Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 37 år 1974

SfU 1974:37

Nr 37

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1974:138 angående ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. jämte
motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:138 har Kungl. Maj:t (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

I propositionen föreslås nya regler för förfarandet vid debitering och
uppbörd av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter m. m. De nya bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

Lagförslaget är av följande lydelse.

1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 37

SfU 1974:37

Förslag till

Lag om ändring i förordningen (19S9:552) angående uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1959:552) angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.1

dels att i 5 och 20 §§, den nya 33 § samt 52 § ordet ”Konungen” och
böjningsformer av detta ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form,

dels att i 7 och 8 §§, den nya 33 §, 35, 38, 49, 50 och 52 §§ ordet
”förordning” skall bytas mot ”lag”,

dels att nuvarande 32 § skall betecknas 33 §,

dels att rubriken till förordningen, rubriken närmast före 43 § samt 1,
2, 17, 19, 23—29, 31, 43, 44 och 51 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken ”Särskilda bestämmelser” skall sättas närmast före
33 §,

dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 32 §, 24 a § och
26 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kungl. Maj:ts förordning angående
uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring,
m m.

Föreslagen lydelse

Lag om uppbörd av-v issa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring,
m. m.

Angående debitering och uppbörd
av avgifter från arbetsgivare
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt avgift för obligatorisk
försäkring i riksförsäkringsverket
enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring ävensom avgifter
enligt förordningen (1960:
77) angående byggnadsforskningsavgift,
lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,
lagen (1971:282)

Angående debitering och uppbörd
av avgifter från arbetsgivare
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt avgift för obligatorisk
försäkring i riksförsäkringsverket
enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring ävensom avgifter
enligt lagen (1960:77) om
byggnadsforskningsavgift, lagen
(1970:742) om lönegarantiavgift,
lagen (1971:282) om arbetar -

1 Förordningen omtryckt 1962:396. Förutvarande 33 § upphävd genom 1971:73.

2 Senaste lydelse 1973:373.

SfU 1974:37

Föreslagen lydelse

skyddsavgift samt lagen (1973:
372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen
och det
kontanta arbetsmarknadsstödet
skall gälla vad nedan stadgas.

Avgift för frivillig försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring uppbäres i den ordning verket bestämmer.

Nuvarande lydelse

om arbetarskyddsavgift samt lagen
(1973:372) om arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsförsäkringen och
det kontanta arbetsmarknadsstödet
skall gälla vad nedan stadgas.

2 §3

I denna förordning förstås med 1 denna lag förstås med
arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt
1 § första stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § första
stycket, skall beräknas för arbetsgivaren;

u t g i f t s å r: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestäm -

mas;

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag
för avgift till sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och
försäkringen för tilläggspension,
för lönegarantiavgift samt för arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet
skall med lön

slutlig avgift: arbetsgivaravgift
som påföres vid den årliga
avgiftsdebiteringen för nästföregående
utgiftsår;

preliminär avgift: belopp
som enligt debitering skall
erläggas eller eljest erlägges i avräkning
på slutlig avgift;

kvarstående avgift:
avgiftsbelopp som återstår att erlägga
sedan preliminär avgift avräknats
frän slutlig avgift;

tillkommande avgift:
arbetsgivaravgift som skall erläggas
enligt beslut om debitering fattat
sedan den årliga avgiftsdebiteringen
avslutats.

3 Senaste lydelse 1973510.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse
enligt denna förordning förstås
jämväl sådan ersättning, som enligt
3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten eller 11 kap. 2 § andra
stycket lagen om allmän försäkring
anses såsom inkomst av anställning.

Arbetsgivaravgift uppgående till
högst ettusen kronor skall, därest
riksförsäkringsverket icke annat
bestämmer, påföras i samband
med slutlig skatt i enlighet med
vad som stadgas i uppbördslagen.
Vad nyss sagts skall även gälla
arbetsgivaravgift överstigande
nämnda belopp, därest verket finner
skäl därtill föreligga.

Riksförsäkringsverket skall lämna
uppgift om de arbetsgivaravgifter,
som skola påföras i samband
med slutlig skatt, enligt föreskrifter
som meddelas av centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden
efter samråd med verket.

Föreslagen lydelse
enligt denna lag förstås jämväl
sådan ersättning, som enligt 3 kap.
2 § andra stycket sista punkten
eller 11 kap. 2 § andra stycket
lagen om allmän försäkring anses
såsom inkomst av anställning.

Arbetsgivaravgift uppgående till
högst ettusen kronor skall, därest
riksförsäkringsverket icke annat
bestämmer, påföras såsom slutlig
avgift i samband med slutlig skatt
i enlighet med vad som stadgas i
uppbördslagen. Vad nyss sagts
skall även gälla arbetsgivaravgift
överstigande nämnda belopp,
därest verket finner skäl därtill
föreligga.

Riksförsäkringsverket skall lämna
uppgift om de arbetsgivaravgifter,
som skola påföras i samband
med slutlig skatt.

19 §

Arbetsgivaravgift, som uppbäres
av riksförsäkringsverket, debiteras
under året näst efter utgiftsåret
såsom slutlig avgift. I avräkning
å den slutliga avgiften
skall arbetsgivaren under utgiftsåret
erlägga preliminär avgift.
Arbetsgivaravgift, som utöver
tidigare påförd slutlig avgift
skall erläggas på grund av beslut
om höjt avgiftsunderlag eller ändrad
debitering, påföres såsom
tillkommande avgift.

Preliminär avgift skall erläggas
under utgiftsåret enligt debitering.

Avgiften debiteras i en gemensam
post, vilken avrundas till närmast
lägre hela krontal, som utan
att öretal uppkommer är jämnt
delbart med antalet inbetalningst
ill fällen.

