Skatteutskottets betänkande nr 38 år 1974
SkU 1974:38
Nr 38
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974:98 med förslag till förordning om ändring i förordningen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, m. m. jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1974:98 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till
1. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
2. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
4. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),
6. förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601),
7. förordning om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon,
8. förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning
i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag,
9. förordning om ändring i tullförordningen (1973:979).
I propositionen föreslås att de år 1970 beslutade provisoriska reglerna om
lättnader i kapitalbeskattningen för mindre och medelstora företag slopas
och ersätts med nya värderingsregler i fråga om vissa tillgångar nedlagda
i företag. Förslaget innebär i princip att lager och inventarier vid förmögenhets-
och arvsbeskattningen får tas upp till det värde som kunnat godtas
vid inkomstbeskattningen. Vidare föreslås att medel insatta på skogskonto
eller avsatta i s. k. eldsvåde- eller fartygsfonder får redovisas med till hälften
jämkade belopp. Skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattningen föreslås
uppräknade till 200 000 kr. för fysiska personer och 15 000 kr. för
vissa juridiska personer.
De för förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen gemensamma kapital
iseringstabel lema föreslås ersatta av förenklade tabeller, konstruerade med
utgångspunkt i mera aktuella prognoser beträffande dödlighetsutvecklingen.
I syfte att hindra skatteflykt föreslås ett par smärre justeringar av gåvobeskattningen.
Slutligen föreslås att kungahusets skatte- och tullförmåner slopas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft omedelbart och skall i fråga
om förmögenhetsskatten tillämpas första gången vid 1975 års taxering. I
1 Riksdagen 1974. 6 sam!. Nr 38
SkU 1974:38
2
fråga om kungahuset avses de nya arvsskattereglerna tillämpas omedelbart
under det att inkomst- och förmögenhetsskattereglerna tillämpas fr. o. m.
1976 års taxering. Övriga skatte- och tullförmåner avskaffas fr. o. m. den
1 januari 1975.
Författningsförslagen
1 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom
förordnas i fråga om förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
dels
att den vid förordningen fogade tabellen IV skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2, 4 och 5 SS, 6 8 1 morn., 9 och 10 KS och 11 § 1 och 2 mom.
samt punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 3 och 4 ij§ skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att de vid förordningen fogade tabellerna I—III skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 5’
Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna förordning
givna bestämmelser.
Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringsförordningen.
Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skola bestämmelserna i 3 och
4 SS, 64 S 2 mom. och 65 S kommunalskattelagen
(1928:370) äga motsvarande
tillämpning. Beskattningsår
är dock alltid det kalenderår som närmast
föregått taxeringsåret. I den mån
bestämmelserna i kommunalskattelagen
eller i denna förordning meddelade,
med stadganden i kommunalskattelagen
likartade bestämmelser
äga tillämpning vid taxeringen
till förmögenhetsskatt, skola likaledes
anvisningarna till kommunalskattelagen
i motsvarande delar lända
till efterrättelse.
1 Senaste lydelse 1973:1102.
Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skola bestämmelserna i 3 och
4 S§, 64 S 2 mom. och 65 S kommunalskattelagen
äga motsvarande tilllämpning.
I den mån bestämmelserna
i kommunalskattelagen eller i
denna förordning meddelade, med
stadganden i kommunalskattelagen
likartade bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhetsskatt,
skola likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i
motsvarande delar lända till efterrättelse.
SkU 1974:38
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 8
Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges nedan
i 3 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet
av hans skulder.
Skattepliktig förmögenhet beräknas
med hänsyn till förhållandena vid utgången
av beskattningsåret och med
iakttagande av bestämmelserna i denna
förordning.
Värdesättning av tillgångar, som i
3 ,sv I mom. omförmälas. skall ske med
hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets
utgång och med iakttagande
av här nedan meddelade bestämmelser.
Fastighet upptages till det taxeringsvärde.
som vid nämnda tidpunkt
var för densamma gällande. Var sådant
värde då ej åsatt eller har under
beskattningsåret omständighet inträffat,
som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad värdering,
upptages fastigheten till det taxeringsvärde,
som för taxeringsåret
bliver densamma åsatt. Finnas sådana
tillbehör till fastigheten som
avses i 2 kap. 3 8 jordabalken, skola
dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna
i fjärde stycket om värdesättning
av lösegendom äga därvid mot
-
Fastighet upptages till taxeringsvärdet
vid beskattningsårets utgång.
Var sådant värde då ej åsatt eller har
under beskattningsåret omständighet
inträffat, som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad
värdering, upptages fastigheten till
det taxeringsvärde, som för taxeringsåret
bliver densamma åsatt.
Finnas sådana tillbehör till fastigheten
som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken,
skola dessa upptagas särskilt.
Bestämmelserna i tredje stycket om
värdesättning av lös egendom äga
därvid motsvarande tillämpning.
svarande tillämpning.
Tomträtt eller vattenfalIsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår,
kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.
Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar,
i skogsbruk eller i rörelse,skall värdesättas i enlighet med vedertaget
affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.
1 Senaste lydelse 1973:1102.
SkU 1974:38
4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse,
upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret
upplupen men ej förfallen ränta.
Fordran, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden
före förfallodagen, uppskattas till belopp,
som efter en räntefot av fern procent
utgör fordringens förhandenvarande
värde enligt vid denna förordning
fogad tabell I. Osäker fordran
upptages till det belopp, varmed den
kan beräknas inflyta. Värdelös ford
-
Fordran, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden
före förfallodagen, uppskattas till belopp,
som utgör fordringens förhandenvarande
värde enligt vid denna
förordning fogad tabell I. Osäker
fordran upptages till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös
fordran upptages icke.
rån upptages icke.
Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till
det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må
hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.
Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta
uppskattas till tjugo gånger det belopp, vartill den uppgått under
beskattningsåret.
Kapitalvärdet av på livstid eller
viss tid utgående ränta,avkomst eller
förmån uppskattas efter det belopp,
rättigheten motsvarat under beskattningsåret,
och en räntefot av fern för
hundra om året enligt de vid denna
förordning fogade tabellerna II, III
och IV.
Rättighet, som icke är bestämd att
utgå under någons livstid men ändock
är av obestämd varaktighet,
uppskattas med ledning av tabellerna
III och IV. såsom om den skolat utgå
för den berättigades livstid, dock
högst till tio gånger det värde, rättigheten
senast för helt år motsvarat.
Kapitalvärdet av på livstid eller
viss tid utgående ränta, avkomst eller
förmån uppskattas efter det belopp,
rättigheten motsvarat under beskattningsåret,
enligt de vid denna förordning
fogade tabellerna II och III.
Rättighet, som icke är bestämd att
utgå under någons livstid men ändock
är av obestämd varaktighet,
uppskattas med ledning av tabell III,
såsom om den skolat utgå för den
berättigades livstid, dock högst till
tio gånger det värde, rättigheten senast
för helt år motsvarat.
Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda,
att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad
till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast
delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde
SkU 1974:38
5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen
därest föreningen trätt i likvidation.
Övrig lösegendom upptages till det värde,som den kan anses hava betingat
vid försäljning under normala förhållanden.
(Se vidare anvisningarna.)
5 §3
Vid förmögenhetsberäkningen skola
den skallskyldiges skulder upplagas till
sill kapitalvärde, sådan! della var vid
beskattningsårets utgång.
Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall upptagas
till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen
ränta.
Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet
av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva
undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift,
skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran
eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande
tillämpning.
Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet
ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så
ock annan villkorlig skuld får ej av- ock annan villkorlig skuld får ej avdragas
vid beräkningen, liksom ej dragas vid beräkningen, liksom ej
heller vid beskattningsårets utgång heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och där- oreglerade hushållsskulder och därmed
jämförliga skulder. med jämförliga skulder. Avdrag med
givesför
värdel av sådan avsättning till
garantifond för vilken avdrag medgivits
vid inkomsttaxeringen.
Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan
nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den skattskyldige
för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något
föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund
av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock
tillkommande skatt, varå den skattskvldige erhållit debetsedel under förstnämnda
år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel
enligt studiestödslagen (1973:349).
(Se vidare anvisningarna.)
3 Senaste lydelse 1973:1115.
I
SkU 1974:38 6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
1 mom.4 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt
ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:
a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här
i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt
skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 § 1 mom.
förordningen som statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:
för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;
b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet
äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av
för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar
samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas
gemensamma räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser,
samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för
inkomst:
för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;
c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här
i riket bosatta, samt utländska bolag:
för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket
nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier, dock att skattskyldighet
föreligger för sådana aktier, som äro nedlagda i rörelse här i riket.
Medlem av konungahuset är fr [kallad
från utgörande av skatt för förmögenhet.
För skattskyldiga, om vilka i 18 $ förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.
Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet
för förmögenhet.
Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.
Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.
4 Senaste lydelse 1973:507.
SkU 1974:38
7
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 S5
Statlig förmögenhetsskatt skall utgå i förhållande till den på nedan angivet
sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.
Såsom beskattningsbar förmögenhet
upptages den skattskyldiges skattepliktiga
förmögenhet vid beskattningsårets
utgång.
Såsom beskattningsbar förmögenhet
upptages, utom i fall som avses i
tredje stycket här nedan, den skattskyldiges
skattepliktiga förmögenhet
vid beskattningsårets utgång.
Om förmögenhet i huvudsak är att
hänföra till företag, tillämpas förordningen
(1970:171) om beräkning i vissa
fall av beskattningsbar förmögenhet
som är att hänföra till företag.
Beskattningsbar förmögenhet utfores i fulla hundratal kronor, så att överskjutande
belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.
10 8*
Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse skall
icke utgöra statlig förmögenhetsskatt,
därest den beskattningsbara
förmögenheten icke överstiger
150000 kronor.
Ej heller föreligger skatteplikt till
statlig förmögenhetsskatt för juridisk
person som avses i 6 § 1 mom.
b) denna förordning, därest den beskattningsbara
förmögenheten icke
överstiger 5 000 kronor.
Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 § 1 mom.
förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt omförmäld familjestiftelse
skall icke utgöra statlig förmögenhetsskatt,
därest den beskattningsbara
förmögenheten icke överstiger
200000 kronor.
Ej heller föreligger skatteplikt till
statlig förmögenhetsskatt för juridisk
person som avses i 6 $ 1 mom.
b) denna förordning, därest den beskattningsbara
förmögenheten icke
överstiger 15 000 kronor.
II
Nuvarande lydelse
1 morn.7 Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 8 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse utgöra:
5 Senaste lydelse 1970:170.
6 Senaste lydelse 1970:170.
7 Senaste lydelse 1970:170.
SkU 1974:38
8
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
150 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
250 000 men icke 400 000 kr.: 1 000 kr. för 250 000 kr. och 1,5 % av återstoden;
400 000 ” ” 1000 000 ”: 3250 " ” 400 000 ” ”2 %” ” ;
1 000 000 kr. : 15 250 « ” 1 000 000 ” - 2,5 % ” » .
2 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses
i 6 § 1 mom. b) denna förordning, utgöra:
en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 5 000 kronor, dock lägst en krona.
Föreslagen lydelse
1 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt 10 S 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
200000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
250 000 men icke 400 000 kr.: 500 kr. för 250 000 kr. och 1,5 % av återstoden;
400 000 ” ” 1000 000 ”: 2 750 " ” 400 000 ” ”2 %” ” ;
1 000 000 kr. : 14 750 " ” 1 000 000 ” ” 2,5 % ” « .
2 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses
i 6 ii 1 mom. b) denna förordning, utgöra:
en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 15 000 kronor, dock lägst en krona.
Anvisningar
till 3 och 4 §§
Nuvarande lydelse
2.8 Såsom affärsbruk i rörelse får
anses gälla, att tillgångar, som äro avsedda
till stadigvarande bruk i rörelsen,
upptagas till anskaffningsvärdet,
därå årliga avskrivningar göras för utrangering.
slitning och annan värdeminskning.
Emellertid förekommer
understundom, att avskrivningar ä till
6
Senaste lydelse 1951:791.
Föreslagen lydelse
2. Vid beräkning av förmögenhet,
som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och
rörelse, gäller följande.
Sammanfaller icke räkenskapsåret
med beskattningsåret, får som värde
av förmögenheten tagas upp värdet vid
utgången av det räkenskapsår sorn före
SkU 1974:38
9
Nuvarande lydelse
gångar till stadigvarande bruk i rörelse
icke verkställas eller göras i större omfattning
än som varit av förhållandena
påkallad. Härtill skall hänsyn tagas vid
värdesättningen av tillgångarna, så att
vederbörliga avskrivningar alltid beräknas
men tillika hållas inom skäliga
belopp.
