Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 5 år 1974 SfU 1974:5

Nr 5

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av dels propositionen
1974:1 i vad avser visst anslag för budgetåret 1974/75 till allmän
försäkring m. m., dels propositionen 1974:15 med förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring jämte motioner.

Propositionen 1974:1

I propositionen 1974:1 bilaga 7, litt. C 3, har Kungl. Maj:t (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukförsäkringen för
föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
355 000 000 kr.

Propositionen 1974:15

I propositionen 1974:15 har Kungl. Maj:t (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

I propositionen läggs fram förslag till de lagändringar som behövs för
genomförande av en förlängning av ersättningstiden för föräldrapenning i
samband med barns födelse från sex till sju månader. De nya bestämmelserna
avses träda i kraft den 1 januari 1975.

Propositionen innehåller dessutom förslag om ett tillägg till de
övergångsbestämmelser som gäller för föräldraförsäkringen.
Författningsförslagen är av följande lydelse:

1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 5

SfU 1974:5

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 3 kap. 13 och 14 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Moder äger rätt till föräldrapenning tidigast från och med den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För
tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del
ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning. Moder äger
dock rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter
förlossningsdagen även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under
högst etthundraåttio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får
utgå längst till etthundraåttionde
dagen efter den då barnet fötts
eller, då föräldrarna till följd av
barnets sjukdom under viss del av
denna tid varit förhindrade att
vårda barnet, däremot svarande
längre tid, dock längst till tvåhundrafyrtionde
dagen efter barnets
födelse.

Föräldrapenning utgår under
högst tvåhundratio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får
utgå längst till tvåhundrationde
dagen efter den då barnet fötts
eller, då föräldrarna till följd av
barnets sjukdom under viss del av
denna tid varit förhindrade att
vårda barnet, däremot svarande
längre tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter barnets
födelse.

I fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 § första och
andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej utgå
i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. Utan
hinder härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda föräldrarna för
samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

14 §

Fosterföräldrar likställas vid tillämpningen av bestämmelserna om
föräldrapenning med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid adoptivföräldrar utgår ej för tid

1 Lagen omtryckt 1973:908.

SfU 1974:5

Nuvarande lydelse

innan de fått barnet i sin vård och
får utgå längst till tvåhundrafyrtionde
dagen efter den då barnet
fötts.

Föreslagen lydelse

innan de fått barnet i sin vård och
får utgå längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter den då barnet
fötts.

I den mån föräldrapenning ej utgått till dem enligt bestämmelserna i
13 § äga adoptivföräldrar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej
fyllt tio år i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu
dagar. Detsamma skall gälla fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att
adoptera det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas i fall då
barnet fötts den 1 juli 1974 eller senare. Skulle enligt äldre bestämmelser
föräldrapenning i särskilt fall upphöra före utgången av år 1974, får de
nya bestämmelserna tillämpas utan hinder av att lagen ej trätt i kraft.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom förordnas att punkten 3 övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. Har kvinna i anledning av barnsbörd uppburit moderskapspenning
eller förskott därå, skall från föräldrapenning som utgår i anledning av
barnets födelse avräknas ett belopp av sex kronor för dag.

Med försäkring för sjukpenning
överstigande garantinivån avses vid
tillämpning av de nya bestämmelserna
i 3 kap. 12 §, såvitt gäller tid
före lagens ikraftträdande, placering
i sjukpenningklass som medfört
rätt till tilläggssjukpenning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SfU 1974:5

Motionerna

I den med anledning av propositionen 1974:15 väckta motionen
1974:1597 av herr Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen

1. antar följande

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 3 kap. 13 och 14 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Kungl. May.ts förslag

Motionärernas förslag

3 kap.
13 §

Moder äger sin vård.

Föräldrapenning utgår under
högst tvåhundratio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får utgå
längst till tvåhundrationde dagen
efter den då barnet fötts eller, då
föräldrarna till följd av barnets
sjukdom under viss del av denna
tid varit förhindrade att vårda
barnet, däremot svarande längre
tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter barnets födelse.

I fråga av barnet

Föräldrapenning utgår under
högst tvåhundrafyrtio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får
utgå längst till tvåhundra fyrtionde
dagen efter den då barnet fötts
eller, då föräldrarna till följd av
barnets sjukdom under viss del av
denna tid varit förhindrade att
vårda barnet, däremot svarande
längre tid, dock längst till trehundrade
dagen efter barnets födelse.

Fosterföräldrar likställas —
Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för
tid innan de fått barnet i sin vård
och får utgå längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter den då barnet
fötts.

14 §

- med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för
tid innan de fått barnet i sin vård
och får utgå längst till trehundrade
dagen efter den då barnet
fötts.

I den

adoptera det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas i fall då
barnet fötts den 1 juli 1974 eller senare. Skulle enligt äldre bestämmelser
föräldrapenning i särskilt fall upphöra före utgången av år
1974, får de nya bestämmelserna tillämpas utan hinder av att lagen ej
trätt i kraft.

SfU 1974:5

2. till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 380 000 000 kr.

Vid riksdagens början har väckts följande motioner, nämligen

motionen 1974:26 av herr Henmark (fp) vari hemställs att 20 kap. 2 §
andra stycket lagen om allmän försäkring erhåller sådan lydelse ätt vid
tillämpning av 9 kap. 4 § med förälder jämställs fosterförälder;

motionen 1974:27 av herrar Henmark (fp) och Romanus (fp) vari
hemställs att riksdagen

1. beslutar att vid adoptering av barn under 7 år föräldrapenning skall
utgå till adoptivföräldrar under samma tid som vid biologiskt föräldraskap,
räknat från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet,

2. hos Kungl. Maj:t begär utredning rörande ekonomiskt stöd till
adoptivföräldrar för kostnader i samband med adoptions genomförande;

motionen 1974:207 av fru Marklund (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om initiativ i syfte att uppnå en snar översyn
av de nu gällande bestämmelserna för utbetalning av vårdbidrag så att
påtalade tröskeleffekter elimineras samt förslag om kompensation till
kommunerna för merkostnader i samband med bidrag till fosterföräldrar
för vård av handikappat barn;

motionen 1974:669 av fröken Andersson (c) och fru Olsson i Hölö (c)
vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att föräldrapenning skall utgå under sammanlagt tolv månader till
endera av föräldrarna, dock att där båda föräldrarna förvärvsarbetar ingen
av dem ensam får uppbära föräldrapenning mer än åtta månader,

