Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 39 år 1974 SfU 1974:39

Nr 39

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1974:184 angående finansiering av sjukförsäkring för studerande
m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:184 har Kungl. Majit (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. antaga i propositionen framlagda förslag till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. medge att anslagen Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1974/75 för belastas med de kostnader
som föranleds av vad i propositionen föreslås i fråga om studiehjälp i form
av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel.

1 propositionen föreslås bl. a. att den särskilda sjukförsäkringen för studerande,
som skall träda i kraft den 1 januari 1975, skall vara avgiftsfri
för de studerande. Vidare föreslås att inkomstgränsen för det inkomstprövade
tillägget inom studiehjälpssystemet höjs för bidragsåret 1975 från 23 000
kr. till 26 000 kr. i till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Reducering
av tillägget vid inkomster därutöver skall ske med 15 % av överskjutande
inkomst upp till en inkomst på 54 000 kr. och vid inkomst därutöver med
24 96. En inkomstgräns på 26 000 kr. i taxerad inkomst skall också gälla
för det behovsprövade tillägget och i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel
för s. k. yngre elever.

De i propositionen framlagda författningsförslagen är följande.

1 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1,
dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 4, 5, 5 a, 8, 10, 11,
20—22, 29 och 30 §§, 4 kap. 1, 5, 10, 17, 19, 21, 22, 26, 27 och 36 §§,
5 kap. 15, 64, 65, 79 och 86—88 §§ samt 6 kap. 4 § orden ”Konungen”
och ”Kungl. Maj:t” och böjningsformer av dessa ord skall bytas ut mot
”regeringen” i motsvarande form,

'Lagen omtryckt 1974:483.

1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 39

SfU 1974:39

dels att 3 kap. 24 och 27 §§, 4 kap. 30 § och 5 kap. 1 och 60 §§
samt punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

24 §

Vid beräkning av studiehjälp för
sådan del av läsår som överskjuter
eller ej uppgår till hel månad,
skall för vecka beräknas en fjärdedel
av månadsbeloppet, avrundat
till helt krontal vid öretal Under
50 nedåt och vid annat öretal
uppåt. Studiehjälp beräknas, icke
för dagar, som ej utgör hel vecka.

Vad i detta kapitel föreskrivs
om föräldrar avser dels fader och
moder som har vårdnaden eller, i
fråga om studerande som fyllt 20
år, senast haft vårdnaden om den
studerande, dels fader eller moder
som stadigvarande sammanbor
med sådan vårdnadshavare. I fråga
om fosterbarn gäller vad som
sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

Vid beräkning av studiehjälp för
sådan del av läsår som överskjuter
eller ej uppgår till hel månad,
skall för vecka beräknas en fjärdedel
av månadsbeloppet. Studiehjälp
beräknas icke för dagar, som
ej utgör hel vecka.

Belopp som enligt första stycket
beräknas för vecka avrundas till
helt krontal vid öretal under 50
nedåt och vid annat öretal uppåt.

Vad i detta kapitel föreskrivs
om föräldrar avser dels fader och
moder som har vårdnaden eller, i
fråga om studerande som fyllt 18
år, senast haft vårdnaden om den
studerande, dels fader eller moder
som stadigvarande sammanbor
med sådan vårdnadshavare. I fråga
om fosterbarn gäller vad som
sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

4 kap.

30 §'

Studiemedel enligt 12—26 §§
utgår även för sådan sjukperiod
som omfattar hela den studerandes
studietid under en termin.
Detta gäller dock endast om terminen
infaller närmast efter sådan
termin under vilken den studerande
bedrivit studier för vilka studiehjälp
eller studiemedel utgått
eller kunnat utgå.

Studiemedel enligt 12—26 §§
utgår även för sådan sjukperiod
som omfattar hela den studerandes
studietid under en termin.
Detta gäller dock endast om terminen
infaller närmast efter sådan
termin under vilken den studerande
bedrivit studier vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje som
avses i 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §.
Villkoret i 29 § andra stycket skall
även vara uppfyllt under föregående
termin eller annan tidigare
termin.