Lager av råämnen eller varor värderas
såsom helhet utan hänsyn till påräknelig
vinst vid försäljning i detalj.
Den omständigheten, att vid inkomstberäkning
viss värdesättning
varom ovan sagts blivit godkänd, medför
ej att denna skall anses bindande
järnvä!för förmögenhetsberäkningen.
Ifråga om värdesättning av tillgångar
inom jordbruk med binäringar samt
skogsbruk gäller, att djur sättas till sitt
värde i allmänna marknaden samt att
vid värdesättning av övriga lagertillgångar
ävensom maskiner och andra
för stadigvarande bruk avsedda tillgångar
samma förfärande följes, som
ovan är för rörelse angivet.
3. Är fordran för sin tillkomst
gjord beroende av ett villkor, som
är o v i s s t, antingen i den mening
-
Föreslagen lydelse
den / mars taxeringsåret gått till ända
närmast intill utgången av beskattningsåret.
Detta värde skall emellertid
rättas med belopp som den skattskyldige
satt in i förvärvskällan eller tagit ut
ur densamma för egen räkning eller för
annan av honom innehavd förvärvskälla.
Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret.
skall nämnda värde
ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskattningsårets
utgång. Utgår räkenskapsåret
efter beskattningsåret, skall värdet
minskas med insättningar och ökas
med uttag som skett efter utgången av
beskattningsåret.
För inventarier, som äro avsedda för
stadigvarande bruk i förvärvskällan,
liksom för lager upptages det värde
som taxeringsåret kunnat godtagas vid
inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan.
Härigenom får dock förmögenhetsvärdet
av förvärvskällan icke
sättas lägre än sextio procent av det
värde sorn framkommer vid en värdering
där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet
efter avdrag för skälig
avskrivning eller utrangering och lägret
värderats som helhet utan hänsyn till
på räknelig vinst vid försäljning i detalj.
Hänsyn skall därvid tagas till in k urans
men icke till s. k. latent skatteskuld.
3. Medel, sorn innestå pä skogskonto.
upptagas till halva värdet. Av medel.
som avsatts till investeringsfond för
förlorade inventarier eller lagertillgångar
eller till fond som avser avyttrat
järtyg. får sorn skuld upptagas halva
beloppet.
Är fordran för sin tillkomst gjord
beroende av ett villkor, som är
ovisst, antingen i den meningen
SkU 1974:38
10
Nuvarande lydelse
en att det är osäkert, om den såsom
villkor bestämda tilldragelsen kommer
att inträfTa, eller i den meningen
att det visserligen är säkert, a 11 tilldragelsen
skall inträffa, men ovisst
när skall fordringen icke medräknas.
Däremot har den omständigheten,
att fordran, som löper utan
ränta, ännu ej är förfallen till betalning,
betydelse endast för beräkningen
av dess förhandenvarande
värde (4 4j).
Föreslagen lydelse
att det är osäkert, om den såsom villkor
bestämda tilldragelsen kommer
att inträffa, eller i den meningen att
det visserligen är säkert, a 11 tilldragelsen
skall inträffa, men ovisst när
skall fordringen icke medräknas.
Däremot har den omständigheten,
att fordran, som löper utan ränta,
ännu ej är förfallen till betalning, betydelse
endast för beräkningen av
dess förhandenvarande värde (4 !;)•
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling
och tillämpas i fråga om 6 8 första gången vid 1976 års taxering
och i övrigt vid 1975 års taxering. Äldre bestämmelser gäller såvitt avser
6 S vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare
år och i övrigt vid 1974 års taxering och i fråga om eftertaxering för år
1974 eller tidigare år.
SkU 1974:38
11
Nuvarande lydelse
Tabell I
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en efter förloppet av nedanstående antal
år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100
kronor, därå ränta ej skall beräknas för tiden före
förfallodagen.
Föreslagen lydelse
Tabell I
utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående
antal år till betalning förfallen fordran eller
skuld på 100 kronor, varpå ränta ej skall beräknas
för tiden före förfallodagen. Tiden avrundas nedåt
till helt antal år.
Antal år Kapitalvärde
0 |
100 |
1 |
90 |
2— 4 |
80 |
5— 6 |
70 |
7— 9 |
60 |
10—13 |
50 |
14—18 |
40 |
19—24 |
30 |
25—32 |
20 |
33—46 |
10 |
47— |
0 |
Antal år 1 |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
1 |
95,24 |
26 |
28,12 |
51 |
8,31 |
76 |
2,45 |
2 |
90,70 |
27 |
26,78 |
52 |
7,91 |
77 |
2,34 |
3 |
86,38 |
28 |
25,51 |
53 |
7,53 |
78 |
2,22 |
4 |
82,27 |
29 |
24,29 |
54 |
7,17 |
79 |
2,12 |
5 |
78,35 |
30 |
23,14 |
55 |
6,83 |
80 |
2,02 |
6 |
74,62 |
31 |
22,04 |
56 |
6,51 |
81 |
1,92 |
7 |
71,07 |
32 |
20,99 |
57 |
6,20 |
82 |
1,83 |
8 |
67,68 |
33 |
19,99 |
58 |
5,90 |
83 |
1,74 |
9 |
64,46 |
34 |
19,04 |
59 |
5,62 |
84 |
1,66 |
10 |
61,39 |
35 |
18,13 |
60 |
5,35 |
85 |
1,58 |
11 |
58,47 |
36 |
17,27 |
61 |
5,10 |
86 |
1,51 |
12 |
55,68 |
37 |
16,44 |
62 |
4,86 |
87 |
1,43 |
13 |
53,03 |
38 |
15,66 |
63 |
4,62 |
88 |
1,37 |
14 |
50,51 |
39 |
14,91 |
64 |
4,40 |
89 |
1,30 |
15 |
48,10 |
40 |
14,20 |
65 |
4,19 |
90 |
1,24 |
16 |
45,81 |
41 |
13,53 |
66 |
3,99 |
91 |
1,18 |
17 |
43,63 |
42 |
12,88 |
67 |
3,80 |
92 |
1,12 |
18 |
41,55 |
43 |
12,27 |
68 |
3,62 |
93 |
1,07 |
19 |
39,57 |
44 |
11,69 |
69 |
3,45 |
94 |
1,02 |
20 |
37,69 |
45 |
11,13 |
70 |
3,29 |
95 |
0,97 |
21 |
35,89 |
46 |
10,60 |
71 |
3,13 |
96 |
0,92 |
22 |
34,18 |
47 |
10,09 |
72 |
2,98 |
97 |
0,88 |
23 |
32,56 |
48 |
9,61 |
73 |
2,84 |
98 |
0,84 |
24 |
31,01 |
49 |
9,16 |
74 |
2,70 |
99 |
0,80 |
25 |
29,53 |
50 |
8,72 |
75 |
2,58 |
100 |
0,76 |
SkU 1974:38
12
Nuvarande lydelse
Tabell II
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en under nedanstående antal år utgående,
vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta
(avkomst, förmån) å 1 krona.
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
1 |
0,95 |
26 |
14,38 |
51 |
18,34 |
76 |
19,51 |
2 |
1,86 |
27 |
14,64 |
52 |
18,42 |
77 |
19,53 |
3 |
2,72 |
28 |
14,90 |
53 |
18,49 |
78 |
19,56 |
4 |
3,55 |
29 |
15,14 |
54 |
18,57 |
79 |
19,58 |
5 |
4,33 |
30 |
15,37 |
55 |
18,63 |
80 |
19,60 |
6 |
5,08 |
31 |
15,59 |
56 |
18,70 |
81 |
19,62 |
7 |
5,79 |
32 |
15,80 |
57 |
18,76 |
82 |
19,63 |
8 |
6,46 |
33 |
16,00 |
58 |
18,82 |
83 |
19,65 |
9 |
7,11 |
34 |
16,19 |
59 |
18,88 |
84 |
19,67 |
10 |
7,72 |
35 |
16,37 |
60 |
18,93 |
85 |
19,68 |
11 |
8,31 |
36 |
16,55 |
61 |
18,98 |
86 |
19,70 |
12 |
8,86 |
37 |
16,71 |
62 |
19,03 |
87 |
19,71 |
13 |
9,39 |
38 |
16,87 |
63 |
19,08 |
88 |
19,73 |
14 |
9,90 |
39 |
17,02 |
64 |
19,12 |
89 |
19,74 |
15 |
10,38 |
40 |
17,16 |
65 |
19,16 |
90 |
19,75 |
16 |
10,84 |
41 |
17,29 |
66 |
19,20 |
91 |
19,76 |
17 |
11,27 |
42 |
17,42 |
67 |
19,24 |
92 |
19,78 |
18 |
11,69 |
43 |
17,55 |
68 |
19,28 |
93 |
19,79 |
19 |
12,09 |
44 |
17,66 |
69 |
19,31 |
94 |
19,80 |
20 |
12,46 |
45 |
17,77 |
70 |
19,34 |
95 |
19,81 |
21 |
12,82 |
46 |
17,88 |
71 |
19,37 |
96 |
19,82 |
22 |
13,16 |
47 |
17,98 |
72 |
19,40 |
97 |
19,82 |
23 |
13,49 |
48 |
18,08 |
73 |
19,43 |
98 |
19,83 |
24 |
13,80 |
49 |
18,17 |
74 |
19,46 |
99 |
19,84 |
25 |
14,09 |
50 |
18,26 |
75 |
19,48 |
100 |
19,85 |
Utgår beloppet i stället vid början av varje år.erhålles
kapitalvärdet genom att öka närmast föregående tal
med I.
Föreslagen lydelse
Tabell II
utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående
antal år utgående ränta (avkomst, förmån) på 1
krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.
Antal år |
Kapitalvärde |
-4 |
hela det sammanlagda räntebeloppet |
5 |
4 |
6 |
5 |
7— 8 |
6 |
9 |
7 |
10—11 |
8 |
12—13 |
9 |
14—15 |
10 |
16—17 |
11 |
18—20 |
12 |
21—23 |
13 |
24—26 |
14 |
27—30 |
15 |
31—35 |
16 |
36—42 |
17 |
43—53 |
18 |
54—75 |
19 |
76— |
20 |
Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas
kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna
tabell, varefter detta värde omräknas till aktuellt kapitalvärde
med användning av Tabell I.
SkU 1974:38
13
Nuvarande lydelse
Tabell III
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av mankön
livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.
Alder |
Kapital- värde |
Ålder |
Kapital- värde |
Ålder |
Kapital- värde |
Alder |
Kapital- värde |
0 |
15,76 |
30 |
15,76 |
60 |
9,85 |
90 |
1,85 |
1 |
17,24 |
31 |
15,65 |
61 |
9,56 |
91 |
1,72 |
2 |
17,52 |
32 |
15,53 |
62 |
9,27 |
92 |
1,59 |
3 |
17,60 |
33 |
15,41 |
63 |
8,96 |
93 |
1,48 |
4 |
17,63 |
34 |
15,27 |
64 |
8,67 |
94 |
1,35 |
5 |
17,62 |
35 |
15,13 |
65 |
8,36 |
95 |
1,25 |
6 |
17,60 |
36 |
14,99 |
66 |
8,05 |
96 |
1,17 |
7 |
17,56 |
37 |
14,84 |
67 |
7,73 |
97 |
1,12 |
8 |
17,51 |
38 |
14,69 |
68 |
7,43 |
98 |
1,03 |
9 |
17,45 |
39 |
14,53 |
69 |
7,11 |
99 |
0,90 |
10 |
17,38 |
40 |
14,36 |
70 |
6,80 |
100 |
0,81 |
11 |
17,31 |
41 |
14,20 |
71 |
6,48 |
101 |
0,69 |
12 |
17,23 |
42 |
14,02 |
72 |
6,17 |
102 |
0,55 |
13 |
17,14 |
43 |
13,85 |
73 |
5,86 |
103 |
0,40 |
14 |
17,05 |
44 |
13,66 |
74 |
5,55 |
104 |
0,23 |
15 |
16,95 |
45 |
13,47 |
75 |
5,25 |
||
16 |
16,86 |
46 |
13,27 |
76 |
4,95 |
||
17 |
16,77 |
47 |
13,07 |
77 |
4,66 |
||
18 |
16,69 |
48 |
12,86 |
78 |
4,38 |
||
19 |
16,62 |
49 |
12,64 |
79 |
4,11 |
||
20 |
16,55 |
50 |
12,41 |
80 |
3,85 |
||
21 |
16,49 |
51 |
12,18 |
81 |
3,60 |
||
22 |
16,43 |
52 |
11,95 |
82 |
3,35 |
||
23 |
16,37 |
53 |
11,71 |
83 |
3,12 |
||
24 |
16,30 |
54 |
11,46 |
84 |
2,89 |
||
25 |
16,22 |
55 |
11,21 |
85 |
2,69 |
||
26 |
16,14 |
56 |
10,96 |
86 |
2,50 |
||
27 |
16,05 |
57 |
10,69 |
87 |
2,32 |
||
28 |
15,96 |
58 |
10,41 |
88 |
2,14 |
||
29 |
15,86 |
59 |
10,13 |
89 |
1,98 |
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår,
ökas kapitalvärdet med 0,25. Utgår den vid slutet
av varje kvartal, ökas det med 0,375. Utgår den vid
början av varje år, ökas det med I.
