Skatteutskottets betänkande nr 47 år 1974
SkU 1974:47
Nr 47
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder
vid beskattningen i syfte att främja sparandet.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1974:377 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att höja det extra avdraget vid kapitalbeskattningen
till 1 200 kr. och utforma avdraget i enlighet med den individuella princip
som genom 1970 års skattebeslut fastslogs gälla för A-inkomster vid den
direkta inkomstbeskattningen.
1974:628 av herr Schött m. (1. (m) vari hemställs
att rikdagen anhåller att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag om
sparstimulerande åtgärder i enlighet med vad i motionen sagts om banksparande,
bostadssparande, utbildningssparande, amorteringssparande, företagssparande,
egen företagares rätt till kapitalavdrag och höjt extra avdrag
från inkomst av kapital;
1974:939 (jfr 932) av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna C 1
- 3 och D hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
dels utredning och förslag syftande till
1. att ett system för generös premiering av det frivilliga hushållsparandet
införs, som tar särskild hänsyn till de lägre inkomsttagarna och barnfamiljernas
situation,
2. att skattereglerna så utformas att arbetsmarknadens parter finner det
förmånligt att sluta avtal, som innebär att en del av löneökningen för dem
som så önskar kan utgå i form av sparande, s. k. sparlön,
3. att beskattningsreglerna så utformas att de möjliggör för företag att
utge ägarandelar till sina anställda på gynnsamma villkor, allt i enlighet
med de riktlinjer som angetts i motionen 1974:932,
dels förslag till höjning av det extra avdraget från intäkt av kapital;
1974:945 av herrar Hyltander (fp) och Löfgren (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:t att skyndsamt framlägga
förslag till höjning och värdesäkring av ”sparavdraget” vid inkomsttaxeringen
i enlighet med vad som framförts i motionen.
Övriga yrkanden i motionen 1974:939 behandlas av utskottet i annat sammanhang.
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 47
SkU 1974:47
2
Frågornas tidigare behandling
Det s. k. sparavdraget - f. n. 400 kr. för ogift och 800 kr. för makar gemensamt
- infördes år 1955 (prop. 1955:59, BeLI 18) och konstruerades som
ett skattefritt bottenbelopp för kapitalinkomst i avsikt att förenkla deklarations-
och taxeringsförfarandet. Senare höjningar av avdraget, vilket ursprungligen
bestämdes till 100 kr. för ogift och 200 kr. för makar gemensamt,
har även syftat till att uppmuntra sparandet. Nuvarande avdragsbelopp fastställdes
1961 (prop. 1961:160, BeU 63).
År 1972 infördes en ny form av sparpremiering för löntagare och vissa
andra som gjort regelbundna insättningar på särskilt sparkonto i bank eller
penninginrättning och som haft medel från ett sparår innestående under
fem år. En skattefri premie om 5 % lämnas på dessa medel, dock lägst
25 och högst 300 kr., och spararen får dessutom delta i en av statsverket
bekostad utlottning med vinster fria från lotterivinstskatt. Vidare befriades
bonustillägg på vissa obligationer från inkomstskatt. Den nya premieringsformen
har ersatt ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet.
Frågan om ytterligare höjningar av sparavdraget och andra sparstimulanser
vid beskattningen har behandlats av skatteutskottet under en följd av år,
senast vid 1973 års riksdag (SkU 1973:23). Skatteutskottet konstaterade då
att enbart en höjning av sparavdraget till 700 kr. för ensamstående och
1 400 kr. för makar skulle medföra ett skattebortfall för stat och kommun
på ca 200 milj. kr. Enligt utskottets mening borde inkomst av kapital i
princip inte beskattas enligt förmånligare regler än annan inkomst. Schablonavdraget
från inkomst av kapital hade ansetts motiverat för att förenkla
taxeringen och främja sparandet. Sådana skäl kunde inte åberopas för att
införa motsvarande avdragsrätt beträffande inkomst av jordbruksfastighet,
annan fastighet eller rörelse. Vidare framhöll utskottet att indexreglering
av beskattningen inte förekom beträffande andra ordinära inkomster och
att de skäl som i första hand legat bakom principen om individuell beskattning
av arbetsinkomst - nämligen att undanröja de hinder som enligt
tidigare beskattningsregler förelåg för makar att båda förvärvsarbeta - inte
kunde åberopas till stöd för en motsvarande åtgärd vid beskattningen av
kapitalinkomst. Därtill kom att det enligt utförda undersökningar (SOU
1961:2) var svårt att genom lättnader vid beskattningen åstadkomma ett
verkligt nysparande. Utskottet vidhöll sin uppfattning tidigare år att nysparande
på ett enklare och bättre sätt kunde stimuleras genom direkta
åtgärder, exempelvis i form av särskilda förmåner i samband med lönsparande
eller genom s. k. sparlån. Med hänvisning härtill och till att 1972
års skatteutredningen (Fi 1972:02) skulle komma att behandla sparavdragets
utformning och därmed sammanhängande frågor vid sin översyn av beskattningen
av fysiska personer, avstyrkte utskottet bifall till då behandlade
motioner i dessa frågor. Detsamma gällde även förslag om avdragsrätt vid
SkU 1974:47
3
beskattningen för nysparande i form av insättningar på särskilda sparkonton,
lönsparkonton m, m. och förvärv av ägarandelar, amortering av bostadslån,
studieskuld eller liknande. Därtill kom att dessa förslag skulle
innebära nya möjligheter till inkomst- och progressionsutjämning vid beskattningen,
något som utskottet avstyrkte med hänvisning bl. a. till de
möjligheter gällande skattelagstiftning redan erbjöd i detta hänseende.
