Skatteutskottets betänkande nr 14 år 1974 SkU 1974:14
Nr 14
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner rörande
ändringar i jordbruksbeskattningen.
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1974:59 av herrar Jonasson (c) och Rämgård (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till förenklade avskrivningsregler
för mindre nyanläggningar och förbättringar av täckdiken,
skogsvägar och andra markanläggningar i jordbruket och skogsbruket i enlighet
med vad som anförts i motionen;
1974:78 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar, att omläggningen till bokföringsmässig redovisning
för jordbrukare begränsas till att omfatta jordbruksföretag med en bruttoomsättning
som överstiger 50 000 kr.;
1974:1202 av herr Andersson i Nybro (c) och fröken Eliasson (c) vari
hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär förslag till begränsning av avdrag
för icke-brukare av jordbruksfastighet, vilka redovisar underskott i förvärvskälla
avseende sådan fastighet, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Gällande bestämmelser m. m.
På grundval av jordbruksbeskattningskommitténs betänkande Jordbruksbeskattningen
(SOU 1971:78) och förslag i prop. 1972:120 samt skatteutskottets
betänkande SkU 1972:67 beslutades vid 1972 års höstriksdag väsentliga
ändringar i bestämmelserna rörande beskattningen av inkomst av jordbruksfastighet.
Beslutet innebär i huvudsak följande. Obligatorisk övergång
från kontantmässig till bokföringsmässig inkomstredovisning skall ske under
en tid av fem år fr. o. m. den 1 januari 1973. De materiella reglerna vid
bokföringsmässig inkomstredovisning har med tillämpning fr. o. m. 1974
års taxering ändrats och anpassats till vad som gäller för rörelse. Slutligen
har nya regler för bestämmande av ingångsvärden m. m. vid övergång från
kontantmässig till bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet
införts.
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 14
SkU 1974:14
2
Obligatorisk övergång till bokföringsmässig inkomstredovisning
Enligt 2§ lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen (1972:741) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) - ikraftträdandelagen - är den,
som efter utgången av 1972 förvärvat äganderätt eller nyttjanderätt till jordbruksfastighet,
som utgör särskild förvärvskälla, skyldig att redovisa inkomsten
av fastigheten enligt bokföri ngsmässiga grunder.
För övriga skattskyldiga skall övergång till bokföringsmässig redovisning
ske successivt under en femårsperiod med början den 1 januari 1973. Vid
denna tidpunkt skall dels alla juridiska personer utom dödsbon, dels fysiska
personer, som enligt taxeringsnämndens beslut för beskattningsåret 1971
haft en bruttointäkt av jordbruksfastighet på minst 150 000 kr., gå över till
bokföringsmässig redovisning. För de följande åren sker en avtrappning av
omsättningsgränsen på så sätt, att övergång fr. o. m. 1974, 1975 resp.
1976 skall ske av skattskyldiga, vilkas bruttointäkter av jordbruksfastighet
för beskattningsåren 1972, 1973 resp. 1974 enligt taxeringsnämndens
beslut uppgått till minst 100 000, 70 000 resp. 50 000 kr. Det sista övergångsåret,
1977, skall återstoden av landets jordbrukare gå över till bokföringsmässig
redovisning. Härigenom skulle kontantprincipen upphöra med
1977 års taxering och alla jordbrukare vid 1978 års taxering redovisa enligt
bokföringsmässiga grunder. För att inte onödigtvis belasta de skattskyldiga
och taxeringsmyndigheterna skall emellertid skattskyldig med kontantmässig
redovisning, som avvecklar jordbruksdriften under det år, för vilket han
eljest bort gå över till bokföringsmässig redovisning, inte byta redovisningsmetod
för avvecklingsåret.
Omsättningsgränserna kan behöva jämkas, sedan erfarenhet vunnits av
de första årens övergångar. Av den anledningen har Kungl. Maj:t bemyndigats
att förordna om avvikelse från bestämmelserna om tidpunkten för
de nya bestämmelsernas tillämpning och om storleken av bruttointäkt som
skall vara avgörande för frågan om tillämpningen.