Föreslagen lydelse
Tabell III
utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på
1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till
helt antal år.
Ålder |
Kapitalvärde |
|
0— |
13 |
19 |
14— |
26 |
18 |
27— |
34 |
17 |
35— |
40 |
16 |
41 — |
46 |
15 |
47— |
50 |
14 |
51— |
54 |
13 |
55— |
58 |
12 |
59— |
61 |
11 |
62— |
64 |
10 |
ÖS- |
67 |
9 |
eS— |
71 |
8 |
72— |
74 |
7 |
75— |
77 |
6 |
78— |
81 |
5 |
82— |
85 |
4 |
86— |
89 |
3 |
90— |
95 |
2 |
96—103 |
1 |
|
104— |
0 |
SkU 1974:38
14
2 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt
dels att 29 § och 55 7 mom. samt den vid förordningen fogade tabellen
IV skall upphöra att gälla,
dels att 23, 39, 43 och 56 SS samt de vid förordningen fogade tabellerna
1—lil skall ha nedan angivna lydelse,
dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen (1970:174)
om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 S’
Vid uppskattning av lös egendom iakttages:
A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av
20 S tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen
och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid
en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.
B. Aktie, obligation eller därmed jämförlig värdehandling uppskattas, där
värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs, till det noterade
värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning
under normala förhållanden, till pris, som vid dylik försäljning kan påräknas.
Sådan värdehandling, som icke noteras å börs, uppskattas enligt sist angivna
grund.
C. Fordran uppskattas till sitt ka- C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp
jämte upplupen ränta å pitalbelopp jämte upplupen ränta å
tid, som avses i 21 (j. Är fordringen tid, som avses i 21 5. Är fordringen
ej förfallen och skall ränta därå ej ej förfallen och skall ränta därå ej
beräknas förtiden före förfallodagen, beräknas förtiden före förfallodagen,
uppskattas fordringen till belopp, uppskattas fordringen till belopp,
som efter en räntefot av fern procent som utgör dess värde vid nämnda
utgör dess värde vid nämnda tid en- tid enligt den vid denna förordning
ligt den vid denna förordning fogade fogade tabellen I.
tabellen 1.
Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären
är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt
andra grunder än som eljest äro tillämpliga.
' Senaste lydelse 1964:310.
SkU 1974:38
15
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
Medel, som innestå på skogskonto,
upptagas till halva värdet. A v medel,
som avsatts till investeringsfond för förlorade
inventarier eller lagertillgångar
eller till fond som avser avyttrat fartyg,
färsom skuld upptagas halva beloppet.
D. Förevärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas
till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.
Nyttjanderätt eller rätt till ränta, Nyttjanderätt eller rätt till ränta,
avkomst eller annan förmån, som ut- avkomst eller annan förmån, som ut
-
går under viss tid eller någons livstid,
uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp
eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten
för helt år motsvarar och en
räntefot av fern procent enligt de vid
denna förordning fogade tabellerna
II, III och IV. Där rättighet, som belastar
viss egendom, ej är på nyss angivet
sätt bestämd, anses årliga värdet
utgöra fem procent av det penningvärde,
vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser
endast del av egendom eller dess årliga
värde eljest icke kan bestämmas
enligt nyss angivna grund, detta uppskattas
efter vad som prövas skäligt.
Kapitalvärdet av rättighet, som
icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd
varaktighet, uppskattas med
ledning av tabellerna III och IV, såsom
om den skolat utgå för den berättigades
livstid, dock högst till tio
gånger det värde, rättigheten för helt
går under viss tid eller någons livstid,
uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp
eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten
för helt år motsvarar enligt de
vid denna förordning fogade tabellerna
II och III. Där rättighet, som belastar
viss egendom, ej är på nyss angivet
sätt bestämd, anses årliga värdet
utgöra fem procent av det penningvärde,
vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser endast
del av egendom eller dess årliga
värde eljest icke kan bestämmas enligt
nyss angivna grund, detta uppskattas
efter vad som prövas skäligt.
Kapitalvärdet av rättighet, som
icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd
varaktighet, uppskattas med
ledning av tabell lil, såsom
om den skolat utgå för den berättigades
livstid, dock högst till tio
gånger det värde, rättigheten för helt
år motsvarar.
år motsvarar.
Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör
vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter
den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den
sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
SkU 1974:38
16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde.
Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas
efter denna grund, bestämmer Konungen eller den myndighet Konungen
förordnar, hur beräkningen skall ske.
F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antagas
hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg
skedd försäljning.
Inventarier, som äro avsedda för
stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar,
i skogsbruk eller i rörelse,
liksom lager upptagas till det värde
som kunnat godtagas vid inkomstberäkning
enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet
av förvärvskällan
icke sättas lägre än sextio procent av
det värde sorn framkommer vid en värdering
där inventarierna upptagits till
anskaffningsvärdet efter avdrag för
skälig avskrivning eller utrangering och
lägret värderats som helhet utan hänsyn
till på räknelig vinst vid försäljning i
detalj. Hänsyn skall därvid tagas till
inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.
39 8*
Skattefrihet åtnjutes Skattefrihet åtnjutes
a) för gåva av möbler, husgeråd a) för gåva av möbler, husgeråd
och andra inre lösören, som äro av- och andra lösören, som äro avsedda
sedda för gåvotagarens eller hans fa- för gåvotagarens eller hans familjs
miljs personliga bruk; personliga bruk och vars värde för
samme mottagare under ett och samma
kalenderår icke överstiger 10 000
kronor.
b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvotagarens
skattepliktiga inkomst;
c) för vad make vid bodelning, som förrättats av annan anledning än makes
död, erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel i boet, i den mån
värdet av vad maken bekommit icke överstiger värdet av hans giftorättsgods
2 Senaste lydelse 1973:1117.
SkU 1974:38
17
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
eller, om äldre giftermålsbalken är tillämplig, värdet av samfälld egendom,
som av honom i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts;
d) för annan än under a), b) och
c) omförmäld gåva, i den mån värdet
av gåvan eller, om gåvotagaren under
samma kalenderår av samme
givare erhåller flera sådana gåvor
som här avses, det sammanlagda värdet
av dessa gåvor icke överstiger
2 000 kronor.
d) för annan än under a), b) och
c) omförmäld fullbordad gåva, i den
mån värdet av gåvan eller, om gåvotagaren
under samma kalenderår
av samme givare erhåller flera sådana
gåvor som här avses, det sammanlagda
värdet av dessa gåvor icke
överstiger 2 000 kronor.
43g3
Vid beskattning av gåva skall i
tillämpliga delar lända till efterrättelse,
förutom ovan särskilt angivna bestämmelser
i 6 — 9, 12, 19, 21 och 30
gg, vad i fråga om arvsskatt vidare
är stadgat i 4 § 2 och 3 morn., 14,
20, 22-27 gg, 28 $ med undantag
av vad i andra och fjärde styckena
stadgas, ävensom 32 g; och skall därvid
den i 32 g 0 förekommande hänvisningen
till 19 § i stället gälla 41 g
samt 28 § första och tredje styckena
tillämpas som om gåvan utgjorde arv
efter givaren.
Vid beskattning av gåva skall i
tillämpliga delar lända till efterrättelse,
förutom ovan särskilt angivna bestämmelser
i 6 — 9,12,19, 21 och 30
gg, vad i fråga om arvsskatt vidare
är stadgat i 4 g 2 och 3 morn., 14,
20, 22 ,W. 23 I med undantag av F
andra stycket, 24-21 gg, 28 g med
undantag av vad i andra och fjärde
styckena stadgas, ävensom 32 g; och
skall därvid den i 32 g 0 förekommande
hänvisningen till 19 g i stället
gälla 41 g samt 28 g första och tredje
styckena tillämpas som om gåvan utgjorde
arv efter givaren.
56 g4
Avlider den, som förvärvat egendom genom arv, testamente eller gåva,
inom ett år från det skattskyldighet inträtt, eftergives skatten.
1 fråga om den, som på livstid bekommit egendom med sådan rätt, som
avses i 8 g andra stycket, eller på livstid erhållit nyttjanderätt, rätt till ränta,
avkomst eller annan förmån, sker vidare eftergift av skatt sålunda:
a) då anstånd med skattens erläggande beviljats och den skattskyldige avlider
inom fem år från skattskyldighetens inträde, eftergives vad av skatten
icke förfallit till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall, då enligt anståndsbeslutet
skatten uppdelats på flera inbetalningar än tio, eftergift ske
för större del av skatten än som skulle hava eftergivits, därest antalet inbetalningar
utgjort tio;
3 Senaste lydelse 1970:174.
4 Senaste lydelse 1970:174.
2 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38
SkU 1974:38
18
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
b) då anstånd med skattens erläggande icke beviljats och den skattskyldige
avlider inom fem år från skattskyldighetens inträde, eftergives så stor del
av skatten, som, därest anstånd medgivits och skatten därvid uppdelats på
sju lika inbetalningar, icke skulle varit till betalning förfallen vid dödstillfället.
Fråga om eftergift av fastställd skatt upptages efter därom skriftligen gjord
framställning av den underrätt eller länsstyrelse, som meddelat beslut i skatteärendet.
/ fråga om eftergift i vissa fall av
arvsskatt för den som erhållit rätt till
företag eller de! däri stadgas i 29 f
2. Även om skattskyldighet inträtt
efter den 31 december 1970 tillämpas
28 § i dess lydelse enligt förordningen
(1952:246) angående ändrad lydelse
av 28 och 38 §§ förordningen den
6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och
gåvoskatt vid beräkning av skatt för
dels arvslott eller testamentslott,
om arvlåtare eller testator avlidit före
den 1 januari 1959, dock ej när fråga
är om förvärv efter den som på livstid
innehaft egendomen med i 8 $
första stycket avsedd rätt, dels
gåva, som fullbordats före den 1 januari
1959, dels egendom, som
medlem av konungahuset förvärvat
från annan medlem därav, dels fideikommiss,
som instiftats för obegränsad
tid.
2. Även om skattskyldighet inträtt
efter den 31 december 1970 tillämpas
28 $ i dess lydelse enligt förordningen
(1952:246) angående ändrad lydel -se av 28 och 38 förordningen den
6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och
gåvoskatt vid beräkning av skatt för
dels arvslott eller testamentslott,
om arvlåtare eller testator avlidit före
den 1 januari 1959, dock ej när fråga
är om förvärv efter den som på livstid
innehaft egendomen med i 8 §
första stycket avsedd rätt, dels
gåva, som fullbordats före den 1 januari
1959, dels fideikommiss,
som instiftats för obegränsad tid.
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande, om skattskyldighet
inträtt dessförinnan.
SkU 1974:38
19
Nuvarande lydelse
Tabell I
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en efter förloppet av nedanstående antal
år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100
kronor, därå ränta ej skall beräknas för tiden före
förfallodagen.