Frågan om sparavdraget ligger inom 1972 års skatteutrednings(Fi 1972:02)
utredningsuppdrag. Enligt den överenskommelse som företrädare för socialdemokraterna
och folkpartiet träffade våren 1974 bör en anpassning av
sparavdraget vid beskattningen till prisutvecklingen sedan det infördes 1961
med förtur övervägas av skatteutredningen. Enighet nåddes om att hushållssparande
borde uppmuntras genom en sådan åtgärd.
Statistik m. m.
Under 1960-talet ökade det offentliga sparandet kraftigt, inte minst genom
uppbyggnaden av AP-fonderna och skattefinansiering av ökade investeringar,
medan det enskilda sparandet gick ned. Slutet av 1960-talet präglades
också av en ihållande högkonjunktur, vars kulmen passerades 1970. Påföljande
år inträdde en stagnation med ihållande dämpning av den inhemska
efterfrågan. Samtidigt steg sparkvoten - dvs. förhållandet mellan hushållens
sparande och disponibla inkomster - anmärkningsvärt kraftigt eller med
3,4 procentenheter till 6,7 %. Denna utveckling som praktiskt taget innebar
en fördubbling av hushållssparande! följdes av en smärre rekyl 1972. Därefter
steg sparkvoten till 7,4 % för 1973 och för 1974 uppskattas den till 8 %
(prop. 1974:100 s. 17), dvs. den högsta nivå som noterats på de senaste
20 åren. 1 sammanhanget kan erinras om att varje procentenhets förändring
av sparkvoten innebär en förändring i den totala efterfrågan med drygt en
miljard kr. De lämnade uppgifterna grundar sig på nationalbudgeten, där
hushållssparande! räknas fram indirekt såsom skillnaden mellan hushållens
disponibla inkomster och den privata konsumtionen. I sammanhanget kan
poängteras att felkällorna är betydande. Det bör därför framhållas att dessa
uppgifter, som kompletteras ytterligare i bil. 1, endast ger en ungefärlig
bild av utvecklingen.
Som redan nämnts innebär uppbygganden av AP-fonderna en väsentlig
ökning av det offentliga sparandet. Även från den enskildes synpunkt kan
den allmänna försäkringen sägas innefatta ett sparande, eftersom arbetsgivaravgifter
och egna avgifter till försäkringen inkräktar på utrymmet för
konsumtion och ersätter möjligheterna att genom enskild försäkring eller
annat sparande tillgodose motsvarande behov av pensionering, trygghet vid
sjuk- eller olycksfall etc. Beträffande utvecklingen på detta område och av
det enskilda försäkringssparande! hänvisas till bil. 2-4.
SkU 1974:47
4
Den sistnämnda bilagan anger även spararnas behållning i banker, jordbrukskassor
och KF, uppgifter som dock delvis avser även institutionellt
sparande. I sammanhanget bor nämnas att en fördelning av inlåningen mellan
hushåll å ena sidan och kommuner, institutioner och foretag å andra
sidan kan göras endast schablonmässigt. Uppgifterna i bil. 5 avser den totala
inlåningen från allmänheten, dvs. förutom hushåll även kommuner, bolag,
andra företag etc. Det bör också påpekas att köp av småhus och andra
icke-finansiella tillgångar inte inräknas i dessa uppgifter, i motsats till vad
som sker i nationalbudgeten.
Av bil. 6 framgår utvecklingen av lönsparandet. Som redan nämnts ersattes
de tidigare sparformerna - ungdomens lönsparande och det allmänna
lönsparandet - år 1972 av ett nytt lönsparande. Bakgrunden härtill var bl. a.
att de tidigare lönsparsystemen stagnerat och fått en ej önskvärd inriktning.
Målet för det nya systemet är att stimulera till ett långsiktigt och regelbundet
sparande.
Med hänsyn till sparandets betydelse för samhällsekonomin måste det
beklagas att statistiken på detta område-såsom konjunkturinstitutet konstaterat
vid sin analysav utvecklingen på 1960-talet-är ofullständig, svårtolkad
och osäker. Den redovisade nedgången särskilt under 1960-talets senare
del kan delvis ha sin förklaring i statistiska brister men har troligen också
en reell bakgrund. Så torde den inkomstfördelning som ägt rum till förmån
för låginkomsttagarna ha tenderat att sänka sparkvoten. Tillväxten av antalet
löntagare på bekostnad av antalet enskilda företagare och ombildning av
familjebolag till aktiebolag kan antas ha verkat i samma riktning. Konsumtionsbenägenheten
under 1960-talet kan också ha ökat på grund av attraktiviteten
hos nya och dyra varaktiga konsumtionsvaror samt den snabba
utbredningen av kreditköp. Utbyggnaden av den allmänna försäkringen och
av den ekonomiska grundtryggheten kan också tänkas ha försvagat motivet
för sparande som buffert mot oförutsedda utgifter (jfr BeU 1970:33 s. 13).
Den oväntade och kraftiga ökningen av hushållssparande! under år 1971
sattes till en början i samband med det ovanligt spända och motsättningsfyllda
förhandlingsläge på arbetsmarknaden som då rådde. Någon närmare
analys av hushållssparandets utveckling under följande år har inte gjorts.
