Skatteutskottets betänkande nr 45 år 1974
SkU 1974:45
Nr 45
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner beträffande
vissa informationsfrågor rörande beskattningen.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1974:603 av herrar Gadd (s) och Ekström (s) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begären informationsverksamhet rörande
skatternas användning - såväl de statliga skatterna som de kommunala
- som direkt anknyter till den enskilde medborgarens påförda skatt;
1974:1204 av herr förste vice talmannen Bengtson (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit uttalar att enhetliga och för skattebetalarna
lättförståeliga tidsbestämmelser beträffande skatten skall utfärdas.
Frågornas tidigare behandling m. m.
Information om skatternas användning (motion 1974:603)
Skattestrafflagutredningen förordade i betänkandet Skattebrotten (SOU
1969:42) en breddad informations- och upplysningsverksamhet på skatteområdet.
Målet för en sådan verksamhet skulle enligt utredningens mening
vara att ge en allmän insikt om beskattningens funktion, ändamål och fördelning.
I anslutning härtill bör man presentera den verksamhet inom den
offentliga sektorn som beskattningen möjliggör. Härigenom erhåller informationen
och upplysningen en positiv inriktning. Metoderna för sådan
information och upplysning måste, för att följa med i den snabba utveckling
som äger rum, omprövas tid efter annan. Effekten blir - menade utredningen
- beroende av att man uppställer lämpliga mål för verksamheten och väljer
de riktiga arbetssätten.
I den på betänkandet grundade propositionen (1971:10) föreslogs inga konkreta
åtgärder på informationsområdet. Utredningens förslag har emellertid
i viss mån blivit beaktade genom de väsentligt ökade anslag för informationsverksamhet
som ställts till riksskatteverkets (RSV:s) disposition.
I den här behandlade motionen hänvisar motionärerna till motionen
1972:105 och skatteutskottets betänkande (SkU 1972:42) med anledning härav.
Utskottet anförde därvid följande:
Förslaget i motionen går ut på att debetsedeln för slutlig skatt med
hjälp av datorer skall förses med uppgifter om vad den skattskyldige kan
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 45
SkU 1974:45
2
anses ha erlagt i skatt för vissa olika ändamål, t. ex. tre statliga och tre
kommunala. Syftet med åtgärden är främst att ge en individuellt anpassad
information, som kan förväntas vara av större intresse för den enskilde
än den mera allmänna information som skattebetalarna får del av i januari,
då statsverkspropositionen presenteras i massmedia.
Skatteutskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen
uppgift att upplysa skattebetalarna om vad de får för sina pengar. Den bästa
möjligheten att på längre sikt motverka talet om skattetrötthet torde vara
att öka upplysningen om skatternas användning. Enligt utskottets mening
bör därför alla uppslag om förbättrad information på detta område noga
övervägas.
Utskottet har under hand erfarit att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
på sin tid prövade ett snarlikt förslag om information rörande
skatternas användning men att nämnden då inte fann skäl att förorda denna
metod med hänsyn bl. a. till risker för att informationen kunde bli missvisande.
En svårighet ligger givetvis i att välja ut vilka utgiftsposter i den statliga
eller kommunala budgeten, som skall redovisas, och vilken tid redovisningen
skall avse. För budgetåret 1972/73 utgör exempelvis anslagen under utbildningsdepartementet
ca 10 miljarder kr., vilket motsvarar ca 17 % av
de totala utgifterna på drygt 59 miljarder kr. En skattskyldig med en till
statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av 23 000 kr. och en statlig
inkomstskatt av 2 960 kr. skulle enligt denna beräkning kunna få besked
om att han med sin inkomstskatt kunde beräknas ha bidragit till undervisningskostnaderna
-som är den näst socialutgifterna tyngsta utgiftsposten
i statsbudgeten - med ca 500 kr.
Man kan naturligtvis göra beräkningarna på ett flertal olika sätt och från
olika utgångspunkter, men man bör enligt utskottets mening därvid också
framhålla att de indirekta skatterna och avgifterna sammanlagt väger tyngre
än inkomstskatten, som endast svarar för 39 % av statsbudgetens inkomster.
Svårigheterna att få fram riktiga uppgifter på den statliga sidan bör inte
överdrivas, men det torde vara mera komplicerat att på den kommunala
sektorn få fram fullt jämförbara värden med hänsyn bl. a. till de skillnader
i fråga om finansieringsmetoder som föreligger mellan olika kommuner.
Här måste också effekterna av skatteutjämningsbidragen och andra bidrag
till kommunerna beaktas. Utskottet har med dessa synpunkter endast velat
antyda vissa av de svårigheter som föreligger om man på ett tillfredsställande
sätt vill räkna ut den erlagda inkomstskattens andel av det allmännas utgifter
av olika slag. Utan att ta närmare ställning till frågan anser utskottet mot
bakgrund av dessa svårigheter att förslaget i vart fall inte bör genomföras
utan en föregående försöksverksamhet i mindre skala med en uppföljande
undersökning beträffande de skattskyldigas bedömning av värdet av en så
detaljerad information.