2. att anställningsskyddet för förälder utsträcks till åtta månader;

motionen 1974:670 av herrar Carlshamre (m) och Ringaby (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att lagen om allmän försäkring ändras så
att rätten till föräldrapenning medges alla svenska medborgare som bor i
Sverige oavsett bosättningstidens längd;

motionen 1974:680 av herr Lindkvist (s) vari hemställs att den nyligen
tillsatta kommittén med uppgift att utreda vissa frågor inom föräldraförsäkringen
m. m. får riksdagens uppdrag att skyndsamt utreda frågan om
jämställdhet mellan biologiska föräldrar och adoptivföräldrar när det
gäller rätten till föräldrapenning vid adoption och fosterhemsplacering;

motionen 1974:684 av herrar Nilsson i Trobro (m) och Komstedt (m)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag syftande till vidgad ersättning för de kostnader som uppstår vid
besök hos såväl anhöriga barn som åldringar vilka vårdas på sjukhus resp.
åldringsvårdsinstitutioner förhållandevis långt från hemorten, i enlighet
med vad i motionen anförts;

motionen 1974:691 av herr Ringaby m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att utredningen angående vissa frågor

1 * Riksdagen 1974. 11 samt. Nr 5

SfU 1974:5

inom föräldraförsäkringen, m. m. genom tilläggsdirektiv anmodas att med
förtur granska erfarenheterna av vårdbidraget och framlägga förslag av
sådan innebörd att vårdbidraget får ett större värde för sådana familjer
där bidraget nu reduceras till följd av beskattning;

motionen 1974:692 av herr Romanus m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring ges följande
lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Moder äger sin vård.

I fråga av barnet.

2. beslutar om sådan ändring av 3 kap. 12 § lagen om allmän
försäkring att hemvändande utlandssvenskar ges möjlighet att erhålla
föräldrapenning även om de återvänt till Sverige senare än 180 dagar före
barnets födelse eller beräknad tid för denna samt att vederbörande
utskott utarbetar erforderlig lagtext för denna ändring,

3. hos Kungl. Maj:t hemställer att den tillsatta utredningen angående
vissa frågor inom föräldraförsäkringen ges i uppdrag att, i samband med
prövning av frågan om förlängning av tiden för föräldrapenning, också
överväga frågan om sådana regler att männen stimuleras att utnyttja
rätten till ledighet, i enlighet med vad som anförs i motionen;

motionen 1974:988 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson
i Örebro (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en
skyndsam översyn av 3 kap. 12 § andra stycket lagen om allmän
försäkring i syfte att jämställa hemvändande utlandssvenskar med andra
svenska medborgare i vad gäller möjligheterna att erhålla föräldrapenning;

motionen 1974:1295 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj :t begär utredning

1. angående en särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med
vårduppgifter enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. angående vårdnadsbidrag till personer som vårdar sjuka och/eller
äldre anhöriga i hemmet;

SfU 1974:5

motionen 1974:1308 av fru Sundberg (m) och herr Jonsson i Alingsås
(fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att föräldrapenning
till adoptivföräldrar utgår under samma tid som för andra
föräldrar och att tiden räknas från dagen för barnets ankomst till
adoptivhemmet, om barnet är under sju år.

Utskottets yttrande

Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:47, SfU 1973:19)
vidtogs betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till
barnfamiljer, särskilt i samband med barns födelse och vid vård av sjukt
barn. Riksdagsbeslutet innebar i korthet bl. a. följande.

Moderskapsförsäkringen ersattes av en föräldraförsäkring med en
garantinivå på 25 kr. per dag under en tid av högst 180 dagar i anslutning
till barnets födelse. Till försäkrad som under 270 dagar närmast före
barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna varit eller
skulle ha varit försäkrad för högre sjukpenning än garantinivån utgår
föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 %
av inkomsten. Föräldrapenning kan utgå tidigast fr. o. m. den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst till
180:e dagen efter födelsen. Om föräldrarna till följd av barnets sjukdom
varit förhindrade att vårda barnet under viss del av denna tid kan
föräldrapenning utgå längst till 240 :e dagen efter barnets födelse. Även i
detta fall gäller emellertid att antalet dagar då föräldrapenning högst kan
utgå är 180. För tiden efter barnets födelse får föräldrarna själva avgöra
vem av dem som skall stanna hemma och vårda barnet och därvid
uppbära föräldrapenning. Föräldrapenningen är liksom sjukpenningen att
anse som skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

Vårdbidrag för svårt handikappade barn utgick tidigare med 60 % av
basbeloppet och var undantaget från skatteplikt. År 1973 höjdes bidraget
till belopp motsvarande förtidspension inom folkpensioneringen, inklusive
pensionstillskott. I likhet med föräldrapenningen utgör vårdbidraget
numera skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.

I propositionen 1974:15 föreslås att ersättningstiden för föräldrapenning
förlängs från 180 till 210 dagar sammanlagt för båda föräldrarna
och att i enlighet därmed rätten att disponera föräldrapenningen
utsträcks till 270:e dagen efter barnets födelse.

Motionärerna i motionerna 1974:669 av fröken Andersson och fru
Olsson i Hölö samt 1974:692 av herr Romanus m. fl. anser att
ersättningstiden bör förlängas till sammanlagt 12 månader. Om båda
föräldrarna förvärvsarbetar bör dock enligt motionärernas mening
ingen av föräldrarna ensam få uppbära föräldrapenning mer än åtta
månader. I motionen 1974:669 yrkas också att anställningsskyddet
utsträcks till åtta månader, medan motionärerna i motionen 1974:692
anser att rätten att disponera föräldrapenningen i de fall föräldrarna till
följd av barnets sjukdom varit förhindrade att ha barnet i sin vård bör
gälla utan tidsbegränsning. I motionen 1973:1597 av herr Carlshamre

SfU 1974:5

m. fl. yrkas att ersättningstiden förlängs till 240 dagar och att rätten att
disponera föräldrapenning skall gälla till 300:e dagen efter barnets
födelse. 1 enlighet härmed yrkas att förslagsanslaget till Bidrag till
sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1974/75 räknas
upp från i propositionen 1974:1 angivna 355 milj. kr. till 380 milj. kr.

