Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 32 år 1974

SfU 1974:32

Nr 32

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1974:129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och
om lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern, såvitt nu
är i fråga, jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:129 har Kungl. Majit (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

4. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261),

6. lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift
under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension.

I den under punkten 1 föreslagna ändringen i lagen om ändring i lagen
om allmän försäkring (AFL) ingår också ett förslag till ändring av 18 kap.
20 § nämnda lag. Förslaget i denna del behandlar utskottet i sitt betänkande
1974:38.

Propositionen innehåller förslag om avsevärda förbättringar av folkpensionsförmånerna
och om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern
till 65 år. Reformerna för folkpensionärerna omfattar höjningar
av folkpensionens grundbelopp, höjda pensionstillskott för dem som saknar
ATP eller har låga ATP-belopp, bättre pensionsförmåner för unga invalider
och andra förtidspensionärer samt förbättrade handikappersättningar och
vårdbidrag inom folkpensioneringen.

Det i propositionen framlagda reformprogrammet skall enligt förslaget
träda i kraft under åren 1975 och 1976. Reformkostnaderna uppgår till över
3 miljarder kr. med ungefär lika fördelning på pensionsålderssänkningen
och de förbättrade folkpensionsförmånerna. Reformerna skall finansieras
genom höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och
en höjd ATP-avgift.

En lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år föreslås
träda i kraft den 1 juli 1976. Vid samma tidpunkt skall genomföras ökade
möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns
vid 65 år. Frågan om den rörliga pensionsåldern behandlas nu
med förtur av pensionsålderskommittén i dess fortsatta arbete med sikte
1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

på en proposition därom till nästa års riksdag. Genom den föreslagna tidpunkten
för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen skapas tidsmässigt
utrymme för arbetsmarknadens parteratt genomföra de anpassningsförhandlingar
beträffande gällande pensionsavtal som måste komma till stånd i
samband med sänkningen av den allmänna pensionsåldern och som då
också kan samordnas med den viktiga frågan om en rörlig pensionsålder.

De i propositionen föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmånerna
omfattar i första hand höjningar av folkpensionens grundbelopp den 1 januari
1975. Folkpensionen höjs då från 90 till 95 96 av basbeloppet för ensam
pensionär och från 140 till 155 96 av basbeloppet för pensionärspar. Det
betyder vid nuvarande basbelopp en höjning av folkpensionens årsbelopp
med 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en av
två makar. Den större höjningen för makar är avsedd att minska skillnaden
mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner.

För dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp skall utgå fortsatta
pensionstillskott. 1 enlighet med pensionsålderskommittén föreslås den årliga
höjningen av dessa tillskott fr. o. m. den 1 juli 1976 bli 4 96 av basbeloppet
för ensam pensionär och för var och en av två makar i stället för enligt
tidigare riksdagsbeslut 3 96. Den garantinivå som pensionstillskotten skall
ge höjs successivt från 30 96 till 45 96 av basbeloppet. Pensionstillskottens
höjning blir därigenom vid nuvarande basbelopp 340 kr. om året fr. o. m.
den 1 juli 1976 och för en femårsperiod därefter.

En fråga som är särskilt angelägen gäller bättre pensionsförmåner för unga
invalider. Det förslag härom som läggs fram på grundval av pensionsålderskommitténs
betänkande innebär att pensionstillskotten fr. o. m. den 1
juli 1976 fördubblas för förtidspensionärer utan ATP eller med låga ATPbelopp,
vilket (år särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år.
Pensionstillskottens garantinivå för dessa grupper stiger enligt förslaget successivt
till 90 96 av basbeloppet. De får därigenom en kraftig ökning av
sina pensionstillskott den 1 juli 1976 och sedan en årlig höjning av pensionstillskotten
med 680 kr. under en femårsperiod vid nuvarande basbelopp.

Gynnsammare regler skall enligt förslaget fr. o. m. den 1 juli 1975 gälla
för de särskilda folkpensionsförmåner som utgår till handikappade i form
av invaliditetsersättning, invaliditetstillägg och vårdbidrag. De nuvarande
invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen sammanförs till en
ny förmån med benämningen handikappersättning. Både i fråga om denna
förmån och vårdbidraget till föräldrar som vårdar handikappade barn hemma
innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet
att (å ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet.
Bl. a. skall döva - liksom redan nu blinda - alltid kunna få handikappersättning.
Vårdbidraget höjs den 1 juli 1976 till samma belopp som förtidspensionerna.

Reformkostnaderna uppgår under åren 1975-1977 till följande belopp, beräknade
vid ett basbelopp av 9 000 kr.

SfU 1974:32

a) Höjningen av folkpensionens grundbelopp 775 milj. kr. för år 1975.

b) Handikappersättningen och vårdbidraget 50 milj. kr. för år 1975 och
50 milj. kr. för år 1976.

c) Höjningen av pensionstillskotten 70 milj. kr. för år 1976 och 150 milj.
kr. för år 1977.

d) De särskilda pensionstillskotten för unga invalider och andra förtidspensionärer
130 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

e) Pensionsålderssänkningen 900 milj. kr. för folkpensioneringen, 100
milj. kr. för folkpensionärernas bostadstillägg och 775 milj. kr. för ATP-delen
med i stort sett lika fördelning på åren 1976 och 1977.

Den sammanlagda reformkostnaden under åren 1975-1977 utgör ca 3 150
milj. kr., varav ca 1 775 milj. kr. för sänkningen av pensionsåldern och
ca 1 375 milj. kr. för de övriga folkpensionsreformerna.

Kostnadsökningarna för folkpensioneringen fördelar sig med 825 milj.
kr. för år 1975 - varav 350 milj. kr. har täckning i nuvarande folkpensionsanslag
- 750 milj. kr. för år 1976 och 800 milj. kr. för år 1977. Ökningen
av ATP-kostnaderna beräknas till ca 350 milj. kr. för år 1976 och 425 milj.
kr. för år 1977.

Pensionsreformerna skall finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och
egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och en höjd
ATP-avgift. För att skapa finansiellt utrymme för en kommande skattesänkning
föreslås samtidigt en höjning av socialförsäkringsavgiften som innebär
att finansieringen av folkpensionerna skattevägen relativt sett kan
minskas. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs från nuvarande
3,3 96 till 4,2 96 för år 1975 och till 4,7 96 för år 1976 och beräknas
för år 1977 bli 5,3 96. ATP-avgiften höjs från 11 96 till 11,75 96 fr. o. m.
år 1977.

Förslaget innebär också att riksförsäkringsverket får i uppdrag att i samråd
med Försäkringskasseförbundet genomföra särskilda informationsåtgärder
vid reformernas ikraftträdande.

De i propositionen framlagda författningsförslagen är följande.

SfU 1974:32

Författningsförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring',
dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att 3 kap. 3 5, 4 kap. 3 5, 6 kap. 1 och 2 55, 1 kap. 1 och 4 55,
8 kap. 1 och 4 55, 9 kap. 1-5 55, 1 1 kap. 1 och 6 55, 12 kap. 1 och 2 55,
13 kap. 1-3 55, 16 kap. 1, 2 och 5 55, 18 kap. 20 5 samt 19 kap. 2 och
4 a 55 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 kap. 2 5, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller under
månaden närmast före den, varunder
han uppnått sextiosju års ålder,
åtnjutit sådan pension, har ej
rätt till sjukpenning. För tid efter
ingången av den månad, varunder
försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan
börjat åtnjuta ålderspension
enligt denna lag, må sjukpenning
utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad
i 1 5 andra stycket stadgas uppbära
sjukpenning för tid efter den månad,
varunder han fyller sextiosju år.

För tid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sextiosju
år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag, må
ersättning för sjukhusvård utgå för
' Lagen omtryckt 1973:908.

Föreslagen lydelse

kap.

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller under
månaden närmast före den, varunder
han uppnått sextiofem års ålder,
åtnjutit sådan pension, har ej
rätt till sjukpenning. För tid efter
ingången av den månad, varunder
försäkrad fyllt sextiofem år eller dessförinnan
börjat ånjuta ålderspension
enligt denna lag, må sjukpenning
utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad
i 1 5 andra stycket stadgas uppbära
sjukpenning förtid efter den månad,
varunder han fyller sextiofem år.

kap.

För tid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sextiofem
år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag,
må ersättning för sjukhusvård utgå

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

högst trehundrasextiofem dagar, för högst trehundrasextiofem dagar.

Vad nu sagts ager motsvarande till- Vad nu sagts äger motsvarande till lämpning

för tid, varunder den för- lämpning för tid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension säkrade åtnjuter hel förtidspension

och skall med sådan tid jämställas och skall med sådan tid jämställas

efterföljande tid, därest förtidspen- efterföljande tid, därest förtidspensionen
upphört att utgå med måna- sionen upphört att utgå med månaden
näst före den, varunder den för- den näst före den, varunder den försäkrade
fyller sextios/u år. säkrade fyller sextiofem år.

Rätt till folkpension i form av å I -derspension tillkommer försäkrad
från och med den månad,
varunder han fyller sextiosju år.

På särskild framställning av försäkrad
utgår ålderspension för tid
före den månad, varunder han fyller
sextiosju år, dock tidigast från och
med den månad, då han uppnår sextiotre
års ålder. Pension enligt vad
nu sagts må ej utgå till försäkrad,
som äger komma i åtnjutande av tillläggspension
enligt 12 kap. 1 S andra
stycket, med mindre han tillika gör
framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension
utgår för tid före den
månad varunder den försäkrade fyller
sextiosju år må återkallas med verkan
från nästa månadsskifte. Sådan
återkallelse gäller ej för försäkrad,
som åtnjuter tilläggspension enligt
12 kap. 1 Sandra stycket, med mindre
han tillika gör återkallelse enligt
12 kap. 1 S tredje stycket. Har försäkrad
sedan återkallelse skett gjort
förnyad framställning enligt andra
stycket må denna framställning icke
återkallas.

6 kap.

1 5

Rätt till folkpension i form av å I -derspension tillkommer försäkrad
från och med den månad,
varunder han fyller sextiofem år.

På särskild framställning av försäkrad
utgår ålderspension för tid
före den månad, varunder han fyller
sextiofem år, dock tidigast från och
med den månad, då han uppnår sextiotre
års ålder. Pension enligt vad
nu sagts må ej utgå till försäkrad,
som äger komma i åtnjutande av tilläggspension
enligt 12 kap. 1 5 andra
stycket, med mindre han tillika gör
framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension
utgår för tid före den
månad varunder den försäkrade fyller
sextiofem år må återkallas med
verkan från nästa månadsskifte. Sådan
återkallelse gäller ej för försäkrad,
som åtnjuter tilläggspension enligt
12 kap. 1 5 andra stycket, med
mindre han tillika gör återkallelse
enligt 12 kap. 1 !t tredje stycket. Har
försäkrad sedan återkallelse skett
gjort förnyad framställning enligt
andra stycket må denna framställning
icke återkallas.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av vad i andra och tredje styckena
sägs, för år räknat nittio procent
eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension eller
äger rätt till pension enligt 1 $ första
stycket, sjuttio procent av basbeloppet.
Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 $
andra eller tredje stycket två tredjedelar
av hel förtidspension eller
halv förtidspension, utgår dock ålderspension
i förra fallet med sjuttiosex
och två tredjedels och i senare
fallet med åttio procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiosju år,
skall pensionen, där ej annat följer
av vad i tredje stycket sägs, minskas
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller
sextiosju år. Om pensionen börjar
utgå senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå förflutit från ingången av den
månad varunder den försäkrade
uppnådde nämnda ålder; härvid må
hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken
den försäkrade fyllt sjuttio år, och
ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension
eller icke varit berättigad
till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

Föreslagen lydelse
25

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av vad i andra och tredje styckena
sägs, för år räknat nittiofem procent
eller, för gift försäkrad vars
make åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension eller
äger rätt till pension enligt 1 5 första
stycket, sjuttiosju och en halv procent
av basbeloppet. Åtnjuter maken
enligt 7 kap. 2 5 andra eller tredje
stycket två tredjedelar av hel förtidspension
eller halv förtidspension, utgår
dock ålderspension i förra fallet
med åttiotre och en tredjedels och i
senare fallet med åttiosexoch en fjärdedels
procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiofem år,
skall pensionen, där ej annat följer
av vad i tredje stycket sägs, minskas
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller
sextiofem år. Om pensionen börjar
utgå senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå förflutit från ingången av den
månad varunder den försäkrade
uppnådde nämnda ålder; härvid må
hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken
den försäkrade fyllt sjuttio år, och
ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension
eller icke varit berättigad
till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

återkallelse enligt 1 ^ tredje stycket,
skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procent
för varje månad som ålderspension
utgått samt sex tiondels procent för
varje månad, som då ålderspensionen
åter börjar utgå återstår till ingången
av den månad varunder den
försäkrade fyller sextiosju år. Börjar
pensionen åter utgå senare än från
och med sistnämnda månad, skall
pensionen minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

återkallelse enligt 1 5 tredje stycket,
skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procent
för varje månad som ålderspension
utgått samt sex tiondels procent för
varje månad, som då ålderspensionen
åter börjar utgå återstår till ingången
av den månad varunder den
försäkrade fyller sextiofem år. Börjar
pensionen åter utgå senare än från
och med sistnämnda månad, skall
pensionen minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
pensionen tidigare utgått.

7 kap.

1 S

Rätt till folkpension i form av Rätt till folkpension i form av
förtidspension tillkommer förtidspension tillkommer

försäkrad, som fyllt sexton år och försäkrad, som fyllt sexton år och

som ej åtnjuter ålderspension enligt som ej åtnjuter ålderspension enligt

denna lag, för tid före den månad, denna lag, för tid före den månad,

då han fyller sextiosju år, därest hans då han (y\\cr sextio fem år,därest hans

arbetsförmåga på grund av sjukdom arbetsförmåga på grund av sjukdom

eller annan nedsättning av den fy- eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsför- siska eller psykiska prestationsförmågan
är nedsatt med minst hälften mågan är nedsatt med minst hälften

och nedsättningen kan anses varak- och nedsättningen kan anses varaktig.
tig.

Rätt till förtidspension tillkommer även försäkrad, som fyllt sextio år
och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa
under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit
kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
under fyrahundrafemtio dagar, därest hans möjlighet att bereda
sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom
annat för honom tillgängligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen
kan anses varaktig. Rätt till förtidspension enligt vad nu sagts
tillkommer försäkrad som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd utan hinder
av att stödet ej utgått under fyrahundrafemtio dagar, såvida han dessförinnan
uttömt sin rätt till stöd.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den
antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till folkpension

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid;
och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första stycket
gälla beträffande sjukbidrag.

Hel förtidspension utgör, där ej
annat följer av vad i andra stycket
sägs, för år räknat nittio eller, för gift
försäkrad vars make åtnjuter folkpension
i form av ålderspension eller
förtidspension eller äger rätt till pension
enligt 6 kap. 1 8 första stycket,
sjuttio procent av basbeloppet. Åtnjuta
båda makarna förtidspension
och är pensionen för endera eller
båda sådan som i 2 8 andra eller tredje
stycket sägs, skall dock vid beräkning
av pension hel förtidspension
utgöra, om två tredjedelar av
hel förtidspension utgår till andra
maken, sjuttiosex och två tredjedels
och, om halv förtidspension utgår till
denne, åttio procent av basbeloppet.

Hel förtidspension utgör, där ej
annat följer av vad i andra stycket
sägs, för år räknat nittiofem eller, för
gift försäkrad vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension eller äger rätt till
pension enligt 6 kap. 1 8 första stycket,
sjuttiosju och en halv procent av
basbeloppet. Åtnjuta båda makarna
förtidspension och är pensionen för
endera eller båda sådan som i 2 8
andra eller tredje stycket sägs, skall
dock vid beräkning av pension hel
förtidspension utgöra, om två tredjedelar
av hel förtidspension utgår
till andra maken, åttiotre och en tredjedels
och, om halv förtidspension
utgår till denne, åttiosex oeh en flör -

i dedels procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av
6 kap. 1 8 tredje stycket upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas
med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen
utgått.

8 kap.
I 8

Rätt till folkpension i form av
änkepension tillkommer
änka, som ej åtnjuter folkpension i
forn av ålderspension, för tid före
den månad då hon fyller sextiosju år,
därest hon

a) har vårdnaden om och stadigvarande
sammanbor med barn under
sexton år, som vid makens död
stadigvarande vistades i makarnas
hem eller hos änkan; eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

Rätt till folkpension i form av
änkepension tillkommer
änka, som ej åtnjuter folkpension i
form av ålderspension, för tid före
den månad då hon fyller sextiofem
år, därest hon

a) har vårdnaden om och stadigvarande
sammanbor med barn under
sexton år, som vid makens död
stadigvarande vistades i makarnas
hem eller hos änkan; eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år och varit gift med honom minst år och varit gift med honom minst
fem år. fem år.

Upphör rätt till änkepension enligt första stycket a), skall vid bedömmandet
av rätt till pension enligt b) anses som om mannen avlidit, då
rätten till pension enligt a) upphörde, samt äktenskapet varat till nämnda
tidpunkt.

4 5

Änkepension utgör, där ej annat Änkepension utgör, där ej annat
följerav vad nedan sägs, för år räknat följerav vad nedan sägs, för år räknat
nittio procent av basbeloppet. nittiofem procent av basbeloppet.

Utgår änkepension med tillämpning av 1 5 första stycket b) och hade
den pensionsberättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den
tidpunkt, som avses i 1 S andra stycket, minskas pensionen med en femtonde!
för varje år, varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt
vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio.

Om änkepension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av
6 kap. 1 S tredje stycket upphört att utgå, skall änkepensionen minskas
med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen
utgått.

9 kap. Om tilläggsformdner till folk- 9 kap. Om särskilda folkpensions/ör pension

m. m. maner

Till ålderspension eller förtidspension
utgår barntillägg för varje
barn under sexton år till försäkrad
eller försäkrads hustru, därest den
försäkrade har vårdnaden om eller
stadigvarande sammanbor med barnet.
Barntillägg enligt vad nu sagts
utgives ej till ålderspension, som den
försäkrade åtnjuter för tid före den
månad varunder han fyller sextiosju
år, eller till pension, som tillkommer
gift kvinna.

Till ålderspension eller förtidspension
utgår barntillägg för varje
barn under sexton år till försäkrad
eller försäkrads hustru, därest den
försäkrade har vårdnaden om eller
stadigvarande sammanbor med barnet.
Barntillägg enligt vad nu sagts
utgives ej till ålderspension, som den
försäkrade åtnjuter för tid före den
månad varunder han fyller sextiofem
år, eller till pension som tillkommer
gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat
tjugufem procent eller, om barnet är berättigat till barnpension enligt 8 kap.
5 tj, tio procent av basbeloppet. Utgår enligt 7 kap. 2 $ andra eller tredje
stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgör
barntillägget motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspension.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna
för år räknat överstiger halva basbeloppet.

Till ålderspension eller förtidspension
utgår i n v a I i d i t e t s t i 11 -lagg, därest den försäkrade är ur
stånd att reda sig själv och på grund
härav vid upprepade tillfällen dagligen
är i behov av hjälp av annan samt
hjälpbehovet uppkommit innan den
försäkrade fyllt sextiotre år. Invaliditetstillägg
skall alltid utgå, därest den
försäkrade är blind och blindheten inträtt
innan den försäkrade uppnått
sextiotre års ålder.