Den som frivilligt önskar det (år enligt 3 § ikraftträdandelagen gå över
till bokföringsmässig redovisning innan skyldighet att gå över föreligger.
I en med anledning av prop. 1972:120 väckt motion yrkades att obligatorisk
övergång till bokföringsmässig redovisning inte skulle föreligga för jordbrukare
med en omsättning av högst 50 000 kr.
I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1972:67 avstyrkte skatteutskottet
bifall till motionen och anförde, att man inte borde underskatta jordbrukarnas
möjligheter att tillämpa den förhållandevis enkla bokföring, som
erfordrades för taxering enligt bokföringsmässiga grunder. Utskottet erinrade
också om att den obligatoriska bokföringsskyldighet, som åvilar rörelseidkare,
inte förorsakar hantverkare och andra mindre företagare nämnvärda svårigheter.
Den successiva övergången till bokföringsmässig redovisning under
en femårsperiod borde också medföra att en övergång över huvud taget
inte blev aktuell för många av de äldre jordbrukarna. Av principiella och
SkU 1974:14
3
praktiska skäl var det enligt utskottets mening varken lämpligt eller möjligt
att annat än under en begränsad övergångstid ha två skilda system för redovisning
av inkomst av jordbruksfastighet.
A vdrag för värdeminskning av markanläggningar
Enligt punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370)
- KL - skall avdrag för värdeminskning av täckdikningsanläggning beräknas
till 10% av anskaffningskostnaden. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt
anslutning till täckdike. I anskaffningskostnaden inräknas kostnaden för
iståndsättande och omläggning av förut anlagt täckdike.
I fråga om annan markanläggning, t. ex. öppet dike, invallnings- och vattenavledningsföretag,
mark- eller skogsväg eller brunn, beräknas avdraget
till 5% av ett belopp, som motsvarar 3/4 av anskaffningskostnaden.
Som villkor för avdrag gäller att kostnaderna bestritts av den skattskyldige
och avser anläggning, som utförts under den tid han ägt fastigheten,
och att inkomsten redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Vidare skall
kostnaden ha nedlagts efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Avskrivningen
skall göras enligt plan. Omfattar beskattningsåret kortare eller
längre tid än tolv månader skall avdraget jämkas i motsvarande mån.
Om fastigheten övergår till ny ägare genom benefikt lång (arv, testamente,
gåva etc.), får den nye ägaren åtnjuta de värdeminskningsavdrag, som skulle
ha tillkommit förre ägaren om denne fortfarande ägt fastigheten. Överlåts
fastigheten till ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får
överlåtaren för det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av avskrivningsunderlaget,
för vilket han inte tidigare åtnjutit avdrag. Motsvarande
gäller när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband
med avyttring av fastigheten.
Om markanläggning utrangeras under pågående jordbruksdrift men innan
anläggningen hunnit slutavskrivas, får värdeminskningsavdrag åtnjutas även
efter utrangeringen i enlighet med den ursprungliga planen. Särskilt utrangeringsavdrag
medges således inte.
Avdrag för underskott i inkomstkällan jordbruksfastighet
Enligt 46 § 1 mom. KL och 4 § 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt får från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor avdrag göras för underskott, som uppkommit vid
beräkning av bl. a. inkomst av jordbruksfastighet. Vid den kommunala taxeringen
får dock underskott, som uppkommit för jordbruksfastighet, som
är belägen i annan kommun än hemortskommunen, inte dräs av.
