. Vidare föreslår utskottet en komplettering av ikraftträdande
bestämmelserna.

Mot förslagen i övrigt i propositionen har utskottet inte funnit anledning
till erinran.

Utskottet behandlar slutligen i detta sammanhang även tre vid riksdagens
början väckta motioner rörande handikappades befrielse från

SkU 1974: 59

vägtrafikskatt m. m. I motionen 1974: 11 yrkas att den nuvarande skattebefrielsen
skall utsträckas till att omfatta även andra grupper av handikappade
än studerande och förvärvsarbetande, exempelvis husmödrar.
I huvudsak samma synpunkter framförs i motionen 1974: 77, medan
motionären i motionen 1974:1209 vill att den, som erhållit skattebefrielse
med anledning av sitt förvärvsarbete, skall få behålla denna förmån
som pensionär.

Utskottet har beträffande de handikappades befrielse från vägtrafikskatt
m. m. vid upprepade tillfällen uttalat sin anslutning till handikapputredningens
förslag att skattebefrielsen bör ersättas med dels en
utbyggd färdtjänst, dels direkta bidrag i de fall färdtjänsten inte tillgodoser
transportbehovet. Handikapputredningens betänkande har överlämnats
till kommunalekonomiska utredningen, som även behandlat frågan
om finansieringen av färdtjänsten i betänkandet Statsbidrag till kommunal
färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet (SOU 1974: 41).
Utredningen gör där den bedömningen att de särskilda behov av förflyttning
som undantagsvis inte kan tillgodoses inom färdtjänstens ram ofta
är knutna till arbets- och studiesituationer. Mot den bakgrunden finner
utredningen inte anledning att föreslå statsbidrag till kommun för anskaffning
av motorfordon för handikappade. Utredningen utgår därvid
från att bidrag även fortsättningsvis utgår för bilanskaffning inom ramen
för det sysselsättningspolitiska stödet. Utredningen finner det olämpligt
att statsbidrag till handikappades anskaffning av bil utgår enligt två olika
system. Detta blir fallet om särskilt statsbidrag för bilanskaffning skulle
införas som komplement till färdtjänsten.

I prop. 1974: 141, där på grundval av utredningens förslag förordas
statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader för bl. a. färdtjänst,
uttalar departementschefen att han delar utredningens synpunkter
i fråga om handikappades bilanskaffning. Frågan om att ersätta skattebefrielsen
med individuellt prövade bidrag kommer alltså att bli föremål
för fortsatta överväganden, och i avvaktan härpå anser utskottet sig
inte böra tillstyrka bifall till motionerna 1974:11, 1974: 77 och 1974:
1209.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med avslag på motionerna 1974: 1962, 1974: 1964, 1974: 1965
och 1974: 1967 och med anledning av propositionen 1974: 164
och motionen 1974:1230 antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)
med den ändringen att 29 § och ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

SkU 1974: 59

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

29 §

Skatt öretal bortfaller.

Skattebelopp under tjugo kronor Skattebelopp under tio kronor
behöver icke betalas in till staten behöver icke betalas in till staten

och återbetalas ej heller. och återbetalas ej heller.

Denna lag den 1 januari 1975.

Förekommer i motsvarande form.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2. lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall,

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

4. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.;

2. att riksdagen med avslag på motionen 1974: 1963 godkänner
vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt
för släpvagnar och om bestridande av kostnaderna för kilometer-räknarapparatur; 3.

att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1. motionen 1974: 11

2. motionen 1974: 77

3. motionen 1974: 622

4. motionen 1974: 634

5. motionen 1974: 1209

6. motionen 1974: 1966.

Stockholm den 3 december 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Josefson
(c), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro* (m), Olsson
i Järvsö (c), Ericson i örebro* (s), Lundgren (s), Hörberg* (fp),
Lindkvist* (s), fruar Troedsson (m) och Sandéhn (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1974: 59

Reservationer

1. Beträffande betalningsansvaret för vägtrafikbeskattningen
av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”1
motionen 1974: 1967” och på s. 20 slutar med ”föreslagna författningsändringen”
bort ha följande lydelse:

I motionen 1974: 1967 yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna
framhåller att de sakliga motiven för den gällande undantagsbestämmelsen
inte ifrågasatts i propositionen utan att endast tekniskt administrativa
svårigheter vid handläggningen åberopas som skäl för ändringen.
Motionärerna finner inte dessa bevekelsegrunder övertygande
samt hävdar att den angivna ändringen innebär att man överför ett
skatteansvar på tredje man på ett inte tillbörligt sätt och att avbctalningssäljaren
därigenom löper större risk att inte få sin varufordran
täckt vid en återtagning.