Ändå att så ej följer av första stycket
utgår invaliditetstillägg till förtidspension,
som avses i 7 kap. 2 j andra eller
tredje stycket, därest den försäkrade
utför förvärvsarbete men på grund av
höggradig nedsättning i kroppsorgans
funktion är i behov av avsevärd fortlöpande
hjälp av annan person eller får
vidkännas betydande merutgifter för
färdmedel eller andra hjälpmedel för
att kunna utföra arbetet. Med försäkrad
som utför förvärvsarbete jämställes
försäkrad som bedriver studier, om
den försäkrade är berättigad till studiehjälp
eller studiemedel för studierna
eller endast på grund av bestämmelse
om behovsprövning utesluten från sådan
Förmån. Invaliditetstillägg enligt
detta stycke må vara begränsat till viss
tid.

Invaliditetstillägg tillkommer ej försäkrad,
som stadigvarande vårdas å
anstalt tillhörande staten eller kommun
eller landstingskommun eller å
enskild anstalt till vars drift statsbidrag

2 S

Rätt till handikappersättning
tillkommer försäkrad, sorn fyllt
sexton år och som innan han fyllt sextio
fem år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga
nedsatt i sådan omfattning
att han

a) i sin dagliga livsföring behöver
mera tidskrävande hjälp av annan,

b) för att kunna förvärvsarbeta behöver
fortlöpande hjälp av annan eller

c) eljest får vidkännas betydande
merutgifter.

Föreligger behov av hjälp antingen i
den dagliga livsföringen och för att
kunna förvärvsarbeta, eller i ettdera av
eller båda dessa avseenden och därjämte
merutgifter i anledning av handikappet,
grundas bedömning av rätt
till handikappersättning på det sammanlagda
behovet av stöd.

Vid tillämpning av denna paragraf
skall med försäkrad som utför förvärvsarbete
likställas studerande som
åtnjuter studiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349) eller endast på
grund av bestämmelse om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.

Handikappersättning utgår alltid till
försäkrad som är blind, döv eller gravt
hörselskadad om blindheten, dövheten
eller hörselskadan inträtt innan den
försäkrade uppnått sextiofem års ålder.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

algar eller ock genom anstaltens försorg
utom densamma.

Invaliditetstillägg utgör för dr räknat
trettio procent av basbeloppet.

Åtnjuter försäkrad som avses i 2
forsta stycket andra punkten eller andra
stycket icke pension enligt denna
lag, äger han, därest han fyllt sexton
dr, rätt till invaliditetsersättning
för tid före den månad dd
han fyller sextiosju dr.

Invaliditetsersättning mä vara begränsad
till viss tid.

Invaliditetsersättning till försäkrad,
som avses i 2 | första stycket andra
punkten, utgör för är räknat sextio
procent av basbeloppet. Invaliditetsersättning
i annat fall utgör, allt efter
hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas
storlek, för dr räknat sextio
eller trettio procent av basbeloppet.

3 S

Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning,
för dr räknat sextio,
fyrtiofem eller trettio procent av basbe-'
loppet.

Handikappersättning kan begränsas
till viss tid. Behovet av handikappersättning
skall omprövas i samband
med beslut om förtidspension och då
den försäkrade tillerkännes ålderspension
enligt denna lag.

Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före den månad,
då ålderspension eller hel förtidspension
enligt denna lag börjar utgå,
för dr räknat sextio procent av basbeloppet.
För tid därefter utgör ersättningen
trettio procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning till
högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad utgör
trettio procent av basbeloppet om
ej stödbehovet ger anledning till högre
ersättning.

Försäkrad förälder äger för vård av
barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp för
avsevärd tid och i avsevärd omfattning
är i behov av särskild tillsyn och
vård.

4 S

Försäkrad förälder äger för vård av
barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp för
avsevärd tid är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vid bedömningen av
rätt till vårdbidrag skall jämväl beaktas

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sådana merit/gifter sorn uppkommer
på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsynsoch
vårdbehovets omfattning och merutgifternas
storlek med belopp motsvarande
hel eller halv förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills vidare. Behovet av bidrag skall omprövas
vart tredje år, såvida ej skål föreligga för omprövning med kortare mellanrum.

Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande
hel förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott.

Vid tillämpning av 2 och 3 55 skall
såsom blind anses den vars synförmåga,
sedan ljusbrytningsfel rättats,
är så nedsatt att han saknar ledsyn.

Vad i 2 5 tredje stycket stadgas skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
invaliditetsersättning och vårdbidrag.
Regeringen äger dock förordna
att sådana förmåner skola utgivas för
tid dä någon vistas utom anstalten utan
att vårdas genom dess försorg.

Vid tillämpning av 2 och 3 55 skall
såsom blind anses den vars synförmåga,
sedan ljusbrytningsfel rättats,
är så nedsatt att han saknar ledsyn.
Såsom gravt hörselskadad anses den
som med hörapparat saknar möjlighet
eller har stora svårigheter att uppfatta
tal.

Vårdas försäkrad i anstaltsom tillhör
eller till vars drift utgår bidrag från staten,
kommun eller landstingskommun,
utgives icke handikappersättning.
Detsamma gäller om
den försäkrade vårdas utanför anstalten
genom dess försorg.

Vad i andra stycket föreskrives äger
motsvarande tillämpning beträffande
vårdbidrag. Vistas barn utom anstalten
utan att vårdas genom dess försorg
utgives vårdbidrag för sådan tid om
denna uppgår till minst tio dagar per
kvartal. Skall i sådant fall vårdbidrag
utgivas för del av kalendermånad, utgår
bidraget, för varje dag med en trettiondel
av månadsbeloppet och avrundas
till närmaste hela krontal.

1 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

1 S

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit
försäkrad enligt 1 kap. 3 -j första eller
andra stycket skall för honom enligt
vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete under
året. Sådan beräkning skall icke göras
för år före det då den försäkrade
uppnår sexton års ålder, ej heller för
år då den försäkrade avlidit eller för
år efter det då han fyllt sextiofem år
eller för tidigare år, varunder han åtnjutit
ålderspension eller förtidspension
enligt denna lag.

För varje år, varunder någon varit
försäkrad enligt 1 kap. 3 S första eller
andra stycket skall för honom enligt
vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete under
året. Sådan beräkning skall icke göras
för år före det då den försäkrade
uppnår sexton års ålder, ej heller för
år då den försäkrade avlidit eller för
år efter det då han fyllt sextiofyra år
eller för tidigare år, varunder han åtnjutit
ålderspension eller förtidspension
enligt denna lag.

För varje år, för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts för
försäkrad, skall pensionspoäng
tillgodoräknas honom. I den
mån pensionsgrundande inkomst
härrör från inkomst av annat förvärvsarbete
må dock pensionspoäng
tillgodoräknas den försäkrade endast
såvida tilläggspensionsavgift enligt
19 kap. 3 i; för året till fullo erlagts
inom föreskriven tid. Utan hinderav
att sådan avgiftsbetalning icke skett
skall pensionspoäng tillgodoräknas
den försäkrade för det år varunder
han fyllt sextiofem år eller, där den
försäkrade eller efterlevande till honom
ansöker om pension enligt denna
lag for tid före det är varunder den försäkrade
skulle uppnå sextiosju års ålder,
för de båda år som närmast föregått
det då pension vid bifall till

6 S

För varje år, för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts för
försäkrad, skall pensionspoäng
tillgodoräknas honom. I den
mån pensionsgrundande inkomst
härrör från inkomst av annat förvärvsarbete
må dock pensionspoäng
tillgodoräknas den försäkrade endast
såvida tilläggspensionsavgift enligt
19 kap. 3 >: för året till fullo erlagts
inom föreskriven tid. Utan hinderav
att sådan avgiftsbetalning icke skett
skall pensionspoäng tillgodoräknas
den försäkrade för de båda år som
närmast föregått det då pension vid
bifall till ansökningen skulle börja
utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid
tillgodoräknas för pensionsgrundande
inkomst härrörande från inkomst
som avses i 3 S första stycket

d).

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng
skall vidare alltid tillgodoräknas
för pensionsgrundande
inkomst härrörande från inkomst
som avses i 3 5 första stycket d).

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande inkomsten
delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng
beräknas med två decimaler.

För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 5, skall
den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda
paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

12 kap.
1 S

Rätt till tilläggspension i form av
ålderspension tillkommer
försäkrad från och med den månad,
varunder han fyller sextiosju år, under
förutsättning att pensionspoäng
tillgodoräknats honom för minst tre
år.

På särskild framställning av försäkrad
utgår under förutsättning
som i första stycket sägs, ålderspension
för tid före den månad, varunder
han fyller sextiosju år, dock tidigast
från och med den månad, då
han uppnår sextiotre års ålder. Pension
enligt vad nu sagts må ej utgå
till försäkrad, som äger komma i åtnjutande
av folkpension enligt 6 kap.

1 S andra stycket, med mindre han
tillika gör framställning enligt
nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension
för tid före den månad varunder den
försäkrade fyller sextiosju år må återkallas
med verkan från nästa månadsskifte.
Sådan återkallelse gäller
ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension
enligt 6 kap. 1 >: andra styck -

Rätt till tilläggspension i form av
ålderspension tillkommer försäkrad
från och med den månad,
varunder han fyller sextiofem år, under
förutsättning att pensionspoäng
tillgodoräknats honom för minst tre
år.

På särskild framställning av försäkrad
utgår, under förutsättning
som i första stycket sägs, ålderspension
för tid före den månad, varunder
han fyller sextiofem år, dock tidigast
från och med den månad, då
han uppnår sextiotre års ålder. Pension
enligt vad nu sagts må ej utgå
till försäkrad, som äger komma i åtnjutande
av folkpension enligt 6 kap.
1 5 andra stycket, med mindre han
tillika gör framställning enligt
nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension
för tid före den månad varunder den
försäkrade fyller sextiofem år må
återkallas med verkan från nästa månadsskifte.
Sådan återkallelse gäller
ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension
enligt 6 kap. 1 Sandra styck -

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

et, med mindre han tillika gör återkallelse
enligt 6 kap. 1 5 tredje stycket.
Har försäkrad sedan återkallelse
skett gjort förnyad framställning enligt
andra stycket må denna framställning
icke återkallas.

Föreslagen lydelse

et, med mindre han tillika gör återkallelse
enligt 6 kap. 1 S tredje stycket.
Har försäkrad sedan återkallelse
skett gjort förnyad framställning enligt
andra stycket må denna framställning
icke återkallas.

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra, tredje och fjärde styckena,
för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad,
för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som
tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom
för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har
pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år, skall
hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot
förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats
honom, och talet trettio.

Har undantagande enligt 11 kap. 7 § ägt giltighet för den försäkrade, skall
honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del
av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet
mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket
den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng
eller gått förlustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad
nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng jämlikt 11 kap.
6 S första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats
den försäkrade.

Börjar ålderspension utgå tidigare Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varun- än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiosju år, der den försäkrade fyller sextiofem år,

skall pensionen, där ej annat följer skall pensionen, där ej annat följer

av fjärde stycket, minskas med sex av fjärde stycket, minskas med sex

tiondels procent för varje månad, tiondels procent för varje månad,

som då pensionen börjar utgå åter- som då pensionen börjar utgå återstår
till ingången av den månad var- står till ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiosju under den försäkrade fyller sextio år.

Om pensionen börjar utgå senare fern år. Om pensionen börjar utgå se än

från och med sistnämnda månad, nare än från och med sistnämnda

ökas pensionen med sex tiondels månad, ökas pensionen med sex

SfU 1974:32

Nuvarande lydeke

procent för varje månad, som då pensionen
börjar utgå förflutit från ingången
av den månad varunder den
försäkrade uppnådde nämnda ålder;
härvid må hänsyn dock ej tagas till
tid efter ingången av den månad, under
vilken den försäkrade fyllt sjuttio
år, och ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit folkpension eller
icke varit berättigad till tilläggspension
i form av ålderspension.

Om ålderspension upphört efter
återkallelse enligt 12 kap. 1 5 tredje
stycket, skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels
procent för varje månad som ålderspension
utgått samt sex tiondels procent
för varje månad, som då ålderspensionen
åter börjar utgå återstår till
ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiosju år.
Börjar pensionen åter utgå efter ingången
av den månad varunder den
försäkrade fyllt sextiosju år skall pensionen
minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå förflutit
från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde
nämnda ålder; härvid må hänsyn
dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken den försäkrade
fyllt sjuttio år, och ej heller
till tid, då den försäkrade åtnjutit
folkpension eller icke varit berättigad
till tilläggspension i form av ålderspension.

Om ålderspension upphört efter
återkallelse enligt 12 kap. 1 $ tredje
stycket, skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels
procent för varje månad som ålderspension
utgått samt sex tiondels procent
för varje månad, som då ålderspensionen
åter börjar utgå återstår till
ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år.
Börjar pensionen åter utgå efter ingången
av den månad varunder den
försäkrade fyllt sextiofem år skall
pensionen minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
pensionen tidigare utgått.

13 kap.

Rätt till tilläggspension i form av
förtidspension tillkommer
enligt vad nedan sägs försäkrad, som
ej åtnjuter ålderspension enligt denna
lag, för tid före den månad, då
han fyller sextiosju år, därest hans arbetsförmåga
på grund av sjukdom eller
annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan
är nedsatt med minst hälften och

Rätt till tilläggspension i form av
förtidspension tillkommer
enligt vad nedan sägs försäkrad, som
ej åtnjuter ålderspension enligt denna
lag, för tid före den månad, då
han fyller sextiofem år, därest hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom
eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan
är nedsatt med minst hälften

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nedsättningen kan anses varaktig
samt den försäkrade äger tillgodoräkna
sig pensionspoäng för tid före
det år, varunder pensionsfallet inträffat.
Även om nedsättning av arbetsförmågan
som nyss sagts icke föreligger,
skall äldre försäkrad under
de närmare förutsättningar som angivas
i 7 kap. 1 5 andra stycket äga
rätt till förtidspension, därest han är
varaktigt arbetslös.

och nedsättningen kan anses varaktig
samt den försäkrade äger tillgodoräkna
sig pensionspoäng för tid
före det år, varunder pensionsfallet
inträffat. Även om nedsättning av
arbetsförmågan som nyss sagts icke
föreligger, skall äldre försäkrad under
de närmare förutsättningar som
angivas i 7 kap. 1 S andra stycket äga
rätt till förtidspension, därest han är
varaktigt arbetslös.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den
antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till tilläggspension
i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till
viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt
första stycket första punkten gälla beträffande sjukbidrag.

Vad i 7 kap. 2 och 3 55 stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
förtidspension enligt detta kapitel.

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten
för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång
gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade
för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då pensionsfallet
inträffar, skall förtidspension utgå med tillämpning av bestämmelserna i
andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för pensionsfallet
sjukpenninggrundande inkomst uppgående till belopp som nu sagts icke
fastställts, men skulle ha fastställts, därest den allmänna försäkringskassan
haft kännedom om samtliga de förhållanden som skola ligga till grund för
fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den
tilläggspension i form av ålderspension,
som skulle tillkomma den försäkrade,
därest sådan pension skulle
börja utgå från och med den månad
varunder han fyller sextiosju år. Härvid
skall ålderspensionen beräknas
under antagande att den försäkrade
för varje år från och med det då förtidspensionen
börjar utgå till och
med det då han uppnår sextiofem års

Hel förtidspension motsvarar den
tilläggspension i form av ålderspension,
som skulle tillkomma den försäkrade,
därest sådan pension skulle
börja utgå från och med den månad
varunder han fyller sextiofem år.
Härvid skall ålderspensionen beräknas
under antagande att den försäkrade
för varje år från och med det
då förtidspensionen börjar utgå till
och med det då han uppnår sextiofyra

2 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

ålder tillgodoräknats pensionspoäng
motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal,
vilka tillgodoräknats
honom under de fy ra år som närmast
föregått det år då pensionsfallet inträffade
eller, om pensionen därigenom
blir större, under samtliga år
från och med det då han fyllt sexton
år till och med det som närmast föregått
pensionfallet. Vid beräkningen
av nämnda medeltal bortses från
de år intill ett antal av hälften, för
vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats
den försäkrade eller för vil ka poängtalet
är lägst.

Pension enligt denna paragraf må
ej utgå, om undantagande enligt 11
kap. 7 S ägde giltighet för den försäkrade
då pensionsfallet inträffade
samt undantagandet tillika föranlett,
att den försäkrade för något av de
fyra närmast föregående åren gått
förlustig mer än en pensionspoäng.
Ej heller må pension som nu sagts
utgå, om den försäkrade vid sextiosju
års ålder icke kan komma i åtnjutande
av ålderspension enligt 12 kap.

Äger den försäkrade icke komma
i åtnjutande av förtidspension enligt
vad i 2 S stadgas men skulle han
hava varit berättigad till tilläggspension
i form av ålderspension, därest
han uppnått sextiosju års ålder det år
då pensionsfallet inträffar, skall hel
förtidspension utgå med belopp motsvarande
vad den försäkrade i sådant
fall skulle hava erhållit i ålderspension,
beräknad enligt 12 kap. 2 5 första
och andra styckena.

Föreslagen lydelse

års ålder tillgodoräknats pensionspoäng
motsvarande medeltalet av de
pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats
honom under de fyra år som
närmast föregått det år då pensionsfallet
inträffade eller, om pensionen
därigenom blir större, under samtliga
år från och med det då han fyllt
sexton år tili och med det som närmast
föregått pensionsfallet. Vid beräkningen
av nämnda medeltal bortses
från de år intill ett antal av hälften,
för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats
den försäkrade eller för
vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må
ej utgå, om undantagande enligt 11
kap. 7 S ägde giltighet för den försäkrade
då pensionsfallet inträffade
samt undantagandet tillika föranlett,
att den försäkrade för något av de
fyra närmast föregående åren gått
förlustig mer än en pensionspoäng.
Ej heller må pension som nu sagts
utgå, om den försäkrade vid sextiofem
års ålder icke kan komma i åtnjutande
av ålderspension enligt 12
kap.

Äger den försäkrade icke komma

1 åtnjutande av förtidspension enligt
vad i 2 5 stadgas men skulle han
hava varit berättigad till tilläggspension
i form av ålderspension, därest
han uppnått sextiofem års ålder det
år då pensionsfallet inträffar, skall
hel förtidspension utgå med belopp
motsvarande vad den försäkrade i
sådant fall skulle hava erhållit i ålderspension,
beräknad enligt 12 kap.

2 S första och andra styckena.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

2 S

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-192 7, skall vid tilllämpning
av 11 kap. 1 \v andra stycket
pensionsgrundande inkomst beräknas
även för det år varunder han fyllt sextiofem
år, dock ej för det fall han under
nämnda år åtnjutit förtidspension enligt
denna lag eller ålderspension enligt
6 kap. 1 \v andra stycket eller 12 kap.
1 andra stycket.

Beräkning av förtidspension skall
under förutsättningar som angivas i 13
kap. 2 § för försäkrad som avses i denna
paragraf ske under antagande att
den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng
även för det år då han uppnår
sextio fem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som
avses i 12 kap. 1 f forsla stycket skall,
om pensionen därigenom blir större,
försäkrad som avses i denna paragraf
tillgodoräknas pensionspoäng som om
han blivit berättigad till förtidspension
enligt 13 kap. 1 t) från och med januari
månad det år han uppnår sextiofem
års ålder.

16 kap.