Frågan om ersättningstid för föräldrapenning och om anställningsskydd
i samband med barns födelse prövades av socialförsäkringsutskottet
förra året i samband med behandlingen av propositionen
1973:47, som innehöll förslaget till de nya bestämmelserna. Med
anledning av motionsyrkanden om en förlängning av ersättningstiden
hänvisade utskottet till att familjepolitiska kommittén, som ingående
prövat denna fråga, föreslagit ett treårsprogram för utbyggnad av
familjestödet, innefattande bl. a. en förlängning av ersättningstiden till
åtta månader, och att flera av de remissinstanser som yttrat sig över
kommitténs förslag förordat eller ifrågasatt en förlängning av tiden till 12
månader. Utskottet ansåg sig emellertid inte kunna förorda omedelbar
lagstiftning om en längre ersättningstid än sex månader och åberopade till
stöd härför att en förlängning av ersättningstiden från sex till åtta
månader kunde beräknas öka sjukförsäkringens kostnader med drygt 300
milj. kr. om året. Vissa av de nackdelar som var förbundna med
180-dagarsgränsen fick enligt utskottets mening anses eliminerade med
den möjlighet till förskjutning av ersättningstiden med 60 dagar som
förslaget innebar. Utskottet förutsatte dock att Kungl. Maj:t vid det
fortsatta reformarbetet skulle komma att beakta sådana fall där modern
av arbetsmarknads- eller hälsoskäl måste avbryta sitt förvärvsarbete
tidigare än strax före barnets födelse.

Chefen för socialdepartementet har i januari 1974 tillkallat en
utredning för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen. Utredningen,
som skall göra en första sammanställning och bedömning av
erfarenheterna av de nya bestämmelserna om bl. a. föräldrapenning och
vårdbidrag, har enligt sina direktiv att — med utgångspunkt i familjepolitiska
kommitténs förslag - närmare pröva frågan om ersättningstidens
längd och därvid undersöka möjligheterna att förlänga ersättningstiden på
ett sådant sätt att försäkringen underlättar för förälder att ha anställning
med reducerad arbetstid under en viss period efter det rätt till hel
föräldrapenning upphört. Utredningen skall också pröva möjligheterna
att erhålla sådan anställning liksom återverkningarna av ett system med
reducerad arbetstid på småbarnsföräldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

I propositionen föreslås en förlängning med 30 dagar av den tid
varunder föräldrapenning högst kan utgå och en motsvarande förskjutning
i tiden av rätten att disponera föräldrapenning. Av uttalande i årets
statsverksproposition framgår att kostnaderna för denna utbyggnad av
föräldraförsäkringen kan beräknas uppgå till 155 milj. kr. för helt år och
att kostnaderna för föräldrapenningen under år 1975 kan uppskattas till
totalt 1 140 milj. kr. Mot bakgrund härav och med hänsyn till andra
angelägna reformkrav inom den allmänna försäkringen är utskottet för

SfU 1974:5

närvarande inte berett att medverka till en ytterligare förlängning vare sig
av ersättningstiden för föräldrapenning eller av den tid varunder
föräldrapenning kan disponeras. Utskottet biträder alltså förslaget i
propositionen och vill uttala sin tillfredsställelse över att en särskild
utredning redan nu fått i uppdrag att utvärdera erfarenheterna av den nya
försäkringen. Av det tidigare anförda framgår att direktiven givits en
avfattning som ger utredningen möjlighet att pröva frågan om föräldraförsäkringens
utformning i hela dess vidd och med beaktande av sådana
synpunkter som framförts i motionerna. Vad särskilt angår den i
motionen 1973:669 aktualiserade frågan om anställningsskydd i samband
med barnsbörd vill utskottet erinra om att riksdagen, i samband med att
de nya bestämmelserna om föräldraförsäkring antogs, som sin mening
uttalade (jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden och den tid då anställningsskydd
åtnjöts lämpligen borde sammanfalla. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:669, 1974:692 och
1974:1597, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

Adoptiv- och fosterföräldrar är efter 1973 års riksdagsbeslut jämställda
med biologiska föräldrar. De är alltså i samma mån som dessa föräldrar
berättigade till föräldrapenning. Genom att föräldrapenning kan utgå
längst till tvåhundrafyrtionde dagen efter barnets födelse är emellertid
adoptiv- och fosterföräldrar, som tar emot barn i adoptionssyfte, i
princip betagna möjligheten att erhålla föräldrapenning i sådana fall då
barnet är åtta månader eller äldre. För att även i dessa fall underlätta
barnets anpassning till dess nya miljö har införts en rätt för föräldrarna
att uppbära föräldrapenning under högst 20 dagar sammanlagt. Ersättningsrätten
gäller under förutsättning att barnet inte fyllt tio år.

Förslaget i propositionen 1974:15 innebär att ersättningstiden förlängs
till 210 dagar och att rätten att disponera föräldrapenning, skall
gälla till 270 :e dagen efter barnets födelse.

Motionerna 1974:27 av herrar Henmark och Romanus, 1974:680
av herr Lindkvist och 1974:1308 av fru Sundberg och herr Jonsson i
Alingsås syftar alla till att ersättningstiden i fråga om föräldrapenning
för barn som tas emot i adoptionssyfte skall kunna räknas från
dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet. Motionärerna i
motionerna 1974:27 och 1974:1308 anser att en sådan rätt till
föräldrapenning alltid bör föreligga då barnet är under sju år, medan
motionen 1974:680 innehåller yrkande av innebörd att den nya
utredningen angående vissa frågor inom föräldraförsäkringen bör erhålla
uppdrag att skyndsamt utreda frågan om jämställdhet mellan biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar i fråga om rätten till föräldrapenning. Herr
Carlshamre yrkar i motionen 1974:1597, i enlighet med sitt yrkande om
förlängning av ersättningstiden till 240 dagar, att även adoptivföräldrar
skall kunna disponera föräldrapenningen till 300:e dagen efter barnets
födelse. 1 motionen 1974:27 yrkas också utredning av frågan om
ekonomiskt stöd till adoptivföräldrar i samband med adoptions genomförande.