Preliminär avgift skall inbetalas
med lika belopp senast den 18 i
envar av månaderna februari, april,
juni, augusti, oktober och
december eller, vid debitering under
utgiftsåret, i de av nämnda

4 Med nuvarande lydelse av 17 § avses i prop. 1974:132 föreslagen lydelse.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

månader som infalla under återstoden
av året.

Även utan debitering må preliminär
avgift, för vinnande av bättre
överensstämmelse med den beräknade
slutliga avgiften, erläggas
under utgiftsåret eller efter utgången
därav.

23 §

Arbetsgivare, vilkens löneutgifter
för år överstiga eller kunna
beräknas komma att överstiga tjugu
femtusen kronor, är skyldig att
snarast rill riksförsäkringsverket
anmäla ny eller väsentligt utökad
verksamhet.

Arbetsgivare, vilkens löneutgifter
för år räknat överstiga eller
kunna beräknas komma att överstiga
femtusen kronor, är skyldig
att snarast till riksförsäkringsverket
göra anmälan därom.

24 §

Under varje år skall arbetsgivare,
vilkens arbetsgivaravgift
uppbäres av riksförsäkringsverket,
erlägga ett belopp motsvarande
skillnaden mellan, å ena sidan, den
preliminära avgiften för året ökad
med den slutliga avgift, som debiterats
under nästföregående år,
och, å andra sidan, den i avräkning
mot nämnda slutliga avgift påförda
preliminära avgiften.

Kvarstående avgift skall erläggas
med lika belopp senast den 18 i
vardera av månaderna februari och
april under andra året efter utgiftsåret,
dock att belopp, som
skall erläggas i februari, avrundas
till närmast lägre hela antal kronor,
varvid återstoden erlägges i
april, samt att kvarstående avgift
om högst femhundra kronor skall
erläggas i februari. Kvarstående
avgift under tjugufem kronor uttages
icke.

På kvarstående avgift skall arbetsgivaren
erlägga särskild
avgift med sex procent om den
kvarstående avgiften uppgår till
högst femtusen kronor och i annat
fall med åtta procent. Särskild avgift
påföres dock ej om den understiger
etthundra kronor.

Vid bestämmande om och med
vilket belopp särskild avgift skall
utgå, skall i den preliminära avgiften
icke inräknas preliminär avgift

1 * Riksdagen 1974. II sami. Nr 37

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse

24 a

Belopp som avses i 24 § skall
erläggas senast den 18 februari,
om det understiger trehundra kronor,
samt eljest med en sjättedel
senast den 18 i envar av månaderna
februari, april, juni, augusti,
oktober och december, dock att
de delbelopp, som skola erläggas
senast den 18 i de fem förstnämnda
månaderna, skola avrundas till

Föreslagen lydelse
som avses i 19 § sista stycket och
som erlagts efter den 30 april året
näst efter utgift säre t.

Det belopp, varå särskild avgift
skall beräknas, avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

Överstiger erlagd preliminär avgift
den slutliga avgiften för utgiftsåret,
skall riksförsäkringsverket
ombesörja att den överskjutande
avgiften jämte ränta återbetalas
till arbetsgivaren, om summan
därav, i förekommande fall
efter avdrag för kvarstående avgift,
uppgår till minst tjugofem kronor.
Vid beräkningen av räntan äger
24 § tredje och fjärde styckena
motsvarande tillämpning. Ränta
skall ej utgå om räntebeloppet understiger
femtio kronor.

Ränta utgår för år enligt den
högre av de procentsatser, som i
december månad under utgiftsåret
fastställts enligt 69 § 1 mom. andra
stycket uppbördslagen (1953:
272).

Räntan beräknas för en tid av
fjorton månader. På ej debiterad
preliminär avgift, som erlagts efter
den 18 december under utgiftsåret
men senast den 30 april påföljande
år, utgår dock räntan för en
beräknad tid av åtta månader.

Tillkommande avgift erlägges i
tid och ordning, som enligt 19 §
tredje stycket gäller för betalning
av preliminär avgift, och fördelas
till betalning vid två inbetalningstillfällen.
Avgift om högst
femhundra kronor skall dock erläggas
vid ett inbetalningstillfälle.
Tillkommande avgift under tjugofem
kronor uttages icke.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse

närmast lägre hela antal kronor,
därvid återstoden skall erläggas
senast den 18 december.

Om det i 24 § avsedda beloppet
under det år, då beloppet skall
erläggas, ändras genom beslut om
jämkning av däri ingående preliminär
avgift eller om nedsättning av
däri ingående slutlig avgift, skall
det belopp, som återstår att betala
efter beslutet, erläggas i enlighet
med vad riksförsäkringsverket bestämmer,
varvid såsom senaste inbetalningsdag
eller senaste inbetalningsdagar
skall föreskrivas den 18
i månad eller månader, som angivas
i föregående stycke och som
infalla under återstoden av året.
Det sagda skall även gälla i fråga
om preliminär avgift som debiteras
under utgiftsåret.

Tillkommande avgift skall enligt
riksförsäkringsverkets bestämmande
erläggas senast den 18 i
månad eller månader, som angivas
i första stycket, dock att avgiften
icke må fördelas till betalning vid
flera än sex inbetalningstillfällen.

Föreslagen lydelse

På tillkommande avgift skall
arbetsgivare erlägga respiträn
ta. Sådan ränta skall dock ej
påföras om den understiger femtio
kronor. Ränta utgår för varje kalenderår
efter den räntesats, som
för det året gäller enligt 24 a §
andra stycket. För tidrymd under
året efter det då avgiften påföres
utgår dock räntan efter den räntesats
som gäller vid ränteberäkning
det år då debiteringen sker.

Ränta utgår från och med den 1
mars andra året efter utgiftsåret
till och med den månad, då den
tillkommande avgiften skall erläggas
eller, om avgiften skall erläggas
vid flera inbetalningstillfällen, till
och med den månad, under vilken
det första inbetalningstillfället infaller,
dock ej i något fall för
längre tid än två år. Ränta avseende
belopp som tidigare återbetalats
till arbetsgivaren skall dock
utgå från utgången av den månad,
då beloppet återbetalats.

