Skatteutskottets betänkande nr 10 år 1974

SkU 1974:10

Nr 10

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om rätt till avdrag
vid inkomstbeskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål, m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1974:13 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att ge
fysiska personer rätt till avdrag vid den statliga beskattningen upp till en
viss maximigräns för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och
andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga
ändamål;

1974:75 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari
hemställs

att riksdagen beslutar om en utredning rörande införande av avdrag
vid taxeringen till inkomstskatt för gåvor, som den skattskyldige skänkt
till religiösa, humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart
allmännyttiga ändamål;

1974:946 av herr Hyltander m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning
syftande till avdragsrätt för fysiska personer vid inkomstbeskattningen
för gåvor upp till viss maximigräns till u-hjälp och andra humanitära
ändamål samt religiösa, kulturella eller eljest uppenbart allmännyttiga
ändamål;

1974:1226 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att Kungl. Maj:t skyndsamt utarbetar kompletterande
regler för beskattning av periodiskt understöd så att skattebefrielse
även kan omfatta fadderåtaganden;

1974:1236 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
angående införande av rätt för fysiska personer till begränsat avdrag vid
beskattningen för gåvor till bl. a. religiösa ändamål.

Övriga i motionen 1974:13 framställda yrkanden behandlar utskottet i
andra sammanhang.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 10

SkU 1974:10

Avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål

Gällande bestämmelser

Vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §
kommunalskattelagen (1928:370) från intäkterna avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Avdrag får därvid inte göras för den skattskyldiges levnadskostnader och
därtill hänförliga utgifter.

Enligt 2 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt äger
ovannämnda bestämmelser även tillämpning vid den statliga inkomsttaxeringen.

Frågans tidigare behandling

Frågan om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för gåvor till allmännyttiga
ändamål har tidigare upprepade gånger varit föremål för
riksdagens behandling. Genom beslut vid 1938, 1939, 1941 och 1942 års
riksdagar föreskrevs sålunda, att skattskyldig skulle äga rätt att vid
taxering visst år enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åtnjuta avdrag för gåvor till luftvärnet och sjövärnskåren. Denna
avdragsrätt tillämpades senast vid 1943 års taxering.

Genom beslut av 1943 års riksdag bemyndigades vidare Kungl. Maj :t
medge, att skattskyldig vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1944 och 1945 fick åtnjuta avdrag för penninggåvor till
internationellt hjälparbete för lindrande av nöd bland civilbefolkningen i
krigshärjade länder. Avdrag medgavs endast om gåvobeloppet uppgick till
minst 1 000 kr.

De sålunda gjorda medgivandena har föranletts av särskilda förhållanden
och har varit till tiden begränsade. Vid varje tillfälle, då fråga om
sådan avdragsrätt varit under bedömande, har av bevillningsutskottet
uttalats, att bestämmelser av detta slag innebar en uppenbar avvikelse
från de principer som låg till grund för gällande lagstiftning. Därvid har
utskottet framhållit, att främjandet av behjärtansvärda eller eljest
allmännyttiga ändamål inte borde ske i form av lättnader vid beskattningen
utan genom direkta bidrag från statens sida.

I ett den 20 december 1956 avgivet betänkande med förslag till
bestämmelser om avdragsrätt och skatteplikt för periodiskt understöd
samt om avdragsrätt för studieunderstöd, m. m., har skattelagssakkunniga
behandlat frågan om avdrag för periodiskt understöd och gåvor till
allmännyttiga ändamål. De sakkunniga har därvid framhållit, att enbart
den omständigheten att ändamålen är behjärtansvärda och att institutionerna
behöver stöd ej utgör skäl för avdragsrätt vid beskattningen. Det
kan vid förutsättningslöst övervägande befinnas lämpligare att understöd
ges i annan form, om understöd från det allmännas sida över huvud taget
anses böra ifrågakomma.

Efter att ha anfört en rad invändningar mot en utvidgad avdragsrätt

SkU 1974:10

har de sakkunniga inte ansett sig kunna förorda en självständig
avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål. De sakkunniga har
emellertid även framkastat tanken att - om det skulle befinnas angeläget
att vid beskattningen hänsyn i någon form tas till skattskyldigs utgifter av
den beskaffenhet, varom här är fråga — en annan utväg än att tillskapa en
särskild avdragsform skulle tillgripas. Enklast kunde detta ske genom att
bestämmelserna om det nuvarande avdraget för försäkringspremier o. d.
ändrades så, att avdragsrätten omfattade även avgifter eller bidrag till
vissa andra ändamål än försäkringar. Avdragsrätten skulle därvid såsom
nu vara begränsad till vissa maximibelopp. Åtskilliga avgifter och bidrag
till allmännyttiga ändamål eller till sammanslutningar hade från social
synpunkt ett värde, som kunde jämföras med försäkringsverksamhetens,
och det kunde därför icke anses föreligga avgörande principiella skäl mot
att skattskyldig medgavs en friare valrätt i fråga om utnyttjandet av
ifrågavarande av sociala skäl betingade avdrag.