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att

SfU 1974:5

socialförsäkringsutskottet förra året — vid behandling av liknande
motionsyrkanden - i sitt av riksdagen godkända betänkande 1973:19
uttalade att det kunde finnas skäl för en längre ersättningstid än 20 dagar
men att en förlängning aktualiserade ersättningsfrågan i andra ömmande
fall där föräldrarna måste vara hemma för att ta hand om barn med
särskilda anpassningsproblem. Enligt utskottets mening borde frågan tas
upp till närmare prövning när erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas
tillämpning i praktiken. Mot bakgrund av dessa uttalanden och
med den utformning direktiven för den nya utredningen angående
föräldraförsäkringen erhållit kan det enligt utskottets mening förutsättas
att denna kommer att ägna frågan om rätten till föräldrapenning vid
adoption och fosterhemsplacering särskild uppmärksamhet. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionerna 1974:27, 1974:680, 1974:1308 och
1974:1597, sistnämnda motion i förevarande del.

För rätt till föräldrapenning gäller i princip att någon av föräldrarna
skall ha varit inskriven hos försäkringskassan under 180 dagar i följd
närmast före barnets födelse. Däremot ställs inget krav på svenskt
medborgarskap. Någon ändring i dessa bestämmelser föreslås inte i
propositionen 1974:15.

I motionerna 1974:670 av herrar Carlshamre och Ringaby, 1974:692
av herr Romanus m. fl. och 1974:988 av herrar Bengtsson i Göteborg och
Pettersson i Örebro framhåller motionärerna att det berörda kravet på
inskrivning hos försäkringskassa leder till att utlandssvenskar som flyttar
tillbaka till Sverige i samband med ett barns födelse går miste om
föräldrapenning. Detta anser motionärerna otillfredsställande. Enligt
deras uppfattning bör hemvändande utlandssvenskar vara jämställda med
svenska medborgare i fråga om rätten till föräldrapenning.

Kravet på viss tids inskrivning i försäkringskassa för rätt att uppbära
föräldrapenning har tillkommit för att motverka att föräldraförsäkringens
förmåner inte skall utnyttjas genom en tillfällig bosättning i landet. Av
principiella skäl och med hänsyn till de konventioner som Sverige ingått
med andra länder har det inte ansetts lämpligt att förmånligare regler
skall gälla för hemvändande svenskar än för andra länders medborgare.
Enligt utskottets mening kan i och för sig berättigade invändningar
knappast riktas mot en ordning som ger utlandssvenskarna en i viss mån
annan ställning i försäkringshänseende än svenska medborgare i Sverige.
Utskottet vill erinra om att en svensk som tar anställning utomlands
redan efter ett års vistelse där är befriad från svensk inkomstskatt på och
därmed från skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift för anställningsinkomsten,
och att denna regel gäller oavsett om vederbörande fortfarande
är bosatt i Sverige eller ej. En svensk som lämnar Sverige utan att
anmäla flyttning torde för övrigt i regel inte avföras ur den svenska
försäkringskassans register förrän ett år efter avresan.

Utskottet vill emellertid inte bestrida att kravet på 180-dagars
inskrivning i försäkringskassa i vissa undantagsfall kan leda till mindre
önskvärda resultat. Att för dessa fall skapa möjlighet att erhålla

SfU 1974:5

föräldrapenning genom en generell bestämmelse av den art som föreslås i
motionen 1974:670 kan enligt utskottets mening inte anses lämpligt. En
tänkbar lösning kan — som antytts i motionen 1974:692 — vara att införa
en möjlighet för utlandssvenskar att i särskilda fall erhålla dispens från
kravet på inskrivning i försäkringskassa. Utskottet, som i annat sammanhang
(SfU 1973:38) förordat att sjukförsäkringsreglerna ses över i syfte
att underlätta svenska medborgares arbete i u-länderna, anser sig med det
anförda böra föreslå att frågan om utlandssvenskars rätt till föräldrapenning
blir föremål för utredning. Detta torde kunna ske inom ramen
för hemvistsakkunnigas arbete eller i särskild ordning. Med det anförda
anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1974:670, 1974:988 och
1974:692, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer vårdbidrag försäkrad förälder
som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av
handikappat barn. Med förälder jämställs adoptivförälder samt den med
vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de
stadigvarande sammanbor. Fosterförälder äger däremot enligt de nya
bestämmelserna inte rätt att uppbära vårdbidrag. Vårdbidraget har höjts
från 60 % till 105 % av basbeloppet. Beräknat efter basbeloppet i januari
1974 uppgår vårdbidraget f. n. till 8 505 kr. Det utgör skattepliktig och
pensionsgrundande inkomst.

I motionen 1974:26 av herr Henmark yrkas att fosterförälder jämställs
med annan förälder i fråga om rätten till vårdbidrag. Fru Marklund m. fl.
yrkar i motionen 1974:207 att kommunerna kompenseras för merkostnader
som uppkommer i samband med att de utger bidrag till fosterföräldrar
för vård av handikappat barn. I samma motion hemställer motionärerna
om skyndsam översyn av bestämmelserna för utbetalning av vårdbidrag
i syfte att eliminera vissa tröskeleffekter till följd av att vårdbidraget
numera utgör skattepliktig intäkt. Ett liknande yrkande återfinns i
motionen 1974:691 av herr Ringaby m. fl. som anser att den nya
utredningen angående föräldraförsäkringen bör få i uppdrag att med
förtur granska erfarenheterna av vårdbidraget och framlägga förslag av
innebörd att vårdbidraget får ett större värde i sådana fall där det nu
reduceras till följd av beskattningen.