26 §

Riksförsäkringsverket må, när
synnerliga skäl därtill föreligga,
medgiva anstånd helt eller delvis
med erläggande av påfört avgiftsbelopp,
som uppbäres av verket
och förfaller till betalning efter
det ansökan om anstånd gjorts.
Anståndstiden må bestämmas till
längst två månader efter utgången
av den månad, varunder beloppet
skolat erläggas.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligt 38 § må anstånd meddelas
även på ansökan som ingivits efter
det beloppet förfallit till betalning.
Sådant anstånd må beviljas
intill dess två månader förflutit
från dagen för riksförsäkringsverkets
eller försäkringsdomstolens
avgörande i saken.

Sedan anstånd meddelats, må det av anståndet omfattade avgiftsbeloppet
icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift
uttagas för beloppet.

Är arbetsgivare berättigad att utfå för mycket erlagd arbetsgivaravgift,
må denna tagas i anspråk för gäldande av arbetsgivaravgift, som med
anståndet avses.

Har anståndstiden gått till ända utan att avgiftsbeloppet till fullo
guldits, skall arbetsgivaren erlägga restavgift å den del av beloppet, som
då återstod oguldet.

Den som åtnjutit anstånd i avvaktan
på försäkringsdomstolens
beslut skall erlägga anståndsränta
för sådan del av avgiftsbeloppet,
som genom beslutet
fastställts till betalning. Ränta understigande
femtio kronor skall
dock ej påföras. Ränta utgår för
varje kalenderår efter den räntesats,
som för det året gäller enligt
24 a § andra stycket.

Anståndsränta utgår från och
med månaden efter den, då avgiften
skulle ha erlagts om anstånd
icke hade medgivits, till och med
den månad, då anståndstiden gått
till ända.

26 a §

Bestämmelser i denna lag som
avse arbetsgivares avgift skola i
tillämpliga delar gälla beträffande
särskild avgift, ränta på överskjutande
preliminär avgift, respitränta
och anståndsränta.

I belopp, varå särskild avgift
eller ränta skall beräknas, inräknas
ej avgift som avses i 43 eller 44 §.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse

Riksförsäkringsverket har att
utfärda räkning å arbetsgivaravgift,
som skall uppbäras av verket.

Räkning å belopp, som avses i
24 §, skall översändas till arbetsgivaren
senast den 18 januari.

Föreslagen lydelse

Påföres arbetsgivare tillkommande
avgift eller sker ändring
eller rättelse av debitering skall ny
beräkning av särskild avgift eller
ränta göras. Motsvarande skall
gälla då eljest avgift som legat till
grund för påförande av särskild
avgift eller ränta ändras. Särskild
avgift eller ränta skall därvid beräknas
till belopp, som skulle ha
utgått om beräkningen gjorts vid
det ursprungliga bestämmandet av
den särskilda avgiften eller räntan,
eller, om sådant bestämmande
icke ägt rum, vid den årliga avgiftsdebiteringen
för det utgiftsår
avgiften avser. Leder sådan beräkning
till att arbetsgivaren skall
utgiva ytterligare särskild avgift
eller utgiva eller återbetala ränta,
äga bestämmelserna om tillkommande
avgift motsvarande tillämpning.

Riksförsäkringsverket må, om
synnerliga skäl föreligga, besluta
att särskild avgift skall utgå med
endast tre procent på den kvarstående
avgiften.

Riksförsäkringsverket har att
utfärda skilda räkningar på preliminär
avgift, slutlig avgift och
tillkommande avgift.

Räkning på preliminär avgift
skall översändas till arbetsgivaren
senast den 25 januari under utgiftsåret.
Räkning på slutlig avgift
skall tillställas arbetsgivaren senast
den 15 januari andra året efter
utgiftsåret.

Arbetsgivaravgift, sorn uppbäres av riksförsäkringsverket, skall, där
verket ej medgivit annat betalningssätt, erläggas genom inbetalning till

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verkets postgirokonto medelst inbetalningskort, vilka skola vara fogade
vid räkning som avses i 27 §. Inbetalning medelst sådant kort sker
kostnadsfritt.

Avgiftsbelopp och räntor skola
i den mån de inflyta eller utbetalas
till arbetsgivare fördelas mellan
avgifter, som avses i 1 § första
stycket, enligt följande:

preliminär avgift för visst utgiftsår,
så som avgifterna ingå i
summan av de under samma utgiftsår
debiterade preliminära avgifterna; kvarstående

avgift och överskjutande
preliminär avgift, så som
avgifterna ingå i summan av motsvarande
slutliga avgifter;

tillkommande avgift och avgiftsbelopp,
som visst år återbetalas
enligt 31 § eller redovisas
efter indrivning, sä som avgifterna
ingå i summan av de under nästföregående
år debiterade slutliga
avgifterna; samt

särskild avgift och ränta, så som
fördelning sker av det avgiftsbelopp,
på vilket den särskilda
avgiften eller räntan beräknats.

29 §

Efter den 18 i envar av de i
25 § första stycket angivna månaderna
åligger det riksförsäkringsverket
att upprätta och till vederbörande
länsstyrelse för indrivning
överlämna uppgift i tre exemplar
över avgiftsbelopp, som skolat inbetalas
till verket men icke erlagts
inom föreskriven tid eller, om
anstånd beviljats, före anståndstidens
utgång.

Ogulden del av arbetsgivaravgift
skall anses omfatta avgifter, som
avses i 1 §, i samma proportion

Efter den 18 i envar av de i
19 § tredje stycket angivna månaderna
åligger det riksförsäkringsverket
att upprätta och till vederbörande
länsstyrelse för indrivning
överlämna uppgift i tre exemplar
över avgiftsbelopp, som skolat inbetalas
till verket men icke erlagts
inom föreskriven tid eller, om
anstånd beviljats, före anståndstidens
utgång.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avgifterna ingå i arbetsgivaravgiften.

