Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 25 år 1974

SfU 1974:25

Nr 25

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om
möjlighet för anställda till sjöss att utnyttja tandvårdsförsäkringen.

Motionen

I motionen 1974:414 av herrar Rosqvist (s) och Bergqvist (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag, som vidgar
sjöfolkets möjligheter att tillgodogöra sig tandvårdsförsäkringens förmåner.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksförsäkringsverket,
Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening, Svenska sjöfolksförbundet
och Svenska maskinbefälsförbundet.

Gällande rätt

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare samt
de som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. Försäkrad äger
efter den 1 januari 1974 rätt till ersättning enligt vissa grunder för utgifter
för tandvård om vården meddelas vid folktandvårdspoliklinik, odontologisk
fakultet, tandsjukvårdscentral eller eljest genom det allmännas försorg eller
lämnas av tandläkare, som är uppförd på en av allmän försäkringskassa
upprättad förteckning.

Ersättning för försäkrads kostnader för sjukdom utomlands kan utgå enligt
förutsättningar som anges i kungörelsen (1962:388) angående ersättning för
sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring. Någon motsvarande
rätt till ersättning för kostnader för tandvård utomlands finns inte.

Arbetsgivare har enligt 38 § sjömanslagen ett primärt ansvar för sjuk
eller skadad sjömans kostnader för vård vid sjukdom. Gottgörelse för kostnaderna
utgår från sjukförsäkringen i enlighet med bestämmelser i 2 kap.

9 tj AFL. Någon motsvarande lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att bestrida
kostnader för anställds tandvård finns inte.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande uttryckt förståelse för de
svårigheter svenska sjömän, som vistas långa perioder utanför Sverige, har
att utnyttja tandvårdsförsäkringen. Enligt verkets mening är det dock orealistiskt
att tänka sig att man skulle göra den svenska tandvårdsförsäkringens
bestämmelser tillämpliga på tandvård som meddelas utomlands. Betydande

1 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 25

SfU 1974:25

2

svårigheter skulle uppkomma om man skulle försöka bygga upp ett särskilt
regelsystem för beredande av någorlunda likvärdiga förmåner för tandvård
meddelad av tandläkare i utlandet. I ställer bör, framhåller verket, speciella
åtgärder övervägas för att snabbt och under en komprimerad behandlingstid
bereda berörda svenska sjömän tillgång till erforderlig tandvård under vistelse
i hemlandet. Det förefaller verket inte otänkbart att särskilda resurser
för sådan ”intensivbehandling” skulle kunna avdelas inom vissa folktandvårdskliniker.
Förutsättningarna för att utvidga redaransvaret till att avse
tandvård för ombordanställda förtjänar enligt verkets mening också att prövas,
i vart fall beträffande sådan akut tandvård som behöver ges i utlandet.
Verket tillstyrker att frågorna utreds närmare och att därvid också förhållandena
för andra grupper av svenskar utomlands uppmärksammas.

Landstingsförbundet finner i sitt remissyttrande den av motionärerna föreslagna
utredningen väl motiverad och framhåller att utredningsuppdraget
bör vidgas till att omfatta alla sjukförsäkrades möjligheter att tillgodogöra
sig den allmänna tandvårdsförsäkringen.

Berörda fackorganisationer har alla understrukit angelägenheten av att
de i motionen aktualiserade frågorna löses. Sveriges redareförening och Svenska
sjöfolksförbundet anvisar som en tänkbar lösning på sjömännens tandvårdsproblem
ett system med särskilda sjömanstandläkare utomlands. Sveriges
redareförening föreslår alternativt att man i samråd med världshälsoorganisationen
inför någon form av internationell behandlingsbok och en
blankett, vilken vederbörande tandläkare i utlandet skulle kunna sända in
till sjukkassan för erhållande av ersättning.

Utskottet

Ersättning för försäkrads kostnader för sjukdom utomlands kan utgå enligt
förutsättningar som anges i kungörelsen (1962:388) angående ersättning för
sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring. Någon motsvarande
rätt till ersättning för kostnader för tandvård utomlands finns inte.

Motionärerna framhåller att sjöfolk, som genom sin tjänst befinner sig
utomlands, endast i mycket begränsad omfattning har möjlighet att utnyttja
den nya tandvårdsförsäkringens förmåner, eftersom de i stor utsträckning
tvingas anlita tandläkare som inte är anslutna till försäkringen. Yrkandet
i motionen syftar till att vidga de ombordanställdas möjligheter i berörda
hänseende.

De remissinstanser som på utskottets begäran yttrat sig över motionen
har samtliga uttalat förståelse för de av motionärerna framförda synpunkterna.
Riksförsäkringsverket har åberopat sitt yttrande över en framställning
i ämnet från Svenska sjöfolksförbundet till socialdepartementet. Av detta
yttrande framgår att man enligt verkets mening i första hand bör överväga
särskilda åtgärder för att snabbt och under en komprimerad behandlingstid

SfU 1974:25

3

lämna personal i svenska handelsflottan tillgång till erforderlig tandvård
under vistelse i Sverige.

Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj.t med anledning av Svenska
sjöfolksförbundets framställning numera uppdragit åt riksförsäkringsverket
att utreda frågan vilka särskilda åtgärder som kan erfordras för att personal
i svenska handelsflottan under vistelse i Sverige skall kunna åtnjuta den
allmänna tandvårdsförsäkringens förmåner.

Av det anförda framgår att yrkandet i motionen redan är tillgodosett.
Motionen bör alltså inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:414.

Stockholm den 16 oktober 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s),Carlsson i Vikmanshyttan* (c), Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s). Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik <s),
herrar Hyltander* (fp), Marcusson (s). Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson
i Kristianstad (s). Andersson i Nybro (c), Nilsson i Norrköping (s). Andersson
i Edsbro (c) och Larsson i Vänersborg (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 74 7954 S Slockholm 1974