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
Antal år |
Kapital- värde |
1 |
95,24 |
26 |
28,12 |
51 |
8,31 |
76 |
2,45 |
2 |
90,70 |
27 |
26,78 |
52 |
7,91 |
77 |
2,34 |
3 |
86,38 |
28 |
25,51 |
53 |
7,53 |
78 |
2,22 |
4 |
82,27 |
29 |
24,29 |
54 |
7,17 |
79 |
2,12 |
5 |
78,35 |
30 |
23,14 |
55 |
6,83 |
80 |
2,02 |
6 |
74,62 |
31 |
22,04 |
56 |
6,51 |
81 |
1,92 |
7 |
71,07 |
32 |
20,99 |
57 |
6,20 |
82 |
1,83 |
8 |
67,68 |
33 |
19,99 |
58 |
5,90 |
83 |
1,74 |
9 |
64,46 |
34 |
19,04 |
59 |
5,62 |
84 |
1,66 |
10 |
61,39 |
35 |
18,13 |
60 |
5,35 |
85 |
1,58 |
11 |
58,47 |
36 |
17,27 |
61 |
5,10 |
86 |
1,51 |
12 |
55,68 |
37 |
16,44 |
62 |
4,86 |
87 |
1,43 |
13 |
53,03 |
38 |
15,66 |
63 |
4,62 |
88 |
1,37 |
14 |
50,51 |
39 |
14,91 |
64 |
4,40 |
89 |
1,30 |
15 |
48,10 |
40 |
14,20 |
65 |
4,19 |
90 |
1,24 |
16 |
45,81 |
41 |
13,53 |
66 |
3,99 |
91 |
1,18 |
17 |
43,63 |
42 |
12,88 |
67 |
3,80 |
92 |
1,12 |
18 |
41,55 |
43 |
12,27 |
68 |
3,62 |
93 |
1,07 |
19 |
39,57 |
44 |
11,69 |
69 |
3,45 |
94 |
1,02 |
20 |
37,69 |
45 |
11,13 |
70 |
3,29 |
95 |
0,97 |
21 |
35,89 |
46 |
10,60 |
71 |
3,13 |
96 |
0,92 |
22 |
34,18 |
47 |
10,09 |
72 |
2,98 |
97 |
0,88 |
23 |
32,56 |
48 |
9,61 |
73 |
2,84 |
98 |
0,84 |
24 |
31,01 |
49 |
9,16 |
74 |
2,70 |
99 |
0,80 |
25 |
29,53 |
50 |
8,72 |
75 |
2,58 |
100 |
0,76 |
Föreslagen lydelse
Tabell I
utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående
antal år till betalning förfallen fordran eller
skuld på 100 kronor, varpå ränta ej skall beräknas
för tiden före forfallodagen. Tiden avrundas nedåt
till helt antal år.
Antal år |
Kapitalvärde |
0 |
100 |
1 |
90 |
2— 4 |
80 |
5— 6 |
70 |
7— 9 |
60 |
10—13 |
50 |
14—18 |
40 |
19—24 |
30 |
25—32 |
20 |
33—46 |
10 |
47— |
0 |
SkU 1974:38
20
Nuvarande lydelse
Tabell II
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en under nedanstående antal år utgående,
vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta
(avkomst, förmån) å 1 krona.
in . U , U. , l_
•CÖ ort ort — ort
3 c < |
Kapital värde |
C < |
Kapital värde |
B < |
Kapital värde |
2 c < |
Kapital värde |
1 |
0,95 |
26 |
14,38 |
51 |
18,34 |
76 |
19,51 |
2 |
1,86 |
27 |
14,64 |
52 |
18,42 |
77 |
19,53 |
3 |
2,72 |
28 |
14,90 |
53 |
18,49 |
78 |
19,56 |
4 |
3,55 |
29 |
15,14 |
54 |
18,57 |
79 |
19,58 |
5 |
4,33 |
30 |
15,37 |
55 |
18,63 |
80 |
19,60 |
6 |
5,08 |
31 |
15,59 |
56 |
18,70 |
81 |
19,62 |
7 |
5,79 |
32 |
15,80 |
57 |
18,76 |
82 |
19,63 |
8 |
6,46 |
33 |
16,00 |
58 |
18,82 |
83 |
19,65 |
9 |
7,11 |
34 |
16,19 |
59 |
18,88 |
84 |
19,67 |
10 |
7,72 |
35 |
16,37 |
60 |
18,93 |
85 |
19,68 |
11 |
8,31 |
36 |
16,55 |
61 |
18,98 |
86 |
19,70 |
12 |
8,86 |
37 |
16,71 |
62 |
19,03 |
87 |
19,71 |
13 |
9,39 |
38 |
16,87 |
63 |
19,08 |
88 |
19,73 |
14 |
9,90 |
39 |
17,02 |
64 |
19,12 |
89 |
19,74 |
15 |
10,38 |
40 |
17,16 |
65 |
19,16 |
90 |
19,75 |
16 |
10,84 |
41 |
17,29 |
66 |
19,20 |
91 |
19,76 |
17 |
11,27 |
42 |
17,42 |
67 |
19,24 |
92 |
19,78 |
18 |
11,69 |
43 |
17,55 |
68 |
19,28 |
93 |
19,79 |
19 |
12,09 |
44 |
17,66 |
69 |
19,31 |
94 |
19,80 |
20 |
12,46 |
45 |
17,77 |
70 |
19,34 |
95 |
19,81 |
21 |
12,82 |
46 |
17,88 |
71 |
19,37 |
96 |
19,82 |
22 |
13,16 |
47 |
17,98 |
72 |
19,40 |
97 |
19,82 |
23 |
13,49 |
48 |
18,08 |
73 |
19,43 |
98 |
19,83 |
24 |
13,80 |
49 |
18,17 |
74 |
19,46 |
99 |
19,84 |
25 |
14,09 |
50 |
18,26 |
75 |
19,48 |
100 |
19,85 |
Utgår beloppet i stället vid början av varje år, erhålles
kapitalvärdet genom alt öka närmast föregående tal
med 1.
Föreslagen lydelse
Tabell II
utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående
antal år utgående ränta (avkomst, förmån) på I
krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.
Antal år |
Kapitalvärde |
-4 |
hela det sammanlagda räntebeloppet |
5 |
4 |
6 |
5 |
7— 8 |
6 |
9 |
7 |
10—11 |
8 |
12—13 |
9 |
14—15 |
10 |
16—17 |
11 |
18—20 |
12 |
21—23 |
13 |
24—26 |
14 |
27—30 |
15 |
31—35 |
16 |
36—42 |
17 |
43—53 |
18 |
54—75 |
19 |
76— |
20 |
Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas
kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna
tabell, varefter detta värde omräknas till aktuellt kapitalvärde
med användning av Tabell I.
SkU 1974:38
21
Nuvarande lydelse
Tabell III
ulvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent,
av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av mankön
livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.
Alder |
Kapital- värde |
Alder |
Kapital- värde |
Alder |
Kapital- värde |
Alder |
Kapital värde |
0 |
15,76 |
30 |
15,76 |
60 |
9,85 |
90 |
1,85 |
1 |
17,24 |
31 |
15,65 |
61 |
9,56 |
91 |
1,72 |
2 |
17,52 |
32 |
15,53 |
62 |
9,27 |
92 |
1,59 |
3 |
17,60 |
33 |
15,41 |
63 |
8,96 |
93 |
1,48 |
4 |
17,63 |
34 |
15,27 |
64 |
8,67 |
94 |
1,35 |
5 |
17,62 |
35 |
15,13 |
65 |
8,36 |
95 |
1,25 |
6 |
17,60 |
36 |
14,99 |
66 |
8,05 |
96 |
1,17 |
7 |
17,56 |
37 |
14,84 |
67 |
7,73 |
97 |
1,12 |
8 |
17,51 |
38 |
14,69 |
68 |
7,43 |
98 |
1,03 |
9 |
17,45 |
39 |
14,53 |
69 |
7,11 |
99 |
0,90 |
10 |
17,38 |
40 |
14,36 |
70 |
6,80 |
100 |
0,81 |
11 |
17,31 |
41 |
14,20 |
71 |
6,48 |
101 |
0,69 |
12 |
17,23 |
42 |
14,02 |
72 |
6,17 |
102 |
0,55 |
13 |
17,14 |
43 |
13,85 |
73 |
5,86 |
103 |
0,40 |
14 |
17,05 |
44 |
13,66 |
74 |
5,55 |
104 |
0,23 |
15 |
16,95 |
45 |
13,47 |
75 |
5,25 |
||
16 |
16,86 |
46 |
13,27 |
76 |
4,95 |
||
17 |
16,77 |
47 |
13,07 |
77 |
4,66 |
||
18 |
16,69 |
48 |
12,86 |
78 |
4,38 |
||
19 |
16,62 |
49 |
12,64 |
79 |
4,11 |
||
20 |
16,55 |
50 |
12,41 |
80 |
3,85 |
||
21 |
16,49 |
51 |
12,18 |
81 |
3,60 |
||
22 |
16,43 |
52 |
11,95 |
82 |
3,35 |
||
23 |
16,37 |
53 |
11,71 |
83 |
3,12 |
||
24 |
16,30 |
54 |
11,46 |
84 |
2,89 |
||
25 |
16,22 |
55 |
11,21 |
85 |
2,69 |
||
26 |
16,14 |
56 |
10,96 |
86 |
2,50 |
||
27 |
16,05 |
57 |
10,69 |
87 |
2,32 |
||
28 |
15,96 |
58 |
10,41 |
88 |
2,14 |
||
29 |
15,86 |
59 |
10,13 |
89 |
1,98 |
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår,
ökas kapitalvärdet med 0,25. Utgår den vid slutet
av varje kvartal, ökas det nied 0,375. Utgår den vid
början av varje år, ökas det med I.
Föreslagen lydelse
Tabell III
utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på
1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till
helt antal år.
Ålder |
Kapitalvärde |
0— 13 |
19 |
14— 26 |
18 |
27— 34 |
17 |
35— 40 |
16 |
41— 46 |
15 |
47— 50 |
14 |
51— 54 |
13 |
55— 58 |
12 |
59— 61 |
11 |
62— 64 |
10 |
65— 67 |
9 |
68— 71 |
8 |
72— 74 |
7 |
75— 77 |
6 |
78— 81 |
5 |
82— 85 |
4 |
86— 89 |
3 |
90— 95 |
2 |
96—103 |
1 |
104— |
0 |
SkU 1974:38
22
3 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom förordnas att 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
54 §’
Från skattskyldighet fri kal las:
a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:
för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk
ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;
b) medlem av konungahuset: b) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag sami för av staten anvisat anslag;
för inkomst av kapital;
c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:
för sådan inkomst, för vilken avgift enligt förordningen angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller
beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt
stadgande i samma förordning;
d) ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5§ 1 morn.:
för inkomst av fastigheten genom dess begagnande förde i nämnda mom.
avsedda ändamål;
e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt:
för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra kommunal inkomstskatt;
0 understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet:
för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger
jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;
g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapital understöd å högst 1 000 kronor
för medlem:
för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;
h)här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och
' Senaste lydelse 1970:915.
SkU 1974:38
23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antagas komma att vara minst ett år.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse
eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet.
Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bankeller
annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet, frikallade
från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas
som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet
till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag, som äro
skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och andelar,
vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.
Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet
enligt första stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör lagertillgång
i rörelsen.
Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller så gott som
uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag),
åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a). Förvaltningsföretag
är dock frikallat från skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av den
utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit under
beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma
beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning
ökad med en fjärdedel.
Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk
ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till huvudsaklig del
ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom förmedling
av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i
skälig omfattning använts för utdelning till delägarna, gäller frikallelse från
skattskyldighet enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å
aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett
led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom.
Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag
eller ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket
men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper
eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende
behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som
är moderföretag i en koncern som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter
SkU 1974:38
24
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som
förvaltningsföretag. Mot beslut,som riksskatteverket meddelat i sådant ärende,
får talan icke föras.
Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i sådant
bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart att det
bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av
verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse eller kapitalförvaltning,
åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för utdelning
å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke motsvara
tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand
gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp eller inbetald
insats.
Att personer, om vilka i 70 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången
vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering och
i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.
SkU 1974:38
25
4 Förslag till
Förordning om ändring i Förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
förordnas att 7 ii förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 S’
Från skattskyldighet frikallas: Från skattskyldighet frikallas:
a) medlem av konungahuset: a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag samt för av staten anvisat anslag;
för inkomst av kapital;
b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:
för inkomst, som avses i 54 S första stycket c) kommunalskattelagen;
c) staten:
för all inkomst;
d)juridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen:
för
all inkomst;
e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor
för medlem och annan juridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket
d) kommunalskattelagen än understödsförening:
för all inkomst;
Ojuridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:
för
sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;
g) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 ii
1 mom. kommunalskattelagen:
för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.
avsedda ändamål;
h)svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:
för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar
i den omfattning som i 54 ii kommunalskattelagen sägs;
i) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:
för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra statlig inkomstskatt;
j) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor
' Senaste lydelse 1973:506.
SkU 1974:38
26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:
för
all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet;
k)
här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;
I) allmänna pensionsfonden:
för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna förordning skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som
ovan i första stycket vid Oangives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Att personer, om vilka i 18 § förmäles,äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första
gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering
och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.