31 §

Till arbetsgivare, vilken vinner
nedsättning i eller befrielse från
honom påförd arbetsgivaravgift
som uppburits av riksförsäkringsverket,
skall verket utan särskild
ansökan återbetala vad denne för
mycket erlagt.

Häftar arbetsgivaren för restförd
arbetsgivaravgift, äger han
utfå allenast vad som överstiger
det oguld na beloppet jämte därå
belöpande restavgift. Återstoden
skall gottskrivas honom till gäldande
av den oguldna arbetsgivaravgiften
jämte restavgift.

Äger arbetsgivare på grund av
nedsättning av slutlig avgift återbekomma
i 24 § avsett belopp
eller del därav och sker återbetalning
efter utgången av det år
varunder beloppet skolat erläggas,
skall arbetsgivaren för tiden från
och med den 1 januari nästföljande
år till och med den dag, då
återbetalning sker, erhålla ränta
efter fem procent för år å vad han
äger utfå av beloppet. Uppkommer
öretal vid beräkning av sådan
ränta, skall räntebeloppet jämnas
till närmast högre hela krontal.
Ränta skall dock ej utgå, om
räntebeloppet skulle understiga
fem kronor.

Vid återbetalning av tillkommande
avgift skall vad i tredje
stycket sägs äga motsvarande
tillämpning, varvid skall iakttagas
att, därest avgiften betalts i flera
poster och återbetalningen avser
allenast viss del av det sammanlagda
avgiftsbeloppet, det för

Vinner arbetsgivare nedsättning
i eller befrielse från honom påförd
arbetsgivaravgift som uppburits av
riksförsäkringsverket, skall, med
beaktande av bestämmelsen om
minsta belopp i 24 a § första stycket
första punkten, utan särskild
ansökan återbetalas vad han erlagt
för mycket. Belopp understigande
fem kronor återbetalas dock ej i
något fall.

På belopp som återbetalas enligt
första stycket utgår r e s t itutionsränta.
Ränta skall
dock ej utgå om räntebeloppet
understiger femtio kronor. Ränta
utgår för varje kalenderår efter
den räntesats, som för det året
gäller enligt 24 a § andra stycket.

Ränta utgår på preliminär avgift,
som erlagts senast året efter
utgiftsåret, från och med andra
året efter utgiftsåret och på annan
avgift från och med månaden efter
det den erlagts. I båda fallen utgår
räntan till och med den månad, då
beloppet återbetalas. Avgift, som
erlagts innan den förfallit till betalning,
anses erlagd under den
månad, då betalning skolat ske.

Bestämmelserna i 26 a § första
och tredje styckena äga motsvarande
tillämpning beträffande restitutionsränta.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mycket erlagda beloppet avräknas
mot det eller de belopp som sist
guldits.

32 §

Bestämmelserna i denna förordning
äga icke tillämpning å arbetsgivaravgift,
som staten har att
erlägga i sin egenskap av arbetsgivare.
Dylik avgift beräknas och
redovisas enligt föreskrifter, vilka
meddelas av Konungen.

Om särskilda arbetsgivaravgifter

Häftar arbetsgivare, som enligt
24 a § eller 31 § är berättigad
att återfå erlagd avgift, för
restförd preliminär, kvarstående
eller tillkommande avgift, äger
han utfå endast vad som överstiger
den oguldna avgiften jämte därå
belöpande restavgift.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning då arbetsgivare,
som är berättigad att återfå erlagd
preliminär avgift, har att erlägga
tillkommande avgift, som debiterats
för det utgiftsår, vartill den
preliminära avgiften hänför sig.
Har, då återbetalning skall ske,
tillkommande avgift icke påförts,
men har förfarande inletts för
påföring av sådan avgift för det
utgiftsår, vartill den preliminära
avgiften hänför sig, må den preliminära
avgiften innehållas i avvaktan
på att tillkommande avgift
påföres.

Riksförsäkringsverket skall till
kronofogdemyndigheten lämna
uppgift om arbetsgivare, som är
berättigad att återfå erlagd avgift.

Om avgiftstillägg och förseningsavgift -

43 §s

Har arbetsgivare i arbetsgivaruppgift
eller annat skriftligt meddelande,
avlämnat till ledning vid
beräkning av hans avgiftsunderlag,

5 Senaste lydelse 1971:73.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse
lämnat oriktig uppgift, påföres
honom särskild avgift (avgiftstillägg)
med tjugo procent av
slutlig eller tillkommande arbetsgivaravgift,
som genom den oriktiga
uppgiften undandragits eller, om
uppgiften följts, skulle ha undandragits.

Avgiftstillägg utgår även då avgiftsunderlag med avvikelse från arbetsgivaruppgift
uppskattats med stöd av 10 §. I sådant fall beräknas tillägget
på det avgiftsbelopp som påföres utöver avgift enligt uppgiften.

Har avgiftsunderlag uppskattats med stöd av 10 § på grund av att
arbetsgivaruppgift ej avlämnats, påföres avgiftstillägg beräknat på hela
avgiftsunderlaget eller, om arbetsgivaren lämnat skriftligt meddelande till
ledning vid riksförsäkringsverkets beräkning av avgiftsunderlaget, på det
avgiftsbelopp som på grund av uppskattningen utgår utöver avgift enligt
meddelandet. Riksförsäkringsverkets beslut om sådant avgiftstillägg skall
undanröjas av myndigheten, om arbetsgivaruppgift avlämnas senast inom
tre veckor från den dag då arbetsgivaren fått del av beslutet om
avgiftstillägget.

Vid tillämpningen av första—tredje styckena skall meddelande, som
lämnats för arbetsgivare som är juridisk person, anses avlämnat av
arbetsgivaren, om det icke var uppenbart att uppgiftslämnaren saknat
behörighet att företräda arbetsgivaren.