I sammanhanget kan nämnas att 1971 års riksdag anvisade ett anslag
för en undersökning i statistiska centralbyråns regi av hushållssparande^
Centralbyrån konstaterade emellertid efter en provundersökning att en
mängd svårlösta problem var förknippade med undersökningar av detta
slag. Denna sparundersökning lades därför ned. Centralbyrån undersöker
emellertid f. n. möjligheterna att förbättra statistiken i fråga om det finansiella
sparandet. Det bör också nämnas att frågan om en förbättring av
sparstatistiken kommer att behandlas av finansutskottet senare i höst med
anledning av motioner i ämnet.
SkU 1974:47
5
Utskottet
I de motioner utskottet behandlar i detta betänkande framställer motionärerna
olika yrkanden som syftar till att genom åtgärder vid beskattningen
främja sparandet. Motionärerna framhåller bl. a., att sparandet har
avgörande betydelse för både landets och den enskildes ekonomi, och att
det enskilda sparandet missgynnats av penningvärdeutvecklingen och av
det kollektiva sparandet. Det enskilda sparandet bör enligt deras mening
därför stimuleras bl. a. genom väsentliga höjningar av det sparavdrag på
400 kr. för ogift och 800 kr. för makar som varit oförändrat sedan 1961.
Yrkanden framställs också om att sparavdraget värdesäkras och att det utformas
individuellt för makar.
Ide båda motionerna 1974:628 och 1974:939 framställs-förutom yrkanden
om en höjning av sparavdraget - förslag om andra sparstimulerande åtgärder.
I förstnämnda motion yrkas att särskilt avdrag vid beskattningen medges
för nysparande i form av banksparande, bostadssparande, utbildningssparande,
amorteringssparande och delägarsparande samt att sparavdrag får
medges från inkomst av rörelse eller jordbruk förden som inte kan utnyttja
avdraget från inkomst av kapital. Motionärerna yrkar vidare att möjlighet
öppnas för egenföretagare att göra skattefria avsättningar till självfinansieringsfond.
I motionen 1974:939 begärs förslag om en generös premiering
av det frivilliga hushållssparande! och skatteförmåner för s. k. sparlön och
för ägarandelar som utges till anställda på gynnsamma villkor.
Enighet råder om att sparandet har en central roll för samhällsekonomin.
I ett längre perspektiv utgör sparandet en av förutsättningarna för ökat välstånd
och för landets förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Som framgår av den tidigare redogörelsen kan å andra sidan tillfälliga
ändringar i sparbenägenheten medföra samhällsekonomiska påfrestningar.
Statsmakternas starkt konsumtionsfrämjande åtgärder på senare tid bör ses
mot denna bakgrund och strider inte mot uppfattningen att det på sikt
är önskvärt att uppnå ett ökat sparande inte minst för hushållens del.
När skatteutskottet tidigare år ställt sig avvisande till motsvarande yrkanden
har detta - som framgår av den tidigare redogörelsen - främst motiverats
med att det från skattesynpunkt inte finns skäl att beskatta kapitalinkomst
lindrigare än annan inkomst. Utskottet har även hänvisat till
att det enligt utförda undersökningar är svårt att enbart genom lättnader
vid beskattningen åstadkomma ett verkligt nysparande och i stället förordat
andra möjligheter att stimulera sparandet, exempelvis genom lönsparande
eller s. k. sparlån. Vidare har utskottet bl. a. erinrat om att avdragsreglerna
är under översyn inom 1972 års skatteutredning. Med anledning av vad
som anförs i motionerna angående sparavdragets utformning finns det skäl
att åter framhålla att indexreglering av beskattningen inte förekommer beträffande
andra ordinära inkomster och att de skäl som i första hand legat
SkU 1974:47
6
bakom principen om individuell beskattning av arbetsinkomst - nämligen
att undanröja de hinder som enligt tidigare beskattningsregler förelåg för
makar att båda förvärvsarbeta - inte kan åberopas till stöd för en individuell
utformning av sparavdraget.
Som framgår av den s. k. Haga-överenskommelsen i våras kommer också
frågan om en anpassning av sparavdraget till den penningvärdeförändring
som ägt rum sedan 1961 att med förtur tas upp inom skatteutredningen.
Denna överenskommelse torde innebära att önskemålen om en höjning
av sparavdraget åtminstone i viss utsträckning kommer att tillgodoses redan
fr. o. m. inkomståret 1975. Enligt utskottets uppfattning bör utredningens
överväganden avvaktas innan ställning tas till frågan om avdragets storlek
och utformning. Utskottet avstyrker därför motionerna 1974:377, 1974:628
i denna del, 1974:939 i denna del och 1974:945.
Övriga nu ifrågavarande yrkanden i motionerna 1974:628 och 1974:939
har till största delen bemötts av vad utskottet redan anfört. Utskottet har
vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare år dessutom framhållit
att schablonavdraget från inkomst av kapital ansetts motiverat för att förenkla
taxeringen och främja sparandet, skäl som inte kan åberopas för att
införa motsvarande avdragsrätt beträffande inkomst av jordbruksfastighet,
annan fastighet eller rörelse. Förslagen om skattefria avsättningar till sparkonton
m. m. skulle innebära att nya möjligheter till inkomst- och progressionsutjämning
införs vid beskattningen, något som utskottet liksom
tidigare år avstyrker med hänvisning bl. a. till de möjligheter gällande lagstiftning
redan erbjuder i detta hänseende. Detsamma gäller det i motionen
1974:628 framförda förslaget om rätt för företagare till avdrag för avsättning
till självfinansieringsfond. I denna fråga kan utskottet vidare hänvisa till
vad som anförts i utskottets betänkande SkU 1974:42 angående resultatutjämning
vid beskattningen m. m. Utskottet avstyrker således motionerna
1974:628 och 1974:939 även i dessa delar.