1 S3

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos
allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna
lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan
hinder av att han icke gjort ansökan därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller
till viss tid begränsad invaliditets- ler till viss tid begränsad handikappersättning,
må den tid varunder så- ersättning, må den tid varunder så -

3 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dan förmån skall utgå förlängas utan dan förmån skall utgå förlängas utan

att ansökan därom gjorts. att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna
den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han
icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för
läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension,
invaliditetstillägg, invaliditetsersättning
eller vårdbidrag skall ersättning
utgå i enlighet med vad regeringen
förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension,
invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning
må föreskrivas att
den försäkrade skall under högst
trettio dagar vara intagen å visst
sjukhus eller underkasta sig undersökning
av viss läkare. Vad som
sagts nu skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om rätt till vårdbidrag.
För den försäkrades kostnader
i anledning av sådan föreskrift
skall ersättning utgå i enlighet med
vad regeringen förordnar.

Ålderspension utgår från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiosju år eller, om han
önskar att pensionen skall börja utgå
tidigare eller senare, från och med
den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, invaliditetstillägg,
invaliditetsersättning
och vårdbidrag utgå från och med
den månad, varunder rätt till förmå -

För den försäkrades kostnader för
läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension,
handikappersättning eller vårdbidrag
skall ersättning utgå i enlighet med
vad regeringen förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension
eller handikappersättning må
Föreskrivas att den försäkrade skall
under högst trettio dagar vara intagen
å visst sjukhus eller underkasta
sig undersökning av viss läkare. Vad
som sagts nu skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om rätt till vårdbidrag.
För den försäkrades kostnader
i anledning av sådan föreskrift
skall ersättning utgå i enlighet med
vad regeringen förordnar.

Ålderspension utgår från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år eller, om han
önskar att pensionen skall börja utgå
tidigare eller senare, från och med
den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, handikappersättning
och vårdbidrag utgå
från och med den månad, varunder
rätt till förmånen inträtt. I fall som

4 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen inträtt. I fall som avses i 1 $ and- avses i 1 5 andra stycket utgår dock
ra stycket utgår dock förtidspension förtidspension från och med månarrån
och med månaden näst efter den näst efter den, då beslutet om
den, då beslutet om pension med- pension meddelats,
delats.

Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit
eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från
och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make
uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda beloppet
för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 $
eller 7 kap. 4 $.

18 kap.
20 S5

Frågor om förtidspension, invaliditetstillägg,
invaliditetsersättning och
vårdbidrag avgöras i allmän försäkringskassa
av en pensionsdelegation,
bestående av sju ledamöter. Dessa
äro ordföranden i kassans styrelse,
som tillika för ordet i delegationen,
två av socialstyrelsen utsedda läkare,
två av riksförsäkringsverket utsedda
ledamöter som skola hava särskild
erfarenhet av arbetsförhållanden och
två av landstinget eller, om kassans
verksamhetsområde utgöres av enbart
en kommun, av kommunfullmäktige
utsedda ledamöter. Omfattar
kassans verksamhetsområde två
landstingskommuner eller landstingskommun
och kommun, som
ej tillhör landstingskommun, skola
landstingen eller landstinget och
kommunfullmäktige vardera utse en
ledamot. Då skäl äro därtill må regeringen
utse särskild ordförande i
pensionsdelegation.

5 Senaste lydelse 1974:510.

Frågor om förtidspension, handikappersättning
och vårdbidrag avgöras
i allmän försäkringskassa av en
pensionsdelegation, bestående av sju
ledamöter. Dessa äro ordföranden i
kassans styrelse,som tillika förordet
i delegationen, två av socialstyrelsen
utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket
utsedda ledamöter som
skola hava särskild erfarenhet av arbetsförhållanden
och två av landstinget
eller, om kassans verksamhetsområde
utgöres av enbart en
kommun, av kommunfullmäktige
utsedda ledamöter. Omfattar kassans
verksamhetsområde två landstingskommuner
eller landstingskommun
och kommun, som ej tillhör
landstingskommun, skola
landstingen eller landstinget och
kommunfullmäktige vardera utse en
ledamot. Då skäl äro därtill må regeringen
utse särskild ordförande i
pensionsdelegation.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Suppleant för ordförande, som tillika är ordförande i kassans styrelse,
är den för honom utsedde suppleanten i styrelsen, såvida icke regeringen
förordnar annorlunda. För annan ordförande, så ock för annan ledamot än
ordförande utses en suppleant. Regeringen må dock föreskriva att för envar
av de av socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses två suppleanter.

I allmän försäkringskassa må med regeringens medgivande finnas flera
pensionsdelegationer.

19 kap.

2 §’

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa
och ej fyllt sextiosju år
och ej heller för december månad
samma år åtnjutit ålderspension eller
förtidspension enligt denna lag, skall
för nämnda år erlägga sjukförsäkringsavgift
under förutsättning
att han under året haft inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 §.

Vid beräkning av avgift enligt
första stycket äger 3 § andra och fjärde
styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande
tillämpning.

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 S skall utgå med tre och
tre tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas. I
fråga om sådan arbetstagare hos redare
som avses i 1 >; första stycket
förordningen (1958:295) om sjömansskatt
beräknas dock avgiften
efter den lägre procentsats som Konungen
fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 5 andra stycket.
Avgifterna tillföras staten.

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa
och ej fyllt sextiofem
år och ej heller för december månad
samma år åtnjutit ålderspension eller
förtidspension enligt denna lag, skall
för nämnda år erlägga sjukförsäkringsavgift
under förutsättning
att han under året haft inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 §.

Vid beräkning av avgift enligt
första stycket äger 3 § andra och fjärde
styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande
tillämpning.

4 a >:

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 S skall utgå med fyra
och sju tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas.
I fråga om sådan arbetstagare
hos redare som avses i 1 S första
stycket förordningen (1958:295) om
sjömansskatt beräknas dock avgiften
efter den lägre procentsats som regeringen
fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 S andra stycket.
Avgifterna tillföras staten.

1 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974:132 föreslagen lydelse.

SfU 1974:32

Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 6 kap. 2 5
forsta stycket, 7 kap. 4 5, 8 kap. 4 5, 18 kap. 20 5 och 19 kap. 4 a 5, den
1 juli 1975 såvitt avser rubriken till 9 kap., 9 kap. 2-5 55 och 16 kap. 1
och 2 55 samt 5 5 andra stycket samt i övrigt den 1 juli 1976.

2. För försäkrad, som fyllt 65 år under tiden den 1 juli 1974-den 30
juni 1976 och som icke åtnjutit ålderspension eller hel förtidspension, räknas
de i 3 kap. 3 5 första stycket och 4 kap. 3 5 angivna högsta antalen dagar
från och med den 1 juli 1976.

3. Har försäkrad vid utgången av juni månad 1976 åtnjutit pension med
minskat belopp på grund av att för honom utgått ålderspension för tid före
den månad varunder han fyllt 67 år, skall pension som avses i 6 kap. 2 5
andra eller tredje stycket, 7 kap. 4 5 andra stycket, 8 kap. 4 5 tredje stycket,
12 kap. 2 5 tredje eller fjärde stycket eller 13 kap. 4 5 minskas i enlighet
med dessa lagrums lydelse före den 1 juli 1976.

För den som den 1 juli 1976 ej fyllt 67 år skall dock minskning icke
ske med högre belopp än som föranledes av det antal månader varunder
pension utgått före den 1 juli 1976 ökat med det antal månader som därefter
kan återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65
år eller dessförinnan återkallar sin framställning om ålderspension.

4. Vid beräkning av ökning av ålderspension enligt 6 kap. 2 5 andra stycket
eller 12 kap. 2 5 tredje stycket gäller följande. För försäkrad som den 1
juli 1976 ej fyllt 67 år tages vid ökningens beräkning ej hänsyn till tid
före den 1 juli 1976. För försäkrad som före den 1 juli 1976 fyllt 67 år
beräknas ökningen med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse.

5. Avgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 1 eller 3 5 skall för år 1975
utgå med fyra och två tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften
skall beräknas. I fråga om avgift som avser tid före den 1 januari 1975
gäller 19 kap. 4a5 i sin äldre lydelse.

6. Är försäkrad enligt beslut som meddelats på grundval av äldre bestämmelser
berättigad till invaliditetstillägg, invaliditetsersättning eller vårdbidrag
för tid efter den 1 juli 1975 skall förmånen ej minskas eller upphöra
med mindre så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna alltjämt ägt
tillämpning.

7. Förtidspension för försäkrad som är född år 1928 eller senare skall beräknas
med tillämpning av 13 kap. 2 5 i dess äldre lydelse om rätt till förmånen
föreligger för tid före den 1 juli 1976.

SfU 1974:32

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott

dels att 2, 3 och 7 KS skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a K, av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Pensionstillskott utgör trettio procent
av basbeloppet,om ej annat följerav
bestämmelserna nedan i denna
paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet utgöra

den I juli 1%9-den 30 juni 1970 tre,

den 1 juli 1970-den 30 juni 1971
sex,

den I juli 1971-den 30 juni 1972
nio,

den I juli 1972-den 30 juni 1973
tolv,

den 1 juli 1973-den 30 juni 1974
femton,

den 1 juli 19 74-ilen 30 juni 1975
aderton,

den I juli 1975-den 30 juni 1976
tjugoen,

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
tjugofyra,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
tjugosju procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller

2 K'

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgör fyrtiofem procent
av basbeloppet, om ej annat följer
av bestämmelserna nedan i denna
paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till ålderspension
eller änkepension utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
tjugofem,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978

tjugonio,

den I juli 1978-den 30 juni 1979
trettiotre,
den I juli 1979-den 30 juni 1980
trettiosju,
den l juli 1980-den 30 juni 1981
fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller

’ Senaste lydelse 1970:187.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

senare än från och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiosju
år, utgör det belopp som framkommer
om de i första eller andra
stycket angivna procenttalen minskas
eller ökas i motsvarande mån
som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje
stycket lagen den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till förtidspension,
som enligt 7 kap. 2 \' andra eller tredje
stycket lagen om allmän.rörsäkring utgår
med två tredjedelar eller hälften av
hel förtidspension, utgör motsvarande
andel av pensionstillskott som anges i
första eller andra stycket. Pensionstillskott
till förtidspension, som utgår för
tid efter det att ålderspension med stöd
av 6 kap. 1 \v tredje stycket lagen om
allmän försäkring upphört att utgå,
skall minskas med sex tiondels procent
för varje månad under vilken ålderspensionen
utgått.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje
stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, utgör det
belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen
minskas i motsvarande mån.

2 a

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittio procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till förtidspension
utgöra

den I juli 1976-den 30 juni 1977
femtio,

den I juli 1977-den 30 juni 1978
femtioåtta,

Föreslagen lydelse

senare än från och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år, utgör det belopp som framkommer
om de i första eller andra
stycket angivna procenttalen minskas
eller ökas i motsvarande mån
som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. 2 S andra eller tredje
stycket lagen den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den I juli 1978-den 30 juni 1979
sextiosex,
den I juli 1979-den 30 juni 1980
sjuttiofyra,
den I juli 1980-den 30 juni 1981
åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspension,
som enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring
utgår med två tredjedelar eller hälften
av hel förtidspension, utgör motsvarande
andel av pensionstillskott som
anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott
till förtidspension, som utgår
för tid efter det att ålderspension
med stöd av 6 kap. I \v tredje stycket lagen
om allmän försäkring upphört att
utgå, skall minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott utgår ej i den
mån det tillsammans med vad den
försäkrade har rätt att uppbära i tillläggspension
i form av ålderspension,
förtidspension och änkepension
överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå
från och med den månad varunder
den försäkrade fyUetsextiosju år, trettio
procent av basbeloppet,

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgår ej i den mån
det tillsammans med vad den försäkrade
har rätt att uppbära i tilläggspension
i form av ålderspension och
änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå
från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år,
under tiden

den I juli 1976-den 30 juni 1977
trettiofyra,

den I juli 1977-den 30 juni 1978
trettioåtta,
den I juli 1978-den 30 juni 1979
fyrtiotvå,

samt från och med den I juli 1979
fyrtiofem procent av basbeloppet;

3 Senaste lydelse 1971:276.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

ålderspension, som börjat utgå tidigare
eller senare än från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiosju år, det belopp som
framkommer om trettio procent av
basbeloppet minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen minskas
eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra
eller tredje stycket lagen om allmän
försäkring,

förtidspension trettio procent av
basbeloppet eller, om den enligt 7 kap.
2 \v andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring utgår med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension
eller enligt 7 kap. 4 j andra stycket
samma lag eljest utgår med minskat
belopp, det belopp som framkommer
om trettio procent av basbeloppet minskas
i motsvarande mån,
änkepension trettio procent av basbeloppet
eller, om den enligt 8 kap.
4 5 andra eller tredje stycket lagen
om allmän försäkring utgår med
minskat belopp, det belopp som
framkommer om trettio procent av
basbeloppet minskas i motsvarande
mån.

Föreslagen lydelse

ålderspension, som börjat utgå tidigare
eller senare än från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år, det belopp som
framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen minskas
eller ökas enligt 6 kap. 2 S andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring; änkepension

ovan för olika tider
angivna procenttal eller, om den enligt
8 kap. 4 5 andra eller tredje stycket
lagen om allmän försäkring utgår
med minskat belopp, det belopp som
framkommer om nämnda procenttal
minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskott till förtidspension
utgår ej i den mån det tillsammans
med vad den försäkrade har rätt att
uppbära i tilläggspension i form av förtidspension
eller änkepension överstiger
under tiden
den I juli 1976-den 30 juni 1977
sextioåtta,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
sjuttiosex,
den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
åttiofyra

samt från och med den I juli 1979
nittio procent av basbeloppet.

Utgår förtidspension enligt 7 kap. 2 f
andra eller tredje stycket lagen om allmän
försäkring med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension
eller utgår förtidspension enligt
7 kap. 4 andra stycket samma lag eljest
med minskat belopp, utgör pensionstillskottet
det belopp som framkommer
om de i föregående stycke
nämnda procenttalen minskas i motsvarande
mån.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Närmare föreskrifter för tillämpningen
av denna lag meddelas av
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse
1 S

Närmare föreskrifter för tillämpningen
av denna lag meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
av riksförsäkringsverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 7 S och i övrigt
den 1 juli 1976.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för
tid före den 1 juli 1976.

3. Har pension minskats eller ökats med tillämpning av punkten 3 eller
4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:000) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall pensionstillskott till pensionen minskas
eller ökas i motsvarande mån.

SfU 1974:32

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension'
dels att i 2, 5 och 17 SJ ordet "Konungen” och böjningsform av detta
ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,
dels att I och 3 SJ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Hustrutillägg tillkommer
för tid före den månad, då hustrun
fyller sextiosju år, hustru till den, som
åtnjuter folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension, därest
hustrun fyllt sextio år och själv ej
åtnjuter folkpension och makarna
varit gifta minst fem år. När särskilda
skäl äro därtill, må hustrutillägg
utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio
år eller makarna varit gifta kortare
tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat
följer av vad i 4 S stadgas, för år räknat
motsvara skillnaden mellan å
ena sidan sammanlagda beloppet av
folkpension i form av ålderspension
till två makar jämte två pensionstillskott
enligt lagen om pensionstillskott
samt å andra sidan folkpension
i form av ålderspension till ogift jämte
ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna
och pensionstillskotten
beräknade för år och under
förutsättning att de börjat utgå från
och med den månad varunder den
pensionsberättigade fyllt sextiosju år.

Föreslagen lydelse
1 5

Hustrutillägg tillkommer
för tid före den månad, då hustrun
fyller sextiofem år, hustru till den,
som åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension,
därest hustrun fyllt sextio år och
själv ej åtnjuter folkpension och makarna
varit gifta minst fem år. När
särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg
utgå, oaktat hustrun ej fyllt
sextio år eller makarna varit gifta
kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat
följer av vad i 4 J stadgas, för år räknat
motsvara skillnaden mellan å
ena sidan sammanlagda beloppet av
folkpension i form av ålderspension
till två makar jämte två pensionstillskott
till ålderspension enligt lagen
om pensionstillskott samt å andra sidan
folkpension i form av ålderspension
till ogift jämte ett sådant pensionstillskott,
ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknade för år
och under förutsättning att de börjat
utgå från och med den månad varunder
den pensionsberättigade fyllt
sex tio fem år.

' Lagen omtryckt 1973:909.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Hustrutillägg eller kommunalt
bostadstillägg må ej utgå till ålderspension,
som den till sådan pension
berättigade åtnjuter för tid före den
månad varunder han fyller sextiosju
år.

Föreslagen lydelse

Hustrutillägg eller kommunalt
bostadstillägg må ej utgå till ålderspension,
som den till sådan pension
berättigade åtnjuter för tid före den
månad varunder han fyller sextiofem
år.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2, 5 och 17 SS den 1 januari 1975
och i övrigt den 1 juli 1976.

SfU 1974:32

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
dels att i 2, 3, 5,6, 12, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 SS ordet "Konungen”
och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form,

dels att 16 och 20 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Har olycksfall eller inverkan, som
avses i 6 S, efter upphörande av därav
förorsakad sjukdom medfört under
längre eller kortare tid bestående
förlust av arbetsförmågan eller nedsättning
av densamma med minst
en tiondel, utgi ves under tiden livränta
till den skadade. Medför
samma olycksfall eller inverkan
ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning
skall utgå, äger den skadade
dock icke uppbära livräntan under
sjukdomstiden. Livräntan beräknas
på grundval av den skadades årliga
arbetsförtjänst, i förekommande fall
nedsatt efter vad i tredje stycket
sägs, (ersättningsunderiaget)
samt utgår för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken
han fyller sextiosju år, med belopp
som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en
mot graden av nedsättningen svarande
del av ersättningsunderiaget,
minskad med en tolftedel av detta,
och

16 5’

Har olycksfall eller inverkan, som
avses i 6 5, efter upphörande av därav
förorsakad sjukdom medfört under
längre eller kortare tid bestående
förlust av arbetsförmågan eller nedsättning
av densamma med minst
en tiondel, utgi ves under tiden livränta
till den skadade. Medför
samma olycksfall eller inverkan
ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning
skall utgå, äger den skadade
dock icke uppbära livräntan under
sjukdomstiden. Livräntan beräknas
på grundval av den skadades årliga
arbetsförtjänst, i förekommande fall
nedsatt efter vad i tredje stycket
sägs, (ersättningsunderiaget)
samt utgår för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken
han fyller sextiofem år, med belopp
som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en
mot graden av nedsättningen svarande
del av ersättningsunderiaget,
minskad med en tolftedel av detta,
och

' Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan
med mindre än tre tiondelar:
den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget,
som svarar mot
graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad,
under vilken skadad fyllt sextiosju år,
utgör livräntan tre fjärdedelar av det
belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

c) vid nedsättning av arbetsförmågan
med mindre än tre tiondelar:
den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget,
som svarar mot
graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad,
under vilken skadad fyllt sextiofem
år, utgör livräntan tre fjärdedelar av
det belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst,
i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet vid ingången av det år
då skadan inträffade, till hela sitt belopp, i vad den överstiger två men
ej tre gånger nämnda basbelopp, till tre fjärdedelar och i vad den överstiger
tre gånger nämnda basbelopp, till hälften.

På ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må
försäkringsrådet, när skäl därtill prö- försäkringsrådet, när skäl därtill prö -

vas föreligga, besluta att livränta eller
del därav eller livränta för viss
tid skall utbytas mot ett belopp för
en gång, motsvarande högst de utbytta
livräntebeloppens kapitalvärde
enligt beräkningsgrunder som fastställas
av Konungen.