Motioner rörande avdrag vid beskattningen för bidrag till humanitära,
litterära, religiösa, vetenskapliga eller eljest uppenbart allmännyttiga
ändamål har därefter flera gånger varit föremål för riksdagens uppmärksamhet,
bl. a. åren 1961 och 1964—1973. I sitt av riksdagen godkända
betänkande Bell 1970:13 framhöll bevillningsutskottet att införandet av
en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål skulle innebära en
avvikelse från grundläggande principer i skattelagstiftningen och att det
skulle vara förenat med betydande svårigheter att åstadkomma en för det
praktiska taxeringsarbetet lämplig avgränsning av de ändamål som
motiverade en avdragsrätt vid taxeringen. Utskottet vidhöll sin tidigare
uttalade uppfattning att främjandet av allmännyttiga och liknande
ändamål borde ske genom direkta bidrag av allmänna medel och inte
genom lättnader vid beskattningen.

1 sina av riksdagen i berörda hänseende godkända betänkanden SkU
1973:14 och 1973:68 fann skatteutskottet inte anledning frånträda
riksdagens tidigare intagna ståndpunkt i frågan.

Avdrag vid inkomstbeskattningen för periodiskt understöd till fadderbarn
i u-land

Gällande bestämmelser

Enligt 46 § kommunalskattelagen och punkt 5 av anvisningarna till
46 § samma lag får skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret, i hemortskommunen åtnjuta avdrag för bl. a. periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras
av från inkomsten av särskild förvärvskälla, dock att avdrag inte får ske
för vad som utgått till person, tillhörande givarens hushåll, och ej heller
om understödet inte utgjort skadestånd, för vad som utgått till mottagare
under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad. I 31 § och
32 § 1 mom. samma lag stadgas, att till intäkt hänförs periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, såvida givaren enligt

SkU 1974:10

bl. a. punkt 5 av anvisningarna till 46 § är berättigad till avdrag därför.
Intet hindrar att avdrag medges för periodiskt understöd med högst
5 000 kr. till person, som på grund av bosättning utomlands inte är här i
riket skattskyldig för det mottagna beloppet. I rättspraxis har emellertid i
sådana fall stora krav uppställts på bevisningen om avdragets behörighet
och storlek.

Samma bestämmelser med avseende på avdragsrätt och skattskyldighet
för periodiskt understöd gäller jämväl enligt 2 § och 4 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga beskattningen.

Frågans tidigare behandling

Frågan om avdrag för periodiskt understöd till fadderbarn i u-land
aktualiserades i motioner vid 1968 års riksdag. 1 sitt av riksdagen
godkända betänkande BeU 1968:29 framhöll bevillningsutskottet, att ett
bifall till motionärernas förslag skulle innebära att man på en omväg
införde rätt till avdrag för gåvor till ett visst, i och för sig behjärtansvärt
ändamål. På grund härav avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

I sina av riksdagen i detta hänseende godkända betänkanden SkU
1972:34 och 1973:68 intog skatteutskottet samma ståndpunkt.

Utskottet

I flertalet av de motioner, som utskottet behandlar i detta betänkande,
begärs utredning av frågan om införande av rätt till avdrag vid
inkomsttaxeringen för gåvor till u-hjälp och till religiösa, humanitära,
kulturella, vetenskapliga eller eljest allmännyttiga ändamål. Enligt motionerna
1974:75, 1974:946 och 1974:1236 bör rätt till avdrag för sådana
gåvor medges vid såväl den statliga som den kommunala taxeringen,
medan avdragsrätten enligt motionen 1974:13 bör begränsas till den
statliga taxeringen. Motionärerna i motionerna 1974:13, 1974:946 och
1974:1236 anser att rätten till avdrag bör vara maximerad och endast
tillkomma fysiska personer.

Det torde inte råda några delade meningar om nyttan och värdet av
det arbete som utförs såväl inom som utom landet av folkrörelserna och
andra ideella organisationer. Dessa organisationer utgör ett värdefullt
komplement till samhällets egna institutioner och det måste därför anses
vara ett allmänt intresse att de erhåller tillräckliga ekonomiska resurser
för sin verksamhet och för sina insatser på olika områden.

I den politiska debatten har gjorts gällande att samhällets stöd till de
ideella organisationerna bör ges uteslutande i form av statliga bidrag och
inte genom beredande av förmåner vid beskattningen. Häremot har
invänts att ett system med avdragsrätt vid beskattningen för enskilda
bidrag i kombination med statliga anslag är en bättre och smidigare väg
att tillgodose de ideella organisationernas intressen.