SfU 1974:39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala
dessa genom årliga avgifter.

Återbetalningspliktiga studiemedel
som belöper på sjukperiod
skall ej återbetalas enligt vad som
framgår av 77—80 §§.

60 §

Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga på grund av
sjukdom eller annan jämförlig orsak
varaktigt nedsatt, får han befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet.

Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga på grund av
sjukdom eller annan jämförlig orsak
varaktigt nedsatt, får han befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet.
Föreligger eljest
synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige
även i annat fall befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet
eller del därav.

Den som uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel för
vuxenutbildning kan i vissa fall
befrias från del av återbetalningsskyldigheten
enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av
regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Maj.ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

6. Bestämmelserna i 22 §,23 § andra och tredje styckena samt 24 §
studiehjälpsreglementet (1964:402) äger fortfarande tillämpning med
avseende på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om

ej låntagaren begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren sorn

avses i andra stycket.

Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån
enligt studiehjälpsreglementet (1964:402), skall lånet jämte ränta återbetalas
som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt
denna lag i dess lydelse enligt lagen (1974:483) om ändring i studiestödslagen
samt punkterna 6 a—6 e.

Föreligger synnerliga skäl får
låntagare befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i

annat fall än som avses i 24 §

andra stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

1 * Riksdagen 1974. II sami. Nr 33

SfU 1974:39

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

19 kap.

4 §2

11 § gäller med karenstid, beräknas
dock avgift enligt 2 § efter
den lägre procentsats sora regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer
med hänsyn till den inverkan
undantagandet eller karenstiden
bedömes få på försäkringens utgifter.
Influtna avgifter fördelas
mellan de allmänna försäkringskassorna
till täckande av deras utgifter
under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974: 525) om
ersättning för viss födelsekontrolIerande
verksamhet m. m., som
åvila kassorna, samt för förvaltning,
till den del utgifterna icke
täckas av statsbidrag enligt 7 §.

För reglering av över- och underskott
skall finnas en fond, benämnd
allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen
fastställer grunderna för överförande
av medel till och från
fonden.

Avgift till sjukförsäkringen enligt
1 § eller sjukförsäkringsavgift
enligt 2 § skall utgå med sju procent
av det belopp, varå avgiften
skall beräknas. För försäkrad som
på grund av undantagande enligt
11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen
eller för vilken
försäkringen enligt 3 kap. 11 §
gäller med karenstid, beräknas
dock avgift enligt 2 § efter den
lägre procentsats som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med
hänsyn till den inverkan undantagandet
eller karenstiden bedömes
få på försäkringens utgifter. Influtna
avgifter fördelas mellan de
allmänna försäkringskassorna till
täckande av deras utgifter under
året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter för läkemedel
och kostnader enligt lagen
(1974: 525) om ersättning för viss
födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassorna, samt
för förvaltning, till den del utgifterna
icke täckas av statsbidrag
enligt 7 §. Influtna avgifter skola
även täcka de kostnader som
under året uppkommit för centrala
studiestödsnämnden i anledning
av alt återbetalningspliktiga studiemedel,
som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973: 349) icke skola återbetalas,
till den del kostnaderna
icke skola täckas med statliga medel
enligt 7 § andra stycket. För
reglering av över- och underskott

1 Lagen omtryckt 1973: 908.

1 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 132 föreslagen lydelse.

SfU 1974:39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall finnas en fond, benämnd
allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen
fastställer grunderna för överförande
av medel till och från fonden.

I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften till

sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen
skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket
angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet
mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg
i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast
föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till
fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton.
Procentsatsen beräknas med två decimaler.

