Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 30 år 1974 SfU 1974:30
Nr 30
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående
studiemedel för undervisning i svenska för invandrare.
Motionen
I motionen 1974:1299 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
måtte uttala att studiemedel, vilka erhållits eller erhålls vid studier
i svenska för invandrare som förbereder sig för fortsatta studier, skall vara
icke återbetalningspliktiga.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från centrala studichjälpsnämnden,
fr. o. m. 1.7.1974 centrala studiestödsnämnden (CSN).
Gällande bestämmelser
Studiestöd för gymnasiala och därmed jämställda studier lämnas till elever
som är under 20 år i form av studiehjälp. Denna utgår enligt 3 kap. studiestödslagen
och består av studiebidrag jämte tillägg och återbetalningspliktiga
studiemedel. Till elever över 20 år på gymnasial nivå och till elever
på postgymnasial nivå utgår studiemedel enligt 4 kap. samma lag i form
av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Återbetalningsskyldigheten
för studiemedel upphör - förutom efter slutbetalning - vid studiemedelstagarens
död eller i vissa fall då dennes betalningsförmåga är varaktigt
nedsatt. Regler om undantag från återbetalningsskyldigheten gäller
även för vissa vuxenstuderande.
Såväl studiehjälp som studiemedel kan utgå till studerande som ej är
svensk medborgare under förutsättning att han bosatt sig i riket huvudsakligen
i annat syfte än att vinna utbildning här. Bestämmelserna tillämpas
så att den som med arbetstillstånd förvärvsarbetat i Sverige under en sammanhängande
period av två år ansetts uppfylla angivna villkor för rätt till
studiestöd. Undantag från kravet på förvärvsarbete görs bl. a. för flyktingar
och barn under 20 år till invandrare.
Studiehjälp eller studiemedel kan utgå till studerande i kommunal och
statlig vuxenutbildning. Den som inte är svensk medborgare och deltar
i sådan utbildning, t. ex. kurser i svenska, har rätt till svenskt studiestöd
om han uppfyller de krav som nämnts ovan. Undervisningen inom kommunal
och statlig vuxenutbildning är avgiftsfri.
Kurser för icke svensktalande studerande anordnas också i universitetens
regi under universitetskanslersämbetets överinseende. Undervisningen som
är upplagd för heltidsstuderande är avgiftsfri. Deltagare i kurserna har rätt
till studiemedel under förutsättning att kraven för rätt till svenskt studiestöd
är uppfyllda.
1 Riksdagen IV74. II sami. Nr 30
SfU 1974:30
2
Remissyttrandet
Centrala studiehjälpsnämnden avstyrker bifall till motionen. Nämnden
anser att en åtgärd som den i motionen föreslagna, nämligen att studiemedel
som beviljas för vissa kurser i svenska i sin helhet skulle utgöras av bidrag,
inte är lämplig. Nämnden finner det visserligen angeläget att invandrare
får möjlighet att genomgå kurser i svenska utan att behöva ådra sig studieskulder
men anser att detta bör ske i annan form än genom införande
av särregler i studiemedelssystemet. En ledamot av nämnden har avvikande
mening och anför att det förhållandet att vissa invandrare hänvisas till studiemedelssystemet
för svenskundervisning innebär en inte obetydlig skuldsättning.
Han anser därför att all undervisning i svenska skall vara utan
kostnad för den enskilde och att i avvaktan på en generell studielön problemet
bör lösas i enlighet med motionärernas förslag.
Utskottet
Icke svensk medborgares rätt till svenskt studiestöd har gjorts beroende
av hans anknytning till Sverige. Vederbörande skall för rätt att erhålla sådant
stöd ha bosatt sig här i riket huvudsakligen i annat syfte än att få utbildning.
Är detta villkor uppfyllt utgår - under samma förutsättningar som gäller
för svenska medborgare - till studerande under 20 år på gymnasial nivå
studiestöd i form av studiehjälp samt till studerande över 20 år på samma
nivå och till studerande på postgymnasial nivå studiemedel. Den som med
förvärvst i Ilstånd arbetat i Sverige under en sammanhängande period av två
år samt den som mottagits som flykting eller är barn till invandrare anses
ha bosatt sig här i annat syfte än att studera.
Invandrare kan regelmässigt erhålla grundläggande svenskundervisning
avgiftsfritt. Sådan undervisning bedrivs huvudsakligen i studieförbundens
regi under tillsyn av skolöverstyrelsen, i arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar
för kollektivt överförda flyktingar eller i samband med
reguljär arbetsmarknadsutbildning. Undervisningen kan finansieras antingen
genom arbetsgivaren - denne är enligt lag skyldig att ge 240 timmars
betald ledighet från arbetet - genom fri inkvartering vid mottagningsförläggningarna
eller genom arbetsmarknadsutbildningsbidrag.