Utskottet skall inte här närmare diskutera för- och nackdelar med

SkU1974:10

olika former av stöd till de ideella organisationerna. Med anledning av vad
som anförts i motionerna vill utskottet emellertid erinra om att anslaget
för bidrag till trossamfund i årets statsverksproposition (Bilaga 10 s. 101)
föreslås höjt från 5 till 10 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och att både
kristna och icke kristna trossamfund skall kunna få bidrag i fortsättningen.
I statsverkspropositionen (Bilaga 5 s. 13) föreslås vidare att de
samlade anslagen för internationellt utvecklingsarbete för budgetåret
1974/75 tills vidare skall ökas med ca 35 procent till 2 100 milj. kr.

Härutöver vill utskottet fästa uppmärksamheten på att en arbetsgrupp
inom statens ungdomsråd i slutet av förra året lade fram ett förslag till ny
utformning och förstärkning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet. Avsikten är att ungdomsrådet efter
remissbehandling av betänkandet under våren 1974 till Kungl. Majit skall
överlämna ett förslag till nya regler för det statliga stödet. Även på
beskattningsområdet pågår vissa utredningar, som berör de ideella
organisationerna. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas
föreningsskatteutredningen, som har i uppdrag att verkställa en översyn
av gällande beskattningsregler rörande ideella föreningar, slutföra sitt
arbete under innevarande år. Utskottet har tidigare (SkU 1973:19 och
1973:21) framhållit, att 1972 års skatteutredning vid sina fortsatta
överväganden rörande skattesystemets framtida utformning avser att ta
upp avdragssystemet till allsidig bedömning i sitt större sammanhang.

Avsikten med yrkandena i motionerna om införande av avdragsrätt för
gåvor till allmännyttiga ändamål är givetvis att tillföra folkrörelserna och
andra ideella organisationer ökade ekonomiska resurser för deras verksamhet.
Av vad ovan anförts framgår att man från statsmakternas sida på
olika sätt eftersträvar att tillgodose organisationernas i och för sig
berättigade krav på ökat samhällsstöd. I avvaktan på resultatet av
pågående utredningsarbete och med hänsyn till att 1972 års skatteutredning
måste förutsättas pröva behovet av avdrag av det slag, som
motionärerna föreslår, avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:13, i
denna del, och till motionerna 1974:75, 1974:946 och 1974:1236.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1974:1226,
vari begärs skyndsamt förslag om rätt till avdrag för periodiskt understöd
med anledning av fadderåtagande i u-länderna.

Ett motsvarande yrkande prövades vid föregående års höstriksdag
(SkU 1973:68) och avvisades bl. a. med hänvisning till att en sådan
avdragsrätt skulle innebära ett avsteg från principen att avdrag inte
medges för understöd till annans undervisning eller uppfostran. I samma
betänkande framhöll utskottet vidare att det ankommer på 1972 års
skatteutredning att ta ställning till de ändringar av bestämmelserna om
avdrag för periodiskt understöd som kan vara erforderliga. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet också bifall till motionen 1974:1226.

SkU 1974:10

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1974:13, i vad den behandlas i detta betänkande,

2. motionen 1974:75,

3. motionen 1974:946,

4. motionen 1974:1226,

5. motionen 1974:1236.

Stockholm den 19 mars 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Johansson i
Jönköping (s), Mundebo (fp), Carlstein (s), Josefson (c), Wikner (s),
Nilsson i Trobro (m), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark
(s), herrar Hallenius (c), Lundgren (s), Boström (s) och Olsson i Järvsö
(c).

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp), Josefson (c), Nilsson i
Trobro (m), Sundkvist (c), Hallenius (c) och Olsson i Järvsö (c), vilka
ansett

dels att de avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”Avsikten med” och slutar med ”motionen 1974:1226” bort ha följande
lydelse:

Syftet med yrkandena i motionerna om införande av avdragsrätt för
gåvor till allmännyttiga ändamål är att tillföra folkrörelserna och andra
ideella organisationer ekonomiska resurser för deras verksamhet. Det
arbete som dessa organisationer utför är väl värt samhällets stöd.
Avdragsrätt vid beskattningen för enskilda bidrag kan vara ett värdefullt
komplement till statliga bidrag. En sådan avdragsrätt finns också i en rad
andra länder. En offentlig utredning bör få i uppdrag att granska skälen
för och emot avdragsrätt och att överväga den närmare utformningen av
en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa ändamål
samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller
eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål. Utskottet anser — under
åberopande av innehållet i motionerna 1974:13, 1974:75, 1974:946,
1974:1226 och 1974:1236 — att riksdagen bör hemställa om sådan
utredning.

SkU1974:10

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:13, 1974:75,
1974:946, 1974:1226 och 1974:1236 hos Kungl. Maj:t begär
utredning om införande av rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen
för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp
och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest
uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

GOTAB 74 7200 S Stockholm 1974