Informationsverksamhet på skatteområdet är en av de centrala uppgifterna
för riksskatteverket. Utskottet anser sig därför kunna förutsätta att riksskatteverket
prövar värdet av motionärernas uppslag mot bakgrund bl. a.
av dess tekniska och ekonomiska konsekvenser och med hänsyn till möjligheterna
att på annat sätt tillgodose syftet med motionen. Med det anförda
anser utskottet sig ha besvarat motionen 1972:105.
Riksdagen avslog motionen enligt utskottets hemställan.
RSV har enligt uppgift inte prövat motionärernas förslag på annat sätt
SkU 1974:45
3
än att - som framgår av motionen - en av motionärerna informerats om
att verket anser att en informationsverksamhet av angivet slag bör initieras
av statsmakterna.
Lättförståeliga tidsbestämmelser pä blanketterna för självdeklaration (motion
1974:1204)
Bestämmelserna om hemmavarande barn samt om hur skattskyldig som
ingått äktenskap under beskattningsåret skall taxeras är meddelade i 65 s
kommunalskattelagen (1928:370) som lyder:
65 > Fråga, huruvida skattskyldig haft barn eller icke eller om barn
är att räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om barns
ålder skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.
Med barn avses jämväl styvbarn och fosterbarn. Barn, som bor
hos sina föräldrar, skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag enligt 46 5 2
mom. första stycket vid 3) och 46 K 3 morn., anses som hemmavarande
endast hos den ena av dem.
I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret,
skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av
vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det
därpå följande beskattningsåret.
Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om makar, som
levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår, varunder make
avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret
är dock berättigad till avdrag enligt 46 5 3 mom. fjärde stycket.
Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har
betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig,
skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret,
vara bestämmande för taxeringen.
Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning jämväl
i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare
varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.
I upplysningarna till deklarationsblankett 1 1974 ges under punkt 22
följande information i förevarande frågor:
Förvärvsavdrag medges endast den som haft A-inkomst av tjänst dvs.
annan inkomst av tjänst än periodiskt understöd eller A-inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse. Avdrag medges följande kategorierskattskyldiga
med i tablån angivna belopp.
Med barn avses även styvbarn, adoptivbarn och fosterbarn.
De för gifta gällande reglerna tillämpas ej för det beskattningsår äktenskap
ingåtts. Med makar likställs de som lever tillsammans utan att vara gifta
men som tidigare varit gifta med varandra eller som har - eller har haft
- gemensamt barn, fött före 1973.
Förvärvsavdrag medges endast om och i den mån den inkomst som berättigar
till avdraget därtill förslår.
Om någon är berättigad till förvärvsavdrag enligt flera alternativ eller
om båda makarna är berättigade till förvärvsavdrag får det sammanlagda
avdraget inte överstiga det högsta belopp som kan ifrågakomma enligt något
av de aktuella alternativen.
SkU 1974:45
4
Kategori |
Inkomst av |
Inkomst av |
Inkomst av |
1 Makar med hemmavarande 25 96 av in-barn fött 2.11.1957-1.11.1973, kornsten (efter |
1 000 kr |
25 96 av netto-intäkten; |
|
2 Gift med hemmavarande barn |
= värdet av |
= värdet av |
|
3 Ogift man eller kvinna (var-med jämställs änka, änkling, |
25 96 av in-komsten (efter högst 2 000 kr |
25 % av |
25 96 av |
Utskottet
De två motioner utskottet behandlar i detta betänkande syftar båda till
att ge de skattskyldiga bättre information, men de frågor motionärerna tar
upp har i övrigt ingenting gemensamt.
I motionen 1974:603 förordas en informationsverksamhet rörande skatternas
användning som direkt anknyter till den påförda skatten. Motionärerna
har närmare utvecklat sina synpunkter på frågan i en motion till
1972 års riksdag. Förslaget går ut på att debetsedeln för slutlig skatt skall
förses med uppgifter om hur den debiterade skatten fördelar sig på olika
ändamål, lämpligen tre statliga och tre kommunala ändamål. Genom datorer
skall varje skattskyldig få reda på med vilket belopp han kan anses ha
bidragit till exempelvis de statliga försvarsutgifterna eller de kommunala
sjukvårdskostnaderna.
Då utskottet behandlade frågan 1972 ställde utskottet sig positivt till förslaget
men framhöll samtidigt vissa svårigheter, bl. a. i fråga om beräkningen
av kommunala utgiftsposter. Utskottet förutsatte att riksskatteverket, RSV,
skulle pröva förslaget. Som framgår av motionen har motionärerna senare
informerats av RSV att verket anser att en informationsverksamhet av angivet
slag bör initieras av statsmakterna. Med anledning härav begärs i motionen
en riksdagsskrivelse angående den föreslagna informationsverksamheten.