Utskottet hemställer
A. beträffande sparavdragets storlek och utformning
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:377
2. motionen 1974:628 i denna del,
3. motionen 1974:939 i vad avser punkten D i motionens hemställan,
4. motionen 1974:945;
B. beträffande sparstimulerande åtgärder i övrigt
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:628 i vad den inte behandlats under A ovan,
SkU 1974:47 7
2. motionen 1974:939 i vad avser punkterna C 1-3 i motionens
hemställan.
Stockholm den 1 oktober 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson*(s), Josefson
(c). Johansson i Jönköping(s), Sundkvist (c), Wikner(s), Nilsson i Trobro
(m), Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s), Hallenius (c), Lundgren* (s),
Boström (s), Hörberg (fp) och fru Sandéhn (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) som
dels anfort följande:
De förslag till sparstimulerande åtgärder, som sedan lång tid tillbaka framställts
från vårt håll, skall ses mot bakgrund av sparandets centrala roll
för samhällsekonomin. Sparandet utgör en av förutsättningarna för ökat
välstånd och för landets förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Med nuvarande knapphet på kapital och höga ränteläge framstår
behovet av ett ökat sparande än tydligare jämfört med tidigare. Som framhålls
i motionerna 1974:628 och 1974:939 (jfr 1974:932) bör framför allt
en ökning av det personliga sparandet eftersträvas. Genom ett ökat decentraliserat,
privat sparande kan en jämnare förmögenhetsfördelning uppnås
och en ökad trygghet skapas för de enskilda hushållen.
Förutom generella ekonomiskt-politiska åtgärder för att skapa ett gynnsamt
sparklimat erfordras direkta sparstimulerande åtgärder. I syfte att stimulera
sparande och ägarspridning också hos grupper med begränsad sparförmåga
bör ett allmänt sparstöd med skattelättnader och särskilda stimulanspremier
införas. Med hänvisning härtill yrkas i ovannämnda motioner
att det nuvarande sparavdraget höjs och att banksparande, bostadssparande,
utbildningssparande, amorteringssparande, lönsparande, delägarsparande
och företagssparande uppmuntras genom nya avdragsregler och sparformer
som närmare exemplifieras i motionerna. Även i motionerna 1974:377 och
1974:939 yrkas en höjning av sparavdraget.
Sparavdraget har varit oförändrat sedan 1961, och redan penningvärdets
fall motiverar en fördubbling av avdraget. Enligt vår uppfattning saknas
skäl att låta en så enkel lagstiftningsåtgärd anstå i avvaktan på utredning.
Vi anser således att avdraget omgående bör återställas till sitt tidigare värde
SkU 1974:47
8
och höjas till 800 kr. för ogift och 1 600 kr. för makar med verkan fr. o. m.
den 1 januari 1975.
Övriga sparstimulerande åtgärder som föreslås i motionerna 1974:628 och
1974:939 är väl ägnade att medverka till en höjning av det privata sparandet.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att dessa frågor skyndsamt bör
utredas närmare och tillstyrker således motionerna 1974:628 och 1974:939
även i dessa delar,
dels ansett att utskottet bort hemställa
att riksdagen
A. med anledning av motionerna 1974:377, 1974:628, 1974:939
(punkten D) och 1974:945 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom förordnas, att 39 < 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha nedan angivna lydelse.
39 ;i
3 mom. Fysisk person, som haft intäkt varom i 38 ^ 1 mom. förmäles,
äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom.
avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag
med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift
och levt tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem båda
gemensamt åtnjutas med 1 600 kronor. I intet fall må dock skattskyldig
åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan
bruttointäkten och summan av de i I mom. avsedda kostnaderna.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om 1974 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1974 eller tidigare år.
B. med bifall till motionen 1974:628 i vad den inte besvarats under
A ovan och motionen 1974:939 i vad avser punkterna C 1-3
i motionens hemställan hos Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam
utredning och förslag till sparstimulerande åtgärder vid
beskattningen i enlighet med vad som anförs i motionerna.
SkU 1974:47
9
Bilaga 1
Hushållens sparkvot1 1963-1974 Hushållssparande 1963-1973
Helår, procent Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
8,0-
7,0
6,0 -
5,0
4,0 -
3,0 -
2,0-
i963
65
67
69
Sparande
3 500-
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
'1963
65
67
73
1 Hushållens sparkvot är beräknad som hushållssparandets andel av de disponibla inkomsterna. Sparandet
har erhållits som skillnaden mellan disponibla inkomster och privat konsumtion.