Föreslagen lydelse
lämnat oriktig uppgift, påföres
honom avgiftstillägg med
tjugo procent av arbetsgivaravgift,
som genom den oriktiga uppgiften
undandragits eller, om uppgiften
följts, skulle ha undandragits.

44 §6

Underlåter arbetsgivare, som
har att avlämna arbetsgivaruppgift
utan anmaning, att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift,
påföres honom särskild avgift
(förseningsavgift) med
fem procent av den fastställda
slutliga avgiften, dock högst med
300 kronor.

Underlåter arbetsgivare, som
har att avlämna arbetsgivaruppgift
utan anmaning, att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift,
påföres honom förseningsavgift
med fem procent av den
fastställda arbetsgivaravgiften,
dock högst med 300 kronor.

Har arbetsgivare trots anmaning icke avlämnat arbetsgivaruppgift inom
den i anmaningen angivna tiden, bestämmes förseningsavgiften till två
gånger det belopp som utgår enligt första stycket, dock minst till 100
kronor.

6 Senaste lydelse 1971:73.

SfU 1974:37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

51 §7

Riksförsäkringsverket äger för
varje år från vederbörlig inkomsttitel
å riksstaten tillgodoföra sig
ett belopp motsvarande skillnaden
mellan summan av de arbetsgivaravgifter,
som enligt vad i 17 §
andra stycket sägs under året anmälts
för påföring i samband med
slutlig skatt, och vad som av dessa
avgifter kan enligt av Konungen
fastställda grunder beräknas bliva
avskrivet på grund av bristande
betalning. Beloppet skall fördelas
mellan avgifter, som avses i 1 §, i
samma proportion som avgifterna
ingå i nyssnämnda avgiftssumma.

Riksförsäkringsverket äger för
varje år från vederbörlig inkomsttitel
å riksstaten tillgodoföra
sig ett belopp motsvarande
skillnaden mellan summan av de
arbetsgivaravgifter, som enligt vad
i 17 § andra stycket sägs under
året anmälts för påföring i samband
med slutlig skatt, och vad
som av dessa avgifter kan enligt av
regeringen fastställda grunder beräknas
bliva avskrivet på grund av
bristande betalning. Beloppet skall
fördelas mellan avgifter, som avses
i 1 §, i samma proportion som
gäller enligt bestämmelserna i
28 §.

Avgiftsbelopp som avses i 29 §
skola i den mån de inflyta av
vederbörande länsstyrelse redovisas
till riksförsäkringsverket.

Avgiftsbelopp som avses i 29 §
skola i den mån de inflyta av
vederbörande länsstyrelse redovisas
till riksförsäkringsverket. Belopp,
som redovisas visst år, skall
fördelas mellan avgifter som i 1 §
sägs i samma proportion, som
avgifterna ingå i summan av de
under nästföregående år debiterade
slutliga avgifterna.

Riksförsäkringsverket må i samma ordning som i första stycket sägs
varje år tillgodoföra sig ett belopp motsvarande summan av de under
nästföregående år debiterade tilläggspensionsavgifterna minskad med
summan av de avgifter som under samma år avkortats eller restituerats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

2. Särskild avgift och ränta enligt de nya bestämmelserna i 24-26 och
31 §§ skall första gången beräknas i fråga om arbetsgivaravgift som
hänför sig till utgiftsåret 1975.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta på avgift
som hänför sig till utgiftsåret 1974 eller tidigare år.

4. Motsvarar den kvarstående avgift, som arbetsgivare har att erlägga
under år 1975, minst 10 och högst 50% av den påförda preliminära

7 Tillagd 1971:73.

SfU 1974:37

avgiften för nämnda år, skall med avvikelse från vad i 19 § tredje stycket
stadgas den preliminära avgiften erläggas i sådan ordning att summan av
kvarstående och preliminär avgift blir fördelad med lika belopp på vart
och ett av de sex uppbördstillfällena under året. Vid ettvart av
uppbördstillfällena i februari och april skall därför preliminär avgift
erläggas endast med belopp som motsvarar skillnaden mellan sålunda
framräknat belopp och den kvarstående avgift som enligt 24 § första
stycket skall erläggas vid uppbördstillfället. Återstoden av den preliminära
avgiften fördelas lika mellan uppbördstillfällena i juni, augusti, oktober
och december.

Motsvarar den kvarstående avgift som skall erläggas under år 1975 mer
än 50 % av den preliminära avgiften för nämnda år, skall den senare
avgiften erläggas med en fjärdedel vid ettvart av uppbördstillfällena i juni,
augusti, oktober och december 1975.

5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. skall hänvisningen i stället avse lagen om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner:

motionen 1974:1932 av herr Torwald (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att arbetsgivare med ett fåtal anställda skall ha rätt att inge sin
arbetsgivaruppgift inom samma tidsgräns som gäller för hans skyldighet
att inge inkomstdeklarationen;

motionen 1974:1951 av fru André (c) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen beslutar att förordningen angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m. m.
kompletteras med bestämmelser, som gör det möjligt att ändra den
preliminära avgiftsdebiteringen under löpande utgiftsår;

motionen 1974:1952 av herrar Söderström (m) och af Ugglas (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att den i propositionen föreslagna
särskilda avgiften på kvarstående avgift ersätts med ränta om 12 procent
av den kvarstående avgiftens belopp.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även följande vid riksdagens
början väckta motioner;

motionen 1974:145 av fru Håvik m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär åtgärder i syfte att ATP-poäng påförs debetsedeln
för slutlig skatt;

motionen 1974:1301 av herrar Hyltander (fp) och Adolfsson (m) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att sådana åtgärder
vidtas, att förekommande överutdebitering av arbetsgivaravgifter undviks
och en bättre anpassning till den beräknade personalstyrkan erhålls samt
att reglerna för jämkning liberaliseras.