Utskottet ställer sig nu liksom vid frågans tidigare behandling positivt
till tanken på en vidgad och mera detaljerad information om skatternas
användning men vill samtidigt uttala visst tvivel om att den föreslagna
SkU 1974:45
5
metoden verkligen kommer att ge en rättvisande bild av skatternas fördelning.
Till svårigheterna hör förutom tidigare antydda beräkningssvårigheter
på det kommunala området också den indirekta beskattningens ökande
del av statens totala inkomster liksom även det förhållandet att större delen
av statens inkomster används för transfereringar i form av barnbidrag, bostadstillägg
m. m. Att under sådana förhållanden informera den familj som
erhåller mera i form av statliga bidrag än vad den betalat i statlig skatt
om att den bidragit till försvarskostnaderna med ett visst belopp utan att
samtidigt tala om med vilka belopp familjen betalat mervärdeskatt och annan
indirekt skatt skulle kunna betraktas som en missvisande information. Det
kan även diskuteras om inte en sådan ofullständig information mera skulle
ge anledning till missnöje och irritation än att klargöra skatternas egentliga
användning. Utskottet befarar också att den individuella informationen skulle
kunna leda till att de skattskyldiga (Iren felaktig totalsyn på beskattningen,
där man lätt tappar bort den bärande principen att skatten beräknas utgå
efter förmåga och att fördelningen av de gemensamma inkomsterna inte
har något direkt samband med varje skattebetalares enskilda bidrag. Med
hänsyn till dessa invändningar anser utskottet det lämpligare att en information
om skatternas användning i stället utformas som en mera allsidig
men lättfattlig orientering. Riksrevisionsverket publicerar årligen en skrift
benämnd Statens finanser, som f. n. går ut i liten upplaga och betingar
ett förhållandevis högt pris, men som på ett pedagogiskt sätt belyser statsutgifternas
fördelning. Enligt utskottets uppfattning skulle ett koncentrat
av denna publikation och några enkla räkneexempel kanske ge en bättre
och riktigare bild av skatternas användning än den individuella information
som motionärerna i första hand har tänkt sig.
Utskottet vill på intet sätt förringa värdet av motionärernas förslag, som
i vissa fall säkert skulle mötas av intresse från de skattskyldigas sida. Med
hänsyn till att en information av angivet slag måste bli så knapphändig
att den skulle kunna vilseleda de grupper som kanske har det största behovet
därav anser utskottet sig inte f. n. kunna tillstyrka förslaget. Utskottet förväntar
emellertid att de närmast berörda myndigheterna i samverkan försöker
finna lösningar som kan tillgodose det informationsbehov som motionärerna
pekat på. Med det anförda anser utskottet motionen 1974:603
besvarad.
I motionen 1974:1204 hävdar motionärerna att utformningen av blanketten
för självdeklaration kan förorsaka vissa missförstånd när det gäller
att bedöma huruvida skattskyldig haft barn eller ej och om barnet skall
räknas som hemmavarande eller icke. Enligt motionärerna föreligger också
svårigheter att bedöma hur snart efter äktenskapets ingående makar har rätt
att utnyttja det gemensamma extra avdraget på 800 kr. från inkomst av
kapital. Motionärerna yrkar att skattebestämmelserna skall göras så likformiga
i fråga om dylika tidsangivelser att missförstånd inte kan uppkomma.
SkU 1974:45
6
De olika tidsgränser som gäller i de av motionärerna åberopade fallen
har tillkommit för att tillgodose rimliga kontroll- och rättvisekrav. Det skulle
föra för långt att i detalj redovisa de faktiska omständigheter som ligger
bakom utformningen, men utskottet finner dessa förhållanden tala emot
en ändring på de grunder motionärerna anfört. Som framgår av den inledningsvis
lämnade redogörelsen kan inte heller de upplysningar till deklarationsblanketten
som lämnas i de avsedda fallen betecknas som särskilt
komplicerade. Utskottet finner alltså inte anledning att förorda några ändringar
med anledning av motionen, men utskottet vill dock uttala sin uppskattning
av motionärernas strävan efter förenklingar och förbättrad information
till de skattskyldiga. Såvitt utskottet kunnat finna har RSV gjort
och gör betydande ansträngningar i denna riktning, vilket även kommit
till synes i deklarationsutformningen. Utskottet anser därför att det finns
goda förutsättningar för en successiv förbättring på blankett- och informationsområdena.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1974:1204.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:603
2. motionen 1974:1204.
Stockholm den 1 oktober 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson* (s). Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Mundebo*
(fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s). Nilsson i Trobro (m). Stadling
(s). Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s) och fru Normark (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 74 7971 S Stockholm 1974