SkU 1974:38
27
5 Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)
Härigenom förordnas att 22 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956:623)'
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 §
1 morn.2 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet
i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering
avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:
1)aktiebolag och ekonomisk förening ävensom sådan stiftelse, fond eller
inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,
2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått tillsammanlagt minst 100 kronor,
3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under
beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,
4) fysisk eller juridisk person, vil- 4) fysisk eller juridisk person, vilkens
tillgångar av den art, som an- kens tillgångar av den art, som an
gives
i 3 § 1 mom. förordningen om gives i 3 5 1 mom. förordningen
statlig förmögenhetsskatt, vid be- (1947:577) om statlig förmögenhets
skattningsårets
utgång haft ett värde skatt, vid beskattningsårets utgång
överstigande 150000 kronor eller, haft ett värde överstigande 200000
såvitt angår sådan juridisk person kronor eller, såvitt angår sådan ju
som
avses i 6 8 1 mom. b) nämnda ridisk person som avses i 6 S 1 mom.
förordning, 5 000 kronor, samt b) nämnda förordning, 15 000 kro
nor,
samt
5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall
upptagas såsom skattepliktig inkomst.
Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet,
för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig
enligt kommunalskattelagen, förordningen om statlig inkomstskatt eller förordningen
om statlig förmögenhetsskatt.
Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller
förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med
hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.
Skall skattskyldig enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt
' Förordningen omtryckt 1971:399.
7 Senaste lydelse 1972:764.
SkU 1974:38
28
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill
tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.
Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
anses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons
make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott
hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts
härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons
make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom
och icke varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av
vad i första stycket vid 3) är stadgat icke hava varit här i riket bosatta.
I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig,
som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla
för den avlidne.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången
vid 1975 års taxering.
SkU 1974:38
29
6 Förslag till
Förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601)
Härigenom förordnas att 6 8 vägtrafikskatteförordningen (1973:601) skall
ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse
Nuvarande lydelse
Från skatteplikt undantages
1. fordon, som äges av medlem av
konungahuset.
2. fordon, som är inrättat uteslutande
för brand väsendet,
3. motorcykel, som är inrättad
som invalidfordon och som är konstruerad
för en hastighet av högst 30
kilometer i timmen.
Konungen Hr under förutsättning av ömsesidighet förordna om undantag
från skatteplikt för fordon, som äges av den som är anställd vid främmande
lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk medborgare.
Från skatteplikt undantages
1. fordon, som är inrättat uteslutande
för brand väsendet,
2. motorcykel, som är inrättad
som invalidfordon och som är konstruerad
för en hastighet av högst 30
kilometer i timmen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden dessförinnan.
SkU 1974:38
30
7 Förslag till
Förordning om ändring i Förordningen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon
Härigenom förordnas att 1 § förordningen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Ägare av bensindrivet motorfordon,
vilket enligt 6 $ första stycket
3 vägtrafikskatteförordningen
(1973:601) är undantaget från skatteplikt
eller för vilket befrielse från
skatteplikt är medgiven enligt 40 $
nämnda förordningar berättigad till
bidrag enligt denna förordning.
Föreslagen lydelse
8
Ägare av bensindrivet motorfordon,
vilket enligt 6 8 första stycket
2 vägtrafikskatteförordningen
(1973:601) är undantaget från skatteplikt
eller för vilket befrielse från
skatteplikt är medgiven enligt 40 8
nämnda förordning, är berättigad till
bidrag enligt denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975.
' Förordningen omtryckt 1973:886. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1973:886.
SkU 1974:38
31
8 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning
i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra
till företag
Härigenom förordnas att förordningen (1970:171) om beräkning i vissa
fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag skall
upphöra att gälla två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Den upphävda
förordningen skall alltjämt tillämpas vid 1974 års taxering och i fråga
om eftertaxering för år 1974 eller tidigare år.
SkU 1974:38
32
9 Förslag till
Förordning om ändring i tullförordningen (1973:979)
Härigenom forordnas att 7 § och övergångsbestämmelserna till tullförordningen
(1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Tullfrihet medges för vara som
förtullas för
1. medlem av konungahuset,
2. främmande stats beskickning
eller konsulat, beskicknings- eller
konsulatsmedlem eller dennes familj
enligt lagen (1966:664) med vissa
bestämmelser om immunitet och
privilegier,
3. internationell organisation eller
person som är knuten till sådan organisation
om organisationen eller
sådan person är
upptagen i lagen med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier
eller i författning som meddelats
med stöd av lagen och
berättigad till tullfrihet enligt stadga
eller avtal som gäller i förhållande
till Sverige.
Föreslagen lydelse
7 §
Tullfrihet medges för vara som
förtullas för
1. främmande stats beskickning
eller konsulat, beskicknings- eller
konsulatsmedlem eller dennes familj
enligt lagen (1966:664) med vissa
bestämmelser om immunitet och
privilegier,
2. internationell organisation eller
person som är knuten till sådan organisation
om organisationen eller
sådan person är
upptagen i lagen med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier
eller i författning som meddelats
med stöd av lagen och
berättigad till tullfrihet enligt stadga
eller avtal som gäller i förhållande
till Sverige.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1974, utom såvitt avser
7 § 2 som träder i kraft samtidigt som
2 § lagen om ändring i lagen
(1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1974, utom såvitt avser
7 § / som träder i kraft samtidigt som
2 § lagen om ändring i lagen
(1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier.
Om upphävande av vissa äldre författningar i samband med ikraftträdandet
finns bestämmelser i lagen (1973:982) om upphävande av viss
tullagstiftning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975.
SkU 1974:38
33
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen
1974:1835 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att skattepliktsgränsen för äkta makars sammanlagda
förmögenheter skall uppgå till ett dubbelt så högt belopp som för
ensamstående;
1974:1837 av herr Bergqvist (s) vari hemställs
1. att den nuvarande skattepliktsgränsen på 150 000 kr. vid förmögenhetsbeskattning
behålles oförändrad för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt
bolag och sådan familjestiftelse som nämns i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, samt
2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ytterligare utredning om möjligheterna
att i förmögenhetsbeskattningen få med det mervärdefulla privata
inre lösöret;
1974:1838 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen avslår de i propositionen 1974:98 framlagda förslagen rörande
förändringar i skatte- och tullreglerna för kungahusets medlemmar;
1974:1839 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. avslå förslaget i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
10 § om höjning av skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattning till
200 000 kr. för fysiska personer och 15 000 kr. för juridiska personer, och
att sagda paragraf bibehålles i sin nuvarande lydelse, samt
2. att punkten a i 7 S i Förslag till Förordning om ändring i förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt utgår;
1974:1840 av herr Hovhammar m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning för att klarlägga
effekterna av 1970 års provisoriska regler,
2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder för
att anpassa familjeföretagens arvs- och förmögenhetsskatt till en lägre nivå;
1974:1841 av herr Löfgren m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. att avdrag enligt bestämmelserna i förordningen (1970:171) om beräkning
i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till
företag även framdeles skall få ske i de fall den skattskyldige så begär,
och att detta avdrag skall ske med utgångspunkt från de i tidigare gällande
lagstiftning tillämpade förmögenhetsvärderingsprinciperna,
2. att de i propositionen föreslagna värderingsprinciperna även skall tilllämpas
vid beräkning av gåvoskatt, samt
3. att företagsskatteberedningen ges i uppdrag att framlägga ett samlat
förslag rörande lättnader i beskattningen av familjeföretag;
3 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38
SkU 1974:38
34
1974:1842 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. att nu gällande regler för värdering av företagsformögenhet tills vidare
skall fl tillämpas parallellt med de nya,
2. att de nya värderingsreglerna skall gälla även vid gåvobeskattningen,
3. att för jordbruksfastighet en reducering av förmögenhetsvärdet motsvarande
10 procent av taxeringsvärdet skall medges,
4. att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådana justeringar av
förmögenhetsskatteskalan så att 1975 års fastighetstaxering ej leder till en
skärpning av förmögenhetsbeskattningen;
1974:1843 av herr Åsling (c) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:98 beslutar
1. att förordningen om statlig förmögenhetsskatt (1947:577) 11 §, 1 mom.
skall ha följande lydelse:
11 §
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 5 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
omformäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 300000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
200 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
300 000 men icke 400 000: 1 000 kr. för 300 000 kr. och 1,5 % av återstoden;
400 000 men icke 1 000 000 kr.: 2 500 kr. för 400 000 kr. och 2% av återstoden;
1
000 000 kr.: 14500 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5% av återstoden;
2. att de i propositionen föreslagna värderingsreglerna för lager och inventarier
i rörelse och jordbruksfastighet skall tillämpas såväl vid arvs- och
förmögenhetsbeskattningen som vid gåvobeskattningen; samt
3. att hos Kungl. Maj:t anhålla om tilläggsdirektiv till foretagsskatteberedningen
beträffande ändrade regler för beskattningen av familjeföretag
i syfte att underlätta generationsskiftena i sådana företag i enlighet med
vad som har anförts i motionen.
I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta
motionerna
1974:13 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att befria
de fria samfunden - innefattande även deras regionala och lokala organisationer
- från skyldigheten att erlägga arvsskatt;
1974:190 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
SkU 1974:38
35
A. att företagsskatteberedningen ges i uppdrag att
1. lägga fram förslag om åtgärder för att underlätta generationsväxlingarna
i mindre och medelstora företag,
2. lägga fram förslag om åtgärder för att underlätta för anställda att bli
del- eller ensamägare i sådana företag,
3. se över reglerna för värdering av aktier i familjeföretag vid förmögenhetsbeskattning,
B. att förslag om lättnader i kapitalbeskattningen, byggt på en uppdelning
av det beskattningsbara kapitalet i en s. k. aktiv och passiv del, föreläggs
riksdagen;
1974:193 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att befria
de kristna samfunden och deras lokala organisationer från skyldigheten att
erlägga arvsskatt;
1974:939 av herr Bohman m. fl. (m) vari bl. a. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådana ändringar
i nuvarande skattelagstiftning gällande mindre och medelstora företag att
generationsväxlingarna underlättas;
1974:948 av herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till omedelbara och omfattande
sänkningar av kapitalskatterna för framför allt substansvärderade
familjeföretag föreläggs vårriksdagen;
1974:961 av fru Troedsson (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att - för att uppnå större rättvisa mellan ensamstående
och gifta vid förmögenhetsbeskattningen - öka det skattefria grundbeloppet
för makar med eller utan hemmavarande omyndiga barn till 300 000
kr.;
1974:1108 av herr Kristiansson m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående
de problem angående markförvärv och förmögenhetsredovisning som redovisas
i motionen;
1974:1201 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av värderingsreglerna
för fåmansbolagens förmögenhetsbeskattning, syftande till att mer realistiska
värden, grundade på företagens avkastning, lägges till grund för beskattning;
1974:1215 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till en skyndsam omläggning
av kapitalbeskattningen, i syfte att underlätta generationsskiftena
inom familjeföretagen i enlighet med vad som har anförts i motionen;
1974:1245 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
SkU 1974:38
36
1. att från samtaxering med föräldrarna undantas sådana förmögenheter
som innehas av deras styvbarn och fosterbarn,
2. att åldersgränsen för samtaxering i övrigt mellan barn och föräldrar
sänks till 18 år i samband med sänkning av myndighetsåldern;
1974:1248 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder för
att anpassa den diskriminerande arvs- och förmögenhetsskatten på familjeföretag
till en lägre, genomsnittlig europeisk nivå.
Övriga yrkanden i motionerna 1974:13, 1974:190 och 1974:939 behandlar
utskottet i annat sammanhang.
Utskottet
Propositionen behandlar frågan om särskilda lättnader för familjeföretagen
vid kapitalbeskattningen och vissa andra frågor som tagits upp i kapitalskatteberedningens
slutbetänkande (SOU 1971:46). Förutom motioner, som
väckts med anledning av propositionen, behandlar utskottet i detta sammanhang
olika motionsyrkanden angående kapitalbeskattningen från riksdagens
början.
Familjeföretagen
Kapitalskatteberedningen, som år 1967 fick i uppdrag att göra en samlad
översyn av kapitalbeskattningen, föreslog i ett första delbetänkande (SOU
1969:54) Kapitalbeskattningen bl. a. skattelättnader för mindre och skärpningar
för större förmögenheter och arv, samtidigt som beredningen redovisade
sin samlade syn på kapitalbeskattningens framtida utformning.