Änka efter den avlidne äger uppbära
livränta, så länge hon lever
ogift. Livräntans belopp skall för tid
till och med månaden närmast före
den under vilken änkan fyller sextiosju
år, motsvara en tredjedel och
för tid därefter en fjärdedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde
makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad,
skall livränta dock ej utgå
till änkan med mindre hon enligt
dom eller avtal var berättigad till underhåll
av den avlidne.

20 S’

Änka efter den avlidne äger uppbära
livränta, så länge hon lever
ogift. Livräntans belopp skall för tid
till och med månaden närmast före
den, under vilken änkan fyller sextiofem
år, motsvara en tredjedel och
för tid därefter en fjärdedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde
makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad,
skall livränta dock ej utgå
till änkan med mindre hon enligt
dom eller avtal var berättigad till underhåll
av den avlidne.

2 Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Var den avlidne ogift, skall livränta efter samma grunder som angivits
i första stycket utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde
med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden, så ock till kvinna,
som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom
eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit
gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller,om han
är avliden, i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta, pension
-annan än folkpension eller tilläggspension -skadestånd eller annan därmed
jämförlig ersättning, som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äktenskap,
skall för tid, under vilken hon äger rätt till dylik förmån, henne
tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar
mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan
äger uppbära i livränta efter man, med vilken hon tidigare sammanlevat
under äktenskapsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör, därest den
efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden sammanlever
med annan.

Efterlämnar den som avlidit änkling
och kommer denne genom
dödsfallet att sakna erforderligt underhåll,
skall livränta tillerkännas
honom efter vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt.
Livränta må dock utgå endast så
länge änklingen lever ogift samt må
förtid till och med månaden närmast
föreden, under vilken han fyllersextiosju
år, motsvara högst en tredjedel
och för tid därefter högst en fjärdedel
av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till
fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
å särskilda tider utgiva
bidrag till förutvarande make,
äger denne, så länge bidraget skolat
utgå, erhålla livränta med belopp,
som motsvarar bidraget. Livräntan
må dock för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken
den berättigade fyller sextiosju
år, motsvara högst en tredjedel och

Efterlämnar den som avlidit änkling
och kommer denne genom
dödsfallet att sakna erforderligt underhåll,
skall livränta tillerkännas
honom efter vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt.
Livränta må dock utgå endast så
länge änklingen lever ogift samt må
för tid till och med månaden närmast
föreden, under vilken han fyller sextiofem
år, motsvara högst en tredjedel
och för tid därefter högst en
fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

3 Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av

den avlidnes årliga arbetsförtjänst. den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera livränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräkningsgrunder
livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av
den avlidnes årliga arbetsförtjänst, skola livräntorna, så länge anledningen
härtill fortfar, nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyssnämnda
andel av den årliga arbetsförtjänsten.

Skall livränta, varom sägs i denna paragraf, utgå så länge livräntetagaren
lever ogift och ingår han äktenskap före fyllda sextio år, utgives ett belopp
för en gång, motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad på grundval
av det månadsbelopp vartill livräntan uppgick den månad äktenskapet ingicks
eller vartill den skulle ha uppgått nämnda månad utan hänsyn till
stadgandena i nästföregående stycke och i 23 5.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2, 3, 5, 6 och 12 55, 16 5 fjärde
stycket, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 55 den I januari 1975 och i övrigt
den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 16 5 första och andra styckena
samt 20 5 äger icke tillämpning i fråga om skada, som inträffat före den
1 juli 1976, och ej heller i fråga om skada, som yppats senare, därest den
skadade icke efter lagens ikraftträdande varit utsatt för inverkan av sådan
art, som orsakat skadan.

SfU 1974:32

5 Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas i fråga om militärersättningsförordningen (1950:261)
dels atti 1 5,6 S 1 morn., 14 och 23 bordet ”Konungen” och böjningsform
av detta ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 6 S 3 mom. och 7 S 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 morn.' Har olycksfallet efter
upphörande av därav förorsakad
sjukdom medfört under längre eller
kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan
eller nedsättning av
denna med minst en tiondel, utgives,
där ej annat följer av 5 morn.,
livränta under tiden till den skadade.
Medför samma olycksfall ånyo sjukdom,
på grund varav sjukpenning
skall utgå, äger den skadade dock
icke uppbära livräntan under sjukdomstiden.
Livräntan beräknas på
grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst,
i förekommande fall
nedsatt efter vad i tredje stycket
sägs, (ersättningsunderlaget) samt
utgår för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken han
fyller sextiosju år, med belopp som
för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderlaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en mot
graden av nedsättningen svarande
del av ersättningsunderlaget, minskad
med en tolftedel av detta, och

'Senaste lydelse 1967:918.

3 mom. Har olycksfallet efter
upphörande av därav förorsakad
sjukdom medfört under längre eller
kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan
eller nedsättning av
denna med minst en tiondel utgives,
där ej annat följer av 5 morn., livränta
under tiden till den skadade.
Medför samma olycksfall ånyo sjukdom,
på grund varav sjukpenning
skall utgå, äger den skadade dock
icke uppbära livräntan under sjukdomstiden.
Livräntan beräknas på
grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst,
i förekommande fall
nedsatt efter vad i tredje stycket
sägs, (ersättningsunderlaget) samt
utgår för tid till och med månaden
närmast före den, under vilken han
fyller sextiofem år, med belopp som
för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan:
elva tolftedelar av ersättningsunderlaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan
med minst tre tiondelar: en mot
graden av nedsättningen svarande
del av ersättningsunderlaget, minskad
med en tolftedel av detta, och

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan
med mindre än tre tiondelar: den
del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget,
som svarar mot graden
av nedsättningen.

För tid från och med den månad,
under vilken skadad fyllt sextiosju år,
utgör livräntan tre fjärdedelar av det
belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan
med mindre än tre tiondelar: den
del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget,
som svarar mot graden
av nedsättningen.

För tid från och med den månad,
under vilken skadad fyllt sextiofem
år, utgör livräntan tre Ijärdedelar av
det belopp, vartill livräntan skall beräknas
jämlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst,
i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 5 lagen
den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring vid ingången av det år
då skadan inträffade, till hela sitt belopp, i vad den överstiger två men
ej tre gånger nämnda basbelopp, till tre fjärdedelar och i vad den överstiger
tre gånger nämnda basbelopp, till hälften.

På ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må
försäkringsrådet, när skäl därtill prö- försäkringsrådet, när skäl därtill prö -

2 mom.2 Änka efter den avlidne
äger uppbära livränta, så länge
hon lever ogift. Livräntans belopp
skall för tid lill och med månaden
närmast före den, under vilken änkan
fyller sextiosju år, motsvara en
tredjedel och för tid därefter en fjärdedel
av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.
Levde makarna åtskilda
efter vunnen hemskillnad, skall livränta
dock ej utgå till änkan med

2 m o m . Änka efter den avlidne
äger uppbära livränta, så länge hon
lever ogift. Livräntans belopp skall
för tid till och med månaden närmast
före den, under vilken änkan fyller
sextiofem år, motsvara en tredjedel
och för tid därefter en fjärdedel av
den avlidnes årliga arbetsförtjänst.
Levde makarna åtskilda efter vunnen
hemskillnad, skall livränta dock ej
utgå till änkan med mindre hon en -

1 Senaste lydelse 1967:918.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mindre hon enligt dom eller avtal ligt dom eller avtal var berättigad till

var berättigad till underhåll av den underhåll av den avlidne,

avlidne.

Var den avlidne ogift, skall livränta efter samma grunder som angivits
i första stycket utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde
med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden, så ock till kvinna,
som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom
eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit
gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller, om han
är avliden, i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta, pension
-annan än folkpension eller tilläggspension -skadestånd ellerannan därmed
jämförlig ersättning, som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äktenskap,
skall för tid, under vilken hon äger rätt till dylik förmån, henne
tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar
mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan
äger uppbära i livränta efter man, med vilken hon tidigare sammanlevat
under äktenskapsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör, därest den
efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden sammanlever
med annan.

Efterlämnar den som avlidit änkling
och kommer denne genom
dödsfallet att sakna erforderligt underhåll,
skall livränta tillerkännas
honom efter vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt.
Livränta må dock utgå endast så
länge änklingen lever ogift samt må
för tid till och med månaden närmast
före den, under vilken han fyller sextiosju
år, motsvara högst en tredjedel
och för tid därefter högst en fjärdedel
av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Efterlämnar den som avlidit änkling
och kommer denne genom
dödsfallet att sakna erforderligt underhåll,
skall livränta tillerkännas
honom efter vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt.
Livränta må dock utgå endast så
länge änklingen lever ogift samt må
förtid till och med månaden närmast
före den, under vilken han fyller sextiofem
år, motsvara högst en tredjedel
och för tid därefter högst en
fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

SfU 1974:32

Nuvarande lydelse

naden niirmast före den, under vilken
den berättigade fyller sextiosju
år, motsvara högst en tredjedel och
för tid därefter högst en fjärdedel av
den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Föreslagen lydelse

naden närmast före den, under vilken
den berättigade fyller sextiofem
år, motsvara högst en tredjedel och
för tid därefter högst en fjärdedel av
den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Skall livränta, varom sägs i detta morn., utgå så länge livräntetagaren
lever ogift och ingår livräntetagaren äktenskap före fyllda sextio år, utgives
ett belopp för en gång, motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad
utan hänsyn till stadgandena i nästföregående stycke och i 5 mom. här
nedan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 5, 6 § 1 mom. och 3 mom. fjärde
stycket, 14 och 23 SS den 1 januari 1975 och i övrigt den 1 juli 1976. De
nya bestämmelserna i 6 S 3 mom. första och andra styckena samt 7 S 2
mom. äger icke tillämpning i fråga om skada, som inträffat före den 1
juli 1976.

SfU 1974:32

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift
under åren 1975-1979 till Försäkringen för tilläggspension

Härigenom forordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen
(1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till
försäkringen för tilläggspension, att den i 19 kap. 5 $ lagen (1962:381) om
allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen
för tilläggspension skall för vart och ett av åren 1977-1979 utgöra elva och
tre fjärdedels procent.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner:

1974:1871 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
i anledning av propositionen 1974:129 måtte besluta

1. i första hand

att med bifall till propositionens förslag om sänkning av den allmänna

pensionsåldern till 65 år i enlighet med förslaget i motionen 1974:1298

reformen skall träda i kraft den 1 januari 1975,

att förslaget i propositionen om höjd ATP-avgift till 11,75 procent skall

träda i kraft den 1 januari 1975,

i andra hand

därest detta förslag ej vinner riksdagens bifall

att sänkning av den allmänna pensionsåldern skall träda i kraft den 1
januari 1976,

att propositionens förslag om höjning av ATP-avgiften till 11,75 % skall
träda i kraft den 1 januari 1976,

2. att inom gruvindustrin sysselsatta arbetare genom lagstiftning måtte tillerkännas
en fastställd pensionsålder vid 60 år samt

att hos regeringen hemställa om att utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag härom,

att hos regeringen jämväl hemställa om skyndsam utredning och förslag
om vilka andra grupper av arbetare med tunga, hälsofarliga och pressande
arbeten, som likaledes bör komma i åtnjutande av motsvarande lägre
pensionering och framlägga förslag härom,

3. att antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1969:205) om pensionstillskott med den ändringen att 2 och 2 a §§
erhåller följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse.

SfU 1974:32

Propositionen Motionärernas förslag

2 §

Pensionstillskott till ålders- eller Pensionstillskott till ålderspension

änkepension utgör fyrtiofem procent eller änkepension utgör femtiotvå

av basbeloppet, om ej annat följer procent av basbeloppet, om ej annat

av bestämmelserna nedan i denna foijer av bestämmelserna nedan i

paragraf. denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till ålderspension pensionstillskott till ålderspension

eller änkepension utgöra eller änkepension utgöra

I juli 1975-30 juni 1976 tjugoåtta
1 juli 1976-30 juni 1977 tjugofem 1 juli 1976-30 juni 1977 trettiotvå

1 juli 1977-30 juni 1978 tjugonio 1 juli 1977-30 juni 1978 trettiosex

1 juli 1978-30 juni 1979 trettiotre 1 juli 1978-30 juni 1979 fyrtio

1 juli 1979-30 juni 1980 trettiosju 1 juli 1979-30 juni 1980 fyrtiofyra

1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioen 1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioåtta

procent av basbeloppet. procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till allmän försäkring.

Pensionstillskott till ålderspension utgått.

Pensionstillskott till motsvarande mån.

2a §

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittio procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskott till förtidspension
utgöra

den 1 juli 1976-30 juni 1977,.femtio,

den 1 juli 1977-30 juni 1978 femtioåtta,

den 1 juli 1978-30 juni \919 sextiosex,

den 1 juli 1979-30 juni 1980 sjuttiofyra,

den 1 juli 1980-30 juni 1981 åttiotvå
procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspensionen utgått.

4. antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 9 kap. 3 § erhåller
följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse.

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittioåtta procent av basbeloppet,
om ej annat följder av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till förtidspension
utgöra

den 1 juli 1975-30 juni 1976 femtio
den 1 juli 1976-30 juni 1977 femtioåtta.

den 1 juli 1977-30 juni 1978 sextiosex,

den 1 juli 1978-30 juni 1979 sjuttiofyra,

den 1 juli 1979-30 juni 1980 åttiotvå,

den 1 juli 1980-30 juni 1981 nittio
procent av basbeloppet.

SfU 1974:32

Propositionen

Motionärernas förslag,

3 §

Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek utgör
handikappersättning för år räknat
sextio, fyrtiofem eller trettio procent
av basbeloppet.

Handikappersättning kan

Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före den
månad, då ålderspension eller hel
förtidspension enligt denna lag börjar
utgå, för år räknat sextio procent
av basbeloppet. För tid därefter utgör
ersättningen trettio procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning
till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad
utgör trettio procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning till
högre ersättning.

Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek utgör
handikappersättning för år räknat
åttio, sextio eller fyrtio procent av
basbeloppet.

denna lag.

Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före den
månad, då ålderspension eller hel
förtidspension enligt denna lag börjar
utgå, för år räknat åttio procent
av basbeloppet. För tid därefter utgör
ersättningen fyrtio procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning
till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad
utgör fyrtio procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning till
högre ersättning.

5. att uttala sig för ytterligare utredning och förslag om målsättning för
en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna, så att dessa
uppnår lägst 65 procent av genomsnittlig industriarbetarinkomst,

6. att hos regeringen hemställa om skyndsamt framläggande av förslag om
dels reviderade inkomstprövningsgränser samt dels införandet av statligt
grundbidrag av förslagsvis 500 kr. per bidragsberättigad pensionstagare
förbundet med villkor om att tilläggen skall motsvara pensionärens faktiska
hyreskostnad,

7. att hos regeringen hemställa om initiativ i syfte att få en översyn av
utformningen av gällande författningstext i förenklande riktning, inbegripet
frågan om utredning om att förtidspensioneringen reformeras till
att bli en självständig och från övriga förmåner åtskild pensionsform,

8. att hos regeringen hemställa om att till 1975 års vårriksdag framlägga
förslag om de anslagsuppräkningar, som följer av ett bifall till under
punkten 3 i denna motion framställda yrkanden rörande ändring i förslag
till ändring i lag rörande pensionstillskott, samt under punkten 4 framställt
förslag om normerna för handikappersättning, varvid förslagen i
princip bör utformas enligt vad i motionen anförts;

1974:1883 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta

SfU 1974:32

A. att oavkortat vårdbidrag till föräldrar som vårdar handikappade barn
beloppsmässigt skall motsvara förtidspension från folkpensioneringen inklusive
dubbelt pensionstillskott fr. o. m. den 1 juli 1975 samt

B. att hos Kungl. Majit uttala vad i motionen anförts om införandet av
möjligheter till särskilda deklarationsavdrag för föräldrar som uppbär
vårdbidrag för vård av handikappade barn;

1974:1884 av herr Fälldin m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin
behandling av propositionen 1974:129 beslutar

1. att den föreslagna sänkningen av den allmänna pensionsåldern skall träda
i kraft den 1 januari 1976,

2. att hos Kungl. Majit anhålla om att förslag till nya övergångsbestämmelser
för dem som begärt förtida uttag av pension skall föreläggas riksdagen
i god tid före pensionsålderssänkningens ikraftträdande,

3. att avslå yrkandet om höjning av socialförsäkringsavgiften till den del
denna är avsedd att bidra till finansiering av skatteomläggningen,

4. att uttala sig för en översyn av pensionssystemets regler i syfte att åstadkomma
ett enklare och för pensionärerna smidigare och rättvisare
system med en garanterad minimistandard för alla pensionärer;

1974:1885 av herr Ringaby m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1974:129 avslår det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag
av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension;

1974:1886 av herr Ringaby m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen med
avslag på propositionen 1974:129 i motsvarande del beslutar att avgift till
folkpensioneringen skall för år 1975 utgå med tre och sju tiondels procent;

1974:1887 av fru Troedsson m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1974:129 hos Kungl. Maj:t begär förslag till
vårriksdagen 1975 syftande till att de som uppbär partiell förtidspension
skall kunna tillgodoräkna sig pensionspoäng på sina sidoinkomster i kombination
med förtidspensionen eller på likvärdigt sätt om detta medför en
högre ålderspension för de försäkrade i fråga än de eljest skulle kunna få;

1974:1890 av herr Fälldin m.fl. vari hemställs bl. a. att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning beträffande lättnader i företagares och
fria yrkesutövares egenavgifter till socialförsäkringarna, i första hand genom
införandet av ett avgiftsfritt bottenbelopp.

Av motionen 1974:1871 behandlas i detta betänkande samtliga yrkanden
utom det under punkten 6. Motionen i denna del behandlar utskottet i
sitt betänkande 1974:33. Yrkandet B i motionen 1974:1883 behandlas av
skatteutskottet i dess betänkande SkU 1974:54.

Motionen 1974:1890 behandlas i detta betänkande uteslutande såvitt avser
det ovan nämnda yrkandet. Yrkandet i motionen om en begränsning av

SfU 1974:32

arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen behandlar utskottet i sitt betänkande
1974:33. Övriga yrkanden i motionen behandlas av skatteutskottet i dess
betänkande 1974:54.

