Skatteutskottets betänkande nr 3 år 1974

SkU 1974:3

Nr 3

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av
skatten på automatspel.

Motionen

I motionen 1974:1233 av herrar Lindkvist (s) och Wictorsson (s)
hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär

1. att punktskatteutredningen får i uppdrag att skyndsamt göra en
översyn av skatten på automatspel enligt de i motionen angivna
riktlinjerna (som i huvudsak innebär övergång från nuvarande beskattningsform
med fasta skattebelopp per månad och spelautomat till en
nettobeskattning grundad på omsättningen).

2. att Kungl. Maj:t i avvaktan på utredningens översyn lägger fram
förslag till innevarande vårriksdag om provisorisk differentiering av
skatten på spelautomater.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt förordningen (1972:820) om skatt på spel (SpF) skall särskild
skatt (spelskatt) erläggas för bl. a. sådant automatspel, som kräver
tillstånd enligt lotteriförordningen (1939:207) (LF).

Med automatspel förstås spel på mekaniska eller elektroniska apparater,
exempelvis s. k. enarmade banditer. Sådant spel får anordnas efter
tillstånd av polismyndighet i något av följande fall:

I samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan
samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning.

I samband med tivolirörelse.

I samband med restaurangrörelse som bedrivs med tillstånd till
utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521).

Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare. Följande villkor gäller
generellt:

Värdet av spelarens insats får utgöra högst en krona per spel.

Högsta vinsten får inte överstiga 20 gånger insatsen.

Tillståndsbeviset skall i original eller bestyrkt avskrift finnas på väl
synlig plats i lokalen.

Rätt till fortsatt spel enligt 1 § LF är att anse som vinst. Automatspel
som normalt endast ger möjlighet till vinst i form av ett frispel på
automaten får dock anordnas utan tillstånd. S. k. förströelseautomater av
typ flipperspel, fotbollsspel, skjutautomater o. d. blir härigenom vanligen
undantagna från beskattning.

1 Riksdagen 1974. 6 sami Nr 3

SkU 1974:3

2

Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet för spelskatten.

RSV kan förordna om undantag från skatteplikt för sådant spel som
bedrivs på spelautomat av enklare beskaffenhet med låga insatser och
vinstmöjligheter.

I fråga om automatspel är som regel ägaren av spelutrustningen
skattskyldig. Om tillståndshavaren inte själv äger utrustningen är således
den som äger automaten — i SpF kallad upplåtare och i branschen
vanligen kallad utställare - skattskyldig. Dock gäller att tillståndshavaren
är skattskyldig om ägaren saknar fast driftställe inom landet. Angående
tillståndshavares medansvar för skattens erläggande i vissa fall finns
särskilda bestämmelser.

Skattskyldighet för automatspel inträder med den kalendermånad då
spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet
upphör.

Spelskatt utgår i fråga om automatspel, för varje kalendermånad då
skattskyldighet föreligger, med 100 kr. per automat om automaten är
konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt och med 500 kr.
per automat i annat fall.

Redovisning av spelskatt sker löpande genom deklaration för bestämda
redovisningsperioder. Redovisningsperiod utgör i fråga om automatspel
kommande kalenderkvartal. Redovisning skall lämnas för varje
tillstånd för sig. RSV kan dock medge, att gemensam redovisning får
lämnas för flera tillstånd.

Deklaration skall lämnas för automatspel senast den 15 i månaden
närmast före redovisningsperiodens början och om skattskyldighet
inträder under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast
före den månad då skattskyldigheten inträder.

Bevis om erlagd skatt utfärdas vid varje skatteinbetalning — som regel
kvartal — och avser vid automatspel varje apparat. I fråga om upplåten
utrustning skickas dessa bevis till upplåtaren för vidare befordran till
tillståndshavaren.

På spelautomat skall skattebevis placeras på skyddad, väl synlig plats.

Skattepliktigt automatspel får ej bedrivas utan att skatten blivit
erlagd.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar skattepliktigt
automatspel utan att skatten erlagts, dömes till böter eller fängelse högst
ett år. Är brotten ringa, dömes ej till straff. Bedrives spel utan att skatt
erlagts kan utrustning och annan egendom som använts vid spelet eller
egendomens värde förklaras förverkade hos den som anordnat spel eller
yrkesmässigt tillhandahållit egendomen.

SpF är i övrigt konstruerad i överensstämmelse med övriga punktskatteförfattningar,
vilket bl. a. innebär att skattebrottslagen (1971:69)
och förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
(dock med visst undantag) gäller i fråga om spelskatten.

