Skatteutskottets betänkande nr 27 ar 1974

SkU 1974:27

Nr 27

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa frågor
rörande taxeringsnämnder.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1974:271 av herrar Olsson i Sundsvall (c) och Nordin (c) vari
hemställs

att riksdagen begär sådan ändring av taxeringsförordningen att rätt
införs till proportionellt val vid utseende av ledamöter och suppleanter i
taxeringsnämnd;

1974:940 av herrar Boo (c) och Pettersson i Örebro (c) vari hemställs
att riksdagen begär utredning och förslag till sådan ändring i
taxeringsförordningen att suppleant i taxeringsnämnd får rätt att närvara
vid sammanträde även då han inte trätt i ledamots ställe.

Gällande bestämmelser m. m.

Beträffande val till taxeringsnämnd

Enligt taxeringsförordningen (1956:623) — TF — skall val av
ledamöter i taxeringsnämnd verkställas av fullmäktige i vederbörande
kommun. I fråga om de särskilda taxeringsnämnderna skall dock valet
förrättas av landstingskommunens förvaltningsutskott om i taxeringsdistriktet
ingår mer än en kommun.

Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall utgöra minst tre och
högst åtta. I särskild taxeringsnämnd må dock högst tolv ledamöter
väljas. Minst en ledamot skall i sådan nämnd väljas för varje kommun.
Antalet ledamöter skall bestämmas av dem, på vilka valet ankommer. Om
ledamöterna skall väljas av skilda organ skall länsstyrelsen bestämma
antalet ledamöter i taxeringsnämnden samt angiva hur många av dem
som skall väljas av varje organ.

För var och en av de valda ledamöterna skall utses en suppleant (6 §
3 morn.).

Val av ledamöter skall förrättas under december månad för nästföljande
år (6 § 1 morn.).

Till ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd skall utses redliga
och allmänt aktade personer, som kan antas besitta nödig insikt och
erfarenhet.

Kommun får till ledamot och suppleant välja endast den, som är
mantalsskriven inom kommunen, och landstingskommuns förvaltningsutskott
endast den, som är mantalsskriven inom taxeringsdistriktet.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr27

SkU 1974:27

2

Vid val av ledamöter och suppleanter i olika taxeringsnämnder skall
tillses, att kännedom om olika grupper av skattskyldiga inom distriktet
och om distriktets olika delar om möjligt kommer att finnas inom
nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skall utses
personer, som besitter särskild insikt och erfarenhet i de taxeringsfrågor,
som ankommer på nämnden. Därjämte bör tillses, att kännedom såvitt
möjligt kommer att finnas om olika delar av distriktet (13 § 1 morn.).

Besvär över val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd får
föras hos länsstyrelsen inom tre veckor efter valets förrättande, och därvid
skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i
kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens
fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt
val på grund av att vid valet sådan kännedom om olika grupper av
skattskyldiga som anges i 13 § 1 mom. inte blivit företrädd i avsedd
omfattning har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många ledamöter
som skall väljas för varje grupp. Överklagas det därefter företagna valet
och befinns detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse
ledamöter i nämnden.

Över länsstyrelsens beslut får klagan icke föras (6 § 4 morn.).

I fråga om fastighetstaxeringsnämnderna gäller likartade bestämmelser.
Ordförande och ytterligare en ledamot i fastighetstaxeringsnämnd
förordnas av länsstyrelsen i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt.
Övriga ledamöter väljs av kommunfullmäktige eller, såvitt
angår gemensam fastighetstaxeringsnämnd, av landstingskommunens förvaltningsutskott.
Omfattar gemensamt fastighetstaxeringsdistrikt ej mer
än en kommun, förrättas dock valet av kommunfullmäktige.

Antalet valda ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd skall utgöra lägst
tre och högst sex. Antalet ledamöter bestäms av länsstyrelsen.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för
varje ledamot, skall förrättas senast den 31 mars året näst före det år då
allmän fastighetstaxering äger rum. 1 fråga om lokal fastighetstaxeringsnämnd
skall kommunfullmäktige i samband med valet utse en av
ledamöterna att på kommunens bekostnad delta dels i arbetet inom
särskild arbetsgrupp, dels i vissa angivna sammanträden. I vad angår
gemensam fastighetstaxeringsnämnd skall de, på vilka valet ankommer, i
samband med valet utse en av ledamöterna att på landstingskommunens
eller, i fråga om distrikt som ej omfattar mer än en kommun, på denna
kommuns bekostnad delta i sådant förberedande sammanträde som skall
hållas enligt 144 § 1 mom.

Om utgången av valet har den som därvid fört ordet att underrätta
länsstyrelsen, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden och de valda.