7 §3

Statsbidrag utgår för varje år med en fjärdedel av allmän försäkringskassas
utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) om ersättning
för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassan,
samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för
varjé år med en fjärdedel av de
kostnader som under året uppkommit
för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel,
som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen
(1973: 349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts

motionen 1974:2012 (jfr. 1974:1902) av herr Ringaby (m) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:184 hos Kungl. Maj:t
begär sådana föreskrifter i anslutning till studiestödslagen som utmynnar

i att en enhetlig reduktionsfaktor om 15 96 tillämpas då inkomst- och behovsprövning
föranleder avtrappning av förmånen i fråga;

J Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 122 föreslagen lydelse.

SfU 1974:39

motionen 1974:2013 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om sådan ändring av reglerna
för statligt studiestöd att även ungdomar i åldern 18-19 år kan erhålla studielån
utan prövning mot föräldrars inkomst och förmögenhet.

Utskottet

I samband med att riksdagen tidigare i år antog förslag om en särskild
sjukförsäkring för studerande (prop. 1974:14, SfU 1974:19) uttalade chefen
för utbildningsdepartementet att han hade för avsikt att senare för Kungl.
Maj:t anmäla frågan om försäkringens finansiering och att han också ämnade
återkomma till frågan om en eventuell förändring av inkomstgränserna för
det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen.

I propositionen föreslås-ianslutning till förslaget i propositionen 1974:132
att sjukförsäkringsavgiften för löntagare skall slopas fr. o. m. den 1 januari
1975 - att den särskilda sjukförsäkringsavgiften för studerande skall finansieras,
inte genom en avgift för de studerande utan på samma sätt som
för löntagare i allmänhet, dvs. genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen och med statliga medel. Mot detta förslag har utskottet
inte funnit anledning till erinran och utskottet tillstyrker alltså bifall till
propositionen i berörda del.

Studerande under 20 år i gymnasial utbildning erhåller studiehjälp i form
av bl. a. inkomstprövat tillägg. Sådant tillägg utgår fr. o. m. kvartalet efter
det under vilket den studerande fyllt 17 år med högst 75 och lägst 20 kr.
i månaden. Inkomstprövningen av tillägget sker mot egen och föräldrars
eller, i förekommande fall, makes inkomst och förmögenhet. Reglerna om
inkomstprövning och reduktion av det inkomstprövade tillägget har sedan
1972 motsvarat de bestämmelser som gäller i fråga om det statliga bostadstillägget.
Inkomstprövningsgränsen uppgår därför f. n. till 23 000 kr. till
statlig inkomstskatt taxerad inkomst, och reducering av tillägget vid inkomster
däröver sker med 12,18 resp. 24 %,beroende på i vilket inkomstskikt
bidragstagaren befinner sig. Enligt förslaget i propositionen skall - i överensstämmelse
med vad som i särskild proposition (1974:150) föreslås i fråga
om det statliga bostadstillägget - inkomstgränsen för det inkomstprövade
tillägget höjas från 23 000 kr. till 26 000 kr. och reducering av överskjutande
inkomst ske med 15 96 upp till 54 000 kr. och med 24 96 vid inkomst därutöver.

Herr Ringaby yrkar i motionen 1974:2012 att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skall begära förslag om att en enhetlig reduktionsfaktor om 15 % skall tilllämpas
då inkomst-och behovsprövning föranleder avtrappning av förmånen
i fråga. Som motivering för yrkandet åberopar motionären (jfr. 1974:1902)
att förslaget leder till sammanlagda marginaleffekter på omkring och över
90 96 av en inkomstökning, vilket enligt hans uppfattning inte är acceptabelt.

SfU 1974:39

Ett motionsyrkande av samma innebörd som i motionen 1974:2012, gällande
det statliga bostadstillägget, återfinns i den med anledning av propositionen
1974:150 väckta motionen 1974:1902. Civilutskottet avstyrker
bifall till denna motion i sitt betänkande 1974:36 med hänvisning till att
införandet av en enhetlig reduktionsfaktor på 15 % skulle leda till att tillägg
kunde utgå till familjer med en taxerad årsinkomst på upp till 95 200 kr.