Vid riksdagens början väckta motioner:

1974:63 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen fattar principbeslut
om sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år att träda
i kraft snarast, dock senast den 1 januari 1976;

1974:81 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

A. beslutar sig för att genom lagstiftning tillerkänna gruvarbetarna en
fastställd pensionsålder vid 60 år, samt att hos regeringen hemställa om
att utarbeta och för riksdagen framlägga förslag härom,

B. jämväl hos regeringen hemställer om skyndsam utredning och förslag
om vilka andra grupper av arbetare med tunga, hälsofarliga och pressande
arbeten, som likaledes bör komma i åtnjutande av motsvarande lägre pensionering,
och framlägger förslag härom;

1974:107 av fru Wiklund (c)och herr Nilsson i Tvärålund (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av lagen om allmän
försäkring, syftande till att den som har partiell förtidspension skall kunna
tillgodoräknas pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete;

1974:411 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag i syfte att reglerna om kommunalt
bostadstillägg och hustrutillägg ändras så, att tilläggen kan utgå
redan från 65 års ålder;

1974:413 av herr Ringaby m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos Kungl. Maj:t begära utredning i syfte att förbättra de vid unga år
handikappades ekonomiska situation;

1974:673 av herr Helén m. fl. (fp) var hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om sänkning av den allmänna pensionsåldern till
65 år att träda i kraft snarast, dock senast den 1 januari 1976,

2. uttalar att alla bör ha rätt till rörlig pensionsålder, dvs. att inom vissa
ramarsjälva bestämma tidpunkten forsin pensionering,och att alla dessutom
bör ha möjlighet att stegvis minska sitt yrkesarbete och fä delpension;

1974:674 av herrar Henmark (fp) och Petersson i Röstånga (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en utredning rörande
kostnader och övriga konsekvenser av att på sikt sänka pensionsåldern till
60 år;

1974:1292 (jfr 1974:1208) av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ett långsiktigt program
för förbättring av folkpensionen, innefattande snabbare uppbyggnad av pen -

sionstillskott finansierade med ATP-medel samt pensioner oberoende av
civilstånd i enlighet med vad i nämnda motion anförts;

1974:1298 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för sänkt allmän pensionsålder till 65 år fr. o. m. den 1 januari
1975 och hos regeringen hemställer att till innevarande års höstriksdag förslag
framläggs till författningstext samt om reformens finansiering;

1974:1310 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär

1. att sedan pensionsålderskommittén presenterat sitt betänkande och detta
remissbehandlats förslag framläggs om sänkning av den allmänna pensionsåldern
från 67 till 65 år, att gälla fr. o. m. den 1 januari 1975,

2. att förslaget även skall innehålla bestämmelser om möjligheter till individuella
variationer utan den kraftiga reducering av pensionsbeloppet vid
förtida uttag som för närvarande gäller, samt

3. att förslaget därutöver skall inrymma möjligheter till delpension;

Motionen 1974:1292 behandlas i detta betänkande i vad den innehåller
yrkande som syftar till jämställdhet i folkpensionshänseende mellan gifta
och ogifta. Motionen i övrigt har utskottet behandlat i sitt betänkande 1974:7.

Utskottets yttrande

Inledning

Propositionen innehåller förslag till flera viktiga reformer på den allmänna
pensioneringens område. Förutom en sänkning av pensionsåldern från 67
till 65 år den 1 juli 1976 föreslås för dem som redan är pensionärer påtagliga
pensionsförbättringar i form av en allmän höjning redan från år 1975 av
folkpensionens grundbelopp från 90 96 till 95 96 av basbeloppet för ensamstående
och från 140 96 till 155 96 av basbeloppet för gifta. Denna höjning
har kombinerats med en fortsatt uppräkning av pensionstillskotten med
början den 1 juli 1976. Den årliga höjningen blir 4 96 i stället för som nu
3 96 av basbeloppet, den tid under vilken pensionstillskotten skall fortsätta
att stiga förlängs till den 1 juli 1981, och garantinivån höjs successivt från
30 96 till 45 96 av basbeloppet. För förtidspensionärer utan eller med ringa
ATP skall fr. o. m. den 1 juli 1976 pensionstillskott utgå med 50 96 av basbeloppet.
Dessa höjs därefter med 8 96 per år fram till den 1 juli 1981 då
de kommer att utgöra 90 96 av basbeloppet. Av stor betydelse för de handikappade
är också de regler som fr. o. m. den 1 juli 1975 föreslås i fråga
om invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag. Invaliditetstilllägget
och invaliditetsersättningen sammanförs till en ny förmån benämnd
handikappersättning. Såväl i fråga om denna ersättning som i fråga om
vårdbidraget innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade
än nu möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund
av handikappet.

SfU 1974:32

De sammanlagda reformkostnaderna har med utgångspunkt i ett basbelopp
om 9 000 kr. beräknats till 3 150 milj. kr. och skall enligt förslaget
finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen och av ATP-avgiften.

Till den närmare innebörden av de viktigaste förslagen i propositionen
återkommer utskottet i samband med behandlingen av de motioner som
väckts med anledning av propositionen och av vissa motioner från riksdagens
början, vilka på grund av sitt innehåll ansetts lämpligen böra prövas i förevarande
sammanhang.

Utskottet ser förslagen i propositionen som en stor och angelägen pensionsreform.
Stora grupper arbetstagare har genom särskilda pensionsanordningar
vid sidan av den allmänna pensioneringen redan tillförsäkrats
en lägre pensionsålder än 67 år. Detta gäller stats-och kommunaltjänstemän,
tjänstemän i privat tjänst och från och med den 1 januari 1975 samtliga
arbetare inom SAF-LO-området. Även om den förtidspensionsreform som
genomfördes år 1970 med de betydelsefulla ändringar däri som vidtagits
1972 och 1973 i realiteten för många kommit att innebära en kraftigt nedsatt
pensionsålder haren generell sänkning av denna ålder från rättvisesynpunkt
framstått som angelägen. Frågan om en sådan sänkning har också under
senare år aktualiserats i motioner till riksdagen. År 1973 gjorde riksdagen
med anledning av sådana motioner ett principuttalande angående pensionsfrågorna
för att särskilt markera det behov av ytterligare reformer på pensionsområdet
som riksdagen ansåg föreligga. Därvid underströks betydelsen
av en så snabb förbättring som möjligt i olika avseenden för dagens folkpensionärer
och av förbättrade pensionsvillkor för dem som invalidiserats
i unga år. Även en sänkning av pensionsåldern och ökade möjligheter till
en rörlig pensionsålder omfattades av principuttalandet.

Enligt utskottets mening måste det hälsas med stor tillfredsställelse att
det nu ansetts möjligt att på grundval av pensionsålderskommitténs betänkande
lägga fram förslag som i allt väsentligt kan sägas uppfylla de krav
på förbättringar i olika avseenden av pensionssystemet som riksdagen ansett
önskvärda. Utskottet anser det särskilt värdefullt att förslaget om pensionsålderssänkning
kunnat kombineras med förslag om väsentliga uppräkningar
redan fr. o. m. instundande årsskifte av folkpensionens grundförmåner och
med betydelsefulla förbättringar av pensionstillskotten inte minst till förtidspensionärer.
Genom att folkpensionens grundbelopp höjs med ett större
belopp för var och en av makar än för ensamstående tar man också ett
betydelsefullt steg mot en önskvärd utjämning av folkpensionsförmånerna
mellan gifta och ogifta. Även i denna del tillmötesgår propositionen av
riksdagen tidigare uttalade önskemål (jfr SfU 1973:8).

De förslag i propositionen som bygger på riksförsäkringsverkets utredning
om förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar finner utskottet också
välgrundade. Riksdagen har tidigare (jfr SfU 1972:13) uttalat att en uppmjukning
av gällande regler är angelägen. Såvitt utskottet kan bedöma är

SfU 1974:32

de nya bestämmelserna om vårdbidrag och handikappersättning så utformade
att de medger ett skäligt hänsynstagande till den handikappades situation
i varje särskilt fall. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
propositionen. Yrkandena i de med anledning av propositionen väckta motionerna
avser, om man undantar reformens ikraftträdande och finansieringsfrågan,
i huvudsak endast frågor om marginella ändringar i propositionens
förslag. I det följande behandlar utskottet i huvudsak endast motionerna
och de delar av propositionen som berörs av yrkandena i dessa.
Utskottet tar till behandling också upp två frågor vilka aktualiserats i samband
med uppvaktningar inför utskottets presidium av De handikappades
riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté.

Pensionsåldern

Enligt förslaget i propositionen sänks pensionsåldern den 1 juli 1976 från
67 till 65 år. Detta innebär att pensionen fördem som pensioneras i framtiden
skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års ålder som nu utges
från 67 års ålder. Som departementschefen framhåller i propositionen är
avsikten att vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till
en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid
65 år. Frågan om den rörliga pensionsåldern behandlas nu med förtur av
pensionsålderskommittén i dess fortsatta arbete med sikte på en proposition
härom till nästa års riksdag. I avvaktan på resultatet av pensionsålderskommitténs
fortsatta överväganden om en rörlig pensionsålder föreslås ingen
ändring i de regler som gäller för förtida uttag. Däremot skall tilläggsförmånerna
vid pensionsålderssänkningen följa huvudförmånerna och således
anknyta till den nya pensionsåldern. Pensionstillskott skall alltså utgå med
normalbelopp till ålderspension som utges från 65 års ålder, och kommunalt
bostadstillägg, hustrutillägg och barntillägg till ålderspension skall utges från
samma ålder.

De vid riksdagens början väckta motionerna 1974:63 av herr Fälldin m. fl.,
1974:673 av herr Helén m. fl. och 1974:1298 av herr Hermansson m. fl.
innehåller alla yrkanden om en sänkning av den lagstadgade pensionsåldern
till 65 år. Dessa yrkanden liksom det i motionen 1974:411 av herr Magnusson
i Nennesholm framställda yrkandet om att reglerna för kommunalt bostadstillägg
och hustrutillägg skall ändras så att tilläggen kan utgå redan
från 65 års ålder är i princip tillgodosedda genom propositionen. Utskottet
återkommer i ett senare avsnitt av detta betänkande till frågan om ikraftträdandet.

I motionerna 1974:81 och 1974:1871, båda av herr Hermansson m. fl.,
yrkas riksdagsbeslut av innebörd att gruvarbetare pensioneras från 60 års
ålder. Motionärerna vill också ha en skyndsam utredning av frågan vilka
andra grupper av arbetare med ”tunga, hälsofarliga och pressande arbeten”

SfU 1974:32

som bör fä pension vid samma ålder. Motionen 1974:674 av herrar Henmark
och Petersson i Röstånga innehåller yrkande om utredning om kostnader
och övriga konsekvenser av att på sikt sänka pensionsåldern till 60 år. I
motionerna 1974:673 av herr Helén m. fl. och 1974:1310 av herr Westberg
i Ljusdal framställs yrkanden om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder
och om rätt till delpension.

Vad forst angår yrkandet om sänkt pensionsålder för gruvarbetare och
andra arbetstagare med pressande arbeten vill utskottet erinra om den överenskommelse
som i juni 1969 och i september 1970 träffats mellan å ena
sidan Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp, Grängesbergskoncernens
gruvförbund och Mellansvenska gruvförbundet samt å andra sidan
Svenska gruvindustriarbetareförbundet och som innebär bl. a. att en gruvarbetare
på egen eller arbetsgivarens begäran kan gå i pension före 65 års
ålder dock tidigast från och med kalendermånaden efter den under vilken
han fyller 63 år. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på 1970 års
förtidspensionsreform och de ändringar däri som vidtagits 1972 och 1973
och som i realiteten för många innebär en möjlighet att gå i pension redan
vid 60 års ålder. Vad särskilt angår frågan om sänkt pensionsålder för vissa
yrkeskategorier med pressande arbete kan det - som riksdagen tidigare framhållit
(jfr SfU 1973:2) - knappast anses rimligt att i en allmän pensionslagstiftning
prioritera hela yrkesgrupper med utgångspunkt i att gruppen
har ett hårt eller pressande arbete, eftersom det knappast är sannolikt att
påfrestningarna drabbar så generellt att en särskild lagstiftning är motiverad.
På grund av det anförda och då det utredningsarbete om ökade möjligheter
till en rörlig pensionsålder som nu bedrivs med förtur i pensionsålderskommittén
kan komma att ytterligare underlätta pensionering före uppnådd
pensionsålder avstyrker utskottet bifall till de berörda yrkandena i motionen
1974:1871 och till motionen 1974:81.

Chefen för socialdepartementet understryker i propositionen att beslutet
om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år enligt
hans mening gör det angeläget att utan tidsutdräkt finna ökade möjligheter
till en rörlig pensionsålder. Sänkningen av pensionsåldern bör - framhåller
han - betraktas som en ny utgångspunkt härför. Avsikten är att samtidigt
med pensionsålderssänkningens ikraftträdande den 1 juli 1976 genomföra
ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Som förut nämnts behandlas
denna fråga nu med förtur av pensionsålderskommittén och med sikte på
att proposition i ämnet skall kunna föreläggas 1975 års riksdag. De i motionerna
1974:673 och 1974:1310 aktualiserade frågorna om rörlig pensionsålder,
möjligheter till individuella variationer i pensionssystemet och till
delpension hänger intimt samman med dessa frågor. I avvaktan på resultatet
av kommitténs arbete bör därför dessa motioner inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet är inte heller berett att biträda yrkandet i motionen
1974:674. En generell sänkning av den allmänna pensionsåldern till 60 år
förefaller utskottet mindre angelägen mot bakgrund inte minst av de vid -

SfU 1974:32

sträckta möjligheter som numera föreligger att erhålla förtidspension vid
denna ålder och till att riksdagen nästa år kommer att få ta ställning till
frågan om en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsåldersgräns
vid 65 år.

Folkpensionens grundförmåner

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör f. n. för en ensam pensionär
90 % av basbeloppet och för två makar som båda är pensionärer tillhopa
140 96 av basbeloppet. Förslaget i propositionen innebär att pensionerna
fr. o. m. den 1 januari 1975 höjs för den ensamstående pensionären till 95 %
och för två makar till sammanlagt 155 % av basbeloppet. Höjningarna har
beräknats medföra en kostnadsökning för statsverket på 775 milj. kr.

Herr Carlshamre m. fl. begär i motionen 1974:1292 förslag till ett långsiktigt
program för förbättring av folkpensionen innefattande bl. a. lika pensionsförmåner
oberoende av civilstånd. 1 motiveringen för yrkandet, som
återfinns i motionen 1974:1208, pekar motionärerna bl. a. på att den lägre
pensionen till gifta innebär en form av behovsprövning som eljest inte förekommer
i fråga om folkpensionens grundbelopp och på att särbehandlingen
av gifta pensionärer också är orättvis, eftersom samboende som inte är gifta
uppbär full pension.

Som utskottet tidigare framhållit innebär förslaget i propositionen ett stort
och betydelsefullt steg på vägen mot en likabehandling av gifta och ogifta
i pensionshänseende. Riksdagen begärde så sent som 1973 i enlighet med
utskottets hemställan (SfU 1973:8) en utredning av frågan om lika folkpensionsförmåner
oberoende av civilstånd. Genom den nu förordade högre
uppräkningen för gifta har man enligt utskottets mening - så långt det
med hänsyn till tillgängliga resurser och andra angelägna reformkrav f. n.
är möjligt - tillmötesgått kravet på en utjämning av folkpensionsförmånerna
mellan gifta och ogifta. Den i propositionen föreslagna höjningen av pensionstillskotten
kommer även den att verka i utjämnande riktning eftersom
pensionstillskotten utgår med samma belopp oavsett civilstånd.

I motionen 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. hemställer motionärerna
att riksdagen skall uttala sig för en ytterligare utredning och förslag till
riksdagen om målsättning för en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna
så att dessa uppgår till lägst 65 % av en genomsnittlig
industriarbetarinkomst. Av utskottets tidigare uttalanden framgår att förslagen
i propositionen enligt utskottets uppfattning innebär avsevärda förbättringar
av folkpensionärernas situation. Den föreslagna höjningen av pensionen
uppgår vid nuvarande basbelopp om 8 500 kr. för ensamstående pensionär
till 425 kr. och för var och en av två makar till ca 635 kr., vartill
kommer den årliga höjningen av pensionstillskotten och den successiva
uppflyttningen av garantinivån. I sammanhanget bör också framhållas att
Kungl. Maj:t i proposition till detta års riksdag (1974:132) framlagt förslag

SfU 1974:32

om mildare regler för avtrappning av kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg
och om extra avdrag vid taxeringen med minst 500 kr. för pensionär
vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr.
Propositionen behandlas i vad den rör förslag till ändringar i lagen om allmän
försäkring och i lagen om kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg av
socialförsäkringsutskottet i dess betänkande 1974:33 och i övrigt av skatteutskottet
(SkU 1974:54).

Utskottet finnér förslagen i propositionen väl avvägda och vill avslutningsvis
erinra om att frågan om en standardsäkring av pensionssystemet
prövas av pensionsålderskommittén och att kommittén kommer att redovisa
resultatet av sina överväganden i denna fråga i ett senare betänkande.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till berörda yrkande i motionen
1974:1871 och till motionen 1974:1292 i vad den behandlas i detta betänkande.

Pensionstillskott

Pensionstillskott utgår f. n. till alla pensionärer som saknar ATP-pension
eller har en mindre sådan pension. Det utgör f. n. 18 96 av basbeloppet
och skall enligt tidigare riksdagsbeslut öka med 3 96 av basbeloppet varje
den 1 juli till dess det den 1 juli 1978 uppgår till 30 96 av basbeloppet.
Tillskottet utgår med samma belopp till ensam pensionär som till vardera
av två makar. För år 1974 utgår enligt särskilda bestämmelser till alla folkpensionärer
ett särskilt pensionstillägg med 3 96 av basbeloppet.

I enlighet med pensionsålderskommitténs betänkande föreslås i propositionen
att den årliga höjningen av pensionstillskotten för ensam pensionär
och för var och en av två makar fr. o. m. den 1 juli 1976 fastställs till 4 96
av basbeloppet, att den tid under vilken pensionstillskotten skall fortsätta
att stiga förlängs till den 1 juli 1981 och att den garantinivå som pensionstillskotten
skall ge successivt höjs från 30 96 till 45 96 av basbeloppet. För
förtidspensionärer utan eller med låga ATP-belopp föreslås dubbla pensionstillskott
eller en successiv uppräkning till maximalt 90 96 av basbeloppet
den 1 juli 1981.

Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionen 1974:1871 - i syfte att åstadkomma
en ytterligare förbättring av pensionärernas situation - att uppräkningen
av pensionstillskotten skall påbörjas redan den 1 januari 1975 och
att riksdagen under våren 1975 föreläggs förslag till de anslagsuppräkningar
som föranleds härav. Enligt motionsförslaget kommer pensionstillskottet
till ålderspension den 1 juli 1981 att uppgå till 52 96 av basbeloppet. Vid
samma tid kommer förtidspensionärernas tillskott att motsvara 98 96 av
basbeloppet. I motionen 1974:413 av herr Ringaby m. fl. begärs en utredning
i syfte att förbättra de vid unga år handikappades ekonomiska situation.
Motionärerna framhåller att förtidspensionen för många unga invalider som
aldrig kommit in i ATP-systemet är begränsad till belopp motsvarande ål 4

Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

derspension från folkpensioneringen. Denna pension är endast värdesäkrad,
och den handikappades pension följer därför inte den standardutveckling
som hans lön skulle ha undergått om han kunnat ha ett förvärvsarbete.

Frågan om ikraftträdande av de olika förslagen i propositionen återkommer
utskottet till i ett senare avsnitt av detta betänkande. När det gäller frågan
om en höjning av pensionstillskotten utöver vad i propositionen föreslagits
vill utskottet understryka att varje pensionär genom förslaget kommer att
vara tillförsäkrad en förmån utöver grundpensionen som den 1 juli 1981
motsvarar 45 96 av då gällande basbelopp. I fråga om de unga invaliderna
och andra försäkrade med förtidspension innebär förslaget en höjning av
pensionstillskotten den 1 juli 1976 med 29 96 av basbeloppet eller - vid
nuvarande basbelopp om 8 500 kr. - med 2 465 kr. och därefter med 8 96
av basbeloppet eller 680 kr. per år under en femårsperiod. Den 1 juli 1981
kommer förtidspensionen för dem som saknar eller har låg ATP att motsvara
185 96 av basbeloppet eller med nuvarande basbelopp 16 525 kr. i pension.
Det torde enligt utskottets mening knappast kunna bestridas att denna uppräkning
av folkpensionens grundförmåner och pensionstillskotten innebär
väsentliga förbättringar av pensionärernas ekonomiska situation. De nya
bestämmelserna om handikappersättning kommer dessutom att ge flera handikappade
än nu möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader
på grund av handikappet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
berörda yrkanden i motionen 1974:1871. Motionen 1974:413 får anses besvarad
genom vad utskottet anfört.