Bestämmelserna i 13 § angående ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd
äger motsvarande tillämpning beträffande ledamöter och
suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd. Vad där föreskrivs beträffande
kännedom om olika grupper av skattskyldiga skall därvid avse kännedom
om olika slag av fastigheter. Vidare skall vad som där föreskrivs

SkU1974:27

3

beträffande särskild taxeringsnämnd tillämpas i fråga om gemensam
fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna om besvär över val till fastighetstaxeringsnämnd
korresponderar med motsvarande bestämmelser i 6 § 4 mom. om val till
taxeringsnämnd (133 §).

Beträffande suppleants närvarorätt i taxeringsnämnd

Den i motionen 1974:940 behandlade frågan är — som motionärerna
framhåller — belyst i JO:s ämbetsberättelse 1974 s. 443—447. Ur
berättelsen kan följande återges.

I den hos ombudsmannaexpeditionen upprättade promemorian i
ärendet framhålls att taxeringsnämnderna inte är kommunala organ utan
brukar betraktas som organ för lokal självförvaltning. Den kommunalrättsliga
lagstiftningen är således inte direkt tillämplig på taxeringsnämnderna.
I den utsträckning kommunalrättsliga regler ansetts kunna
tillämpas beträffande taxeringsnämnder har därför hänvisning fått göras i
taxeringsförordningen till dessa regler. Så har i 130 § taxeringsförordningen
hänvisats till bl. a. kommunallagen i frågan om rätt till ekonomisk
ersättning för de kommunvalda ledamöterna.

Det ankommer på ordföranden att kalla ledamöterna till taxeringsnämnds
sammanträden. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma,
skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant samt tillika härom
underrätta ordföranden. Taxeringsnämnds sammanträde skall — med visst
här inte aktuellt undantag — hållas inom slutna dörrar (61 § taxeringsförordningen).
I 61 § taxeringsförordningen har positivt angivits vilka
tjänstemän som, utan att äga delta i nämndens beslut, har närvaro- och
yttranderätt vid nämndens sammanträde. Därvid har ingen bestämmelse
meddelats om närvarorätt för de suppleanter som inte inträtt vid
ordinarie ledamots förfall. Det kan härvid inskjutas att i kommunallagen
har ett särskilt stadgande, 36 § andra stycket, ansetts erforderligt för att
ge icke tjänstgörande suppleanter generell närvarorätt. Jämför i detta
sammanhang rättsfallet RÅ 1969 ref. 13 ang. närvarorätt i arbetsutskott
inom drätselkammare. Vidare påpekas att i lagen om vägnämnder och
länsvägnämnder, som också reglerar ett lokalt självförvaltningsorgans
förhållanden, finns ett uttryckligt påpekande i 14 § om suppleants rätt
att närvara vid sammanträde och delta i överläggningarna men inte i
besluten även utan att ha inträtt i ordinarie ledamots ställe.

Vad nu upptagits talar för att endast de ordinarie ledamöterna skall
kallas till taxeringsnämndens sammanträden och att suppleant äger
ovillkorlig närvarorätt endast då den ordinarie ledamoten, för vilken han
är suppleant, fått förhinder. Något uttryckligt förbud för suppleant att
närvara även i andra fall finns dock inte stadgat. Vissa lämplighetsskäl
kan även anföras för att suppleant skulle ha en mer generell rätt att
närvara vid taxeringsnämnds sammanträde såsom besittande sakkunskap
eller ortskännedom. Det kan vidare synas lämpligt, att suppleanterna är
närvarande vid nämndens sammanträden så att de inte helt saknar

SkU 1974:27

4

kännedom om nämndens arbetsrutiner m. m., när de skall tjänstgöra i
ordinarie ledamots ställe.

Enligt PM kan det inte helt uteslutas, att en regel om suppleants rätt
att vara närvarande vid taxeringsnämnds sammanträden skulle kunna vara
till fördel vid taxeringsarbetet. Å andra sidan går det inte att bortse från
att en sådan rätt skulle kunna föranleda både principiella betänkligheter
och svårlösta problem rörande suppleantens rättigheter och skyldigheter.
En generell rätt för suppleant att närvara vid taxeringsnämnds sammanträden
skulle därjämte medföra, att sammanträdena kom att bevistas av
ordföranden, kronoombud (taxeringsassistent) samt upp till åtta (tolv)
kommunvalda ledamöter och lika många suppleanter. Sammanträden
med så många personer blir — i synnerhet om samtliga närvarande äger
rätt att delta i överläggningarna — erfarenhetsmässigt ofta föga effektiva.

I yttrande över PM anförde riksskatteverket (RSV) bl. a. följande.