I prop. 1951:191, vari föreslogs att jordbrukare skulle få rätt att redovisa
inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder, berörde
SkU 1974:14
4
departementschefen frågan om avdrag för underskott på s. k. lyxjordbruk
och anförde härom följande:
I några yttranden har framhållits, att det missförhållande i samband med
taxeringen av s. k. lyxjordbruk, som läge däri att avdrag för betydande underskott
beträffande förvärvskällan jordbruksfastighet finge åtnjutas från inkomsten
av annan förvärvskälla, till stor del skulle avhjälpas genom den
föreslagna formen för avdrag för underhåll av byggnad. Då jag icke upptagit
sakkunnigförslaget i berörda del, kan alltjämt avdrag komma att ske för
underskott, som uppstår å dylika jordbruk. Innan avdrag för underskott
medgives, bör beskattningsnämnd naturligen noggrant granska, att alla inkomst-
och utgiftsposter äro i deklarationen upptagna till riktiga belopp. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att värdet av naturaförmåner taxeras till
skäliga belopp samt att utgifter för personal och materialier eller eljest icke
avse ej avdragsgilla kostnader för förbättring av egendomen eller ägarens
levnadskostnader. Uppkommer efter de justeringar av de deklarerade beloppen,
som må föranledas av den verkställda granskningen, ändock underskott
å jordbruksfastigheten, kan detta med nuvarande bestämmelser icke
vägras.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet vissa motioner, vari yrkas ändringar
i bestämmelserna rörande beskattningen av inkomst av jordbruksfastighet.
Vid 1972 års höstriksdag beslutades en obligatorisk övergång från kontantmässig
till bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet
under en tid av fem år fr. o. m. den 1 januari 1973. Riksdagsbeslutet innebär
också ganska genomgripande ändringar av de materiella reglerna för den
bokföringsmässiga inkomstredovisningen och en anpassning av dessa regler
till vad som gäller för inkomst av rörelse.
Övergången till bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet
Som nyss nämnts skall övergång till bokföringsmässig redovisning ske
successivt under en femårsperiod. Den 1 januari 1973 har dels alla juridiska
personer utom dödsbon, dels fysiska personer, som för beskattningsåret 1971
haft en bruttointäkt av jordbruksfastighet på minst 150 000 kr., gått över
till bokföringsmässig redovisning. För de följande åren avtrappas omsättningsgränsen
på så sätt, att övergång fr. o. m. 1974, 1975 resp. 1976 skall
ske av skattskyldiga, vilkas bruttointäkter av jordbruksfastighet för beskattningsåren
1972,1973 resp. 1974 uppgått till minst 100 000, 70 000 resp. 50 000
kr. Det sista övergångsåret, 1977, skall återstoden av landets jordbrukare
gå över till bokföringsmässig redovisning. Härigenom skulle kontantprincipen
upphöra med 1977 års taxering och alla jordbrukare vid 1978 års taxering
redovisa enligt bokföringsmässiga grunder. För att inte onödigtvis belasta
de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna har emellertid beslutats att
SkU 1974:14
5
skattskyldig med kontantmässig redovisning, som avvecklar jordbruksdriften
under det år, för vilket han eljest bort gå över till bokföringsmässig redovisning,
inte skall byta redovisningsmetod för avvecklingsåret.
I motionen 1974:78 yrkas att bestämmelserna om obligatorisk övergång
till bokföringsmässig redovisning skall begränsas till jordbrukare med en
bruttointäkt av jordbruksfastighet, som överstiger 50 000 kr. Motionärerna
anser att den sista etappen av övergången bör uppskjutas i avvaktan på
att utvecklingen för småbruken säkrare kan överblickas.
Med anledning härav vill utskottet först erinra om att Kungl. Maj:t -om särskilda skäl föreligger- kan förordna om avvikelse från bestämmelserna
om tidpunkten för de nya reglernas tillämpning och om storleken av bruttointäkt
som skall vara avgörande för frågan om tillämpningen. Det är enligt
utskottets uppfattning för tidigt att uttala sig om verkningarna av det nya
systemet, eftersom praktiska erfarenheter ännu inte vunnits från taxeringsarbetet
efter det första årets övergångar till bokföringsmässig redovisning
av inkomst av jordbruksfastighet. I avvaktan härpå anser utskottet det varken
lämpligt eller nödvändigt att redan nu ta definitiv ställning till motionärernas
förslag och avstyrker alltså bifall till lagstiftningsyrkandet i motionen 1974:78.
