Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 3 år 1974

SfU 1974:3

Nr 3

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående
förmåner enligt försäkringen för tilläggspension till försäkrad med ej
pensionsgrundande sjukpenning.

Motionen

I motionen 1974:992 av herr Gadd m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en utredning om kostnaderna och andra följdverkningar
för att ge någon form av kompensation åt dem som på grund av
sjukdom inte kunnat intjäna annars möjlig ATP-poäng för tiden fram till
den 1 januari 1974.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension (ATP) avser att bereda ålderspension,
förtidspension och familjepension utöver folkpensionen. Rätten till ATP
grundas på inkomsten av det förvärvsarbete, som den försäkrade utför
under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna
inkomst.

Den inkomst, som blir pensionsgrundande inom ATP, är den
försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han
fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket
den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension
enligt lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande.
Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete. Fr. o. m. den 1 januari 1974 anses såsom inkomst
av förvärvsarbete även: a) sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund
av Kungl. Maj:ts förordnande i den mån ersättningen träder i stället för
försäkrads inkomst som anställd eller av annat förvärvsarbete, b)
föräldrapenning enligt AFL, c) vårdbidrag enligt AFL, d) dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassa, e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt f) utbildningsbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i form av grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och barntillägg.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan
överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande
basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning.
Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör
sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp

1 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 3

SfU 1974:3

2

från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av
anställning.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en
försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen
utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets
ingång. I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade
pensionspoäng i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo
erlagts inom föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt
särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit
förtidspension från tilläggspensioneringen — trots att ingen pensionsgrundande
inkomst beräknas för sådant år.

Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för minst tre år eller, om han är född år 1896, två
år.

Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör
60 procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken
pensionen skall utges, och medeltalet av de pensionspoäng, som tillgodoräknats
den försäkrade, eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom
för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen (femtonårsregeln).
Har pensionspoäng tillgodoräknats honom för mindre än 30 år,
skall dock nämnda produkt minskas med 1/30 för varje år, som antalet
poängår understiger 30 (trettioårsregeln). I pensioneringens inledningsskede
gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Förtidspension utgår till försäkrad för tid före den månad, då han
fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjat utgå till honom.

De grundläggande förutsättningarna för rätt till förtidspension är att
den försäkrades arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt
med minst hälften och nedsättningen anses varaktig. Även om nedsättning
av arbetsförmågan inte föreligger, äger försäkrad som fyllt 60 år och
som är varaktigt arbetslös under vissa förutsättningar rätt till förtidspension
från tilläggspensioneringen.

En ytterligare förutsättning för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen
är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng
för tid före det år, då pensionsfallet inträffat. Pensionsfallet anses ha
inträffat vid den tidpunkt, då arbetsförmågan blivit nedsatt med minst
hälften och nedsättningen därjämte kan betraktas som varaktig eller
väntas bli bestående avsevärd tid.

Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension,
som den försäkrade skulle bli berättigad till, om han började åtnjuta
sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 67 års ålder.

Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen
beräknas under antagande att den försäkrade för varje år fr. o. m. det år
då pensionsfallet inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder
tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För att pensions -

SfU 1974:3

3

beräkning med antagandepoäng skall få äga rum fordras att den
försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet haft en sjukpenninggrundande
inkomst, som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete
lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet, eller också äger
tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före året
för pensionsfallet.

Antagandepoäng skall beräknas enligt den av två alternativa metoder
som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena
metoden innebär att antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av
de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet.
Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval
av poängförvärven under samtliga år t. o. m. året närmast före pensionsfallet.
Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva
antalet av de år, som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand
tas till åren med de högsta poängtalen.

Förtidspension enligt reglerna om antagandepoäng förutsätter att den
försäkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension.
Antalet poängår t. o. m. det sextiofemte levnadsåret skall alltså, inklusive
åren med antagandepoäng, i regel vara minst tre.

Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna
få förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng, fordras för
rätt till förtidspension, att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng
för minst tre år före det år, under vilket pensionsfallet inträffade.
Förtidspensionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska
pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension, vilken utgår
fr. o. m. den månad då 67 års ålder uppnås.

En försäkrads änka och barn har rätt till familjepension efter honom,
under förutsättning att han vid sin död var berättigad till förtidspension
eller ålderspension från tilläggspensioneringen eller skulle ha varit
berättigad till förtidspension, om hans arbetsförmåga vid tiden för
dödsfallet varit så nedsatt som kräves för rätt till sådan pension. Efter
kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Änkepension utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs.
den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om
sådan pension inte utgick — den förtidspension, som han skulle ha
erhållit, om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för
dödsfallet.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad
änka finns, familjemedlemmarnas antal samt den avlidnes egenpension.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla
individuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt
avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller
fr. o. m. året näst efter det då anmälan härom gjorts. Anmälan om
undantagande kan återkallas av den försäkrade med verkan från
nästföljande årsskifte, dock tidigast från det som inträffar sedan

SfU 1974:3

4

undantagandet ägt giltighet i fem år. Den som har återkallat anmälan om
undantagande får sedan inte ånyo göra dylik anmälan.