Vid utgången av 1973 var ca 5 000 spelautomater registrerade hos
RSV, varav omkring hälften var konstruerade uteslutande för 25-öres
myntspel.

SkU 1974:3

3

Utskottet

När 1972 års höstriksdag beslutade införa en särskild spelskatt var
motivet härför inte enbart statsfinansiellt. Det hade under många år
dessförinnan höjts röster för att förbjuda bl. a. de s. k. enarmade
banditerna, som i en betydande men inte helt kartlagd omfattning
utnyttjats för olaglig spelverksamhet. Syftet med spelskatten var därför
bl. a. att skapa en bättre kontroll över spelandet genom att legalisera
verksamheten om den bedrevs under vissa bestämda förutsättningar.
Förslaget om spelskatt kombinerades således med inte oväsentliga
ändringar i lotteriförordningen, vilka innebar en liberalisering i förhållande
till tidigare regler — bl. a. genom att 1-kronas myntspel blev
tillåtet. I det utredningsförslag som låg till grund för propositionen
(1972:128) om spelskatt förordades att beskattningen av rouletter och
spelautomater skulle konstrueras som en nettobeskattning. Detta innebar
i fråga om automaterna att skattebeloppet skulle fastställas för
varje spelautomat med hänsyn till automatägarens behållning enligt
apparatens räkneverk. Med hänsyn till de invändningar av främst
kontrollteknisk natur som vid remissbehandlingen riktades mot förslaget
i denna del förordade departementschefen i stället en fast månatlig skatt
på 500 kr. per automat.

Skatteutskottet (SkU 1972:66) föreslog vid sin granskning av förslaget
bl. a. att en lägre skatt på 100 kr. per månad borde införas för automater
som var konstruerade uteslutande för spel med 25-öresmynt. Härigenom
ville utskottet tillgodose önskemål från företrädare för folkparkerna och
folketshusföreningarna att bevara möjligheten för dessa organisationer att
anordna automatspel av mera förströelsebetonad karaktär. Riksdagen
godtog utskottets förslag.

I motionen 1974:1233 begär motionärerna dels en översyn av skatten
på automatspel, dels ett förslag till vårriksdagen om en provisorisk
differentiering av denna skatt. Motiveringen för yrkandena är främst att
erfarenheterna från sommarsäsongen 1973 visat att spelskatten medfört
negativa ekonomiska konsekvenser för folkparkerna och folketshusföreningarna.
Sålunda har 60 procent av folkparkernas spelautomater fått
ställas undan som olönsamma, vilket närmast beror på att flertalet parker
endast har öppet ett fåtal kvällar per månad. Detta bestyrks av uppgifter
som utskottet inhämtat från Folkparkernas centralorganisation.

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till motionärernas uppfattning att
spelskatten medfört icke avsedda konsekvenser för bl. a. vissa av de
ideella föreningar som tidigare delvis finansierat sin verksamhet genom
inkomster på automatspel. Det kan samtidigt konstateras att åtskilliga
restauranger, som har rätt att utskänka rusdrycker, har fått möjligheter
till betydande sidoinkomster genom kontinuerlig spelverksamhet, medan
det synes vara ovisst om spelskattens införande i nämnvärd omfattning
har reducerat det illegala automatspelet. Utvecklingen svarar således
inte mot de intentioner som ligger bakom lagstiftningen. Det kan i detta
sammanhang erinras om att departementschefen vid lagstiftningens

SkU 1974:3

4

tillkomst uttalade att man borde överväga att införa en nettobeskattning
enligt utredningens förslag, när man fått bättre överblick över spelverksamheten,
och att även skatteutskottet underströk angelägenheten av
fortsatta ansträngningar i denna riktning. Mot denna bakgrund finner
utskottet i likhet med motionärerna det angeläget att skatten på
spelautomater skyndsamt omprövas. Målet bör därvid vara att konstruera
en nettobeskattning för såväl spelautomater som rouletter.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t uppmärksammar de i
motionen behandlade frågorna — såväl de mera långsiktiga problemen
som förslaget om en skyndsam ytterligare differentiering av skatten på
spelautomater med anledning av de särskilda förhållanden som gäller för
vissa kategorier skattskyldiga — finner med hänsyn härtill inte erforderligt
att riksdagen gör någon särskild framställning med anledning av
motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1233.

Stockholm den 12 februari 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), fru Holmqvist
(s), herrar Kristenson (s), Andersson i Knäred (c), Carlstein (s), Josefson
(c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Sundkvist (c),
Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c) och Carlström
(fp).

GOTAB 74 5990 S Stockholm 1974