A vdrag för kostnader för markanläggningar
I fråga om markanläggningar innebär de nya reglerna för bokföringsmässig
inkomstredovisning att tidigare bestämmelser om värdeminskningsavdrag
på täckdikningsanläggningar med 10% av anskaffningskostnaden bibehållits
med den ändringen att även täckta huvudavlopp får inräknas i avskrivningsunderlaget.
För andra markanläggningar gäller motsvarande regler som
tillämpas i rörelse, vilket innebär att som avskrivningsunderlag skall tas
upp 75 % av anskaffningskostnaden och att årlig avskrivning får göras med
5% av detta avskrivningsunderlag.
Motionärerna i motionen 1974:59 begär förslag om förenklade avdragsregler
för mindre nyanläggningar och förbättringar av markanläggningar.
De anser att stora förenklingar skulle kunna uppnås för såväl de skattskyldiga
som taxeringsmyndigheterna, om kostnader som inte överstiger visst belopp,
exempelvis 2 000 kr., får dras av omedelbart som omkostnad.
Enligt gällande avskrivningsregler är det inte anskaffningskostnadens storlek
utan varaktighetstiden hos en tillgång eller en anläggning, som är avgörande
för om kostnaden skall få avskrivas genom årliga värdeminskningsavdrag
eller dras av som omkostnad på en gång. Detta gäller såväl i inkomstkällan
jordbruksfastighet som i inkomstkällan rörelse. Enligt vad utskottet
erfarit kommer den fråga som aktualiserats i motionen att övervägas
av företagsskatteberedningen i samband med beredningens ställningstagande
till avskrivningsreglernas framtida utformning. Härigenom är motionärernas
utredningsyrkande redan tillgodosett. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till motionen 1974:59, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört.
SkU 1974:14
6
A vdrag för underskott på jordbruksfastighet
Från sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor får
vid inkomsttaxeringen avdrag göras för underskott på bl. a. jordbruksfastighet.
Vid den kommunala taxeringen får dock underskott, som uppkommit
på jordbruksfastighet i annan kommun än hemortskommunen, inte dräs
av.
Utredningsyrkandet i motionen 1974:1202 syftar till att begränsa rätten
till underskottsavdrag för den som inte själv brukar jordbruksfastigheten.
Motionärerna anser att den nuvarande utformningen av bestämmelserna
om underskottsavdrag försvårar familjejordbrukarnas möjligheter att hävda
sig i konkurrensen om jordbruksfastigheterna med andra kapitalstarka grupper
i samhället.
Utskottet vill inte förneka att de på grund av markkonkurrensen stegrade
priserna på jordbruksfastigheter varit en bidragande orsak till den försämrade
lönsamheten inom det yrkesmässiga jordbruket. Den i motionen behandlade
frågan om inskränkningar i rätten till avdrag för underskott på jordbruksfastighet
bör emellertid ses i ett vidare perspektiv, vilket motionärerna också
synes vara medvetna om. Jordbruksutskottet har i sitt betänkande JoU 1974:6
förordat, att vissa motioner rörande jordbruksmarken och dess användning
skall överlämnas till 1972 års jordbruksutredning för beaktande. 1 detta sammanhang
bör också framhållas att tillämpningen av jordförvärvslagen för
närvarande överses av en arbetsgrupp inom lantbruksstyrelsen, som beräknas
slutföra sitt arbete detta år. Utskottet förutsätter att jordbruksutredningen
vid sitt ställningstagande till markfrågan också kommer att uppmärksamma
det spörsmål som behandlas i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen 1974:1202.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1974:59, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört,
2. motionen 1974:78,
3. motionen 1974:1202.
Stockholm den 26 mars 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s).
Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Mundebo (fp). Carlstein
(s), Josefson (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Sundkvist (c), Westberg
i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c) och Boström (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 74 7242 S Slockholm 1974