Den kritik förslaget mötte från näringslivet föranledde vid 1970 års omläggning
av beskattningen provisoriska regler i avvaktan på beredningens
slutbetänkande i syfte att undvika skatteskärpningar för förmögenhet som
investerats i små och medelstora familjeföretag och som kunde sägas representera
ett arbetande kapital i företaget. Samtidigt fick beredningen i
uppdrag att utreda frågan om särregler för familjeföretagen.
Beredningen föreslog i sitt slutbetänkande bl. a. att nuvarande provisoriska
regler permanentas med vissa ändringar. Vidare föreslog beredningen att
latent skatteskuld skulle beaktas vid värderingen av varulager, inventarier,
skogskonto m. fl. fonder och aktier.
I propositionen konstaterar departementschefen att remissutfallet i vad
avser beredningens förslag i fråga om skattelättnader för familjeföretagen
och avdrag för latent skatteskuld £livit splittrat. Från näringslivshåll har
man fört fram krav på lättnader för familjeföretagen utöver vad beredningen
föreslagit, medan andra remissorgan kritiserat förslaget och bl. a. framfört
SkU 1974:38
37
uppfattningen att kapitalbeskattningen bör inordnas i ett större skattemässigt
sammanhang vari företagsbeskattningen i sin helhet bör prövas.
Sammanfattningsvis innebär förslaget i propositionen att - vid beräkning
av förmögenhetsskatt och arvsskatt - inventarier och lager i jordbruk och
rörelse skall få värderas till det värde som kunnat användas vid den skattemässiga
inkomstredovisningen. Några kvalificerade regler i övrigt av den
typ som f. n. förekommer i provisoriet är enligt departementschefen inte
påkallade. Effekterna av förslaget blir olika beroende på hur tillgångarna fördelar
sig i företaget. Lättnaderna blir mest påtagliga i de fall den huvudsakliga
delen av tillgångarna utgörs av varulager. I syfte att utjämna dessa skillnader,
som enligt departementschefen inte helt kan motiveras av olika behov
av lättnader i skilda kategorier av företag, föreslås en spärregel så att företagets
förmögenhetsvärde i vart fall skall tas upp till lägst 60% av det värde
som skulle ha följt,om nuvarande värderingsregler tillämpas. Vid denna jämförelse
skall någon hänsyn till s. k. latent skatteskuld inte tas. Beträffande
värderingen av icke börsnoterade aktier anför departementschefen att det
ankommer på riksskatteverket att meddela nya anvisningar i ämnet.
Departementschefen ansluter sig vidare till kapitalskatteberedningens förslag
i fråga om värdering av skogskontomedel m. m. och förordar också
i enlighet med beredningens förslag att hänsyn tas till s. k. garantiavsättningar.
Beredningens förslag att beakta latent skatteskuld vid aktievärdering
bör enligt departementschefen däremot inte föranleda lagstiftning.
Familjeföretagens speciella problem har uppmärksammats i motioner som
väckts såväl vid riksdagens början som med anledning av propositionen.
I motionerna framställs yrkanden om utredning eller förslag från Kungl.
Majit om mer eller mindre långtgående yrkanden om generella lättnader
i kapitalbeskattningen för förmögenheter som nedlagts i sådana företag
(1974:190, 1974:1248, 1974:1840, 1974:1841) och om särskilda åtgärder för
att underlätta de problem som uppstår för företagen vid generationsväxlingar
bl. a. på grund av arvsbeskattningen (1974:190, 1974:939, 1974:948,
1974:1215, 1974:1840, 1974:1843). Beträffande de i propositionen föreslagna
skattelättnaderna konstateras i motionerna 1974:1840, 1974:1841 och
1974:1842 att de nya reglerna - även om en direkt jämförelse med nuvarande
regler är svår att göra - kommer att medföra oförändrad skatt för vissa
grupper och i en del fall skatteskärpningar. Med hänvisning härtill yrkas
i den förstnämnda av dessa motioner utredning för alt klarlägga effekterna
av 1970 års provisoriska regler och i de båda sistnämnda att de provisoriska
reglerna får fortsatt giltighet parallellt med dem som föreslås i propositionen.
I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter
får reduceras med 10% för att minska de olikheter i skattebelastning
mellan jordbruk med relativt litet lager och andra företag med
stor del av förmögenhetsvärdet i lagertillgångar, som blir följden av de regler
som föreslås i propositionen. 1 sammanhanget kan nämnas det i motionen
1974:1108 framställda utredningsyrkandet angående vissa problem som har
4 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38
SkU 1974:38
38
sin grund i att fortgående inflation och förmånliga regler bl. a. vid förmögenhetsbeskattningen
medfört att jordbruksfastigheter blivit placeringsobjekt
för kapitalstarka personer med därav följande prispress uppåt på sådana
fastigheter och andra olägenheter för jordbruksnäringen. Vidare anser motionärerna
i motionerna 1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 att de i propositionen
föreslagna värderingsreglerna bör få omfatta även gåvoskatten.
I de vid riksdagens början väckta motionerna 1974:190, 1974:948 och
1974:1201 tar motionärerna upp en speciell värderingsfråga, nämligen substansvärderingen
av aktier i fåmansbolag. Motionärerna anser att denna
värderingsmetod ofta leder till för höga värden och yrkar en översyn i syfte
att erhålla värderingsregler som i större utsträckning än f. n. tar hänsyn
till företagets avkastningsförmåga.
De särskilda problem kapitalbeskattningen medför för familjeföretagen
har uppmärksammats under en följd av år i riksdagen. Dessa problem har
delvis sin grund i att den förmögenhet, som bildats i ett familjeföretag,
i allmänhet representerar ett bundet kapital för en eller ett fåtal ägare,
och att det kan vara förenat med risker för företagets fortbestånd och utvecklingsförmåga
att detta kapital tas i anspråk för att erlägga förmögenhetsskatt
eller arvsskatt. Kravet på arvsskatt uppkommer dessutom i en
för företaget känslig situation. Därtill kommer att de reserveringar genom
nedskrivning av lagertillgångar m. m., som accepteras vid inkomsttaxeringen,
medför en latent inkomstskatteskuld. Sådana reserveringar accepteras
i princip inte vid kapitalbeskattningen och i allmänhet beaktas inte heller
den latenta skatteskulden. Detta förhållande har väckt berättigad kritik,
men de ändringsförslag som framförts har avvisats i avvaktan på det nu
slutförda utredningsarbetet. De år 1970 införda provisoriska skattelättnaderna
för familjeföretagen representerar i viss mån ett undantag från det
nu sagda, men dessa bestämmelser har enligt vad som numera framkommit
fått mindre betydelse än avsett. Dessa regler har kritiserats även från den
utgångspunkten att de gör en principiellt sett omotiverad åtskillnad vid
beskattningen mellan s. k. arbetande kapital och annat kapital.
Propositionen innebär inte endast att frågan om den latenta skatteskulden
får en enligt utskottets mening tillfredsställande lösning och att 1970 års
provisoriska regler upphör att gälla. Som framhålls i propositionen innefattar
förslaget också att familjeföretagens speciella förhållanden beaktas genom
generella värderingsregler beträffande företagsförmögenheter i form av lager,
inventarier m. m. Med hänsyn till att de nya principerna skall tillämpas
även beträffande substansvärderingen av aktier i fåmansbolag, får beskattningen
en större likformighet än tidigare. De lättnader som uppkommer
kan motiveras av samma skäl som föranlett konsolideringsregler vid inkomstbeskattningen.
Reglerna medför också förenklingar såväl förde skattskyldiga
som för de tillämpande myndigheterna.
Även om förslaget i propositionen - i likhet med vad som gäller vid
inkomstbeskattningen - kan medföra inte obetydliga skattelättnader, är des
-
SkU 1974:38
39
sa lättnader enligt utskottets uppfattning inte större än att de från allmänna
och företagsekonomiska synpunkter kan försvaras. Utskottet är medvetet
om att förslaget i propositionen endast delvis tillgodoser de önskemål om
skattelättnader för familjeföretagen, som framförts i olika sammanhang.
Även om det bör framhållas att alltför långtgående skattelättnader för dessa
företag givetvis inte kan genomföras utan att åsidosätta andra gruppers intressen,
instämmer utskottet i att - som framförs i de aktuella motionerna
- frågan om kapitalbeskattningens utformning med hänsyn till familjeföretagen
inte kan anses ha fått sin slutgiltiga lösning genom
de i propositionen nu föreslagna reglerna. Så är t. ex. företagsbeskattningen
under en allmän översyn, och företagsskatteberedningen kommer vid sitt
arbete med dessa frågor givetvis att beakta även familjeföretagens skatteförhållanden.
De likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen
innebär för dessa företag torde emellertid endast delvis ligga
inom ramen för utredningsuppdraget. Enligt utskottets uppfattning bör beredningen
ta upp dessa frågor till allsidig bedömning i sitt större sammanhang.
Därvid bör beredningen givetvis även ta ställning till frågan vilka
åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar
i mindre och medelstora företag. Utskottet förordar därför - med bifall till
motionerna 1974:1841 och 1974:1843 samt med anledning av motionerna
1974:190, 1974:939, 1974:948, 1974:1201, 1974:1215, 1974:1248, 1974:1840
och 1974:1842, såvitt motionerna berör detta område - att beredningen får
tilläggsdirektiv att i sitt utredningsarbete behandla denna och därmed sammanhängande
frågor.
Beträffande värderingen av aktier i fåmansbolag kommer riksskatteverket
- som redan nämnts - att utfärda nya anvisningar. Utskottet förutsätter
att verket på samma sätt som i sina senaste anvisningar i möjligaste mån
beaktar de nu åter framförda yrkandena att företagens avkastningsvärde
i möjligaste mån beaktas vid värderingen.
Utskottet har också förståelse för de i motionerna 1974:1841, 1974:1842
och 1974:1843 framställda yrkandena att de i propositionen föreslagna reglerna
skall gälla även beträffande gåvobeskattningen. Vissa skäl, bl. a. skatteflyktssynpunkter,
talar onekligen för departementschefens uppfattning att
ifrågavarande regler inte bör avse gåvor. Å andra sidan innebär hans förslag
i denna del att planerade överlåtelser under livstid i viss mån motverkas,
även om skäl härtill saknas från skattesynpunkt, eller beläggs med omotiverat
hög gåvoskatt. Enligt utskottets uppfattning bör man eftersträva likformighet
även på detta område. Möjligheterna till skatteflykt torde kunna
begränsas på lämpligt sätt, exempelvis genom att skattelättnader endast medges
vid överlåtelse av den skattskyldiges hela förvärvskälla. Eftersom utskottet
inte nu är berett att utforma de närmare villkor som bör gälla i
detta hänseende förordar utskottet att riksdagen med anledning av motionerna
1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär förslag till 1974 års höstriksdag beträffande denna fråga.
SkU 1974:38
40
Utskottet kan däremot inte instämma i de i motionerna 1974:1841 och
1974:1842 framförda yrkandena att 1970 års provisoriska regler skall gälla
parallellt med de nya reglerna, yrkandet i motionen 1974:1840 om en utredning
för att klarlägga effekterna av 1970 års provisoriska regler eller yrkandet
i motionen 1974:1842 att taxeringsvärdet för jordbruksfastighet skall
reduceras med 10% vid kapitalbeskattningen. Visserligen kan ett slopande
av de provisoriska reglerna under vissa omständigheter medföra skatteskärpningar
t. ex. för familjeföretag med förhållandevis små varulager. Å
andra sidan får taxeringsvärderingsreglerna med den numera lagfästa 75%-regeln anses så försiktiga, att några särskilda skattelättnader f. n. inte bör
införas beträffande förmögenhet i form av fastighet, utan företagsskatteberedningens
överväganden bör avvaktas innan ställning tas till frågan. Med
hänsyn till den kritik som från teoretiska och praktiska utgångspunkter
riktats mot de provisoriska reglerna och till den allmänna uppläggningen
av de nya skattelättnaderna bör det inte heller komma i fråga att permanenta
provisoriet och komplicera lagstiftningen med olika regler som skall gälla
parallellt med varandra.
Utredningsyrkandet i motionen 1974:1108, som syftar till att skydda prisutvecklingen
på fastighetsmarknaden från prisstörande element, torde komma
att beaktas av 1972 års jordbruksutredning och vid den översyn av
jordförvärvslagen, som f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker ovannämnda motioner i nu ifrågavarande delar, i den mån motionerna
inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört
och föreslagit.
Skattepliktsgränsen och skatteskalor för förmögenhetsskatten
I propositionen föreslår departementschefen med hänsyn till utvecklingen
av penningvärdet och den förväntade höjningen av taxeringsvärdena vid
1975 års allmänna fastighetstaxering en uppräkning av skattepliktsgränsen
för förmögenhetsbeskattningen från 150 000 till 200 000 kronor. Samtidigt
föreslås att skattepliktsgränsen för vissa juridiska personer, som inte ändrats
sedan år 1947, uppräknas från 5 000 till 15 000 kr.