För invandrare som avser att bedriva högre studier och måste ha fördjupade
kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen
bedrivs svenskundervisning inom den statliga och kommunala
vuxenutbildningen och genom av universitetskanslersämbetet anordnade
kurser i svenska för invandrare. Rätt till studiemedel föreligger vid deltagande
i sådan undervisning om förutsättningarna i övrigt för rätt till studiemedel
är uppfyllda.
Motionärerna kritiserar den skillnad i förmåner i fråga om svenskundervisning,
som enligt deras mening råder mellan dem som får sin undervisning
finansierad av arbetsgivaren eller vid arbetsmarknadsutbildning
SfU 1974:30
3
och dem som omfattas av studiemedelssystemet och därmed tvingas skuldsätta
sig för att lära sig svenska. Motionärerna menar att det är önskvärt
och ett rättvisekrav att det skapas enhetlighet oberoende av studiesystem
när det gäller undervisning i svenska språket för alla som arbetar och bor
i vårt land och som inte har svenska som modersmål. All svenskundervisning
bör - menar de - vara avgiftsfri och även innefatta rätt till icke
återbetalningspliktiga studiemedel.
Utskottet har tidigare uttalat sig för angelägenheten av att studiemedelssystemets
regler förenklas och delar CSN:s uppfattning att det inte är lämpligt
att för den begränsade grupp studerande motionen åsyftar skapa en särskild
studiebidragsform genom särregler i studiemedelssystemet. Sådana regler
är ägnade att skapa gränsdragningsproblem i de fall svenskstudier bedrivs
samtidigt med andra studiemedelsberättigade studier.
Den jämförelse som motionärerna gör beträffande de ekonomiska villkoren
för förvärvsarbetande invandrare och för invandrare som ämnar bedriva
högre studier finner utskottet inte helt rättvisande. Den förra gruppen
erhåller en grundläggande svenskundervisning om minst 240 timmar. De
icke svenska medborgare som uppfyller kraven för rätt till studiemedel har
i allmänhet redan erhållit denna grundläggande svenskundervisning antingen
under de år de förvärvsarbetat här i riket eller när de som flyktingar
vistats på mottagningsläger. För invandrarbarnen ges stödundervisning i
svenska såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Beträffande de ekonomiska
villkoren för de fördjupade studier i svenska som utöver den grundläggande
undervisningen behövs för tillträde till högre studier bör jämförelsen
snarare göras med de villkor som gäller för kortutbildade svenska
vuxenstuderande som bedriver studier i svenska och andra ämnen för att
få tillfälle till högre utbildning. Vuxenutbildningen genomgår ett skede av
utomordentligt stark expansion. Det är under sådana förhållanden nödvändigt
att en prioritering sker av tillgängliga ekonomiska resurser och att därvid
främst de sämst utbildade, vilka f. ö. oftast torde ha den svagaste ekonomin,
bereds möjlighet till vidareutbildning. Mot bakgrund av det anförda kan
utskottet för närvarande inte finna det särskilt angeläget att den kategori
invandrare motionärerna avser skall kunna erhålla mera kvalificerad svenskundervisning
utan någon ekonomisk uppoffring. Utskottet kan på grund
av det anförda inte biträda yrkandet i motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1974:1299.
Stockholm den 29 oktober 1974
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
Sfi) 1974:30
4
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m). Karlsson i Ronneby (s),
Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken
Pehrson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad*
(s), Andersson i Nybro* (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping*
(s), Andersson i Edsbro (c) och Jonsson i Mora* (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse:
Den grupp studerande som åsyftas med motionen är sådana icke svenska
medborgare som anses ha en så stark anknytning till Sverige att de uppfyller
villkoren för rätt till studiehjälp och studiemedel vid sina studier. Utskottet
kan dela motionärernas uppfattning att dessa studerande bör kunna erhålla
erforderlig svenskundervisning för sina fortsatta studier utan att behöva
skuldsätta sig. Detta bör som motionärerna menar lämpligen ske genom
att de studiemedel de uppbär för svenskundervisningen blir icke återbetalningspliktiga.
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1299 uttalar att studiemedel
som erhållits eller som erhålles vid studier i svenska
för invandrare som förbereder sig för fortsatta studier skall vara
icke återbetalningspliktiga.
GOTAB 74 8176 S Stockholm 1974