Rätt för förtidspensionär att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete Rätt

till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. För varje
år, som försäkrad haft sådan inkomst överstigande basbeloppet, skall pensionsgrundande
inkomst beräknas för honörn, och denna inkomst läggs sedan
till grund för fastställandet av pensionspoäng. Förtidspension inom tilläggspensioneringen
beräknas efter två skilda metoder beroende på om invaliditeten
inträffat i nära anslutning till tid då den försäkrade varit verksam
i förvärvslivet eller senare. 1 förra fallet bygger beräkningen på ett system
med antagandepoäng som innebär att pensionen beräknas som om den försäkrade
tillgodoräknats pensionspoäng fr. o. m. det år då pensionen började
utgå t. o. m. det år då den försäkrade fyller 65 år. Poängen skall som regel
ge uttryck förden försäkrades förvärvsförmåga som fullt arbetsför. Föreligger
inte förutsättningar för en beräkning med antagandepoäng skall pensionen
beräknas på grundval enbart av de poäng och poängår som tillgodoräknats
den försäkrade för år före pensionsfallet. För rätt till pension krävs minst
tre pensionsår och för rätt till full pension minst 30 poänggivande år. Pensionsgrundande
inkomst beräknas bl. a. inte för år under vilket den försäkrade
helt eller delvis åtnjuter förtidspension från den allmänna försäkringen.

SfU 1974:32

Motionerna 1974:107 av fru Wiklund och herr Nilsson i Tvärålund och
1974:1887 av fru Troedsson innehåller yrkanden av innebörd att försäkrad
för år då han uppbär partiell förtidspension skall ha möjlighet att tillgodoräkna
sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete.

Den i motionerna aktualiserade frågan behandlades av pensionsförsäkringskommittén
i dess betänkande Pensionstillskott m. m., avlämnat i maj
1968 (SOU 1968:21). Kommittén konstaterade att det knappast skulle möta
några svårigheter att tillgodoföra dem pensionspoäng som uppbar förtidspension
enbart från folkpensioneringen eller från tilläggspensioneringen utan
antagandepoäng. När det däremot gällde dem som uppbar förtidspension
med sådan beräkning förhöll sig saken annorlunda, eftersom de redan fick
så många poäng som de kunde antas ha tjänat in om de varit fullt arbetsföra.
En rätt för dem som hade antagandepoäng att ovanpå dessa lägga de poäng
de erhöll på grund av sitt förvärvsarbete skulle - menade kommittén -innebära en orimlig överkompensation.

Genom den i propositionen föreslagna höjningen av pensionstillskotten
till förtidspensionärer gynnas framför allt sådana försäkrade som har låg
eller ingen tilläggspension, dvs. framför allt de för vilka nuvarande poängberäkningsbestämmelser
kan sägas vara till nackdel. I övrigt bör den
i motionerna aktualiserade frågan enligt utskottets mening ses i sammanhang
med frågan om standardsäkringen inom den allmänna pensioneringen. Denna
fråga utreds av pensionsålderskommittén. Utskottet förutsätter att kommittén
vid fullgörandet av sitt uppdrag kommer att uppmärksamma även
den nu berörda frågan. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
1974:107 och 1974:1887, i den mån de inte kan anses besvarade genom
vad utskottet anfört.

Handikappersättning

F. n. kan som komplement till ålders- eller förtidspension i vissa fall
utgå invaliditetstillägg med belopp motsvarande 30 % av basbeloppet per
år. En förutsättning för rätt till sådant tillägg är att den försäkrade är ur
stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen
är i behov av hjälp av annan. Hjälpbehovet skall ha uppkommit innan
den försäkrade fyllt 63 år. Tillägg utgår alltid om den försäkrade är blind
och blindheten inträtt före 63 års ålder. Invaliditetstillägg kan även utgå
till försäkrad som uppbär partiell förtidspension om han utför förvärvsarbete
och till följd av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver
avsevärd fortlöpande hjälp av annan eller får vidkännas betydande merutgifter
för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.
Med förvärvsarbete jämställs studier om den studerande är berättigad till
studiehjälp eller studiemedel eller endast på grund av behovsprövning är
utesluten från sådan förmån.

Försäkrad, som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension, äger under

SfU 1974:32

i princip samma förutsättningar som gäller i fråga om förvärvsarbetandes
rätt till invaliditetstillägg, uppbära invaliditetsersättning med 60 96 eller 30 96
av basbeloppet per år alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas
storlek. Sådan ersättning utgår alltid om den försäkrade är blind och utgör
då 60 96 av basbeloppet. Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier
med förvärvsarbete.

Förslaget i propositionen innebär att de krav som nu gäller beträffande
den försäkrades hjälpbehov mildras och att de merkostnader som orsakas
av handikappet skall berättiga till ersättning i större omfattning än f. n.
Invaliditetstillägg och invaliditetsersättning sammanförs till en ny förmån
med benämningen handikappersättning. Denna kan utgå med 30, 45 eller
60 96 av basbeloppet alltefter omständigheterna i det enskilda fallet. Förmånen
tillkommer försäkrad som innan han fyllt 65 år för avsevärd tid
fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han antingen i
sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller -för att kunna förvärvsarbeta - behöver fortlöpande hjälp av annan eller
eljest till följd av handikappet får vidkännas betydande merutgifter. Handikappersättning
skall alltid utgå till försäkrad som är blind, döv eller gravt
hörselskadad om handikappet inträtt innan den försäkrade fyllt 65 år. Ersättningen
till blind utgör för tid före den månad ålderspension eller hel
förtidspension börjar utgå 60 96 av basbeloppet per år. Därefter utgår 30 96
av basbeloppet om stödbehovet i det särskilda fallet ej ger anledning till
högre ersättning.

I motionen 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. yrkas att handikappersättning
skall utgå med 80 96, 60 96 eller 40 96 av basbeloppet, allt efter
hjälpbehovets omfattning, att ersättning till blind skall utgå med 80 96 respektive
40 96 av basbeloppet och att försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad
skall vara berättigad till ersättning med 40 96 av basbeloppet.

Förslaget i propositionen i fråga om handikappersättning innebär såväl
en utvidgning av den tidigare rätten till invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
som en icke obetydlig uppmjukning av de villkor som gäller
för rätten att erhålla dessa förmåner. Med hänsyn till de väsentliga förbättringar
som förtidspensionärerna erhåller genom uppräkningen av pensionstillskotten
och till att en ytterligare höjning av handikappersättningen
kan beräknas medföra en icke oväsentlig utgiftsökning för statsverket är
utskottet inte berett att medverka till att handikappersättningen skall kunna
utgå med högre belopp än enligt propositionen.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen skall enligt förslaget
i propositionen en generell rätt till handikappersättning endast föreligga för
blinda, döva och gravt hörselskadade. De handikappades riksförbund (DHR)
framhåller i en till utskottet ingiven skrivelse att förslaget i propositionen
visserligen innebär en klar förbättring för flera grupper av handikappade,
eftersom förutom synskadade även de gravt hörselskadade tillförsäkras han -

SfU 1974:32

dikappersättning med minst 30 %. DHR anser emellertid att även de gravt
rörelsehindrade bör garanteras en motsvarande förmån. Om så inte sker
föreligger enligt DHR:s mening risk för att dessa med den utformning förslaget
fått inte kommer att få någon ersättning alls. Rörelseförmågan eller
bristen på förmåga att röra sig är svår att mäta. Detsamma gäller - menar
DHR - de merutgifter ett handikapp förorsakar. DHR anser därför att riksdagen
vid sin behandling av propositionen bör uttala att den som har väsentlig
funktionsnedsättning i armar eller ben bör ha rätt till handikappersättning
enligt generella grunder utfärdade av riksförsäkringsverket. Förbundet
hemställer också att ersättning i särskilt grava fall skall kunna utgå
med 80 % av basbeloppet årligen.

Av det föregående framgår att utskottet avvisat tanken på en uppräkning
av de procentsatser som skall gälla för beräkning av handikappersättning.
När det gäller den andra av förbundet aktualiserade frågan vill utskottet
uttala den meningen att just det förhållandet att graden av ett handikapp
liksom de merutgifter som ett handikapp skall anses förorsaka är svåra att
mäta utgör ett skäl för att inte införa särskilda regler i fråga om rörelsehindrads
rätt till handikappersättning. Att en blind eller en gravt hörselskadad
verkligen är svårt handikappad och att hans handikapp med nödvändighet
föranleder vissa merutgifter ligger i sakens natur. Detsamma kan
enligt utskottets mening visserligen sägas också om dem som är gravt rörelsehindrade.
Med hänsyn till svårigheterna att genom en författningsmässig
reglering bestämma när ett rörelsehinder skall anses så gravt att det
bör ge en generell rätt till handikappersättning anser utskottet sig emellertid
böra godta förslaget i propositionen att frågan om en rörelsehindrads rätt
till handikappersättning bör avgöras efter prövning i varje särskilt fall. De
farhågor som DHR uttalat för att en gravt rörelsehindrad kan komma att
gå helt miste om ersättning finnér utskottet överdrivna. Det väsentliga syftet
med de nya bestämmelserna är att mildra de ofta rigorösa krav som gällande
bestämmelser om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning uppställer i
fråga om den försäkrades hjälpbehov och att man i ökad omfattning skall
kunna beakta de merkostnader som orsakas av handikappet. Genom den
föreslagna differentieringen av handikappersättningen och genom att prövningen
av rätten till sådan ersättning skall grundas på den handikappades
sammanlagda behov av stöd har enligt utskottets mening skapats garantier
för att man i den praktiska tillämpningen skall kunna tillgodose det syfte
man velat uppnå med de nya bestämmelserna även i fråga om rörelsehindrade.

Vårdbidrag

Vårdbidrag inom folkpensioneringen utgår f. n. till förälder som vårdar
barn under 16 år, då barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning

5 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidragets belopp motsvarar
hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Enligt särskilda
bestämmelser utgår s. k. ferievårdbidrag för anstaltsvårdat barn för tid då
barnet vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg. Förutsättning
härför är f. n. att barnet under minst två veckor i följd vistas utom
anstalten.

Förslaget i propositionen innebär att de nu gällande kraven för rätt till
vårdbidrag mildras, att vårdbidrag kan ges ut med helt eller halvt belopp
och att man vid bedömningen av rätt till bidrag skall kunna ta hänsyn
till om barnets handikapp medför andra merkostnader än sådana som är
att hänföra till tillsy ns- och vårdbehovet. Förslaget innebär också en väsentlig
utvidgning av rätten till ferievårdbidrag. Sådant bidrag skall i fortsättningen
i regel kunna utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten. De
nya reglerna för erhållande av vårdbidrag skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Utskottet finnér de i propositionen framlagda förslagen väl avvägda och
noterar med tillfredsställelse departementschefens uttalande att man vid
bedömningen av rätten till bidrag också bör beakta det handikappade barnets
behov av träning. Utskottet tillstyrker alltså bifall till propositionen.

De handikappades centralkommitté (HCK) har vid uppvaktning gjort utskottet
uppmärksamt på vissa tolkningssvårigheter när det gäller regeln om
vårdbidrag i 9 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring.

Vårdbidraget är avsett att tillkomma den av barnets föräldrar som till
huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av barnet.
Vid den praktiska tillämpningen har uppstått svårigheter att avgöra om
vårdbidrag skall utgå eller ej när barn endast tidvis vistas hemma eller under
vissa veckodagar vistas utanför föräldrahemmet. Mål av angiven art har
förts upp i försäkringsdomstolen inom vilken olika uppfattningar uttalats
rörande graden av föräldravård som bör föreligga för att vårdbidrag skall
utgå.

Utskottet finner de gränsdragningsproblem som råder beträffande vårdbidragets
utgivande mindre tillfredsställande. Det framstår som angeläget
att man klart definierar de situationer, i vilka barnet ev. anses ha en sådan
vårdanknytning till föräldrarna att vårdbidrag kan utgå. Utskottet anser därför
att den av HCK aktualiserade frågan bör bli föremål för översyn. Denna
bör enligt utskottets mening lämpligen äga rum inom ramen för familjestödsutredningens
arbete. Vad utskottet sålunda anfört borges Kungl. Maj:t
till känna.

Som tidigare nämnts innehåller propositionen förslag till väsentliga lättnader
i villkoren för att få ferievårdbidrag. De hittillsvarande bestämmelserna
om sådant bidrag har gällt enbart stats-, landstings- och kommunägda anstalter
samt enskilda anstalter med statsbidrag till driften. Sedan det visat
sig att det finns även landstings- och kommununderstödda enskilda anstalter
har bestämmelserna enligt förslaget i propositionen vidgats till att gälla även
sådana anstalter. Ferievårdbidrag skall alltså enligt förslaget kunna utgå även

SfU 1974:32

för barn som vårdas på enskild anstalt, till vars drift bidrag lämnas av landsting
eller kommun. Utskottet, som förutsätter att bestämmelserna blir tilllämpliga
vare sig stödet till anstalten har karaktär av ett generellt tillskott
eller - som också förekommer - utgår som vårdavgifter, tillstyrker den
föreslagna utvidgningen.

Kostnads- och finansieringsfrågor m. m.

Kostnaderna för det i propositionen framlagda reformprogrammet, som
skall träda i kraft under åren 1975 och 1976, har som tidigare nämnts beräknats
till betydligt över 3 miljarder kr. med ungefär lika fördelning på
pensionsålderssänkningen och de förbättrade folkpensionsförmånerna. Finansieringen
skall enligt propositionen ske dels genom höjningar av socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen, dels genom en höjd ATPavgift.

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen utgör f. n. 3,3 % av avgiftsunderlaget.
Den förslagna höjningen av denna avgift för att täcka kostnaderna
för propositionens reformförslag uppgår till sammanlagt 1,5 96 av
avgiftsunderlaget och fördelar sig med 0,4 96 på år 1975, 0,5 96 på år 1976
och en beräknad höjning av 0,6 96 på år 1977. För att skapa finansiellt
utrymme för den sänkning av inkomstskatten varom förslag framlagts i
propositionen 1974:132 föreslås härutöver en höjning av avgiften från år
1975 med 0,5 96. ATP-avgiften har genom riksdagsbeslut år 1973 fastställts
att utgå för år 1975 med 10,75 96 och för åren 1976-1979 med 11 96. I
propositionen föreslås att avgiften fr. o. m. 1977 höjs till 11,75 96.

I motionerna 1974:1884av herr Fälldin m. fl. och 1974:1886 av herr Ringaby
m. fl. yrkas avslag på propositionen i vad den innebär höjning av socialförsäkringsavgiften
från år 1975 med den halva procentenhet som är
avsedd att täcka en del av kostnaderna för förslagen i propositionen 1974:132.
Utskottet har inhämtat skatteutskottets yttrande med anledning av dessa
motionsyrkanden. Yttrandet är fogat som bilaga till socialförsäkringsutskottets
betänkande 1974:33. Skatteutskottet avstyrker bifall till avslagsyrkandet
i motionen. Därvid understryker utskottet att det med hänsyn till det samhällsekonomiska
läget är nödvändigt att den i propositionen 1974:132 föreslagna
skatte- och avgiftsomläggningen totalfinansieras. Utskottet hänvisar
till att löntagarorganisationerna vid överläggningar med regeringen
under våren 1974 varit av samma uppfattning. Skatteutskottet har vid sina
överväganden av olika tänkbara finansieringsalternativ funnit att den föreslagna
uppräkningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen är
att föredra.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till skatteutskottets uppfattning.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1974:1884 i nu berörda del
och till motionen 1974:1886.

Som departementschefen framhåller i propositionen är det angeläget att

SfU 1974:32

beslut i finansieringsfrågan fattas samtidigt med beslutet om de föreslagna
pensionsreformerna. Utskottet är därför inte heller berett biträda yrkandet
i motionen 1974:1885 av herr Ringaby m. fl. om avslag på den i propositionen
föreslagna höjningen av ATP-avgiften.

Herr Fälldin m. fl. hemställer i motionen 1974:1890 om en utredning
av frågan om lättnader i företagares och fria yrkesutövares egenavgifter
till socialförsäkringen i första hand genom ett avgiftsfritt bottenbelopp. Motionärerna
framhåller bl. a. att ett lägre avgiftsuttag kan bidra till att begränsa
utslagningen av företag och därmed påverka sysselsättningen positivt; påfrestningarna
för kommunerna skulle - menar de - bli mindre, och man
skulle också skapa ökade förutsättningar för löntagarorganisationerna att
fullfölja den solidariska lönepolitiken.

Motionärerna synes med sitt yrkande avse ett system liknande det som
i propositionen 1974:132 föreslås i fråga om den allmänna arbetsgivaravgiften.
Enligt förslaget i denna proposition skall egenföretagarna beredas
en särskild lättnad genom att sådan avgift inte tas ut på de första 10 000
kr. av avgiftsunderlaget. Enligt utskottets mening föreligger emellertid en
avgörande skillnad mellan den allmänna arbetsgivaravgiften å ena sidan
och socialförsäkringsavgifterna å den andra. Den förra har karaktären av
skatt och bör därför kunna användas som ett medel att stimulera företagens
bärkraft. Socialförsäkringsavgifterna däremot har tillkommit för att bereda
de försäkrade ett grundskydd vid bl. a. sjukdom och ålderdom, ett grundskydd
som alla försäkrade måste vara med om att betala. Selektiva åtgärder
av den art motionärerna avser skulle innebära att man övervältrade kostnaderna
för detta grundskydd på andra försäkrade. Utskottet kan därför
inte biträda detta yrkande i motionen.

Ikraftträdandet

Reformförslagen i propositionen är avsedda att träda i kraft under åren
1975 och 1976. Höjningen av folkpensionens grundförmåner sker redan den
1 januari 1975. De nya bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag
skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1975. Pensionsålderssänkningen träder
i kraft den 1 juli 1976 och från samma tidpunkt förstärks pensionstillskotten
och höjs vårdbidraget till belopp motsvarande den höjda förtidspensionen.

1 motionerna 1974:1298 av herr Hermansson m. fl. och 1974:1310 av herr
Westberg i Ljusdal yrkas att sänkningen av pensionsåldern skall träda i
kraft den 1 januari 1975. De vid vårriksdagen väckta motionerna 1974:63
av herr Fälldin m. fl. och 1974:673 av herr Helén innehåller båda yrkanden
om att pensionsåldern skall sänkas snarast och senast den 1 januari 1976.
Herr Hermansson m. fl. yrkar i den med anledning av propositionen väckta
motionen 1974:1871 att pensionsålderssänkningen skall träda i kraft i första
hand den 1 januari 1975 och i andra hand den 1 januari 1976, medan herr
Fälldin m. fl. i den likaledes med anledning av propositionen väckta mo -

SfU 1974:32

tionen 1974:1884 yrkar att pensionsåldern sänks den 1 januari 1976 och att
förslag till nya övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag
skall föreläggas riksdagen i god tid före ikraftträdandet. Motionen 1974:1871
av herr Hermansson m. fl. innehåller också yrkanden i fråga om ikraftträdandet
av pensionstillskottshöjningen och höjningen av ATP-avgiften.
Pensionstillskotten bör enligt motionärerna räknas upp med början redan
den 1 januari 1975 och ATP-avgiften höjas till 11,75 % i första hand redan
fr. o. m. år 1975 och i vart fall fr. o. m. år 1976. 1 motionen 1974:1883 av
herr Carlshamre m. fl. slutligen yrkas att vårdbidraget redan den 1 juli 1975
räknas upp till belopp motsvarande förtidspension inklusive dubbla pensionstillskott.