I motionerna 1974:1837 och 1974:1839 yrkas avslag på propositionen i
denna del. 1 motionen 1974:1843 yrkas däremot en lättnad också i skatteskalan
så till vida att 1 %-skiktet breddas från sin nuvarande högsta gräns
250 000 kr. till 300 000 kr. Motionen 1974:1842 innehåller yrkande om förslag
angående ändrad skala så att 1975 års allmänna fastighetstaxering inte medför
skärpt skatt.
Som departementschefen anfört i propositionen föreligger inte skäl att
nu ta upp frågan om förmögenhetsskattens avvägning och fördelning. 1
likhet med vad som skett inför tidigare års höjningar av taxeringsvärdena
i samband med allmänna fastighetstaxeringar bör emellertid förmögenhets
-
SkU 1974:38
41
skatten justeras i sina nedre skikt. Utskottet tillstyrker den av departementschefen
föreslagna uppräkningen, men vissa skäl talar enligt utskottets uppfattning
också för det i motionen 1974:1843 framlagda förslaget att - som
en följd av denna uppräkning - den övre gränsen i det lägsta skiktet bör
höjas något. En lämplig kompromiss mellan de olika ståndpunkter som
föreligger kan vara att höja denna gräns till 275 000 kr.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna 1974:1842
och 1974:1843 i vad de innehåller yrkanden om ytterligare lättnader och
avslagsyrkandena i motionerna 1974:1837 och 1974:1839 samt tillstyrker
den i propositionen föreslagna höjningen av skattepliktsgränsen med ovan
angivna ändring i fråga om skatteskalan.
Kungahusets skatte- och tullförmåner
Kungahusets medlemmar åtnjuter sedan gammalt frihet från skatt för
anslag som staten anvisat, för inkomst av kapital och för förmögenhet samt
tullfrihet och frihet från fordonsskatt och bilaccis. I fråga om arvs- och
gåvoskatt gäller en lindrigare skatteskala för kungahusets medlemmar.
I propositionen föreslås att dessa skatte- och tullförmåner avskaffas utom
i fråga om det statliga anslaget till hovhållningen. Vid bestämmande av
anslagets storlek bör enligt uttalande i propositionen prövas i vad mån kompensation
bör lämnas för den ekonomiska försämring för kungahusets medlemmar
som blir följden av att skatte- och tullförmånerna avskaffas. Departementschefen
påpekar, att syftet med förslaget att avskaffa kungahusets
skatte- och tullförmåner inte är att åstadkomma standardförsämring i fråga
om de villkor varunder medlemmarna har att fullgöra sina offentliga uppgifter.
1 motionen 1974:1838 yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna
åberopar bl. a. att en skärpning av skattereglerna enligt kapitalskatteberedningens
bedömande bl. a. skulle få avsevärd betydelse för kungahusets
ekonomi och därmed även för dess möjligheter att fullgöra sina offentliga
funktioner och att inskränkningarna i förvärvsmöjligheterna för
kungahusets medlemmar även kommer i blickpunkten. I motionen
1974:1839 däremot yrkas att även statsanslaget skall beskattas för att kungahuset
inte skall behandlas annorlunda än andra skattskyldiga.
Utskottet vill framhålla att det från principiella synpunkter framstått som
ett önskemål, att de skattefavörer, som kungahuset åtnjuter och som inte
kan motiveras av skattetekniska skäl, slopas. Som framgår av propositionen
kommer statschefens möjligheter att utöva sina funktioner givetvis inte
att påverkas av ändrade skatteregler, och de skäl som åberopats mot det
nu föreliggande förslaget kan därför inte anses bärande. Med hänvisning
därtill finner utskottet att ifrågavarande skatteförmåner, som principiellt är
omotiverade, bör avskaffas. Att statsanslaget till hovförvaltningen även i
fortsättningen bör vara skattefritt sammanhänger med de avsevärda prak
-
SkU 1974:38
42
tiska svårigheter en annan ordning skulle medföra. Utskottet tillstyrker således
propositionen och avstyrker motionerna 1974:1838 och 1974:1839 i
denna del.
Befrielse från arvsskatt för fria trossamfund
En annan fråga, som utskottet behandlar i detta sammanhang, är de fria
trossamfundens ställning vid arvs- och gåvobeskattningen.
Svenska kyrkan är i egenskap av statsorgan befriad från såväl arvsskatt
som gåvoskatt. Lokalkyrkorna och de fria trossamfunden är skyldiga att
erlägga arvsskatt men är i likhet med allmännyttiga stiftelser befriade från
gåvoskatt. De omfattas således inte av den fullständiga skattebefrielse som
vissa privilegierade institutioner i likhet med staten åtnjuter med hänsyn
till sina i särskilt hög grad allmännyttiga ändamål.
I motionerna 1974:13 och 1974:193 yrkas att de fria samfunden, såväl
regionalt som lokalt, befrias från skyldigheten att erlägga arvsskatt i likhet
med vad som är fallet för Svenska kyrkans huvudorganisation och vissa
stiftelser av särskilt samhällsnyttig art.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare tagit ställning till likartade motionsyrkanden
och därvid konstaterat att olika regler för arvsbeskattningen
råder mellan Svenska kyrkan som centralorgan och de fria trossamfunden
till följd av Svenska kyrkans ställning som statsinstitution. Utskottet har
vidare framhållit, att utredningsförslaget om förhållandet mellan stat och
kyrka kunde ändra de förutsättningar motionsyrkandena bygger på och att
frågan om åtgärder med anledning av utredningsresultatet borde inväntas
innan ändringar i beskattningsreglerna övervägdes.
Då enligt utskottets uppfattning inget förslag f. n. är att vänta från Kungl.
Maj:t i detta ärende har frågan kommit i ett annat läge och olikheterna
mellan Svenska kyrkan och de fria trossamfunden kan beräknas kvarstå
relativt lång tid framåt.
Det ligger nära till hands att i dagsläget göra jämförelser mellan de fria
trossamfunden och övriga ideella organisationer. Såväl trossamfundens som
övriga ideella organisationers beskattningsregler är f. n. föremål för översyn
inom 1971 års föreningsskatteutredning. Av direktiven för denna utredning
framgår inte klart om kapitalskattefrågorna också skall utredas, men utskottet
förutsätter att frågor rörande arvsskatter ändå blir föremål för prövning
antingen hos utredningen eller hos Kungl. Maj:t när föreningsskatteutredningens
resultat föreligger och proposition på grund härav övervägs.
Med anledning av det anförda finner utskottet inte nu skäl föreligga att
biträda yrkandet i de föreliggande motionerna 1974:13 och 1974:193 att tillsätta
en särskild utredning i frågan och avstyrker således bifall till motionerna.
SkU 1974:38
43
Övriga frågor
Ett av de yrkanden sorn framförs i motionen 1974:1837 avser att fl till
stånd en utredning om möjligheterna att 11 med det inre lösöret i kapitalbeskattningen.
Vid förmögenhetsbeskattningen skall enligt gällande regler inte redovisas
möbler, husgeråd eller andra inre lösören, som är avsedda för den skattskyldiges
och hans familjs personliga bruk. Detsamma gäller konstverk,
bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar. Yttre inventarier såsom bilar
och båtar är däremot skattepliktiga, och detsamma gäller smycken. En förutsättning
är dock att det sammanlagda värdet av dessa tillgångar överstiger
I 000 kr.
Kapitalskatteberedningen har vid sin behandling av denna fråga funnit
att starka rättviseskäl talar för att förmögenhet som är nedlagd t. ex. i konstsamlingar
och dylikt blir förmögenhetsbeskattad. Beredningen har å andra
sidan funnit att frågan är svår att bemästra rent tekniskt, eftersom beskattningen
bör träffa de av ekonomiska motiv tillkomna samlingarna, medan
hemmen - även välutrustade sådana - under alla förhållanden bör lämnas
utanför.
Motionärerna anser att de tekniska svårigheter kapitalskatteberedningen
åberopat mot förmögenhetsbeskattning av lösa inventarier inte bör överdrivas
och anför att det inte bör vara omöjligt att finna en tillfredsställande
lösning av detta skatteproblem.
Enligt utskottets uppfattning torde de ökade skatteintäkter, som en ändring
på denna punkt kan medföra, inte antas stå i rimlig proportion till
de administrativa svårigheter och andra olägenheter som förslaget kan antas
innebära. Frågan har nyligen utretts av kapitalskatteberedningen och enligt
utskottets mening är problemet inte av sådan vikt att frågan åter bör
tas upp till förnyade överväganden. Utskottet avstyrker således motionen
1974:1837 även i denna del.
I motionerna 1974:1835, 1974:961 och 1974:1245 kritiserar motionärerna
sambeskattningsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen. I de förstnämnda
motionerna yrkas en dubbelt så hög skattepliktsgräns för makar som för
ensamstående och i den sistnämnda motionen att från samtaxering undantas
förmögenhet som ägs av styvbarn eller fosterbarn. I samma motion yrkas
också att åldersgränsen beträffande barn sänks från 20 till 18 år, ett yrkande
som riksdagen den 2 maj 1974 tillgodosett i samband med sänkning av
myndighetsåldern till 18 år (prop. 1974:44, LU 12).
Beträffande den sistnämnda motionen kan framhållas att fosterbarn år
1970 jämställdes med egna barn i syfte att ge fosterföräldrarna samma förmåner
vid beskattningen som andra föräldrar. För det fall att fosterbarnet
har förmögenhet medför de nya reglerna givetvis också sambeskattning av
förmögenhetsinnehavet med fosterföräldrarnas förmögenhet i enlighet med
de allmänna regler som gäller för föräldrar och barn. Utskottet vill emellertid
SkU 1974:38
44
framhålla, att de år 1970 införda reglerna inte gäller tillfälliga placeringar
i fosterhem. Reglerna gäller endast under förutsättning att barnet skall anses
hemmavarande hos fosterföräldrarna, och enligt de uttalanden som gjordes
i förarbetena till lagstiftningen avser lagstiftningen i första hand barn som
vistas hos fosterföräldrar under sådana omständigheter som grundar mantalsskrivning
hos fosterföräldrarna.
Även om utskottet är medvetet om att en sambeskattning med fosterbarn
endast i sällsynta fall kan anses motiverad, har motionärerna inte påvisat
sådana olägenheter att denna begränsade fråga nu bör specialregleras. Ej
heller övriga motionsyrkanden på detta område är av sådan karaktär att
1972 års skatteutrednings pågående utredningsarbete med dessa frågor bör
föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1974:961, 1974:1245 och
1974:1835.
Mot de förslag i propositionen som utskottet inte behandlat i det föregående
har utskottet inte något att erinra.
Vad utskottet ovan förordat beträffande skatteskalan för förmögenhetsbeskattningen
föranleder ändring i 11 5 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt. Vidare förordas en jämkning av redaktionell natur beträffande
5 § samma förordning i vad avser garantiavsättningar samt att de i propositionen
föreslagna ändringarna i övergångsbestämmelserna till tullförordningen
(1973:979) utgår. Sistnämnda förslag föranleds av att den i övergångsbestämmelserna
angivna lagen numera trätt i kraft. Slutligen förordas
ett tillägg i 22 5 1 mom. arvsskatteförordningen så att lager - oavsett om
tillgångarna utgör fast eller lös egendom - så som avsikten torde ha
varit kan behandlas efter enhetliga regler.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:98 och motionen
1974:1843 samt med avslag på motionerna 1974:961,
1974:1835,1974:1837 såvitt avser skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattningen,
1974:1838 och 1974:1839 antar det
vid propositionen fogade förslaget till
1. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt med de ändringar att 5 (i och 11 i? 1 mom.
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Kungl. Majtts förslag Utskottetsförslag
5 S
Skuld, som förfallen ränta.
Angående beräkningen motsvarande tillämpning.
Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet
ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så
ock annan villkorlig skuld får ej av- ock annan villkorlig skuld får ej avdragas
vid beräkningen, liksom ej dragas vid beräkningen, liksom ej
SkU 1974:38
45
K unni. Moj: Is förslag
heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och därmed
jämförliga skulder. Avdrag
medgives för värdet av sådan avsättning
till garantifond för vilken avdrag
medgivits vid inkomsttaxeringen.
Under avdragsgilla
Utskottets förslag
heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och därmed
jämförliga skulder. Avdrag
medgives för värdet av sådan garantiavsättning
för vilken avdrag
medgives vid inkomsttaxeringen,
studiestödslagen (1973:349).