SfU 1974:37

Utskottet

Debitering och uppbörd av avgifter

Enligt förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m. (AVGF) ankommer det på riksförsäkringsverket
att debitera arbetsgivaravgifter. Även avgiftsuppbörden sker
genom verkets försorg. Avgifter under f 000 kr. eller annat belopp som
riksförsäkringsverket bestämmer debiteras och uppbärs dock enligt
samma regler som gäller för skatteuppbörden. ADB-verksamheten avseende
debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter kommer enligt
beslut av Kungl. Maj:t att fr. o. m. den 1 januari 1975 läggas på
riksskatteverket och länsstyrelserna. I anslutning härtill har i propositionen
föreslagits nya regler för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifterna
och för räntor. Sålunda kommer hittillsvarande system — som
inneburit att preliminära avgifter för utgiftsåret, dvs. det kalenderår
avgiften avser, och slutliga avgifter för tidigare utgiftsår slagits samman
till en gemensam avgiftsdebitering — att ersättas med ett system som i
princip anknyter till uppbördslagens bestämmelser för debitering av
preliminär B-skatt och slutlig skatt. Systemet innebär att preliminär och
slutlig avgift för ett utgiftsår avräknas mot varandra utan sammanblandning
med avgifter för andra år och att skilda räkningar utfärdas på
preliminär och slutlig avgift.

Mot propositionens förslag i angivna delar, som innebär att debiteringsarbetet
väsentligt underlättas och att arbetsgivarna lättare kan
överskåda sin aktuella kontoställning, har utskottet inget att erinra.

1 detta sammanhang tar utskottet upp frågor som väckts i motioner
beträffande möjligheterna att erhålla jämkning av den preliminära
arbetsgivaravgiften.

Nämnda avgift utgår i princip med belopp motsvarande arbetsgivarens
under nästföregående år debiterade slutliga avgift. Hänsyn skall dock tas
till eventuell förändring av procentsatserna för avgiftsuttaget sedan
föregående år samtidigt som en uppräkning kan ske på grund av den
allmänna löneutvecklingen. Särskild beräkning av den preliminära avgiften
sker bl. a. om det kan antagas att den slutliga avgiften för samma år
kommer att avvika från den enligt ovan beräknade slutliga avgiften med
minst en femtedel av sistnämnda avgift. Detsamma gäller om skillnaden
mellan avgifterna skulle bli mer betydande eller annan särskild omständighet
föreligger. Sedan preliminär avgift påförts kan även under
utgiftsåret nyssnämnda jämkningsregler iakttas. Efter utgiftsårets utgång
kan jämkning ske endast i sådana fall där den preliminära avgiften
kommer att nedsättas genom jämkningen. Ansökan om jämkning skall
inges före utgången av april månad året näst efter utgiftsåret. Någon
ändring i de angivna reglerna föreslås inte i propositionen.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1974:1301 kritiseras den
överutdebitering av arbetsgivaravgifter, som enligt motionärernas mening
föreligger. De hänvisar till att man vid fastställande av den preliminära
arbetsgivaravgiften tar hänsyn till den allmänna löneutvecklingen utan att

SfU 1974:37

samtidigt ta hänsyn till vare sig den reducering av personalstyrkan på
grund av det pressade kostnadsläget som sker i allt fler företag eller den
konjunkturbetingade nedgång som drabbat en stor del av näringslivet de
senare åren. Motionärerna begär åtgärder för undvikande av överutdebitering
samt en liberalisering av reglerna för jämkning. Motionären i den i
anledning av propositionen väckta motionen 1974:1951 efterlyser
uttryckliga bestämmelser som gör det möjligt, i synnerhet för mindre och
medelstora företag som trappar ned sin verksamhet, att få den preliminära
avgiftsdebiteringen ändrad under löpande utgiftsår.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 1974:1301 från
riksförsäkringsverket, som avstyrkt bifall till densamma. Verket har
erinrat om att syftet med den årliga uppräkningen av avgiftsunderlaget på
grund av den allmänna löneutvecklingen har varit att minska skillnaderna
mellan de slutliga och preliminära avgiftsbeloppen för ett visst år, de s. k.
regleringsavgifterna, men att trots detta regleringsavgifterna för vart och
ett av åren 1970—1972 utgjort omkring 1 000 milj. kr. Verket har även
framhållit att inkomna jämkningsansökningar behandlas relativt generöst
och att, om det inte gäller alltför små belopp, preliminära
avgifter i betydande omfattning jämkas även i de fall jämkningsbeloppet
ej uppgår till en femtedel av den preliminära avgiften. Antalet jämkningsärenden
har under den senaste tioårsperioden vuxit från ca 8 000 till
30 000—35 000 per år, och verket ifrågasätter om en ytterligare
liberalisering av jämkningsmöjligheterna är påkallad.

Enligt utskottets mening visar regleringsavgifternas storlek att de årliga
uppräkningar som skett generellt sett inte har varit för höga. När det i de
enskilda fallen föreligger behov av att få en bättre överensstämmelse
mellan de preliminära och de slutliga avgifterna finns goda möjligheter
härtill genom nuvarande regler för jämkning. Inte minst det årliga antalet
jämkningsbeslut, varav 98 procent innebär jämkningar nedåt av de
preliminära arbetsgivaravgifterna, ger belägg för att så är fallet.

Utskottet är på grund av det anförda av den uppfattningen att en
ytterligare liberalisering av jämkningsreglerna inte är påkallad och
avstyrker på grund av det anförda bifall till motionerna 1974:1301 och
1974:1951.

Räntor och avgifter på överskjutande och kvarstående arbetsgivaravgifter
m. m.