Vårdbidraget är avsett som ett grundläggande försörjningsstöd och
som en kompensation för att en av föräldrarna i regel måste avstå från
förvärvsinkomst för att vårda det handikappade barnet. I likhet med vad
som gäller i fråga om annan ersättning för utebliven inkomst har bidraget
gjorts skattepliktigt. En följd härav är att föräldern vid beskattningen är
berättigad till förvärvsavdrag. Den uppräkning av vårdbidragets belopp
som ägde rum 1973 var avsedd som en förstärkning av föräldrastödet.
Med hänsyn till avdragsmöjligheterna vid beskattningen och till att
inkomsten numera är pensionsgrundande kan enligt utskottets mening
förutsättas att bidraget i sin nya utformning för flertalet vårdnadshavare
innebär en förbättring i förhållande till tidigare utgående vårdbidrag.
Samtidigt vill utskottet inte bestrida att nuvarande skatte- och bidrags -

SfU 1974:5

regler kan medföra att vårdbidraget i vissa fall inte i skälig omfattning ger
kompensation för de särskilda kostnader som barnets omvårdnad medför.
Särskilt torde detta gälla i fråga om ensamstående vårdnadshavare som
för sin försörjning är beroende av förvärvsarbete.

Utskottet vill med anledning av utredningsyrkandena i motionen
1974:207 och 1974:691 upplysa om att riksförsäkringsverket inom kort
kommer att publicera ett betänkande med förslag till betydande
förbättringar av vårdbidraget. Enligt vad utskottet erfarit kommer
förslaget att beröra bl. a. frågan om möjligheten för vårdnadshavaren att
från vårdbidraget tillgodoräkna sig avdrag vid beskattningen för merkostnader
till följd av vården. På grund härav, och då den i motionerna
1974:207 och 1974:691 aktualiserade skattefrågan har anknytning också
till de förslag som kan väntas från skatteutredningen och pensionsålderskommittén,
är utskottet inte berett att biträda ifrågavarande utredningsyrkanden
i motionerna. Utskottet vill erinra om att det ankommer på
den nyligen tillsatta utredningen angående föräldraförsäkringen att göra
en första sammanställning och bedömning av de nya reglerna om
föräldraförsäkring. Enligt utskottets mening kan det förutsättas att
utredningen härvid också kommer att pröva erfarenheterna av vårdbidraget.

Vad härefter angår den i motionen 1974:207 aktualiserade kompensationen
till kommunerna för merkostnader i samband med bidrag till
fosterföräldrar bör enligt utskottets mening denna fråga prövas inom
ramen för kommunalekonomiska utredningens arbete. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 1974:207 även i denna del.

I fråga om yrkandet i motionen 1974:26 vill utskottet erinra om att
Kommunförbundet i skrivelser i oktober 1973 till barnavårdsnämnderna
och de sociala centralnämnderna uttalat att dessa för tiden efter den 1
januari 1974, dvs. den tidpunkt då de nya bestämmelserna om vårdbidrag
trädde i kraft, bör överväga en justering av ersättningen till fosterföräldrar
i de fall överenskommen ersättning för samhällsvård i enskilt hem
bestämts med hänsyn till det vårdbidragsbelopp som utgick före de nya
bestämmelsernas ikraftträdande. Enligt samma skrivelse bör i sådana fall,
då det kan antas att vårdbidrag utgår till handikappat fosterbarn som inte
är omhändertaget för samhällsvård, nämnderna vidtar erforderliga åtgärder.
Med hänsyn till dessa av Kommunförbundet utfärdade rekommendationer
är utskottet inte berett medverka till lagstiftningsyrkandet i
motionen 1974:26.

I motionerna 1974:684 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt samt
1974:1295 av fru Fraenkel m. fl. har framställts yrkanden som saknar
direkt samband med föräldraförsäkringen men som utskottet ansett
lämpligen böra behandlas i förevarande sammanhang. I motionen
1974:684 yrkas sålunda utredning i syfte att möjliggöra ersättning för
kostnader vid besök hos såväl anhöriga barn som åldringar vilka vårdas på
sjukhus resp. åldringsvårdsinstitutioner.

I fråga om detta yrkande vill utskottet erinra om att det av uttalande i

SfU 1974:5

propositionen 1974:47 med förslag till föräldraförsäkring framgår att
förälder som måste avstå från förvärvsarbete för att vistas hos barn på
sjukhus bör ha samma rätt till sjukpenning som förälder som vårdar barn
i hemmet. Detta innebär att en tvåförälderfamilj där båda makarna
förvärvsarbetar har rätt till föräldrapenning under sammanlagt tio dagar
på ett kalenderår för att vistas hos barn på sjukhus. På grund härav och
då utskottet inte kan anse det motiverat att inom socialförsäkringens ram
eller på annat sätt bidra till kostnader som uppkommer vid besök hos
äldre anhöriga på sjukhus avstyrker utskottet bifall till motionen
1974:684.

Genom den i den allmänna sjukförsäkringen ingående hemmamakeförsäkringen
är hemmamake vid sjukdom berättigad till sjukpenning med 8
kr. per dag. Till försäkringen anknyter en frivillig sjukpenningförsäkring,
varigenom den sammanlagda sjukpenningen kan uppgå till högst 20 kr.
per dag. Beloppet är skattefritt. Motionärerna i motionen 1974:1295
framhåller att vid hemmamakes sjukdom beloppet inte täcker kostnaderna
för de vårduppgifter denne eljest fullgör. Ett förbättrat skydd bör
därför ges inom sjukförsäkringen. Motionärerna begär att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående en särskild tilläggssjukpenning
för vårdarbetande med vårduppgifter. Motionärerna tar samtidigt
upp frågan om ersättning för vård av sjuka eller gamla anhöriga i hemmet
och hemställer i denna del om utredning angående vårdnadsbidrag till
personer med sådana vårduppgifter.

Storleken av sjukpenning till hemmamake har nyligen varit föremål
för riksdagens prövning i samband med behandlingen av propositionen
1973:46 med förslag till omläggning av sjukpenningförsäkringen. Socialförsäkringsutskottet
hade därvid att ta ställning till motioner om en
höjning av beloppen till hemmamake särskilt i sådana fall där det fanns
minderåriga barn. Utskottet framhöll därvid bl. a. (1973:21) att detta
spörsmål fick ses i samband med den av riksdagen vid ett flertal tillfällen
behandlade frågan om ATP-poäng för barnavårdande arbete i hemmet.
Utskottet pekade på svårigheterna att vid utformandet av en obligatorisk
sjukpenningförsäkring för hemmamakar skapa rättvisande regler i fråga
om ersättning för de skiftande kostnader som bortfallet av hemmamakes
insats förorsakade och framhöll också, att det skulle komma att bli
nödvändigt att lämna bidrag till försäkringen av statsmedel med hänsyn
till att avgifterna för många familjer skulle bli mycket betungande.
Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen och riksdagen biföll
utskottets hemställan.

Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att inta en annan
ståndpunkt i år än förra året. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är
berett medverka till att man inför ett särskilt vårdnadsbidrag till personer
som vårdar sjuka eller äldre anhöriga i hemmet avstyrker utskottet bifall
till motionen 1974:1295.

Mot den i propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen avseende
rätten till föräldrapenning över garantinivån eller de delar av propositio -

SfU 1974:5

nen som inte upptagits till särskild behandling har utskottet inte funnit
anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
(biologiska föräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del
och med avslag på motionerna 1974:669, 1974:692 och
1974:1597, samtliga i motsvarande del, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av nämnda författningsrum;

2. beträffande 3 kap. 14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
(adoptivföräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del
och med avslag på motionerna 1974:27 såvitt avser yrkandet
om omedelbar lagstiftning och motionen 1974:1597 i motsvarande
del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av
nämnda författningsrum;

3. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring;

4. beträffande föräldrars rätt till anställningsskydd i samband med
barnsbörd

att riksdagen avslår motionen 1974:669 i motsvarande del;

5. beträffande beräkning av ersättningstid vid adoption m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1974:680 och 1974:1308;

6. beträffande utredning angående ekonomiskt stöd till föräldrar i
samband med adoption

att riksdagen avslår motionen 1974:27 i motsvarande del;

7. beträffande utlandssvenskars rätt till föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1974:670 och 1974:988 samt
motionen 1974:692, den sistnämnda i motsvarande del,
samtliga i den mån de inte kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört;

8. beträffande jämställdhet mellan biologiska föräldrar och fosterföräldrar
i fråga om rätten till vårdbidrag

att riksdagen avslår motionen 1974:26;

9. beträffande kompensation till kommunerna

att riksdagen avslår motionen 1974:207 i motsvarande del;

SfU 1974:5

10. beträffande översyn av bestämmelserna om vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1974:691 och 1974:207, den
sistnämnda i motsvarande del;

11. beträffande anslag till föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 i denna del
och med avslag på motionen 1974:1597 i motsvarande del till
Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 355 000 000
kr.;

12. beträffande kostnader för besök hos anhöriga på sjukhus

att riksdagen avslår motionen 1974:684;

13. beträffande särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med
vårduppgifter m. m.

att riksdagen avslår motionen 1974:1295.

Stockholm den 21 februari 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Karlsson i Ronneby
(s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp),
Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m), Nilsson i
Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk),
Nilsson i Norrköping (s), Andersson i Edsbro (c) och Wachtmeister i
Staffanstorp (m).

Reservationer och särskilda yttranden

beträffande 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (biologiska
föräldrars och med dem jämställdas rätt till föräldrapenning)

1. Reservation av herr Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c) och herr
Olsson i Stockholm (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”1
propositionen” och slutar på s. 9 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna utvidgningen
av rätten att disponera föräldrapenning helt otillräcklig för att
tillgodose föräldrarnas berättigade krav på att komma i åtnjutande av
nämnda förmån bl. a. i sådana fall då föräldrar tvingas ha sitt nyfödda
barn på sjukhus mer än två månader efter födelsen. Behovet av samvaro
mellan föräldrar och barn minskar uppenbarligen inte därför att barnet
måste tillbringa de första månaderna av sitt liv på sjukhus. Begränsningsregeln
måste särskilt i sådana fall te sig stötande för föräldrarna.

SfU 1974:5

Utskottet finner det inte minst från rättvisesynpunkt angeläget att
föräldrar som inte har samma möjlighet som andra att vårda och vara
tillsammans med sitt barn under dess första tid bereds möjlighet att —
med bibehållen rätt till föräldrapenning — vara tillsammans med barnet
när det kommer hem från sjukhuset. Enligt utskottets uppfattning fyller
den ifrågavarande begränsningsregeln inte någon påtaglig funktion. Det
torde inte vara ofta förekommande att ett barn vistas två eller flera
månader på sjukhus efter födelsen, och risken för missbruk — om
bestämmelsen slopas — torde vara minimal. Med hänsyn härtill och då ett
avskaffande av begränsningsregeln inte torde medföra någon nämnvärd
utgiftsökning för försäkringen anser utskottet sig böra biträda yrkandet i
motionen 1974:692 att begränsningsregeln i 3 kap. 13 § skall utgå.
Utskottet är däremot inte berett att medverka till en omedelbar
förlängning av den tid varunder föräldrapenning högst kan utgå. Vad
särskilt angår den i motionen 1974:669 aktualiserade frågan om
anställningsskydd i samband med barnsbörd vill utskottet erinra om att
riksdagen, i samband med att de nya bestämmelserna om föräldrapenning
antogs, som sin mening uttalade (jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden
och den tid då anställningsskydd åtnjöts lämpligen borde sammanfalla.
dels ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1974:15 i denna
del, med bifall till motionen 1974:692 och med avslag på
motionerna 1974:669 och 1974:1597, samtliga i motsvarande
del, antar följande såsom motionärernas förslag betecknade
lydelse av 3 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring: -

Kungl. Maj:ts förslag Motionärernas förslag

3 kap.

13 §

Moder äger

Föräldrapenning utgår under
högst tvåhundratio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får utgå
längst till tvåhundrationde dagen
efter den då barnet fötts eller, då
föräldrarna till följd av barnets
sjukdom under viss del av denna
tid varit förhindrade att vårda
barnet, däremot svarande längre
tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter barnets födelse.

1 fråga denna lag.

Föräldrapenning utgår

sin vård.

Föräldrapenning utgår under
högst tvåhundratio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får utgå
längst till tvåhundrationde dagen
efter den då barnet fötts eller, då
föräldrarna till följd av barnets
sjukdom under viss del av denna
tid varit förhindrade att vårda
barnet, däremot svarande längre
tid.

av barnet.