Fråga uppkommer om reglerna i 61 § TF med hänsyn till frånvaron av
en uttrycklig bestämmelse om närvarorätt för suppleant skall tolkas så att
det råder ett absolut förbud för en suppleant att närvara samtidigt med
den ordinarie ledamoten i en taxeringsnämnd eller om stadgandet i stället
skall uppfattas på det viset att frågan från lagstiftningssynpunkt är olöst.
Enligt RSV :s mening föreligger det sistnämnda alternativet.

Med hänsyn härtill bör undersökas om det kan finnas skäl att medgiva
en suppleant antingen en generell eller en begränsad rätt att närvara vid
sammanträde i taxeringsnämnd samtidigt med den ordinarie ledamoten
samt — om denna fråga besvaras jakande — hur suppleantens yttranderätt
m. fl. dylika spörsmål bör bedömas.

Att en suppleant tillåts närvara vid sammanträde samtidigt med den
ordinarie ledamoten är ingen nyhet inom den skatterättsliga rättstillämpningen.

Sålunda biföll inte riksdagen ett av 1955 års taxeringssakkunniga
framlagt, i propositionen 1956 nr 150 (s. 251) upptaget förslag om
förbud för suppleant att närvara vid sammanträde med prövningsnämnd
utan att ha inkallats till tjänstgöring vid förfall för ledamot. Dåvarande
bevillningsutskottet anförde i denna fråga (betänkande 1956 nr 56
s. 112) följande:

Som framgår av bevillningsutskottets yttrande skulle rätten att närvara
vid sammanträden för suppleant samtidigt med ordinarie ledamot inte
vara ovillkorlig. Endast i uppräknade och liknande fall skulle denna rätt
kunna medges. Dessutom synes utskottet ha menat att möjligheten
endast skulle få stå öppen efter kallelse. Någon rätt för suppleant att utan
föregående kallelse komma till ett sammanträde och begära att få deltaga
skulle sålunda inte få lov att förekomma. Suppleant som infinner sig utan
att vara behörigen kallad torde sålunda inte vara berättigad till ersättning
enligt 129 § 8 mom. TF (stadgandet har upphört att gälla enligt lag den 4
juni 1971 nr 399). Se härom Hedborg m. fl., Kommentar till 1956 års
taxeringsförordning, 2a upplagan 1961, s. 224.

Med hänsyn till det anförda finner RSV starka praktiska skäl tala för

SkU 1974:27

5

att samma begränsning bör gälla för suppleant i taxeringsnämnd som
anges i utskottets yttrande beträffande suppleant i prövningsnämnd.
Härvid bör det ankomma på ordföranden att kalla suppleanten, varvid
suppleantens ställning i nämnden bör avgöras med hänsyn till de skäl som
föreligger för hans kallande till sammanträdet. Har han kallats att närvara
vid nämndens sammanträde för att avlasta de övriga ledamöternas
arbetsbörda, bör han sålunda få deltaga i överläggningarna och i besluten.
Om han däremot kallats på grund av sin särskilda sakkunskap, såsom
bransch-, yrkes- eller ortskännedom, bör han ej få deltaga i överläggningarna
eller i besluten. Ej heller bör så ske om han är närvarande endast
för att lära sig nämndens arbetsrutiner m. m., vilket kan vara lämpligt för
en nyvald suppleant.

RSV finner för sin del inte att reglerna om sekretess och tystnadsplikt
lägger hinder i vägen för ovanstående lösning. Såvitt kan bedömas har
aldrig någon olägenhet från denna synpunkt förelegat beträffande
dåvarande prövningsnämnderna.

JO anför avslutningsvis följande synpunkter.

Av vad här tidigare redovisats framgår, att gällande bestämmelser i
taxeringsförordningen är svårtolkade och knappast ger något svar på
frågan om suppleants rätt att närvara vid taxeringsnämndens sammanträden.
Det skulle därför enligt min mening vara av värde om en översyn av
taxeringsförordningen även medförde att reglerna om suppleants närvarorätt
blev entydiga.

Olika synpunkter kan läggas på frågan, om det är lämpligt eller ej att
suppleant i taxeringsnämnd får närvara vid nämndens sammanträden när
han ej trätt i ledamots ställe. Frågan har belysts i de avgivna yttrandena.
Riksskatteverket har uttalat sig för en begränsad närvarorätt. 1 sak synes
mig inte mycket vara att erinra häremot. Jag befarar dock att reglerna
skulle bli tämligen komplicerade och vålla svårigheter i tillämpningen. Jag
ifrågasätter, om man inte helt enkelt kan stadga att suppleant väl alltid
får närvara men äger deltaga i överläggning och beslut endast när han
trätt i ledamots ställe.