Enligt vad utskottet erfarit har den nu gällande bestämmelsen ekonomisk
betydelse huvudsakligen för lastbilshandeln. Denna handel är koncentrerad
till ett förhållandevis ringa antal företag. Antalet återtagningar
är också mycket begränsat. Utskottet finner det därför svårförklarligt
att en tillämpning av bestämmelsen kan vålla beskattningsmyndigheterna
speciella administrativa svårigheter — särskilt som man numera
har tillgång till ett datastyrt registreringssystem. De skäl som motionärerna
i övrigt anfört för ett bibehållande av gällande undantagsbestämmelse
torde vara just de som motiverat dess tillkomst och utskottet
finner dem alltjämt relevanta.

dels att utskottet under 1.1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1967 avslår den i
propositionen föreslagna ändringen av 16 § vägtrafikskatteförordningen
(1973: 601).

2. Beträffande kilometerskatten på släpvagnar

av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som
dels anfört följande:

I likhet med motionärerna i motionen 1974: 1963 anser vi att erfarenheterna
från installationen av kilometerräknare på dieseldrivna
lastbilar visar att det är nödvändigt att det mätarsystem som skall användas
fyller de krav som konsumenterna under också hårda villkor
måste ställa på ett sådant. Det bör alltså skapas fullgoda garantier för
att de enskilda lastbilsägarna inte råkar in i samma situation som vid
det första införandet av kilometerskatträknare på bilar. Mot bakgrund
av att införandet av kilomcterskatträknarna är ett led i den statliga

SkU1974: 59

skattekontrollen och uppbördssystemet anser vi det självfallet att statsmakterna
får stå för såväl kostnaderna för kilometerräknarna som monteringssats
och monteringsarbete,

dels ansett att utskottet under 1.1 och 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1963 och med avslag
på vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt
m. m. beslutar

1. att i propositionen avsedd räknarapparatur inte införs förrän
fullständiga garantier föreligger för att apparaturen fyller
alla krav på tillförlitlighet,

2. att kilometerräknarapparatur, monteringssats och monteringsarbete
bekostas av statsmedel.

3. Beträffande vägtrafikbeskattningens inriktning

av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c), Hörberg (fp) och fru Troedsson
(m) som

dels ansett att utskottets yttrande fr. o. m. den sista meningen på
s. 17, som börjar med ”Utvecklingen under” och t. o. m. det stycke
som på s. 18 slutar med ”denna del”, bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker därför de yrkanden i motionerna 1974: 1964 och
1974: 1965, som avser avslag på resp. modifiering av propositionens
förslag om kilometerskatt på brännoljedrivna personbilar och tillstyrker
propositionen i denna del.

Utskottet har dock förståelse för vad som anförts i motionerna 1974:
1964, 1974: 1965 samt 1974: 1966 om behovet av att stimulera användningen
av bilar med motorer som har relativt sett låg bränsleförbrukning
och liten halt av föroreningar i avgaserna. Den brännoljedrivna
dieselmotorn har otvivelaktigt sådana egenskaper. Det är därför angeläget
att dess användning ökas. Utskottet anser att detta bl. a. bör ske
genom hänsynstagande härtill vid utformningen av beskattningen. En
översyn av vägtrafikskatteförordningen bör därför ske i syfte att stimulera
användningen av energisnåla och miljövänliga fordon.

dels ansett att utskottet under punkterna 1 och 3.6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1966 samt med anledning
av motionerna 1974: 1964 och 1974: 1965 hos regeringen
begär en översyn av vägtrafikskatteförordningen i syfte
att skattemässigt gynna användningen av energisnåla och
miljövänliga fordon.

MARCUS »OKTR. STOCKHOLM U74 740016