SOI 1974:5

2. Reservation av herrar Fridolfsson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp
(m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”1
propositionen” och slutar på s. 9 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna utvidgningen
av ersättningstiden inte till fyllest. Om en kvinna — på grund av
arten av sitt arbete eller av andra skäl — utnyttjar sin rätt till
föräldrapenning redan två eller tre månader före nedkomsten kommer
hon, redan när barnet hunnit bli 4—5 månader gammalt, att stå utan
föräldrapenning. Enligt utskottets uppfattning bör föräldrarnas rätt att
vårda och vara tillsammans med barnet under den första tiden av dess
levnad väga mycket tungt när man bedömer ersättningstidens längd.
Familjepolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande att rätt till
ersättning skulle föreligga för en tid av åtta månader. Syftet med
förslaget var att man skulle fylla ut det glapprum som kunde uppstå
mellan ersättningstidens slut och den tidpunkt då barnet uppnådde sex
månaders ålder. Vid remissbehandlingen av detta förslag tillstyrktes det
av bl. a. LO, och ett flertal remissinstanser menade att en ersättningstid
om tolv månader skulle vara mera realistisk. Mot bakgrund härav anser
utskottet sig böra föreslå att ersättningstiden förlängs till 240 dagar och
att rätten att disponera föräldrapenning utvidgas att gälla till 300:e dagen
efter barnets födelse. Förslag till erforderliga författningsändringar bör
föreläggas innevarande års höstriksdag. Vad särskilt angår den i motionen
1974:669 aktualiserade frågan om anställningsskydd i samband med
barnsbörd vill utskottet erinra om att riksdagen, i samband med att de
nya bestämmelserna om föräldrapenning antogs, som sin mening uttalade
(jfr SfU 1973:19) att ersättningstiden och den tid då anställningsskydd
åtnjöts lämpligen borde sammanfalla.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:15 i denna del
samt med anledning av motionerna 1974:669, 1974:692 och
1974:1597, samtliga såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär förslag till 1974 års höstriksdag om sådan ändring
av 3 kap. 13 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring att föräldrapenning kan utgå under 240
dagar och disponeras till den 300:e dagen efter barnets
födelse;

3. Särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) som anför:

Allmän enighet torde råda om angelägenheten av att barnen under de
första levnadsåren har tillgång till en så god omvårdnad som möjligt. Mot
bakgrund härav torde den i propositionen föreslagna ersättningstiden om
210 dagar vara alltför kort. Jag vill erinra om att familjepolitiska
kommittén föreslog en ersättningstid om 8 månader och att vid
remissbehandlingen av detta förslag åtskilliga tungt vägande instanser
tillstyrkte en sådan ersättningstid eller förordade en förlängning av
densamma till 12 månader. Även jag anser 12 månader vara en lämpligt
avvägd ersättningstid. Av statsfinansiella skäl är jag emellertid f. n. inte

SfU 1974:5

beredd att föreslå omedelbar lagstiftning av sådan innebörd. Jag anser att
frågan bör tas upp av den nyligen tillsatta utredningen angående vissa
frågor inom föräldraförsäkringen. Denna kommitté bör också ingående
pröva den i motionerna 1974:669 och 1974:692 aktualiserade frågan om
att begränsa makarnas möjligheter att uppbära föräldrapenning i de fall
båda arbetar.

beträffande beräkning av ersättningstid vid adoption m. m.

4. Reservation av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Wachtmeister
i Staffanstorp (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 9
med ”Med anledning” och slutar på s. 10 med ”förevarande del” bort ha
följande lydelse:

En grundläggande princip i adoptionslagstiftning och samhällets syn
på adoption är att den skall vara till barnets bästa. Ett adoptivbarn som
kommer in i en familj bör därför ges samma rätt till vård och anpassning
som ett biologiskt barn. Förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning
kan utgå under högst 240 dagar och disponeras längst till 270:e
dagen efter barnets födelse. Om barnet är 9 månader gammalt när det
kommer till sina adoptivföräldrar har dessa alltså ingen möjlighet att —
med bibehållen rätt till föräldrapenning — stanna hemma från arbetet och
vårda barnet. Detta måste enligt utskottets mening anses mycket
otillfredsställande. Det torde i allmänhet inte vara lättare att ta vård om
ett större barn än ett spädbarn. De flesta adoptivbarn kommer från andra
länder och torde mycket ofta ha en svår omställningsperiod efter sin
ankomst till Sverige. Det gäller för dem att lära sig ett nytt språk, att
anpassa sig till en helt främmande miljö med ett annorlunda klimat, att
successivt bygga upp nya känsloband. Utskottet anser det viktigt att man
på allt sätt söker underlätta adoptivbarnens omställning till det nya
hemmet och anser sig därför böra biträda förslaget i motionen 1974:1308
om en riksdagsskrivelse med begäran att ersättningstiden för adoptivföräldrars
föräldrapenning skall räknas från dagen för barnets ankomst
till familjen, om barnet är under 7 år. I de fall barnet är mellan 7 och 10
år gammalt bör nu gällande bestämmelser om en ersättningstid på
sammanlagt 20 dagar fortfarande gälla.

Med det anförda anser utskottet sig ha i huvudsak tillgodosett också
lagstiftningsyrkandet i motionen 1973:27 och utredningsyrkandet i
motionen 1973:680.

dets att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:680 och
1974:1308 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974
års riksdag om sådan ändring av 3 kap. 14 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring att ersättningstiden för föräldrapenning
till adoptivföräldrar skall räknas från dagen för barnets
ankomst till adoptivhemmet, om barnet är under 7 år;

SfU 1974:5

beträffande utlandssvenskars rätt till föräldrapenning

5. Reservation av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Wachtmeister
i Staffanstorp (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med
”Kravet på” och slutar på s. 11 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Frågan om utlandssvenskars rätt till föräldrapenning uppmärksammades
vid remissbehandlingen av familjepolitiska kommitténs förslag av
bl. a. försäkringsdomstolen och invandrarverket. Domstolen pekade på
att kravet på inskrivning i försäkringskassa innebar en försämring för
bl. a. svenska kvinnor som efter bosättning utomlands återvänder till
Sverige för att föda barn. Enligt utskottets mening bör svenska familjer —
ofta gäller det yngre familjer som gör en insats utanför landets gränser
inom internationella organisationer, biståndsverksamhet, handel och
industri m. m. — inte åtnjuta ett sämre skydd än svenskarna i Sverige.
Utskottet har i annat sammanhang (jfr SfU 1973:38) som sin mening
uttalat att man från svensk sida bör underlätta svenska medborgares
arbete i u-länderna och så långt möjligt visa svenskarna generositet då de
återvänder till Sverige. Enligt utskottets mening bör man rimligen anlägga
samma synpunkter på utlandssvenskarnas rätt till föräldrapenning.