Hushållens konsumtionsutveckling 1963-1973
1968 års priser
Milj. kr. |
Procentuella förändringar |
|
1972 |
1963- 1970- 1971— |
1972- 1973 |
1. |
Varaktiga varor |
8 515 |
5,1 |
-4,0 |
7,6 |
2,3 |
1.1 Bilar |
2 940 |
1,8 |
0,4 |
9,1 |
-2,3 |
|
1.2 Övriga |
5 575 |
7,0 |
-6,2 |
6,9 |
4,7 |
|
2. |
Delvis varaktiga varor |
11 957 |
3,5 |
-5,7 |
2,1 |
3,8 |
3. |
Icke varaktiga varor |
36 115 |
3,5 |
-0,3 |
0,8 |
1,4 |
3.1 Livsmedel |
22 793 |
2,5 |
-0,7 |
0,4 |
0,7 |
|
3.2 Övriga |
13 322 |
5,6 |
0,5 |
1,4 |
2,7 |
|
Tjänster |
27 249 |
2,7 |
1,7 |
2,9 |
1,9 |
|
4.1 Bostäder |
14 928 |
2,8 |
2,6 |
2,6 |
2.7 |
|
4.2 Övriga |
12 321 |
2,6 |
0,6 |
3,3 |
1.0 |
|
5. |
Summa inhemsk konsumtion |
83 836 |
3,4 |
-0,8 |
2,3 |
2,0 |
6. |
Turist netto |
2 184 |
14,9 |
3.3 |
11,7 |
-11,3 |
7. |
Hushållens totala konsumtion |
86 020 |
3,6 |
-0,7 |
2,6 |
1,7 |
8. |
Hushållens disponibla inkomster |
90 831 |
3,2 |
1,9 |
1,7 |
4.1 |
1 Årstakt.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och prop. 1973:100.
r
SkU 1974:47 10
Bilaga 2
De allmänna försäkringskassornas fonder och allmänna sjukförsäkringsfonden, milj. kr.
År |
De allmänna försäkringskassornas fonder 1955 |
-1972 |
Allmänna sjukförsäk- ringsfonden 1957-1973 |
|||
Obligatorisk försäkring |
Frivillig försäkring |
T-för- säkring |
Övriga fonder |
Samtliga fonder |
||
1955 |
262,7 |
28,8 |
0,6 |
14,8 |
306,9 |
|
1956 |
315,2 |
33,4 |
1,0 |
15,1 |
364,7 |
|
1957 |
344,2 |
37,5 |
1,3 |
15,5 |
398,5 |
77 |
1958 |
378,3 |
44,2 |
1,6 |
15,4 |
439,5 |
141 |
1959 |
417,7 |
50,6 |
2,0 |
15,7 |
486,0 |
189 |
1960 |
440,9 |
57,0 |
2,3 |
17,0 |
517,2 |
245 |
1961 |
456,9 |
64,8 |
2,8 |
17,3 |
541,8 |
257 |
1962 |
510,5 |
71,9 |
3,2 |
17,6 |
603,2 |
231 |
1963 |
582,3 |
29,0 |
3,6 |
17,8 |
632,7 |
232 |
1964 |
615,5 |
31,0 |
4,0 |
18,1 |
668,6 |
244 |
1965 |
611,9 |
32,9 |
4,4 |
18,5 |
667,7 |
257 |
1966 |
611,8 |
35,1 |
4,9 |
18,9 |
670,7 |
343 |
1967 |
630,3 |
37,4 |
5,4 |
18,9 |
692,0 |
390 |
1968 |
619,0 |
42,1 |
5,8 |
19,4 |
686,3 |
418 |
1969 |
623,9 |
44,6 |
6,2 |
18,5 |
693,2 |
386 |
1970 |
688,3 |
46,8 |
6,1 |
18,6 |
759,8 |
410 |
1971 |
662,2 |
48,6 |
5,3 |
18,2 |
734,3 |
437 |
1972 |
849,0 |
51,8 |
4,4 |
18,6 |
923,8 |
179 |
1973 |
191 |
De allmänna försäkringskassornas inkomster åren 1967- 1972, milj. kr.
År |
De försäkra-des avgifter |
Statsbidrag |
Arbetsgivar- avgifter |
Räntor |
Övrigt |
Summa |
1967 |
1 255,2 |
423,0 |
1 539,8 |
13,3 |
20,5 |
3 251,8 |
1968 |
1 461,9 |
490,8 |
1 857,7 |
15,8 |
21,1 |
3 847,3 |
1969 |
1 671,5 |
517,6 |
2 000,7 |
19,1 |
25,7 |
4 234,6 |
1970 |
1 796,0 |
560,4 |
2 433,1 |
22,8 |
26,2 |
4 838,5 |
1971 |
1 659,8 |
818,6 |
2 706,2 |
21,6 |
31,9 |
5 238,1 |
1972 |
2 003,1 |
842,8 |
2 952,3 |
20,4 |
35,9 |
5 854,5 |
SkU 1974:47
11
Folk- och tilläggspensionskostnader i milj. kr.
1960-1972
Ar |
Folkpensioner |
härav belö-pande på |
Tilläggs- pensioner |
1960 |
2 577,8 |
409,1 |
|
1961 |
2 897,9 |
477,9 |
|
1962 |
3 224,9 |
474,2 |
|
1963 |
3 685,2 |
623,5 |
35,5 |
1964 |
4 088,8 |
696,3 |
101,8 |
1965 |
4 648,4 |
438,4 |
152,8 |
1966 |
5 315,8 |
528,1 |
285,7 |
1967 |
5 892,6 |
596,3 |
433,2 |
1968 |
6 415,5 |
662,7 |
606,1 |
1969 |
6 963,1 |
746,8 |
833,0 |
1970 |
7 902,6 |
848,6 |
1 165,6 |
1971 |
9 216,7 |
991,2 |
1 659,6 |
1972 |
10 170,0 |
1 074,0 |
2 210,7 |
'Före 1965 bidrog kommunerna med viss del av
kostnaderna för förtidspension jämte barntillägg,
änkepension, hustrutillägg samt kommunalt bostadstillägg.