Enligt nuvarande bestämmelser i AVGF föreligger inte någon skyldighet
för arbetsgivare att utge ränta vid försenad betalning eller betalning
som sker efter utgiftsåret. Däremot utgår ränta i vissa fall vid restitution
till arbetsgivare av erlagd avgift. I propositionen föreslås att arbetsgivare
skall erlägga särskild avgift när den debiterade slutliga avgiften för visst
utgiftsår överstiger den preliminära avgift som erlagts för samma år,
medan i motsatt fall han skall erhålla ränta på överskjutande preliminär
avgift. Arbetsgivare skall erlägga ränta dels när han debiteras avgift utöver
tidigare påförd slutlig avgift, dels när han fått anstånd med betalning av

SfU 1974:37

avgift i avvaktan på prövning av överklagat debiteringsbelut i den mån
avgiftsdebiteringen senare fastställs. Den särskilda avgiften, som för
kvarstående avgiftsbelopp om högst 5 000 kr. skall utgöra sex procent
och för belopp därutöver åtta procent, kommer i motsats till ränta inte
att vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Om synnerliga skäl föreligger,
t. ex. om kvarstående avgifter beror på omständighet över vilken
arbetsgivaren inte kunnat råda eller arbetsgivaren i god tro ansett
anställningsförhållande inte föreligga, skall riksförsäkringsverket kunna
sätta ned den särskilda avgiften till tre procent. 1 propositionen föreslås
även att särskild avgift under 100 kr. inte skall påföras, vilket i praktiken
innebär att särskild avgift utgår först då den kvarstående avgiften uppgår
till 1 700 kr. De nya reglerna om särskild avgift kompletteras med regler
om möjlighet till fyllnadsinbetalning senast den 30 april året efter
utgiftsåret.

I motionen 1974:1952 yrkas att i stället för särskild avgift ränta skall
utgå på det kvarstående avgiftsbeloppet efter en räntesats om tolv
procent. Bakgrunden till motionen synes vara att den vid taxeringen inte
avdragsgilla särskilda avgiften kommer att innebära en kännbarare
ekonomisk påföljd än den i motionen föreslagna avdragsgilla räntan.

Ett räntesystem enligt motionärernas förslag får den effekten att ju
högre marginalskatt en arbetsgivare har desto större blir hans intresse av
att få en hög kvarstående arbetsgivaravgift. Han kan på detta sätt skaffa
sig betydande krediter mot en förhållandevis låg kostnad. En sådan
ordning bör enligt utskottets mening bestämt motverkas.

De i propositionen föreslagna reglerna om ränta och särskild avgift
ansluter sig nära till de förslag om ändringar i räntereglerna i uppbördsförordningen
som chefen för finansdepartementet lagt fram i propositionen
1974:159 och som bl. a. innebär att ränta på kvarstående skatt
ersätts med kvarskatteavgift. Med hänsyn till att ett helt nytt system för
debitering av arbetsgivaravgifterna införs har dock reglerna på
avgiftssidan ansetts böra utformas något liberalare än på skattesidan.
Dessutom finns möjlighet till avgiftsreducering. Härigenom och genom
utformningen i övrigt av reglerna i propositionens förslag om den
särskilda avgiften har rimlig hänsyn tagits till de svårigheter som kan
föreligga för arbetsgivaren att i det enskilda fallet rätt beräkna arbetsgivaravgiften.
När det gäller så höga kvarstående arbetsgivaravgifter att den
särskilda avgiften skall utgöra åtta procent torde denna i många fall
komma att bli relativt kännbar för arbetsgivaren. Detta är emellertid
befogat med hänsyn till den avsevärda kredit arbetsgivaren i ifrågavarande
fall skaffat sig. Utskottet biträder sålunda med avstyrkande av motionen
1974:1952 propositionens förslag i vad avser särskild avgift.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot propositionens
förslag om räntor och avgifter på överskjutande och kvarstående
arbetsgivaravgifter.

SfU 1974:37

Övriga frågor

Arbetsgivaruppgift till ledning för beräkning av avgiftsunderlaget skall
avlämnas till den lokala skattemyndigheten före utgången av januari
månad året näst efter utgiftsåret. Till uppgiften skall fogas ett exemplar
av de kontrolluppgifter som arbetsgivaren enligt föreskrifter i taxeringsförordningen
har att avlämna för inkomsttaxeringen beträffande anställda
arbetstagare. Om arbetsgivare visar att han till följd av särskilda
omständigheter är hindrad att lämna arbetsgivaruppgiften inom föreskriven
tid kan han erhålla uppskov med avlämnandet. Om arbetsgivare
underlåter att lämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven tid utgår
förseningsavgift med fem procent av den fastställda slutliga avgiften,
dock högst med 300 kr.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1974:1932
pekar motionären på de nackdelar det innebär för bl. a. småföretagare
med ett fåtal anställda att inte kunna ge in arbetsgivaruppgiften samtidigt
med självdeklarationen, till vars upprättande han ofta anlitar biträde. I
motionen yrkas därför att arbetsgivare med ett fåtal anställda skall ha
rätt att inge sin arbetsgivaruppgift inom samma tidsgräns som gäller för
skyldigheten att inge inkomstdeklarationen. Motionären menar att med
den föreslagna ordningen de till arbetsgivaruppgiften fogade kontrolluppgifterna
utan svårighet bör hinna sorteras och expedieras till
taxeringsmyndigheterna i godtagbar tid. Däremot bör inkomsttagarnas
exemplar av kontrolluppgifter liksom hittills tillställas den anställde före
den 1 februari.

Eftersom allmän självdeklaration skall avlämnas högst 15 dagar senare
än arbetsgivaruppgift kan utskottet hysa viss förståelse för de synpunkter
som anförs i motionen, även om det förhållandet att kontrolluppgifterna
måste vara avlämnade senast den 31 januari gör att underlaget för
arbetsgivaruppgiften föreligger färdigt redan vid denna tidpunkt. Utskottet
vill framhålla att ett genomförande av motionsförslaget skulle kunna
försena och försvåra avgiftsdebiteringen, detta i all synnerhet som det
bland småföretagarna finns många som påförs avgift i samband med
debiteringen av slutlig skatt och det är angeläget att de registreringsåtgärder
som erfordras härför kan vara avslutade innan arbetet med
motsvarande åtgärder vid inkomsttaxeringen tar sin början. Det finns
också skäl att understryka svårigheterna att med en generell bestämmelse
avgränsa de arbetsgivare som skulle vara berättigade att lämna sin
arbetsgivaruppgift först i samband med självdeklarationen. Nu angivna
omständigheter utgör dock enligt utskottets mening inte något hinder för
att den i motionen upptagna frågan görs till föremål för närmare
överväganden. Med hänsyn till den administrativa omläggningen av
ADB-verksamheten fr. o. m. den 1 januari 1975 bör emellertid en
närmare prövning av frågan anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av
det nya systemet. Utskottet kan därför inte biträda motionsyrkandet.