Önskemålet att hemvändande utlandssvenskar inte skall missgynnas
torde kunna tillgodoses utan särskild utredning. Utskottet förordar
därför att Kungl. Maj:t förelägger innevarande års höstriksdag förslag om
sådan ändring av lagen om allmän försäkring att hemvändande utlandssvenskar
ges samma möjligheter som i Sverige bosatta försäkrade att
erhålla föräldrapenning.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:670 och
1974:988 samt motionen 1974:692, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag
till 1974 års höstriksdag av innebörd att hemvändande
utlandssvenskar skall ha rätt att uppbära föräldrapenning
även i sådana fall då de ej uppfyller kravet på 180 dagars
inskrivning i försäkringskassa;

beträffande jämställdhet mellan biologiska föräldrar och fosterföräldrar i
fråga om rätten till vårdbidrag

6. Särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) som anför:

Före den 1 januari 1974 utgick vårdbidrag i form av invaliditetsersättning
till barn under 16 år som p. g. a. sjukdom, psykisk efterblivenhet,
vanförhet eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning var i behov av särskild tillsyn och vård. Fr. o. m. den 1 januari
1974 tillkommer vårdbidraget den förälder som vårdar barnet. Enligt 20
kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall med barn jämställas fosterbarn.
Bestämmelsen i fråga tar emellertid uteslutande sikte på sjukförsäkringen,
hemmamakeförsäkringen och den därtill anslutna frivilliga försäkringen.

SfU 1974:5

Vårdbidrag som tidigare utgick i form av invaliditetsersättning till barnet
men som numera skall uppbäras av förälder kommer — med den
utformning bestämmelserna erhållit — inte att kunna utgå för sjukt,
utvecklingsstört eller handikappat barn som vårdas av fosterföräldrar.
Detta förhållande kan enligt min uppfattning knappast anses tillfredsställande.
Jag förutsätter att den utredning som numera tillsatts för att
överse föräldraförsäkringen ingående prövar frågan om fosterföräldrars
rätt till föräldrapenning och föreslår de ändringar av gällande bestämmelser
som kan finnas påkallade.

beträffande kompensation till kommunerna

7. Reservation av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Vad härefter” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt bestämmelser som riksdagen antog 1973 i samband med
omläggningen av moderskapsförsäkringen till en föräldraförsäkring (prop.
1973:47, SfU 1973:19) gäller att fosterföräldrar inte äger uppbära
vårdbidrag för sjukt, utvecklingsstört eller fysiskt handikappat barn.
Kommunerna har i stället ålagts att ekonomiskt kompensera fosterföräldrarna
för merkostnader i samband med vård av sådant barn. De belopp

som kommunerna skall utge uppgår till avsevärda belopp. Någon

inkomstförstärkning för kommunerna till följd av att vårdbidraget

numera gjorts skattepliktigt kan det inte bli tal om, eftersom det i
samband med 1973 års reform förutsatts att de skatteintäkter, som kan
väntas bli resultatet av de nya reglerna om skatteplikt för bl. a.
vårdbidrag, oavkortade skall tillfalla statsverket. Med hänsyn härtill
finner utskottet det angeläget att kommunerna verkligen erhåller full
kompensation för vad de utger i bidrag till fosterföräldrar.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:207 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag om kompensation
till kommunerna för de kostnader de åsamkas genom att
utge bidrag till fosterförälder för vård av handikappat barn;

beträffande särskild tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter
m. m.

8. Reservation av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
”Storleken av” och slutar med ”motionen 1974:1295” bort ha följande
lydelse:

1 motionen 1974:1295 föreslås en mer långsiktig reform som enligt
motionärerna bör övervägas i linje med förslaget om ATP-poäng för
barnavårdande arbete i hemmet och för de grupper, som länge vårdat
sjuka och/eller äldre anhöriga i hemmet. Reformen skulle innebära att för
dessa kategorier infördes en obligatorisk sjukpenningförsäkring med

SfU 1974:5

statsbidrag till hela avgiften eller större delen därav. Vidare föreslås i
motionen att någon form av vårdnadsbidrag införs vid vård av sjuka/eller
äldre anhöriga i hemmet. Enligt utskottets mening är reformer i
motionens syfte angelägna och frågorna bör närmare utredas. Därvid bör
också de ekonomiska konsekvenserna ingående belysas. För närvarande
kan för hemmamake vid sjukdom maximalt utgå sjukpenning —
inberäknat sådan som utgår på grund av frivillig sjukpenningförsäkring —
med 20 kr. per dag. Detta belopp får anses otillräckligt för att täcka
kostnaderna för de vårduppgifter som den hemarbetande eljest fullgör.
Bland de frågor som därför kräver närmare utredning är den nivå på
vilken sjukpenningen för hemarbetande bör läggas. Sjukpenningen för
förvärvsarbetande är avsedd att täcka inkomstbortfall. Med hänsyn till de
speciella förhållanden som råder för hemarbetande med vårdnadsuppgifter
bör sjukpenningen fastställas med ledning av de kostnader, som
förorsakas av att den hemarbetandes arbetsinsats bortfaller. Då avgifterna
för en obligatorisk sjukpenningförsäkring skulle kunna bli mycket
betungande för många familjer bör utredningen också överväga möjligheterna
att lämna bidrag till färsäkringen med statsmedel. Utredningen
bör i samband med prövningen av sjukpenningförsäkringen för de
hemarbetande ta upp frågan om vårdnadsbidrag vid vård av sjuk eller
äldre anhörig i hemmet.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1295 hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning angående dels en särskild
tilläggssjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter enligt
de i motionen angivna riktlinjerna, dels vårdnadsbidrag
till personer som vårdar sjuka och/eller äldre anhöriga i
hemmet.

GOT AB 74 7076 S Stockholm 1974