Fr. o. m. 1965 svarar kommunerna
endast för kostnaderna för det kommunala bostadstillägget.
Allmänna pensionsfonden 1960-1972
Ar |
Pensions- |
Pensioner |
Fondkapital |
avgifter |
den 31/12 |
||
mkr |
mkr |
mkr |
|
1960 |
468,4 |
_ |
478,3 |
1961 |
698,6 |
- |
1 209,1 |
1962 |
1 346,2 |
- |
2 643,3 |
1963 |
1 890,8 |
35,5 |
4 668,5 |
1964 |
2 441,7 |
101,8 |
7 296,6 |
1965 |
2 905,4 |
152,8 |
10 501,2 |
1966 |
3 484,0 |
285,7 |
14 362,3 |
1967 |
4 160,7 |
433,2 |
19 027,8 |
1968 |
5 195,1 |
606,1 |
24 876,0 |
1969 |
5 643,1 |
833,0 |
31 343,4 |
1970 |
6 099,8 |
1 165,6 |
38 417,9 |
1971 |
7 263,6 |
1 659,6 |
46 725,2 |
1972 |
8 489,4 |
2 210,7 |
56 310,0 |
Källa: Allmän försäkring 1972 (SOS). Riksförsäkringsverket, Stockholm 1974.
SkU 1974:47
12
Liv- och sjukförsäkringsbolagens direkta verksamhet1
1962 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
|
Premier |
(mkr) 921 |
1 924 |
2 152 |
2 434 |
2 819 |
3 192 |
individuell förs. |
640 |
1 141 |
1 270 |
1 432 |
1 693 |
1 830 |
livförs. |
609 |
1 105 |
1 231 |
1 391 |
1 649 |
1 776 |
sjuk- o. olycksfallsförs. |
31 |
36 |
39 |
41 |
44 |
54 |
kollektiv förs. utom tjänstepens. förs. |
116 |
385 |
440 |
470 |
517 |
711 |
livförs. |
107 |
340 |
386 |
406 |
447 |
519 |
sjuk- o. olycksfallsförs. |
9 |
45 |
54 |
64 |
70 |
192 |
SPP2 |
165 |
398 |
442 |
532 |
609 |
651 |
Avkastning av kapital |
675 |
1 104 |
1 225 |
1 379 |
1 546 |
1 721 |
individuell törs. |
395 |
620 |
693 |
779 |
870 |
967 |
SPP2 |
277 |
460 |
504 |
562 |
634 |
706 |
Utbetalningar för försäkringsfall |
502 |
963 |
l 033 |
1 105 |
1 205 |
1 408 |
individuell förs. |
310 |
428 |
456 |
490 |
534 |
605 |
livförs. |
300 |
409 |
435 |
467 |
506 |
570 |
sjuk- o. olycksfallsförs. |
10 |
19 |
21 |
23 |
28 |
35 |
kollektiv förs. utom tjänstepens. förs. |
89 |
336 |
358 |
373 |
400 |
498 |
livförs. |
88 |
314 |
332 |
346 |
365 |
448 |
sjuk- o. olycksfallsför. |
1 |
22 |
26 |
27 |
35 |
50 |
SPP2 |
103 |
199 |
219 |
242 |
271 |
305 |
Återköp |
110 |
91 |
94 |
106 |
99 |
91 |
individuell förs. |
110 |
90 |
92 |
104 |
97 |
89 |
Tilldelning av återbäring |
132 |
255 |
278 |
315 |
367 |
421 |
individuell förs. |
85 |
151 |
172 |
205 |
223 |
250 |
kollektiv förs. utom tjänstepens. förs. |
10 |
19 |
20 |
17 |
31 |
37 |
SPP2 |
37 |
85 |
86 |
93 |
113 |
134 |
Förvaltningskostnader |
181 |
294 |
317 |
351 |
362 |
394 |
individuell tors. |
159 |
248 |
272 |
299 |
310 |
318 |
kollektiv törs. utom tjänstepens. förs. |
15 |
33 |
33 |
39 |
38 |
52 |
SPP2 |
7 |
13 |
12 |
13 |
14 |
24 |
Försäkringsfond vid årets slut |
12 647 |
16 572 |
17 736 |
19 081 |
20 762 |
22 723 |
individuell förs. |
6 983 |
8 993 |
9 706 |
10 516 |
11 555 |
12 715 |
kollektiv förs. utom tjänstepens. förs. |
18 |
196 |
233 |
275 |
331 |
528 |
SPP2 |
5 646 |
7 383 |
7 797 |
8 290 |
8 876 |
9 480 |
Tekniska överskottsfonder o.d. vid årets slut |
l 645 |
2 823 |
3 163 |
3 588 |
4 092 |
4 609 |
individuell förs. |
1 115 |
1 751 |
1 918 |
2 140 |
2 414 |
2 721 |
kollektiv törs. utom tjänstepens. förs. |
28 |
104 |
122 |
161 |
197 |
188 |
SPP2 |
502 |
968 |
1 123 |
1 287 |
1 481 |
1 700 |
Index utvisande realvärdet3 av |
||||||
premier |
100 |
165 |
180 |
190 |
205 |
219 |
individuell förs. |
100 |
141 |
153 |
161 |
177 |
181 |
individuell o. kollektiv förs. utom |
||||||
tjänstepens. förs. |
100 |
160 |
174 |
181 |
196 |
212 |
SPP2 |
100 |
191 |
206 |
232 |
247 |
249 |
utbetalningar för försäkringsfall |
100 |
152 |
158 |
159 |
161 |
177 |
individuell förs. |
100 |
109 |
113 |
114 |
115 |
123 |
individuell o. kollektiv förs. utom |
||||||
tjänstepens. förs. |
100 |
151 |
157 |
156 |
157 |
175 |
SPP2 |
100 |
154 |
165 |
170 |
177 |
188 |
samtliga tekniska fonder |
100 |
108 |
112 |
112 |
115 |
119 |
1 Fxkl. barnolycksfall- och avgångsbidragsförsäkring. 2 Avser tjänstepensionsförsäkring. 3 Beräknat med
användning av konsumentprisindex.