Frågan har också vissa ekonomiska aspekter om vilka jag här endast
vill erinra (jfr 130 § taxeringsförordningen som ger kommun rätt att
besluta om ersättning åt de kommunvalda ledamöterna i taxeringsnämnd).

Från finansdepartementet har enligt JO-berättelsen inhämtats: Frågan
berör den utredning som utförs inom statskontoret och riksskatteverket
angående taxeringsarbetet i första instans (den s. k. RS-utredningen).
Ärendet vilar i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet.

SkU 1974:27

6

Utskottet

Taxeringsnämnderna har sedan länge spelat en betydelsefull roll i det
svenska beskattningssystemet, där de kan sägas fullgöra en uppgift som
ett demokratiskt kontrollorgan. Mot denna bakgrund är yrkandena i de
förevarande motionerna angående representationen och närvarorätten i
taxeringsnämnderna av principiell betydelse.

I motionen 1974:271 vill motionärerna lagfästa möjligheten att begära
proportionella val vid utseende av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna
och åberopar som stöd härför att flertalet kommuner
visserligen tillämpar proportionella val men att det i vissa fall förekommit
att det parti som haft majoritet i kommunfullmäktige tillsatt samtliga
platser.

Enligt taxeringsförordningen är de grundläggande kraven vid val av
ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd att redliga och aktade
personer skall utses, som kan antas besitta erforderlig insikt och
erfarenhet. 1 fråga om val till lokal taxeringsnämnd är vidare föreskrivet
att därvid skall tillses, att kännedom om olika grupper av skattskyldiga
inom distriktet och om distriktets olika delar såvitt möjligt kommer att
finnas inom nämnden. I fråga om fastighetstaxeringsnämnd gäller
motsvarande bestämmelser dock med den skillnaden att vad som i fråga
om lokal taxeringsnämnd föreskrivs beträffande kännedom om olika
grupper av skattskyldiga därvid skall avse kännedom om olika slag av
fastigheter.

De i taxeringsförordningen angivna kraven finner utskottet alltjämt
vara en lämplig primär grund för nämndernas sammansättning. Med
hänsyn till att samtliga i kommunfullmäktige företrädda partier normalt
torde kunna presentera kandidater som uppfyller dessa krav, anser
utskottet i likhet med motionärerna att den proportionella valmetoden
samtidigt bör tillämpas. I det helt övervägande antalet kommuner
tillämpas också ett sådant system och det kan finnas skäl överväga om
man inte bör lagfästa möjligheten för minoriteter i kommunfullmäktige
att begära proportionella val till taxeringsnämnderna. Rent tekniskt kan
frågan lösas på olika sätt men utskottet är inte berett att utan närmare
utredning tillstyrka några bestämda åtgärder. Det kan även ifrågasättas
om inte de berörda valbestämmelserna kan samordnas med reglerna för
de övriga val som kommunens fullmäktige skall verkställa.

Enligt utskottets mening finns således anledning att närmare överväga
yrkandet i motionen 1974:271. Detta kan lämpligen ske i samband med
att Kungl. Maj :t tar ställning till de förslag beträffande taxeringen i första
instans, som den inom riksskatteverket och statskontoret pågående
utredningen — den s. k. RS-utredningen — väntas lägga fram i år. Även
om denna utredning inte tar upp själva valfrågan, bör denna dock kunna
prövas i detta sammanhang.

När det gäller yrkandet i motionen 1974:940 om suppleants närvarorätt
i taxeringsnämnd är det däremot — som framgår av den inledningsvis
lämnade redogörelsen — klart att RS-utredningen kommer att behandla

SkU 1974:27

7

frågan, som för övrigt redan ingående belysts av JO. Utskottet, som i
princip ansluter sig till uppfattningen att man inte utan starka skäl bör
hindra suppleanter att i bl. a. förkovrande syfte närvara vid taxeringsnämndernas
sammanträden, förutsätter alltså att RS-utredningen beaktar
synpunkterna i motionen 1974:940.

Med det anförda anser utskottet yrkandena i motionerna besvarade
och finner följaktligen inte skäl tillstyrka bifall till desamma.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1974:271,

2. motionen 1974:940

i den mån motionerna inte kan anses besvarade genom vad
utskottet anfört.

Stockholm den 2 maj 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Josefson (c), Mundebo* (fp), Carlstein (s), Wikner (s), Nilsson i Trobro
(m), Westberg i Hofors (s), Hallenius (c), Ericson i Örebro (s), Lundgren
(s), Hörberg (fp) och fru Sandéhn (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering

GOTAB 74 7508 S Stockholm 1974