Utskottet har tidigare i detta betänkande som sin mening uttalat att förslagen
i propositionen innebär en stor och angelägen pensionsreform. Den
är också synnerligen kostnadskrävande. De sammanlagda reformkostnaderna
för åren 1975-1977 har beräknats uppgå till 3 150 milj. kr. Härav faller
1 775 milj. kr. på pensionsålderssänkningen och 1 375 milj. kr. på de föreslagna
förbättringarna av folkpensionsförmånerna.

Utskottet delar den av departementschefen i propositionen och av samtliga
löntagarorganisationer vid remissbehandlingen av pensionsålderskommitténs
betänkande uttalade uppfattningen att det är angeläget att skapa tillräckligt
tidsutrymme för erforderliga anpassningsförhandlingar beträffande
gällande pensionsavtal och att därvid också få till stånd en samordning
med ett system som ger ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. Utskottet
finner därför den i propositionen föreslagna tidpunkten 1 juli 1976 för pensionsålderssänkningens
ikraftträdande vara väl avvägd. Finansieringen av
de olika förslagen kräver - som framgår av det närmast föregående avsnittet
av detta betänkande - icke oväsentliga uppräkningar av socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen och av ATP-avgiften. I propositionen
1974:132 har lagts fram ett förslag om sänkning av inkomstskatten som
vidare kommer att föranleda en väsentlig höjning av socialförsäkringsavgiften
till sjukförsäkringen. Ett tidigareläggande av pensionsålderssänkningen
skulle kräva ytterligare höjningar av socialförsäkringsavgiften.

Propositionen innehåller förslag om särskilda övergångsregler för dem
som begärt förtida uttag och som är födda under åren 1909-1912. Utskottet
anser sig därför inte böra medverka till sådana särskilda övergångsbestämmelser
som avses i motionen 1974:1884.

Pensionstillskottet är en tilläggsförmån till pensionen. Uppräkningen av
detta tillskott bör enligt utskottets mening därför ta sin början samtidigt
som pensionsåldern sänks. Eftersom vårdbidraget utgår med belopp motsvarande
hel förtidspension inkl. pensionstillskott bör även höjningen av
vårdbidraget ske först den 1 juli 1976.

På grund av det anförda och då utskottet inte är berett att förorda ett
tidigare ikraftträdande av höjningen av ATP-avgiften än som förordats i
propositionen avstyrker utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

SfU 1974:32

övriga yrkanden

I motionerna 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. och 1974:1884 av herr
Fälldin m. fl. tas också upp två frågor utan direkt anknytning till de i propositionen
framlagda förslagen. I motionen 1974:1871 hemställs sålunda
om initiativ i syfte att få till stånd en översyn av utformningen av gällande
författningstext i förenklande riktning inbegripet förtidspensioneringen som
en självständig och från övriga förmåner åtskild pensionsform. Motionen
1974:1884 innehåller ett yrkande om översyn av pensionssystemets regler
i syfte att åstadkomma ett enklare och för pensionärerna smidigare och
rättvisare system med en garanterad minimistandard.

Ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete pågår f. n. på skilda
områden av den allmänna försäkringen. Inom pensionsålderskommittén prövas
sålunda frågor om en rörlig pensionsålder och om standardsäkring av
folkpensionerna. Riksdagen har tidigare i år (SfU 1974:6) begärt en allsidig
och förutsättningslös översyn av deltids- och korttidsanställdas ställning
i pensionssystemet och av frågor gällande pensionsrätt för vårdinsatser i
hemmet och den äldre arbetskraftens ATP-avgifter. Detta utredningsuppdrag
har överlämnats till pensionsålderskommittén, som enligt ett nyligen
fattat riksdagsbeslut (jfr SfU 1974:24) också avses utreda frågan om efterlevandepensionens
framtida utformning. Inom socialdepartementet pågår
f. n. inom socialpolitiska bidragsutredningen en kartläggning av det socialpolitiska
bidragssystemet i syfte att klarlägga eventuella brister i avseende
på samordningen av olika bidragsformer. Denna beräknas vara slutförd under
första halvåret 1975. Utskottet har i sitt betänkande 1974:36 förordat att
en parlamentarisk kommitté får i uppdrag att på grundval av det material
som framkommer vid denna kartläggning pröva frågan om en sådan samordning.

Det svenska pensionssystemet har byggts upp under en följd av år och
vid flera tillfällen ändrats i betydelsefulla avseenden. Att lagstiftningen härigenom
kommit att bli ganska omfattande och bestämmelserna i vissa delar
detaljerade säger sig självt. En lagstiftning om pension och dess beräkning
torde f. ö. med nödvändighet komma att innehålla bestämmelser som för
en lekman kan te sig svårtolkade. Utskottet, som knappast anser det möjligt
att åstadkomma några mer avsevärda förenklingar i gällande bestämmelser,
vill erinra om det omfattande utredningsarbete som pågår i syfte att på
olika sätt förbättra pensionssystemet.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till nu berörda motionsyrkanden.

Såväl i propositionen 1974:129 som i propositionen 1974:132 föreslås ändring
i 19 kap. 2 § AFL. I sitt förevarande betänkande har utskottet vid
sin redovisning av nämnda författningsrum intagit den lydelse av paragrafen
som godkänts av utskottet vid behandlingen av propositionen 1974:132 (jfr
SFU 1974:33).

SfU 1974:32

I propositionen har vidare lagts fram förslag till viss ändring av 18 kap. 20 §
AFL. Även i den av utskottet ännu inte behandlade propositionen 1974:167 föreslås
en ändring av samma författningsrum. Med hänsyn härtill har utskottet
funnit lämpligt att behandla de i propositionerna föreslagna ändringarna av paragrafen
i ett sammanhang i sitt betänkande 1974:38.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till
särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande generell sänkning av pensionsåldern till 60 år
att riksdagen avslår motionen 1974:674;

2. beträffande sänkt pensionsålder för gruvarbetare

att riksdagen avslår motionen 1974:81 (yrkande A)och motionen
1974:1871 (yrkande 2 i motsvarande del);

3. beträffande sänkt pensionsålder för vissa yrkesgrupper

att riksdagen avslår motionen 1974:81 (yrkande B) och motionen
1974:1871 (yrkande 2 i motsvarande del);

4. beträffande rörlig pensionsålder och delpension

att riksdagen avslår motionen 1974:673 (yrkande 2) och motionen
1974:1310 (yrkandena 2 och 3);

5. beträffande hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg att motionen
1974:411 inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

6. beträffande lika folkpensionsförmåner för gifta och ogifta

att riksdagen avslår motionen 1974:1292, i vad den behandlas
i detta betänkande;

7. beträffande fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna att

riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkande 5);

Sfi; 1974:32

8. beträffande pensionstillskott till ålderspension eller änkepension att

riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 3 och 8
i motsvarande delar);

9. beträffande pensionstillskott till förtidspension

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 3 och 8

1 motsvarande delar);

10. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av

2 och 2 a §§ lagen om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott; 11.

beträffande förtidspensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng
för inkomst av förvärvsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1974:107 och 1974:1887 i den
mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört;

12. beträffande förbättringar av de vid unga år handikappades situation att

riksdagen avslår motionen 1974:413 i den mån den inte
kan anses besvarad genom vad utskottet anfört;

13. beträffande handikappersättning

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 4 och 8,
sistnämnda yrkande i motsvarande del);

14. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av
9 kap. 3 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; 15.

beträffande rätten till vårdbidrag i vissa fall

att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

16. beträffande höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen att

riksdagen avslår motionen 1974:1884 (yrkande 3) och motionen
1974:1886;

17. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av
4 a § och punkten 5 av övergångsbestämmelserna till lagen om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

SfU 1974:32

18. beträffande lättnader i egenfbretagamas avgifter till socialförsäkringarna att

riksdagen avslår motionen 1974:1890 (yrkande 7);

19. beträffande ATP-avgiften för åren 1975 och 1976

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkande 1 i motsvarande
del);

20. beträffande ATP-avgiften för åren 1977-1979

att riksdagen med avslag på motionen 1974:1885 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
1975-1979 till försäkringen för tilläggspension;

21. beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen

att riksdagen avslår

a. motionen 1974:63,

b. motionen 1974:673 (yrkande 1),

c. motionen 1974:1298,

d. motionen 1974:1310 (yrkande 1),

e. motionen 1974:1871 (yrkande 1 i motsvarande del),

f. motionen 1974:1884 (yrkande 1);

22. beträffande särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt
förtida uttag

att riksdagen avslår motionen 1974:1884 (yrkande 2);

23. beträffande ikraftträdandet av höjningen av vårdbidraget
att riksdagen avslår motionen 1974:1883 (yrkande A);

24. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring -med undantag av 18 kap. 20 § - i den mån lagen inte behandlats
under 14 och 17;

b. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott i den
mån den inte behandlats under 10;

c. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension;

d. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring;

e. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261);

6 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

25. beträffande förenklingar i pensionssystemet, en garanterad minimistandard
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1974:1871 (yrkande 7) och
1974:1884 (yrkande 4).

Stockholm den 21 november 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s),
herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson
(m), Nilsson i Kristianstad (s). Olsson i Stockholm (vpk). Nilsson i Norrköping
(s), fröken Rogestam (c) och herr Gösta Gustafsson i Göteborg (s).

Reservationer

beträffande sänkt pensionsålder för gruvarbetare m. fl. (punkterna 2 och
3 i utskottets hemställan)

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Vad
först” och slutar med ”motionen 1974:81.” bort ha följande lydelse:
Sänkningen av pensionsåldern till 65 år innebär i och för sig en angelägen
rättvisereform. För vissa grupper arbetare är emellertid en 65-årig pensionsålder
alltför hög. Detta gäller i synnerhet gruvarbetarna, men även företrädare
för andra yrkeskategorier, exempelvis stuveri-, byggnads- och skogsarbetare
kan ställa berättigade krav på att fl sin lagstadgade pensionsålder sänkt.
Det torde knappast kunna bestridas att kraven på en sänkning av pensionsåldern
till 60 år för vissa yrkesgrupper stöds av en stark och aktiv
opinion. Detta bevisas inte minst därav att man i en rad länder ansett sig
böra införa en sådan pensionsålder för bl. a. gruvarbetare. Utskottet anser
det angeläget att gruvarbetarna snarast får en lagstadgad pensionsålder om
60 år och att man också utreder frågan vilka andra yrkesgrupper med tunga,
hälsofarliga och pressande arbeten som bör komma i åtnjutande av pension
vid samma ålder.

dels att utskottet bort hemställa
under 2

att riksdagen med bifall till motionerna 1974:81 och 1974:1871,
båda i motsvarande del, beslutar att inom gruvindustrin sysselsatta
arbetare skall erhålla en lagstadgad sänkning av pen -

SfU 1974:32

sionsåldern till 60 år och att hos regeringen begära förslag om
lagstiftning av sådan innebörd;

under 3

att riksdagen med bifall till motionerna 1974:81 och 1974:1871,
båda i motsvarande del, hos regeringen begär skyndsam utredning
och förslag om vilka andra grupper av arbetare än gruvarbetare
med tunga, hälsofarliga och pressande arbeten som
likaledes bör komma i åtnjutande av pension vid 60 års ålder;

beträffande fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånema (punkt
7 i utskottets hemställan)

2. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 48 rad 8 nedifrån
med "Av utskottets” och slutar på s. 49 med ”detta betänkande.” bort ha
följande lydelse:

Förslagen i propositionen innebär att folkpension inkl. pensionstillskott
kommer att motsvara för ensamstående högst 140 96 av basbeloppet och
för gifta makar tillhopa 245 96 av basbeloppet. Maximigränsen nås emellertid
inte förrän den 1 juli 1981. Med hänsyn härtill och till den fortgående penningvärdeförändringen
kan enligt utskottets mening redan nu förutses att
de i propositionen föreslagna förbättringarna av folkpensionerna endast kommer
att innebära en lösning på kort sikt av folkpensionärernas ekonomiska
förhållanden. Av en av pensionärernas riksorganisation (PRO) verkställd
utredning framgår att pensionsförmånernas andel av en industriarbetares
genomsnittsinkomst (som pensionsförmån har därvid räknats årspension,
pensionstillskott och genomsnittligt bostadstillägg) under tioårsperioden
1962-1972 ökat från 26,3 till endast 28,8 96. Även med förslaget i propositionen
kommer industriarbetarlönen efter skatt att ligga väsentligt mycket
högre än pensionsförmånerna. För att tillgodose PRO:s krav på en pension
som uppgår till 65 96 av industriarbetarnas genomsnittsinkomst erfordras
antingen ett ytterligare extra pensionstillskott eller en annan motsvarande
förbättring av pensionsförmånerna. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 1974:1871 om
utredning om och förslag till en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmårrerna.
Däremot avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1292,
i vad den behandlas i detta betänkande.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1871 i motsvarande
del i skrivelse till regeringen uttalar sig för ytterligare utredning
och förslag om en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna
så att dessa uppgår till 65 96 av en genomsnittlig
industriarbetarinkomst;

SfU 1974:32

beträffande pensionstillskott (punkterna 8 och 9 i utskottets hemställan)

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:

De i propositionen framlagda förslagen innebär i och för sig en icke oväsentlig
uppräkning av pensionstillskotten. Enligt utskottets mening bör
emellertid beaktas att höjningen av pensionstillskotten enligt förslaget börjar
först den 1 juli 1976 och att tillskotten inte kommer att vara fullt utbyggda
förrän den 1 juli 1981.

Det kan därför ifrågasättas om den föreslagna höjningen verkligen innebär
den förbättring av pensionstillskotten på sikt som måste anses önskvärd.
Vad särskilt angår pensionstillskotten till förtidspension vill utskottet erinra
om att flera handikapporganisationer vid remissbehandlingen av pensionsålderskommitténs
betänkande uttalat att den pensionsnivå som skall utgå
fr. o. m. den 1 juli 1981 borde vara möjlig att uppnå redan den 1 juli 1976
då reformen skall träda i kraft.

På grund av det anförda anser utskottet sig böra förorda att uppräkningen
av pensionstillskotten börjar redan den 1. juli 1975 och att man då höjer
pensionstillskotten från 18 till 28 % av basbeloppet. De bör därefter uppräknas
med 4 % årligen så att de den 1 juli 1981 uppgår till 52 % av basbeloppet.
I fråga om pensionstillskott till förtidspension förordar utskottet
i likhet med propositionens förslag en fördubbling, men redan fr. o. m. den
1 juli 1975, varigenom dessa pensionstillskott den 1 juli 1981 kommer att
utgöra 98 % av basbeloppet.

dels att utskottet under 8 och 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande
delar,

a. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag av innebörd
att pensionstillskott fr. o. m. den 1 juli 1975 kan utgå med
i motionen angivna belopp,

b. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag om de
anslagsuppräkningar som föranleds av den sålunda föreslagna
höjningen av pensionstillskotten;

beträffande förtidspensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för
inkomst av förvärvsarbete (punkt 11 i utskottets hemställan)

4. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Genom
den” och slutar med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat frågan om en förtidspensionärs
rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete. Motionsyrkanden
i ämnet har avvisats med hänvisning till de synpunkter som

SfU 1974:32

framförts av pensionsforsäkringskommittén i dess förenämnda betänkande.
När kommittén avvisade tanken på att införa rätt till poängberäkning för
förtidspensionär avsåg, som tidigare nämnts, kommittén främst dem som
uppbar förtidspension med antagandepoäng. När det gällde förtidspensionär
som uppbar pension utan antagandepoängberäkning konstaterade däremot
kommittén att några svårigheter knappast skulle möta att införa ett system
med pensionspoäng.

Det torde knappast kunna bestridas att nuvarande bestämmelser kan vara
mycket ogynnsamma för dem som åtnjuter förtidspension utan antagandepoäng
eller med låga sådana poäng. Utskottet vill också ansluta sig till
den i motionerna framförda uppfattningen att den aktuella frågan numera
kommit i ett delvis annat läge genom att principerna för beräkning av pensionsgrundande
inkomst ändrats genom beslut av 1973 års riksdag. Sådan
inkomst innefattar numera - förutom inkomst av förvärvsarbete - även
sjukpenning och föräldrapenning m. m. Från rättvisesynpunkt förefaller det
utskottet mindre tilltalande att en som är sjuk får tillgodoräkna sig pensionspoäng
för den sjukpenning han uppbär, medan en försäkrad med partiell
förtidspension - utskottet tänker härvidlag på förtidspension utan eller med
låga pensionspoäng - inte har möjlighet att tillgodoräkna sig pensionspoäng
ens för faktiskt utfört arbete.