Källa: Enskilda försäkringsanstalter 1972 (SOS). Försäkringsinspektionen, Stockholm 1974.
SkU 1974:47
13
Bilaga 4
Spararnas behållningar i liv- och sjukförsäkringsbolag, i allmänna pensionsfonden och i banker samt det
årliga försäkringssparandet 1962-1972 (mkr)
Spararnas behållningar |
Försäkringssparandet1 |
||||||||
Liv- och sjukförs-bolag |
All- männa |
Summa |
Banker, spar- |
Liv- och sjukförs-bolag |
All- männa |
Summa |
|||
Exkl SPP |
SPP2 |
pensions- fonden |
banker o. d.3 |
Exkl SPP |
SPP2 |
pensions- fonden |
|||
I löpande priser |
6 148 |
2 643 |
16 328 |
42 286 |
384 |
285 |
1 434 |
2 103 |
|
1963 |
7 913 |
6 441 |
4 668 |
19 022 |
46 116 |
451 |
354 |
2 025 |
2 830 |
1964 |
8 290 |
6 742 |
7 297 |
22 329 |
50216 |
439 |
374 |
2 629 |
3 442 |
1965 |
8 684 |
7 130 |
10 501 |
26 315 |
53 614 |
443 |
447 |
3 204 |
4 094 |
1966 |
9 090 |
7 513 |
14 362 |
30 965 |
58 323 |
487 |
447 |
3 861 |
4 795 |
1967 |
9 589 |
7 868 |
19 028 |
36 485 |
65 893 |
582 |
428 |
4 666 |
5 676 |
1968 |
10 379 |
8 352 |
24 876 |
43 607 |
72 643 |
818 |
558 |
5 848 |
7 224 |
1969 |
11 290 |
8 920 |
31 343 |
51 553 |
S71 972 |
962 |
628 |
6 467 |
8 057 |
1970 |
12 378 |
9 577 |
38418 |
60 373 |
73 335 |
1 130 |
744 |
7 075 |
8 949 |
1971 |
13 759 |
10 357 |
46 725 |
70 841 |
80 065 |
1 391 |
842 |
8 307 |
10 540 |
1972 |
15 388 |
11 181 |
56 310 |
82 879 |
86 558 |
1 639 |
889 |
9 585 |
12 113 |
1972 års priser4 |
9 901 |
4 257 |
26 296 |
68 100 |
608 |
451 |
2 269 |
3 328 |
|
1963 |
12 314 |
10 024 |
7 264 |
29 602 |
71 765 |
693 |
544 |
3 113 |
4 350 |
1964 |
12 480 |
10 150 |
10 985 |
33 615 |
75 597 |
652 |
556 |
3 907 |
5 115 |
1965 |
12 336 |
10 128 |
14 917 |
37 381 |
76 159 |
627 |
633 |
4 536 |
5 796 |
1966 |
12 223 |
10 102 |
19 312 |
41 637 |
78 425 |
648 |
595 |
5 142 |
6 385 |
1967 |
12 529 |
10 280 |
24 862 |
47 671 |
86 096 |
742 |
546 |
5 948 |
7 236 |
1968 |
13 249 |
10 661 |
31 754 |
55 664 |
92 729 |
1 023 |
698 |
7 317 |
9 038 |
1969 |
13 898 |
10 982 |
38 587 |
63 467 |
88 606 |
1 171 |
764 |
7 872 |
9 807 |
1970 |
14 108 |
10917 |
43 793 |
68 818 |
83 596 |
1 286 |
848 |
8 064 |
10 198 |
1971 |
14 603 |
10 992 |
49 589 |
75 184 |
84 973 |
1 473 |
892 |
8 797 |
11 162 |
1972 |
15 388 |
11 181 |
56 310 |
82 879 |
86 558 |
1 639 |
889 |
9 585 |
12 113 |
D:o index |
|||||||||
1962 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
1963 |
101 |
101 |
171 |
113 |
105 |
114 |
121 |
137 |
131 |
1964 |
103 |
103 |
258 |
128 |
lil |
107 |
123 |
172 |
154 |
1965 |
102 |
102 |
350 |
142 |
112 |
103 |
141 |
200 |
174 |
1966 |
101 |
102 |
454 |
158 |
115 |
107 |
132 |
227 |
192 |
1967 |
103 |
104 |
584 |
181 |
126 |
122 |
121 |
262 |
217 |
1968 |
109 |
108 |
746 |
212 |
136 |
168 |
155 |
322 |
272 |
1969 |
114 |
lil |
906 |
241 |
193 |
169 |
347 |
295 |
|
1970 |
116 |
110 |
1 029 |
262 |
212 |
188 |
355 |
306 |
|
1971 |
120 |
lil |
1 165 |
286 |
242 |
198 |
388 |
335 |
|
1972 |
127 |
113 |
1 323 |
315 |
270 |
197 |
422 |
364 |
1 Inklusive konsolideringsncdskrivningar och
kursvinster. — 2 Avser kollektiv tjänstepensions
lorsäkring.
