Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 29 år 1974
SfU 1974:29
Nr 29
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om
handläggning av ersättningsärenden enligt lagen om allmän försäkring.
Motionen m. m.
I motionen 1974:998 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av tillämpningsföreskrifterna till lagen
om allmän försäkring (AFL) samt, i erforderliga fall, förelägger riksdagen
förslag syftande till att möjliggöra flexibilitet i handläggningen av sådana
fall där de försäkrade genom oförvållade händelser eljest riskerar att ställas
utanför den allmänna försäkringens förmånssystem.
Som motivering för sitt yrkande återger motionären följande fall. Två
makar hade för avsikt att adoptera ett utländskt barn, som flyttat till deras
hem i Sverige. Innan adoptionen hunnit fullföljas, avled mannen. Motionären
framhåller att i denna situation barnpension inte kunde utgå till barnet
eftersom mannen inte hunnit bli får i juridisk mening. Vidare framhåller
motionären att inte heller bidragsförskott kan utgå på grund av flickans
utländska börd.
Såväl makar som ensamstående kan adoptera barn. Ena maken kan även
adoptera andra makens barn. Adoptivförhållandet kommer till stånd genom
beslut av allmän domstol eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger
- genom godkännande av Kungl. Majit. Efter adoptionen anses barnet i
rättsliga sammanhang som barn till adoptanten eller adoptanterna och inte
till sina biologiska föräldrar.
Handläggningen av ett adoptionsärende, vari ingår utredning om att förutsättningarna
för adoptionen är uppfyllda, kan ta åtskilliga månader i anspråk.
Under denna tid vistas utländska barn under 16 år som kommer
till Sverige regelmässigt som fosterbarn i det blivande adoptionshemmet.
Folkpension i form av barnpension utgår enligt 8 kap. 5 § AFL till barn
under 18 år som förlorat någon av föräldrarna. Såsom villkor för rätt till
barnpension från folkpensioneringen krävs att barnet är svensk medborgare
och bosatt i Sverige. Skulle barnet inte uppfylla dessa villkor vid tidpunkten
för dödsfallet utan först vid en senare tidpunkt, börjar pensionen att utgå
vid denna senare tidpunkt. Adoptivbarn har i enlighet med vad ovan nämnts
sin pensionsrätt helt knuten till adoptanten. För fosterbarn är rätten till
barnpension bunden till föräldrarna och inte till fosterföräldrarna.
Enligt lagen om bidragsförskott kan bidragsförskott utgå till barn, som
1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 29
SfU 1974:29
2
är svensk medborgare och bosatt i riket, om vårdnaden tillkommer endast
en av föräldrarna. Bidragsförskott utgår då i förhållande till fader eller moder
som ej har vårdnaden om barnet. Med hänsyn till vad som anförts i motionen
kan framhållas att även barn, som saknar svenskt medborgarskap, kan få
bidragsförskott om vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.
Däremot kan bidragsförskott inte utgå till barn som adopterats av ensamstående
person och som står under dennes vårdnad.
Utskottet
Adoption av barn kommer till stånd genom allmän domstols beslut eller
- när utländskt adoptionsbeslut föreligger - genom Kungl. Maj:ts godkännande.
Under tiden för handläggningen av adoptionsärende vistas de utländska
barn som kommer till Sverige för att adopteras hos den blivande
adoptivföräldern eller adoptivföräldrarna som fosterbarn. Genom adoptionen
övergår den försörjningsskyldighet som enligt föräldrabalkens bestämmelser
eljest åvilar ett barns biologiska föräldrar på adoptanten eller adoptanterna.
Även i andra rättsliga sammanhang anses barnet som adoptantens barn
och inte som barn till de biologiska föräldrarna.
När försörjningsskyldig förälder eller adoptivförälder avlider blir barnet
berättigat till folkpension i form av barnpension till dess det fyllt 18 år.
I motionen 1974:998 återger motionären ett fall där makar hade för avsikt
att adoptera ett utländskt barn som kommit till deras hem i Sverige och
där mannen hastigt avled innan adoptionen kommit till stånd. Eftersom
mannen inte hunnit bli far till barnet kunde någon barnpension inte utgå.
Motionären menar, att det bör finnas "tillämpningsföreskrifter” till lagen
om allmän försäkring, där undantag kan göras i situationer som den återgivna
eller liknande så att barnpension ändock kan utgå.
Barnpensioner grundar sig på principen att samhället skall ge ekonomiskt
skydd i fall där barnet på grund av förälders död mister den som lagligen
är skyldig att försörja det. Motsvarande skydd har inte ansetts påkallat i
fall när t. ex. släkting eller fosterförälder utan laglig skyldighet åtagit sig
att sörja för barnet men sedan avlider. Motionärens förslag syftar till att
barnpension efter skälighetsprövning skall kunna utgå även då något bortfall
av underhållsskyldigheten inte föreligger. Utskottet, som inte är berett att
förorda en förändring av den hittills gällande principen, kan inte biträda
motionsförslaget. Tilläggas bör att det även skulle strida mot de allmänna
grundsatserna i AFL att avgöra frågan om viss förmån skall utgå eller ej
efter en skälighetsprövning. En bestämmelse av angiven art kan dessutom
knappast ges en utformning som möjliggör en enhetlig rättstillämpning.
SfU 1974:29
3
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1974:998.
Stockholm den 29 oktober 1974
På socialforsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s),
Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad*
(s), Andersson i Nybro* (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping*
(s), Andersson i Edsbro (c) och Jonsson i Mora* (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 74 8175 S Slockholm 1974