Utskottet, som således finnér de i motionen framförda synpunkterna värda
beaktande, vill erinra om att riksdagen i våras på förslag av utskottet i
dess betänkande 1974:6 begärt en översyn av bl. a. deltids- och korttidsanställdas
ställning i pensionssystemet. Utredningsuppdraget har numera
överlämnats till pensionsålderskommittén. Enligt utskottets mening har den
i motionerna aktualiserade frågan nära anknytning till frågan hur man bäst
skall lösa de deltids- och korttidsanställdas rätt till ATP. Utskottet anser
sig därför böra förorda att motionerna 1974:107 och 1974:1887 överlämnas
till pensionsålderskommittén.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:107 och
1974:1887 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att motionerna
överlämnas till pensionsålderskommittén;

beträffande handikappersättning (punkt 13 i utskottets hemställan)

5. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Förslaget
i” och slutar med "till propositionen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det visserligen tillfredsställande att en enhetlig ersättningsform
för merkostnader vid handikapp infors i stället för nuvarande
invaliditetsersättning eller invaliditetstillägg och att i samband härmed
generösare regler för rätten att erhålla ersättning införs. Enligt utskottets
mening har man emellertid i propositionen inte tillräckligt beaktat de kost -

SfU 1974:32

nader handikappet medför i synnerhet för de mycket svårt handikappade.
En uppräkning av ersättningsnormerna till resp. 80, 60 och 40 procent av
basbeloppet utgör såväl en bättre avvägning som en rimlig allmän förbättring.
Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1974:1871 i denna del.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande
del

a. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag av innebörd
att handikappersättning kan utgå med 80, 60 resp. 40 % av
basbeloppet,

b. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag om de
anslagsuppräkningar som föranleds av denna höjning av handikappersättningen; beträffande

höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
(punkt 16 i utskottets hemställan)

6. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Wennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m) och fröken Rogestam
(c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Socialförsäkringsutskottet
ansluter” och slutar med "motionen 1974:1886.”
bort ha följande lydelse:

Den höjning av socialförsäkringsavgiften som erfordras för att täcka propositionens
reformförslag i vad avser folkpensioneringen har utskottet ingen
erinran mot. Däremot kan utskottet inte godta att socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen som är avsedd att finansiera folkpensionen höjs med
en halv procentenhet för att finansiera den i propositionen 1974:132 föreslagna
skatteomläggningen. Utskottet vill hävda principen att försäkringsavgifter
enbart skall avse finansiering av de förmåner de nominellt är avsedda
för. Skulle den principen ruckas i nämnvärd utsträckning och inkomstskattejusteringar
ske med sådana finansieringsmetoder som avses i propositionen
kommer skattesystemet att bli än mer improviserat och svåröverskådligt.
Vidare inverkar alltför stora höjningar av arbetsgivaravgifterna
menligt på såväl sysselsättningen som penningvärdet. Skattereformen bör
därför finansieras på annat sätt. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda
bifall till motionen 1974:1884 i denna del och till motionen 1974:1886. Förslag
till erforderlig författningsändring bör föreläggas 1975 års vårriksdag.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1884 i motsvarande
del och motionen 1974:1886 i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär förslag till riksdagen av innebörd att socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen skall utgå fr. o. m. år 1975 med
3,7 % och fr. o. m. år 1976 med 4,2 % av avgiftsunderlaget;

SfU 1974:32

beträffande lättnader i egenföretagarnas avgifter till socialförsäkringarna
(punkt 18 i utskottets hemställan)

7. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Motionärerna
synes” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse:
De i förevarande proposition och i propositionen 1974:132 föreslagna avgiftshöjningarna
kommer att medföra avsevärt ökade egenavgifter för företagare
och för fria yrkesutövare. Särskilt för dem med mindre inkomster
är avgifterna kännbara vilket sammanhänger med att uttag sker utan något
avgiftsfritt bottenbelopp. I propositionen 1974:132 läggs fram förslag om
att allmän arbetsgivaravgift inte skall tas ut på de första 10 000 kronorna
av avgiftsunderlaget. Ett liknande fribelopp vid uttaget av socialförsäkringsavgifterna
skulle innebära välbehövliga lättnader i egenavgifterna. Utskottet
förordar därför med bifall till berörda yrkande i motionen 1974:1890 att
en utredning kommer till stånd för att finna en lösning på den berörda
frågan.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1890 i motsvarande
del hos Kungl. Maj:t begär utredning av frågan om lättnader
i företagares och fria yrkesutövares egenavgifter till socialförsäkringarna,
i första hand genom införandet av ett avgiftsfritt
bottenbelopp;

beträffande ATP-avgiften för åren 1975 och 1976 (punkt 19 i utskottets
hemställan)

8. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som, under åberopande av motiveringen
i reservationen 10, anser att utskottet under 19 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande
del hos regeringen begär förslag snarast till sådan ändring
i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under
åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension att avgiftsuttaget
fr. o. m. år 1975 blir 11,75 96;

beträffande ATP-avgiften för åren 1977-1979 (punkt 20 i utskottets hemställan) 9.

av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 55
med "Sorn departementschefen” och slutar på s. 56 med ”av ATP-avgiften.”
bort ha följande lydelse:

Vad beträffar den föreslagna höjningen av ATP-avgiften för åren
1977-1979 från 11 96 till 11,75 96 skulle detta resultera i en i förhållande
till pensionsåtagandena ytterligare betydande övertillväxt av pensionsfon -

SfU 1974:32

den. De i propositionen föreslagna förbättrade pensionsförmånerna kan knappast
medföra sådana krav på ökat finansiellt utrymme på ATP-sidan att
ett överuttag är motiverat, i synnerhet som den föreslagna höjningen kan
förutses få menlig inverkan på sysselsättningen, och konjunkturbedömningen
för den närmaste framtiden ger anledning till stor försiktighet. Vidare
kan inte det löneutrymme som en ytterligare höjning av ATP-avgiften motsvarar
i motsats till vad som gäller den i annat sammanhang föreslagna
höjningen av sjukförsäkringsavgiften betraktas som intecknat. Därigenom
motverkas den dämpningseffekt på förhandlingarna, vilken utgjort ett av
de bärande motiven till förslaget om att lägga över sjukförsäkringsavgifterna
på arbetsgivarna. Utskottet delar således av flera skäl motionärernas i motionen
1974:1885 uttalade mening att propositionen inte bör bifallas i denna
del.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till yrkandet i motionen 1974:1885 avslår
propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1973:477)
om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979
till försäkringen för tilläggspension;

beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen (punkt 21 i utskottets
hemställan)

10. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1974:1871 framförda uppfattningen att
pensionsålderssänkningen bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn
till att den förevarande propositionen lagts så sent att den kunnat behandlas
först i höst synes det nu praktiskt svårt för att inte säga omöjligt att låta
pensionsålderssänkningen gälla fr. o. m. den 1 januari 1975. Med hänsyn
till att sänkningen av pensionsåldern av rättviseskäl bör träda i kraft utan
onödigt dröjsmål anser utskottet sig böra förorda att ikraftträdandet sker
den 1 mars 1975. Utskottet förutsätter att förslag till erforderliga författningsändringar
föreläggs riksdagen i god tid före nämnda dag.

Den omständigheten att utskottet förordar ett tidigareläggande av pensionsålderssänkningen
medför att utskottet också anser sig böra biträda yrkandet
i motionen 1974:1871 om att ATP-avgiften skall höjas redan fr. o. m.
den 1 januari 1975. Även härvidlag förutsätter utskottet att förslag till erforderlig
författningsändring snarast föreläggs riksdagen.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:63, 1974:673,
1974:1298, 1974:1310, 1974:1871 och 1974:1884, sistnämnda

SfU 1974:32

fem motioner i motsvarande del, hos regeringen begär förslag
till riksdagen om sänkning av den lagstadgade pensionsåldern
till 65 år att gälla fr. o. m. den 1 mars 1975;

beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen m. m. (punkt 21
i utskottets hemställan)

11. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 57 med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda motionsyrkanden." bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit att pensionsålderssänkningen måste bedömas
som en stor och angelägen reform. Enligt utskottets uppfattning
bör den också, inte minst av rättviseskäl, träda i kraft så snart som möjligt.
Utskottet vill erinra om att pensionsålderskommittén i sitt betänkande Sänkt
pensionsålder m. m. (SOU 1974:15) föreslog den 1 januari 1976 som ikraftträdandedag.
Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag uttalade riksförsäkringsverket
att det från administrativ synpunkt inte mötte något hinder
att genomföra pensionsålderssänkningen den dag pensionsålderskommittén
föreslagit. Utskottet, som för sin del finnér det naturligare att en reform
av förevarande art träder i kraft vid ett årsskifte än vid ett halvårsskifte,
kan inte dela den i propositionen framförda uppfattningen att pensionsålderssänkningen
enbart på grund av anpassningsforhandlingar skulle behöva
skjutas på framtiden. Reformen bör alltså enligt utskottets mening
träda i kraft den 1 januari 1976. Förslag till erforderliga författningsändringar
bör föreläggas 1975 års vårriksdag.

dets att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1884 i motsvarande
del samt med anledning av motionerna 1974:63, 1974:673,
1974:1298,1974:1310 och 1974:1871, sistnämnda fyra motioner
i motsvarande del, beslutar att sänkningen av den allmänna
pensionsåldern skall träda i kraft den 1 januari 1976 och i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att förslag till erforderliga författningsändringar
föreläggs 1975 års vårriksdag;

beträffande särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida
uttag (punkt 22 i utskottets hemställan)

12. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c). Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Propositionen
innehåller” och slutar med ”1974:1884.” bort ha följande lydelse:

SfU 1974:32

Propositionen innehåller vissa förslag till övergångsbestämmelser bl. a.
i fråga om sådana försäkrade vilka gjort förtida uttag eller skjutit upp sitt
uttag. Bestämmelserna avser emellertid uteslutande personer födda under
något av åren 1909-1912 och beaktar enligt utskottets mening inte i tillräcklig
omfattning de problem som ett förtida uttag innebär för många som sett
sig nödsakade att begära förtida uttag innan systemet med förtidspension
blev tillräckligt utbyggt under åren 1972 och 1973. Utskottet anser sig därför
böra biträda förslaget i motionen 1974.1884 om att frågan om särskilda övergångsregler
för dem som begärt förtida uttag tas upp till förnyad prövning
av pensionsålderskommittén vid dess överväganden beträffande den rörliga
pensionsåldern.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1884 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Majit begär att pensionsålderskommittén
får i uppdrag att pröva frågan om särskilda övergångsbestämmelser
för dem som begärt förtida uttag och att
förslag till sådana bestämmelser föreläggs riksdagen i god tid
före den 1 januari 1976;

beträffande ikraftträdandet av höjningen av vårdbidraget (punkt 23 i utskottets
hemställan)

13. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Pensionstillskottet
är” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Pensionstillskottet är en tilläggsförmån till pensionen. Uppräkningen av
dessa tillskott bör enligt utskottets mening därför ta sin början samtidigt
som pensionsåldern sänks. Däremot anser utskottet att uppräkningen av
vårdbidraget till förälder som vårdar handikappat barn är så angelägen att
detta bidrag redan den 1 juli 1975 bör höjas så att det motsvarar då utgående
förtidspension från folkpensioneringen inklusive dubbelt pensionstillskott.
Administrativt är detta lätt att genomföra och kostnadsförskjutningen torde
bli obetydlig i sammanhanget. Att den berörda kategorin förmånstagare
uppnår garantinivån ett år tidigare än övriga, som uppbär förtidspension,
kan inte heller anses medföra någon nämnvärd olägenhet. På grund av
det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1883 men avstyrker
bifall till övriga nu berörda motionsyrkanden.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1883 i motsvarande
del hos Kungl. Maj:t begär förslag till vårriksdagen 1975
av sådan innebörd att vårdbidrag kan utgå fr. o. m. den 1 juli
1975 med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension

SfU 1974:32

till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen,
allt i den omfattning som enligt förslaget i propositionen
skall utgå fr. o. m. den 1 juli 1976;

beträffande förenklingar i pensionssystemet, en garanterad minimistandard
m. m. (punkt 25 i utskottets hemställan)

14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Ett
omfattande” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Enligt särskild föreskrift i lagen om pensionstillskott gäller f. n. att pensionstillskott
inte utgår i den mån tillskottet tillsammans med vad den
försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension överstiger vissa procent av
basbeloppet. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall, då den försäkrade
begärt undantagande från ATP, hänsyn tas till sådan ATP som skulle ha
utgått om undantagande inte ägt rum. Genom den angivna regeln är de
pensionärer som begärt undantagande från ATP i det närmaste utestängda
från den standardförbättring som andra pensionärer är garanterade genom
pensionstillskotten. När man fastställer pensionärernas rättigheter och skyldigheter
torde man så gott som alltid utgå från att alla har tillgång till
åtminstone folkpensionens grundbelopp samt pensionstillskott. Detta innebär
att de som begärt undantagande från ATP ofta kan råka i en besvärlig
ekonomisk situation. Utskottet anser detta särskilt otillfredsställande i sådana
fall, då vederbörande pensionär begärt undantagande från ATP innan
pensionstillskotten infördes, och pensionären alltså inte haft möjlighet förutse
att han skulle ställas utanför de framtida standardhöjningar som kunde
komma att utgå till alla pensionärer utan AfP-pension.

Utskottet vill med det anförda biträda den i motionen 1974:1884 framförda
uppfattningen att pensionssystemets regler bör överses i syfte att finna ett
för pensionärerna smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard.
Härigenom får också motionen 1974:1871 i nu aktuell del
anses i väsentlig mån tillgodosedd.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1884 och med anledning
av motionen 1974:1871, båda i motsvarande del, hos
Kungl. Maj:t uttalar sig för en översyn av pensionssystemets
regler i syfte att åstadkomma ett enklare och för pensionärerna
smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard
för alla pensionärer;

SfU 1974:32

15. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Ett
omfattande” och slutar med "berörda motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Det svenska pensionssystemet har byggts upp under en följd av år och
vid flera tillfällen ändrats i betydelsefulla avseenden. Lagstiftningen har
med tiden kommit att bli alltmer heterogen och svåröverskådlig. För den
enskilde torde det numera vara mycket svårt att tillgodogöra sig innebörden
av de många bestämmelserna. Inte minst torde detta gälla reglerna om beräkning
av de olika förmånerna. En tänkbar lösning i strävandena att söka
åstadkomma förenklingar i gällande bestämmelser skulle kunna vara att
omvandla förtidspensionen till en självständig pensionsform.

Med det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandet i motionen
1974:1871 i nu berörda del. Härigenom får också motionen 1974:1884 anses
tillgodosedd i vad den avser frågan om förenklingar i pensionssystemet.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1871 och med anledning
av motionen 1974:1884, båda i motsvarande del, hos regeringen
begär en översyn av utformningen av gällande författningstext
i förenklande riktning omfattande bl. a. prövning
av frågan om förtidspension som en självständig och från övriga
förmåner åtskild pensionsform.

Särskilda yttranden

1. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anför:

För centern har det alltid varit en förstahandsangelägenhet att arbeta för
att den generation som genom sitt arbete lagt grunden till vårt ekonomiska
välstånd skall garanteras en trygg ålderdom. Vi har kämpat för bättre villkor
för pensionärerna och vi har under de senaste 15 åren drivit frågan om
en sänkning av pensionsåldern till 65 år för alla. För oss är det en viktig
jämlikhetsåtgärd att ge den halva av svenska folket som oftast haft de tyngsta
arbetena och de svåraste förhållandena i övrigt rätt till samma pensionsålder
som andra grupper tillförsäkrat sig genom avtal. Som vi framhållit i motionen
1974:1884 ser man i dag allt tydligare hur strukturomvandlingen och höga
prestationskrav har resulterat i en utslagning på arbetsmarknaden. Framför
allt har den äldre arbetskraften drabbats hårt av detta. Många har tvingats
lämna arbetslivet. Andra har för att kunna behålla sin anställning pressat
sig till att göra arbetsinsatser som bidragit till fysisk och psykisk nedslitning.

För att åstadkomma en genomgripande förbättring för de äldre måste
åtgärder vidtas dels inom arbetslivet, dels i samhällets åtaganden när det
gäller exempelvis pensionsförmåner. Arbetsmiljöförbättringar och dämpade
prestationskrav bidrar till att underlätta förde äldre att kvarstå i arbetslivet.

SfU 1974:32

Det innebär också att fler människor kan behålla god hälsa högre upp i
åldrarna. På pensionssidan måste det ses som en förstahandsuppgift att finna
ett system som garanterar alla en god levnadsstandard och en rättvis del
av standardförbättringarna i samhället. Den allmänna pensionsordningen
måste också vara så flexibel att den bidrar till att underlätta den i vissa
fall svåra omställningsperioden från yrkesverksamhet till tillvaron som pensionär.

Det borde vara en rätt för alla människor att efter många års arbete kunna
gå i pension medan de fortfarande har hälsa och krafter kvar. Detta skulle
ge en mycket rikare ålderdom och en möjlighet till personlig utveckling
och engagemang på allehanda områden. Nu är många vid pensioneringen
alltför nedslitna för att kunna uppleva en meningsfull ålderdom. Pensionsålderssänkningen
kommer att förbättra situationen för främst de grupper
som haft tunga arbeten. Att även 65 år för många får anses vara en hög
pensionsålder framgår dock om man exempelvis ser till det stora antalet
personer som förtidspensioneras av hälsoskäl. Vid en internationell jämförelse
kan man också konstatera att pensionsåldern i andra länder oftast
ligger lägre än 65 år.

Det finns sålunda starka skäl för att gå vidare såväl när det gäller ytterligare
sänkning av pensionsåldern som beträffande flexibilitet och standardförbättringar
inom den allmänna pensioneringen.

I dag framförs från många håll berättigade krav på att arbetstiden skall
förkortas per dag och att semestrarna skall förlängas. Vid en fortsatt standardutveckling
i samhället måste vi även inrikta våra ansträngningar på
att ytterligare förbättra pensionssystemet. Målet måste vara att människor
för att få en meningsfull ålderdom kan få pension vid en ålder då de fortfarande
är vitala.

2. av herr Nilsson i Kristianstad (s) som anför:

Förslaget i propositionen innebär att blinda och gravt hörselskadade erhåller
en generell rätt till handikappersättning. Ersättningen till blind utgör
för tid före den månad då ålderspension eller hel förtidspension börjar utgå
60 % och därefter 30 % av basbeloppet. Den döve eller gravt hörselskadade
erhåller 30 % av basbeloppet. I båda fallen gäller att ersättning kan utgå
med högre belopp om stödbehovet ger anledning till det.

Enligt min uppfattning hade förslaget i propositionen om en generell rätt
till handikappersättning bort omfatta även de gravt rörelsehindrade. Utskottet
framhåller att en blind eller gravt hörselskadad verkligen är svårt
handikappad och att det ligger i sakens natur att ett sådant handikapp med
nödvändighet föranleder vissa merutgifter. Utskottet menar också att detsamma
gäller de gravt rörelsehindrade men anser sig - med hänvisning
till svårigheterna att genom en författningsmässig reglering avgöra när ett
handikapp är så gravt att det bör föranleda en generell rätt till ersättning
- böra godta propositionens förslag om att en rörelsehindrads rätt till han -

SfU 1974:32

dikappersättning bör avgöras efter prövning i varje särskilt fall.

Jag anser detta ställningstagande olyckligt. Det torde knappast kunna
bestridas att man om en gravt rörelsehindrad med större rätt än när det
gäller blinda eller döva kan hävda att handikappet med nödvändighet medför
avsevärda merutgifter. Den blinde eller döve kan ofta med någon träning
klara den dagliga rutinen på ett sätt som är uteslutet för den gravt rörelsehindrade
och han har inte sällan större möjligheter än denne att sköta
ett förvärvsarbete. Några mera betydande svårigheter att avgränsa de fall
då ett handikapp på grund av dess svårighetsgrad bör berättiga till generell
ersättning torde inte heller föreligga.

Med det anförda har jag velat markera min uppfattning att jag anser
förslaget i propositionen i berörda hänseende felaktigt. Med hänsyn till att
syftet med propositionen i första hand är att mildra de ofta mycket rigorösa
krav som nu gällande bestämmelser uppställer för rätt till invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning har jag ansett mig böra i nuläget avstå från särskilt
yrkande. Jag förutsätter emellertid att regeringen med uppmärksamhet följer
den praktiska tillämpningen av de nya bestämmelserna om handikappersättning
och - där så skulle visa sig nödvändigt - så snart som möjligt
lägger fram de förslag till kompletteringar i och ändringar av den nya lagstiftningen
som kan bli erforderliga.

SfU 1974:32 75

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Författningsförslagen 4

Motioner

Väckta med anledning av propositionen 39

Väckta vid riksdagens början 43

Utskottets yttrande

Inledning 44

Pensionsåldern 46

Folkpensionens grundförmåner 48

Pensionstillskott 49

Rätt för förtidspensionär att tillgodoräkna sig pensionspoäng för

inkomst av förvärvsarbete 50

Handikappersättning 51

Vårdbidrag 53

Kostnads- och Finansieringsfrågor m. m 55

Ikraftträdandet 56

Utskottets hemställan 59

Reservationer

Sänkt pensionsålder för gruvarbetare m. fl 62

Fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna 63

Pensionstillskott 64

Folkpensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst

av förvärvsarbete 64

Handikappersättning 65

Höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen .. 66

Lättnader i egenföretagarnas avgifter till socialförsäkringarna ... 67

ATP-avgiften för 1975 och 1976 67

ATP-avgiften för 1977-1979 67

Ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen 68

Särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag 69

Tidpunkten för ikraftträdandet av vårdbidragshöjningen 70

Förenklingar i pensionssystemet 71

Särskilda yttranden 72

GOTAB 74 8249 S Stockholm 1974