- 3 Inlåning på sparkasse-, kapital-,
kapitalsamlings- och kapitalsparräkningar i af
färsbanker,
sparbanker, jordbrukskassor, postsparbanken
och K.1 samt sparräkningar i sparbanker
och jordbrukskassor. En del av dessa
behållningar avser institutionellt sparande. Vid
årets slut påförda räntor har inräknats. - 4 Vid
Källa: Enskilda försäkringsanstalter 1972 (SOS). Försäkringsinspektionen, Stockholm 1974.
omräkning till enhetligt penningvärde har konsumentprisindex
(1949 = 100) använts. -5 Hänsyn har tagits till affärsbankernas och
jordbrukskassornas fr o m 1969 ändrade definition
av inlåning från allmänheten. Skulle samma
beräkningsmetod ha använts 1968 som 1969
torde den tor törstnämnda år redovisade behållningen
72,6 mdkr i stället ha utgjort ca 69,4
md kr.
SkU 1974:47
14
Bilaga 5
Inlaningsutvecklingen i vissa sparinstitut i mkr (löpande penningvärde)
Dec |
Affärsbanker |
Sparbanker |
Postbanken1 |
Jordbrukskassor |
|||||||
1964 |
26 649 |
19 699 |
9 769 |
2 162 |
|||||||
1965 |
27 731 |
(+ |
4,1 %) |
21 184 |
(+ |
7,0 %) |
10510 |
(+ |
7,6 %) |
2 551 |
(+ 18,0%) |
1966 |
30 303 |
(+ |
9,3 %) |
23 246 |
(+ |
9,7 %) |
11 600 |
(+ 10,4 %) |
2 921 |
(+ 14,5 %) |
|
1967 |
35 017 |
(+ 15,6 %) |
26 011 |
(+ 11,9%) |
12 763 |
(+ 10,0%) |
3 3492 |
(+ 14,7 %) |
|||
1968 |
40 4422 |
(+17,8 %) |
28 150 |
(+ |
8,6 %) |
13 223 |
(+ |
3,6 %) |
3 7332 |
(+ 11,4%) |
|
1969 |
41 050 |
(+ |
1,5%) |
29 837 |
(+ |
6,0 %) |
14 532 |
(+ |
9,9 %) |
4 2632 |
(+ 14,2 %) |
1970 |
43 098 |
(+ |
5,0 %) |
30 655 |
(+ |
2,7 %) |
14 798 |
(+ |
1,8%) |
4 7482 |
(+ 11,4%) |
1971 |
47 493 |
(+ 10,2 %) |
33 738 |
(+ 10,0 %) |
16 672 |
(+12,7 %) |
5 2513 |
(+ 10,6 %) |
|||
1972 |
54 426 |
(+ 14,6 %) |
37 087 |
(+ |
9,9 %) |
17 281 |
(+ |
3,7 %) |
5 957 |
(+ 13,4 %) |
|
1973 |
63 419 |
(+ 16,5 %) |
40 809 |
(+ 10,0%) |
19 841 |
(+ 14,8 %) |
7 021 |
(+17,9 %) |
1 inkl. postgiro
2 inkl. gottgjorda räntor
3 exkl. gottgjorda räntor
Källor: BeU 1970:33, Sveriges riksbanks årsbok 1970 och 1973
SkU 1974:47
15
Bilaga 6
Lönsparandet
År |
Antal lönsparkonton vid slutet av året |
Innestående vid |
Ökning under året |
|||
Ungdomens lönsparande |
Allmänna Nya |
Summa |
||||
1950 |
27 670 |
27 670 |
4,8 |
|||
1955 |
66 336 |
66 336 |
54,3 |
|||
1960 |
139 301 |
139 301 |
153,3 |
|||
1962 |
165 862 |
336 257 |
502 119 |
677,8 |
505,5 |
|
1964 |
172 383 |
463 426 |
635 809 |
1 113,3 |
169,3 |
|
1966 |
164 453 |
567 224 |
731 677 |
1 562,2 |
281,3 |
|
1968 |
153 281 |
748 640 |
901 921 |
2 162,7 |
265,9 |
|
1970 |
131 201 |
902 872 |
1 034 073 |
2 713,1 |
263,1 |
|
1971 |
117 821 |
995 680 |
1 113 501 |
3 242,4 |
529,3 |
|
1972 |
98 976 |
983 504 |
348 171 |
1 430 651 |
3 656,1 |
411,4 |
1973 |
482 059 |
994,3 |
||||
1974 31/7 |
514 000 |
1 258,7 |
Källa: Riksgäldskontoret.
GOTAB 74 7963 Stockholm 1974