Har anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tiden efter det
undantagandet trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning. Undantagande kan också ha en viss
reducerande effekt på framtida pension som grundas på inkomst av
anställning. Sistnämnda regel har tillkommit för att förhindra spekulation.

Tilläggspensioneringen finansieras helt genom avgifter. För den som är
anställd betalar arbetsgivaren avgift. Den som haft annan inkomst av
förvärvsarbete än inkomst av anställning skall, om undantagande inte äger
giltighet för honom, själv erlägga tilläggspensionsavgift. Avgifterna för
tilläggspensioneringen utgår enligt en procentsats som bestämmes av
Kungl. Maj :t och riksdagen.

Utskottet

Till grund för rätten till tilläggspension (ATP) ligger de inkomster av
förvärvsarbete som en försäkrad har fr. o. m. det år han fyller 16 t. o. m.
det år han fyller 65 år. Inkomster, som den försäkrade haft under år då
han gjort förtida uttag av ålderspension eller åtnjutit förtidspension,
grundar emellertid inte pensionsrätt, liksom inte heller inkomster under
det år han avlidit. Det sistnämnda är av betydelse då det gäller rätt till
familjepension efter honom.

Som huvudregel gäller att endast inkomster, för vilka en försäkrad
taxerats till statlig inkomstskatt, blir pensionsgrundande. Pensionsrätt får
vidare endast tillgodoräknas på den del av en försäkrads taxerade inkomst
som ligger mellan en nedre gräns motsvarande det vid inkomstårets
början gällande basbeloppet och en övre gräns motsvarande 7,5 gånger
detta belopp. Enligt de regler som gällde t. o. m. 1973 grundade endast
inkomst av förvärvsarbete pensionsrätt. Fr. o. m. den 1 januari 1974
jämställs emellertid med inkomst av förvärvsarbete vissa ersättningar, som
är avsedda att kompensera bortfall av förvärvsinkomst, t. ex. sjukpenning
enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller lagen om yrkesskadeförsäkring
(YFL), föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa samt arbetsmarknadsstöd enligt lagen om
kontant arbetsmarknadsstöd.

Den intjänade pensionsrätten, som kommer till uttryck i pensionspoäng,
är av avgörande betydelse för beräkning av storleken av samtliga
förmåner från tilläggspensioneringen. Då det gäller beräkningen av
förtidspension inom ATP utgår man i princip från den ålderspension den
försäkrade skulle ha fått vid 67 års ålder, om han inte blivit invalidiserad.
Förtidspensionen beräknas enligt två alternativa metoder: en metod där
man använder s. k. antagandepoäng och en annan med beräkning enbart
på grundval av faktiskt intjänade pensionspoäng. Den förstnämnda
metoden används i huvudsak när den försäkrade varit i aktivt förvärvsarbete
vid insjuknandet eller den inträffade arbetslösheten. Man utgår då

SfU 1974:3

5

från antagandet att han — om han inte varit sjuk eller arbetslös — skulle
ha fortsatt att ha en inkomst av samma storlek som tidigare. Antagandepoäng
tillgodoräknas fr. o. m. det år förtidspensionen börjar utgå t. o. m.
det år den försäkrade fyller 65 år.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivarna och de försäkrade.
De försäkrade erlägger avgift för sådan pensionsgrundande inkomst som
avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. För pensionsgrundande
inkomster av anställning erlägger arbetsgivarna avgiften.

Motionärerna anser att den som drabbats av sjukdom efter ATP-systemets
genomförande bör erhålla någon form av kompensation för att han
inte före den 1 januari 1974 kunnat tjäna in pensionspoäng på grundval
av sjukersättning.

Som tidigare nämnts kan rätt till ATP numera grundas inte bara på
sjukpenning enligt AFL och YFL utan även på bl. a. föräldrapenning och
vårdbidrag enligt AFL samt olika former av arbetslöshetsersättning.
Enligt utskottets uppfattning torde någon skillnad inte kunna göras
mellan å ena sidan sjukersättning och å andra sidan övriga nämnda
ersättningar när det gäller den av motionärerna förordade kompensationen.

Redan en registrering av vilka som skulle kunna vara aktuella för en
sådan kompensation måste enligt utskottets mening antas bli utomordentligt
omfattande och föranleda närmast olösliga awägningsproblem.
Utskottet vill särskilt erinra om att många försäkrade som varit sjuka
under den tid som avses i motionen torde ha åtnjutit förtidspension och
att pensionspoäng i dessa fall beräknats enligt särskilda regler. På grund
av det anförda och då en kompensation av det slag motionärerna förordar
enligt utskottets mening inte är förenlig med det finansieringssystem som
tillämpas inom tilläggspensioneringen avstyrker utskottet bifall till
motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:992.

Stockholm den 12 februari 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herr
Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson
(m), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i
Norrköping (s) och Andersson i Edsbro (c).

■

GOTAB 74 5992 S Stockholm 1974