Som tidigare framhållits är reglerna om inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen
direkt kopplade till motsvarande bestämmelser om statligt bostadstillägg.
I likhet med föredragande statsrådet i propositionen 1974:184
finnér socialförsäkringsutskottet det naturligt att sambandet mellan reglerna
om statligt bostadstillägg och inkomstprövat tillägg upprätthålls. På grund
av det anförda och då utskottet delar den av chefen för bostadsdepartementet
i propositionen 1974:150 och av civilutskottet uttalade uppfattningen att
det är viktigt att tillägg inte utgår i alltför höga inkomstlägen avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974:2012.

Studiehjälp utgår f. n. till studerande på gymnasial nivå som fyller högst
19 år under det kalenderår då läsåret börjar.

I motionen 1974:2013 yrkar herr Westberg i Ljusdal - med åberopande
av att reglerna för studielån till studerande på gymnasial och därmed jämställd
nivå, vilka inte fyllt 20 år, är restriktiva och att deras möjligheter
att erhålla sådana lån i alltför stor utsträckning påverkas av föräldrarnas
ekonomi - förslag till sådan ändring av reglerna för statligt studiestöd att
också ungdomar i åldern 18-19 år kan erhålla studielån utan prövning mot
föräldrars inkomst och förmögenhet. Frågan om sänkning av 20-årsgränsen
inom studiestödssystemet behandlades av lagutskottet under våren 1974
i samband med behandlingen av propositionen 1974:44 med förslag till sänkning
av myndighetsåldern. I sitt av riksdagen godkända betänkande LU
1974:12 framhöll utskottet att enligt dess mening vissa skäl talade för en
sänkning av nämnda gräns men att frågan om en sådan sänkning inte kunde
bedömas utan närmare utredning.

Som svar på en enkel fråga av herr Westberg i Ljusdal om ändrad inkomstoch
förmögenhetsprövning i studiehjälpssystemet har chefen för utbildningsdepartementet
den 19 november i år - med hänvisning till den av riksdagen
beslutade sänkningen av myndighetsåldern till 18 år och till att riksdagen
likaledes i år på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:19) begärt
en allsidig och förutsättningslös utredning angående det studiesociala systemet
- som sin mening uttalat att det får anses naturligt att frågan vilken
inverkan uppnådd myndighetsålder bör ha i studiehjälpshänseende behandlas
inom ramen för den av riksdagen sålunda beslutade utredningen.

Utskottet, som delar denna uppfattning, förutsätter att den i motionen
aktualiserade frågan blir prövad i den av utbildningsministern föreslagna
ordningen och avstyrker därför bfall till motionen 1974:2013.

SfU 1974:39

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till

särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:184 antar de
i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

2. att riksdagen medger att anslagen Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden
under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1974/75 får belastas med de kostnader som föranleds av vad
i propositionen föreslås i fråga om studiehjälp i form av inkomstprövat
tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga
studiemedel;

3. beträffande reduktionsfaktorn för inkomstprövat tillägg inom
studiestödssystemet

att riksdagen avslår motionen 1974:2012;

4. beträffande inkomstprövning mot föräldrars inkomst och förmögenhet
för rätt till studielån

att riksdagen avslår motionen 1974:2013.

Stockholm den 4 december 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c). Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp),
Marcusson (s), Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s),
Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s), Andersson i Edsbro
(c), fröken Rogestam (c) och herr Gösta Gustafsson i Göteborg (s).

SfU 1974:39

Reservation

av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Ett
motionsyrkande” och slutar med ”motionen 1974:2012.” bort ha följande
lydelse:

Av propositionen 1974:150 angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m.
framgår att en reduktionsfaktor om 24 % i högre inkomstlägen leder till
marginaleffekter som ligger omkring och över 90 %. Detta kan enligt utskottets
mening inte anses rimligt,och utskottet anser sig därför böra tillstyrka
bifall till motionen 1974:2012.

dels att utskottet under" 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:2012 i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär sådana föreskrifter i anslutning till studiestödslagen
att vid prövning av rätten till inkomstprövat tilllägg
skall gälla en enhetlig reduktionsfaktor om 15 %.