(Se vidare anvisningarna)
Kungl. Majlis förslag
11S
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt 10 S 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
200 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
250000 men icke 400 000 kr.: 500 kr. för 250000 kr. och 1,5 % av återstoden;
400 000 men icke I 000 000 kr.: 2 750 kr. för 400 000 kr. och 2 % av återstoden;
1 000 000 kr.: 14 750 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 % av återstoden.
Utskottets förslag
II 8
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 5 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
200 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
275 000 men icke 400 000 kr.: 750 kr. för 275 000 kr. och 1,5 % av återstoden;
400 000 men icke 1 000 000 kr.: 2 625 kr. för 400 000 kr. och 2 % av återstoden;
1 000 000 kr.: 14 625 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 % av återstoden.
2. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt med de tillägg, att ingressen, 22 5 1 mom. och
43 5 erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-
SkU 1974:38
46
Kungl. Maj:Is förslag
Härigenom förordnas i fråga om
förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt
dels att 29 § och 55 5 7 mom.
samt den vid förordningen fogade
tabellen IV skall upphöra att gälla,
dels att 23, 39, 43 och 56 55
samt de vid förordningen fogade tabellerna
I—III skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna
till förordningen
(1970:174) om ändring i förordningen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Gällande lydelse
1 mom. Såsom värde å fast
egendom vid tidpunkt, som avses i
215, skall, där ej annat föranledes
av vad i 2 mom. stadgas, gälla näst
föregående års taxeringsvärde.
Kungl. Maj:ts förslag
Vid beskattning av gåva skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse,
förutom ovan särskilt angivna bestämmelser
i 6-9, 12, 19, 21 och
30 55, vad i fråga om arvsskatt vidare
är stadgat i 4 5 2 och 3 morn., 14,
20, 22 55, 23 5 med undantag av F
andra stycket, 24-27 55, 28 5 med
undantag av vad i andra och fjärde
styckena stadgas, ävensom 32 5; och
skall därvid den i 32 5 0 förekommande
hänvisningen till 19 5 i stället
Utskoltels förslag
Härigenom förordnas i fråga om
förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt
dels att 29 5 och 55 5 7 mom.
samt den vid förordningen fogade
tabellen IV skall upphöra att gälla,
dels att 22 5 I mom. 23, 39, 43
och 56 55 samt de vid förordningen
fogade tabellerna I—III skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna
till förordningen
(1970:174) om ändring i förordningen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Utskottets förslag
22 5
1 mom. Såsom värde å fast
egendom vid tidpunkt, som avses i
21 5, skall, där ej annat föranledes
av vad i 2 mom. stadgas, gälla näst
föregående års taxeringsvärde.
Fast egendom, som utgör lagertillgång,
värderas enligt reglerna i 23 5
F andra stycket.
Utskottets förslag
43 5
Vid beskattning av gåva skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse,
förutom ovan särskilt angivna bestämmelser
i 6-9, 12, 19, 21 och 30
55, vad i fråga om arvsskatt vidare
är stadgat i 4 5 2 och 3 morn., 14,
20 55, 22 sv med undantag av 1 mom.
andra stycket, 23 5 med undantag av
F andra stycket, 24-27 55, 28 5 med
undantag av vad i andra och fjärde
styckena stadgas, ävensom 32 5; och
skall därvid den i 32 5 0 förekom
-
SkU 1974:38
47
gälla 41 S samt 28 § forsta och tredje mande hänvisningen till 19 $ i stället
styckena tillämpas som om gåvan gälla 41 $ samt 28 8 första och tredje
utgjorde arv efter givaren. styckena tillämpas som om gåvan
utgjorde arv efter givaren.
3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
4. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
5. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),
6. förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen
(1973:601),
7. förordning om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag
till vissa handikappade ägare av motorfordon,
8. förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning
i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är
att hänföra till företag,
9. förordning om ändring i tullförordningen (1973:979) med den
ändringen att den i propositionen föreslagna nya lydelsen av
övergångsbestämmelserna till förordningen utgår;
B. att riksdagen med anledning av motionerna 1974:1841,
1974:1842 och 1974:1843 hos Kungl. Maj:t begär förslag till
1974 års höstriksdag i syfte att låta de i propositionen 1974:98
föreslagna lättnaderna i kapitalbeskattningen för förmögenhet
i familjeföretag omfatta även beskattningen av gåva av företag;
C. att riksdagen med bifall till motionerna 1974:1841 och
1974:1843 i vad de avser tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) samt med anledning av motionerna
1974:190,1974:939,1974:948,1974:1201,1974:1215,1974:1248,
1974:1840 och 1974:1842 hos Kungl. Maj:t begär att företagsskatteberedningen
får tilläggsdirektiv att i sitt större sammanhang
utreda möjligheterna till ändringar i kapitalbeskattningen
i syfte att underlätta små och medelstora företags problem med
avseende på kapitalbeskattningen i samband med generationsväxlingar
i företagen;
D. att riksdagen avslår följande motioner i den mån de icke tillgodosetts
genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
nämligen
1. motionen 1974:13
2. motionen 1974:190
3. motionen 1974:193
4. motionen 1974:939
5. motionen 1974:948
SkU 1974:38
48
6. motionen 1974:1108
7. motionen 1974:1201
8. motionen 1974:1215
9. motionen 1974:1245
10. motionen 1974:1248
11. motionen 1974:1837 såvitt avser lösöre vid förmögenhetsbeskattningen
12.
motionen 1974:1840
13. motionen 1974:1841
14. motionen 1974:1842
15. motionen 1974:1843.
Stockholm den 16 maj 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist
(c), Stadling (s), Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark
(s), herrar Lundgren (s), Hörberg (fp), fru Troedsson (m) och fru Sandéhn
(s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som anser
dels att utskottets yttrande i vad gäller kungahusets skatte- och tullförmåner
bort ha följande lydelse:
Kungahusets medlemmar åtnjuter sedan gammalt frihet från skatt för
anslag som staten anvisar, för inkomst av kapital och för förmögenhet samt
tullfrihet och frihet från fordonsskatt och bilaccis. I fråga om arvs- och
gåvoskatt gäller en lindrigare skatteskala för kungahusets medlemmar.
1 propositionen föreslås att dessa skatter och tullförmåner avskaffas utom
i fråga om det statliga anslaget till hovhållning. Vid bestämmande av anslagets
storlek bör enligt uttalande i propositionen prövas i vad mån kompensation
bör lämnas för den ekonomiska försämring för kungahusets medlemmar
som blir följden av att skatte- och tullförmånerna avskaffas.
Såsom framhölls i motionen 1974:1838 av herr Bohman m. fl. har frågan
om de skattebestämmelser som skall gälla för kungahusets medlemmar behandlats
av kapitalskatteberedningen. Denna har funnit att varje skärpning
av dessa bestämmelser skulle få avsevärd betydelse för konungahusets
ekonomi och därmed även för dess möjligheter att fullgöra sina väsentliga
funktioner. Beredningen framhöll: ”Det rör sig här inte i första hand om
ett skatteproblem utan om en fråga som hör hemma i andra och större
SkU 1974:38
49
sammanhang. Frågan har självfallet samband med statschefens ställning
i statsrättsligt avseende. Liknande synpunkter torde, ehuru det inte kan
beläggas med skrivna motiv, ha inverkat vid statsmakternas ståndpunktstagande
år 1947. Vid 1958 års reform avsåg man att så långt som möjligt
bibehålla vad som dessförinnan varit gällande.” Sammanfattningsvis föreslog
beredningen att ingen förändring av nuvarande regler genomförs.
Mot denna uppfattning framfördes under remissbehandlingen så gott som
inga invändningar.
Utskottet delar denna av kapitalskatteberedningen och i motionen
1974:1838 framförda uppfattningen. Propositionens förslag om slopande av
kungahusets hittillsvarande skatte- och tullförmåner bör därför enligt utskottets
uppfattning avslås.
dels att utskottet under punkt A bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1838 avslår Kungl.
Maj:ts proposition 1974:98 såvitt avser ändrade regler för
kungahusets skatte- och tullförmåner.
Särskilda yttranden
1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):
Avsikten med propositionen 1974:98 var i första hand att åstadkomma
lättnader för familjeföretag vid kapitalbeskattningen. Med de ändringar i
förhållande till propositionen, som utskottet förordar, innebärande bl. a. en
justering av skatteskalorna och att ifrågavarande värderingsregler skall gälla
även beträffande gåvobeskattningen, kommer förslaget att leda till en förbättring
i förhållande till nuläget. I vissa fall kommer förslaget att medföra
icke obetydliga skattelättnader. Verkan av de föreslagna ändringarna är
emellertid i vissa fall svåra att överblicka. 1 motionen 1974:1842 av herr
Nordgren m. fl. föreslogs, att nu gällande regler under en övergångsperiod
skulle få tillämpas parallellt med de nya för att undvika att dessa inte i
något fall skall leda till en försämring för de skattskyldiga. När utskottet inte
velat acceptera detta tillvägagångssätt är det nödvändigt att utfallet
av de nya reglerna noga följs så att ändringar snabbt kan göras för att undvika
eventuella negativa effekter.
Utskottet föreslår att företagsskatteberedningen genom tilläggsdirektiv
får i uppdrag att ta upp de likviditetsproblem för familjeföretagen som förmögenhetsbeskattningen
och arvsbeskattningen medför. Problemen vid generationsväxling
i sådana företag skall också beröras. Det är enligt vår uppfattning
utomordentligt angeläget att detta arbete utförs skyndsamt och att
en nödvändig reform sålunda inte blir fördröjd. De nuvarande reglerna har
i vad gäller denna typ av företag lett till nedläggningar och försäljningar eller
sammangåenden med större företag i en omfattning som inte är acceptabel.
I bl. a. motionerna 1974:961 pch 1974:1835 av fru Troedsson m. fl. (m)
SkU 1974:38
50
berörs frågan om sambeskattning av äkta makar vid förmögenhetsbeskattningen.
Förslagen föreslås inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Enligt
vår uppfattning är det principiellt felaktigt att sambeskattning skall tillämpas
vid förmögenhetsbeskattningen till skillnad från förhållandena vid inkomst
av tjänst. Det är nödvändigt att dessa frågor får en tillfredsställande
lösning i samband med en genomgripande reformering av vårt skattesystem.
2. av herr Hörberg (fp).
Utskottets begäran hos Kungl. Maj:t om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
”att i sitt större sammanhang utreda möjligheterna till ändringar
i kapitalbeskattningen i syfte att underlätta små och medelstora företags
problem med avseende på kapitalbeskattningen i samband med generationsväxlingar
i företagen” utgör ett positivt ställningstagande till en
för de anställda och sysselsättningstryggheten i berörda företag väsentlig
fråga.
I motion 1974:190 tar folkpartiet upp möjligheten att i dessa sammanhang
sprida ägandet till de anställda. En modell som därvid bör prövas är att
den statliga skatten vid generationsväxlingar efterskänks och att de anställda
som grupp erhåller aktier eller på annat sätt andelar i företaget till
samma belopp som skulle betalats i skatt.
Det kunde funnits anledning att i utskottsbetänkandet särskilt fästa uppmärksamheten
på denna metod såsom en av många att till löntagarna sprida
det hos alltför få medborgare koncentrerade kapitalinnehavet i vårt land.
3. av herr Hörberg (fp):
Den olika skattebehandlingen av testamentariska gåvor till svenska kyrkan
och de fria trossamfunden har påtalats av folkpartiet i riksdagen under
en följd av år. Det finns många exempel på vilka ojämlika följder, som
arvsskatten medför för de fria trossamfundens del vid utövandet av en
verksamhet, som är likartad med svenska kyrkans.
Folkpartiets energiska insatser för att få rimligare förhållanden till stånd
har med åren vunnit ökad förståelse i riksdagen. En tidigare uppslutning
bakom folkpartikravet från centerpartiets och moderata samlingspartiets
sida följs i detta betänkande av ett uttalande från utskottsmajoritetens sida
att utskottet förutsätter att frågor rörande arvsskatter för såväl fria trossamfund
som övriga ideella organisationer blir föremål för prövning antingen
av föreningsskatteutredningen eller av Kungl. Maj:t, närden berörda
utredningens betänkande inom kort föreligger.
Frågan om arvsskattebefrielse eller -lindring för de fria trossamfunden
har genom detta betänkande förts ett litet steg närmare en tillfredsställande
lösning.
GOTAB 74 7644 S Stockholm 1974