I detta sammanhang tar utskottet även upp motionen 1974:145 vari
begärs åtgärder i syfte att få nuvarande uppgift på debetsedeln för slutlig

SflJ 1974:37

skatt om pensiongrundande inkomst kompletterad med uppgift om den
mot denna inkomst svarande pensionspoängen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksförsäkringsverket,
riksskatteverket och Försäkringskasseförbundet. Riksförsäkringsverket
och riksskatteverket avstyrker bifall till motionen men stöder
motionärernas åsikt om behovet av ökad information för den enskilde på
angivet område och pekar i detta sammanhang på det gemensamma
utredningsarbete som bedrivs inom statskontoret och riksskatteverket
(RS-utredningen) för att rationalisera skatteadministrationen.

RS-utredningen har i år lagt fram resultatet av sitt arbete i form av en
rapport ”Rationalisering av skatteadministrationen” och i rapporten även
berört behovet av information om pensionsläget för de försäkrade.
Utredningen har därvid ansett starka skäl föreligga för att information
lämnas genom att ett pensionsförsäkringsbesked utsänds t. ex. vart annat
eller vart tredje år med uppgift om pensionsgrundande inkomst, intjänad
pensionspoäng och storleken av i dagsläget framräknad pension (ATP) för
varje försäkrad. Årligen fastställd pensionsgrundande inkomst föreslås
som hittills skola anges på debetsedeln för slutlig skatt. Utformningen av
systemet bör enligt RS-utredningen handhas av den inom riksförsäkringsverket
och statskontoret i samråd med försäkringskassorna bedrivna
utredningen för rationalisering av administrationen inom den allmänna
försäkringen främst med hjälp av datateknik (RAFA-utredningen).

Utskottet anser, med hänsyn till att den av motionärerna väckta
frågan redan blivit uppmärksammad och kan förutsättas bli vidare
behandlad inom RAFA-utredningen, att någon riksdagens åtgärd i
anledning av motionen 1974:145 inte erfordras.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1952 antar det
vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1932,

3. att riksdagen avslår motionerna 1974:145, 1974:1301 och
1974:1951.

Stockholm den 3 december 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s),
Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik* (s), herrar Hyltander (fp),
Marcusson (s), fröken Pehrsson* (c), herrar Fridolfsson (m), Nilsson i
Kristianstad (s), Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s),
Andersson i Edsbro (c), fröken Rogestam* (c) och herr Gösta Gustafsson
i Göteborg (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SfU 1974:37

Reservationer

1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
”Ett räntesystem” och slutar med ”särskild avgift.” bort ha följande
lydelse:

Mångfalden av regler och det komplicerade förfarandet vid uträkningen
av arbetsgivaravgifternas storlek medför att arbetsgivare har små
möjligheter att rätt beräkna skillnaden mellan den preliminärt debiterade
avgiften och den slutliga avgift som kommer att påföras honom.
Svårighet föreligger även att inom rimlig tid få besked om den slutliga
avgiftens storlek. Av nämnda anledningar anser utskottet den i propositionen
föreslagna särskilda avgiften, genom att densamma inte blir avdragsgill
vid taxeringen, vara en alltför hård sanktion mot dem som inte
erlagt tillräckligt höga preliminära arbetsgivaravgifter. Utskottet stöder
därför motionärernas förslag om att den föreslagna särskilda avgiften bör
ersättas med en ränta om tolv procent på den kvarstående avgiftens
belopp.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

a. att riksdagen med anledning av motionen 1974:1952 ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
särskild avgift,

b. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1952 i den mån
motionen inte tillgodosetts genom vad utskottet under a.
hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.;

2. av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson
(c), herrar Fridolfsson (m), Andersson i Edsbro (c) och fröken Rogestam
(c) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Eftersom allmän” och slutar med ”biträda motionsyrkandet.” bort ha
följande lydelse:

Många företagare kan otvivelaktigt uppleva det som förenat med svårigheter
att upprätta arbetsgivaruppgiften och därför föredra att anlita
deklarationsmedhjälpare även till detta arbete. De av riksdagen nyligen
antagna ändringarna när det gäller skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgiften
för hemmavarande barn som biträder i förälders förvärvsverksamhet
kommer sannolikt att ytterligare öka behovet av biträde vid
arbetsgivaruppgiftens upprättande. Den skillnad i tidsfristerna som nu
föreligger mellan ingivandet av arbetsgivaruppgiften och självdeklarationen
får till följd, antingen att såväl arbetsgivaruppgift som självdeklaration
upprättas redan i januari månad, eller att arbetsgivaruppgiften upprättas
först i februari, vilket föranleder förseningsavgift, eller också att
medhjälpare anlitas två gånger med därav föranledd merkostnad. Med
hänsyn till de sålunda redovisade konsekvenserna av att olika tidsfrister

SfU 1974:37

gäller för ingivandet av självdeklaration och arbetsgivaruppgift anser

utskottet att Kungl. Majit bör göra frågan om en utsträckning av

tidsfristen för avgivande av arbetsgivaruppgift till föremål för prövning
och framlägga förslag härom till 1975 års riksmöte.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1974:1932 ger Kungl.
Majit till känna vad utskottet anfört om prövning och förslag

till en utsträckning av tidsfristen för ingivande av arbetsgivar uppgift.

GOTAB 74 8373 S Stockholm 1974