Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 19 år 1974

SfU 1974:19

Nr 19

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1974:14 angående studiesocialt stöd jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Majit i propositionen 1974: 1 (bilaga 10, punkterna H 2
och IV: 5) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Majit
i propositionen 1974: 14 under åberopande av statsrådsprotokollet över
utbildningsärenden den 1 mars 1974 föreslagit riksdagen att

A. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349),

B. för budgetåret 1974/75 anvisa

1) under åttonde huvudtiteln till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag
av 579 000 000 kr.,

2) under Statens utlåningsfonder till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag
av 447 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta betänkande endast förslaget till ändring
av studiestödslagen. Förslagen i övrigt behandlar utskottet i betänkandet
1974: 20.

I propositionen föreslås flera reformer på det studiesociala området.
Förslagen innebär i korthet bl. a. följande.

Studiebidraget inom studiemedelssystemet höjs fr. o. m. den 1 juli
1974 från nuvarande högst ca 1 750 kr. till ca 2 000 kr. per läsår. Reglerna
om behovsprövning av studiemedel mot egen och makes förmögenhet
ändras och återbetalningsreglerna förbättras. Bl. a. skall den
avsedda återbetalningstiden hållas, varigenom den årliga avgiften blir
lägre än f. n. Den totala återbetalningsskyldigheten och det årliga återbetalningsbeloppet
förändras med ett s. k. regleringstal, vilket är det
för den enskilde gynnsammaste talet av konsumentprisutvecklingen eller
ett särskilt fastställt garantital på 1,032 enheter. Detta innebär att
de återbetalningspliktiga studiemedlen inte kan höjas mer än 3,2 % per
år. Trygghetsreglerna i återbetalningssystemet förbättras betydligt. Den
gräns där avgift påförs höjs från 2,5 till 3,5 basbelopp och den maximala
avgiften fastställs till en lägre andel än f. n. av avgiftsunderlaget,
dvs. inkomst och förmögenhet. Reglerna om hänsynstagande till makes
inkomst uppmjukas och möjlighet till avskrivning av studiemedel
införs vid sjukdom, handikapp e. d. Studielån från allmänna studielåne -

Rik sdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

fonden skall under vissa villkor kunna omvandlas till återbetalningspliktiga
studiemedel.

Fr. o. m. den 1 juli 1974 höjs det behovsprövade tillägget inom studiehjälpssystemet
från högst 90 till högst 110 kr. i månaden och resetilllägget
till 75, 95, 125 resp. 145 kr. i månaden för elever som bor på ett
avstånd av 6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten.

I syfte att på sikt underlätta administrationen av det studiesociala
stödet skall åt centrala studiehjälpsnämnden — fr. o. m. den 1 juli 1974
benämnd centrala studiestödsnämnden — uppdras att utreda frågan
om ADB-register för studiemedelstagare.

Slutligen skall en särskild sjukförsäkring för studerande med återbetalningspliktiga
studiemedel införas fr. o. m. den 1 januari 1975.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är följande.

SfU 1974:19

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973:349),
dels att i 1 kap. 4 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 8, 13, 14 och 22 §§ och
4 kap. 5, 11, 26 och 27 §§ ordet ”studiehjälpsnämnden” skall bytas
ut mot ”studiestödsnämnden”,
dels att nuvarande 3 kap. 13—22 §§ skall betecknas 3 kap. 20—22
och 24—30 §§ och nuvarande 4 kap. 28—33 §§ skall betecknas 4 kap.
36, 38, 39 och 41—43 §§,
dels att 3 kap. 5 och 11 §§, nya 3 kap. 22 §, 4 kap. 10, 14, 17, 19, 21
och 24 §§, nya 4 kap. 36 och 41 §§, 5 kap., 6 kap. 2 och 4 §§ samt
punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nitton nya paragrafer, 3 kap. 5 a, 13—19
och 23 §§ och 4 kap. 28—35, 37 och 40 §§ samt närmast före nya 4
kap. 28 § en ny rubrik, allt av nedan angivna lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 14—16 §§ och 4 kap. 28 och
29 §§ skall sättas närmast före 3 kap. 21 och 22 §§, nya 3 kap. 23 §,
4 kap. 36 § respektive nya 4 kap. 37 §,
dels att i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas fem nya
punkter, 6 a—6 e, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Studiehjälp utgår för sådan del Studiehjälp utgår för sådan del

av läsår under vilken den stude- av läsår under vilken den studerande
bedriver studier. Närmare rande bedriver studier,

bestämmelser om läsårs längd och Studiehjälp i form av återbetal om

dess fördelning på terminer ningspliktiga studiemedel utgår

meddelas av Konungen eller, efter även för tid under vilken den stu Konungens

bemyndigande, av cen- derande är sjuk enligt vad som an trala

studiehjälpsnämnden. ges i 13—19 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs
längd och om dess fördelning
på terminer meddelas av Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

5a §

Studiehjälp beviljas efter ansökan,
om ej annat följer av bestämmelse
som Kungl. Maj: t eller, efter
bemyndigande av Kungl. Maj:t,
centrala studiestödsnämnden meddelar -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Behovsprövat tillägg utgår med
högst 90 kronor i månaden.

Behovsprövat tillägg utgår med
högst 110 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat
tillägg meddelas av
Konungen.

Närmare bestämmelser om behovsprövat
tillägg meddelas av
Kungl. Maj:t.

13 §

/ 14—19 §§ ges bestämmelser
om återbetalningspliktiga studiemedel
för tid under vilken studerande
som avses i 12 § på grund
av sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier.

1 nämnda paragrafer förstås med
sjukperiod: tid under vilken den
studerande på grund av sjukdom
oavbrutet varit oförmögen att bedriva
sina studier,
studietid: den del av en termin
under vilken den studerande bedriver
studier och den del av terminen
under vilken han skulle ha
bedrivit studier om han ej blivit
sjuk.

A terbetalningspliktiga studiemedel
utgår för sjukperiod som infaller
under den del av en termin som
utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
terminen,

2. den studerande under någon
del av terminen bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår återbetalningspliktiga
studiemedel dock
endast om den studerande ingett
ansökan om sådana medel dessförinnan.
Om synnerliga skäl föreligger,
kan studerande beviljas återbetalningspliktiga
studiemedel även
för sådan sjukperiod.

För den första termin under vilken
en studerande tillhör en utbildningslinje
utgår återbetalningspliktiga
studiemedel endast för

14 §

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sjukperiod som infaller efter det
den studerande bedrivit studier på
utbildningslinjen under minst en
månad.

15 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel för
större del av två på varandra följande
terminer än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.

16 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel endast
för sådan sjukperiod eller del därav
som godkänts av den allmänna
försäkringskassa, hos vilken den
studerande är inskriven.

17 §

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel för
terminen eller om han ansökt eller
avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av
riksförsäkringsverket.

18 §

Finner den allmänna försäkringskassan
att studerande på grund av
sjukdom är helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall kassan
godkänna sjukperioden, om ej annat
följer av andra eller tredje
stycket.

Godkännande enligt första stycket
får avse endast tid som infaller
efter det anmälan skett enligt
17 §. Om hinder mött mot anmälan
eller annat särskilt skäl föreligger,
får godkännande avse även
tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan
får vägra att godkänna sjukperiod
eller del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjuk -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

domen eller gjort sig skyldig till
grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt
eller om annat liknande särskilt
skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av
kassan, genom intyg av läkare styrka
sjukdomen och det därav föranledda
hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av
person som fått i uppdrag av kassan
att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort
utan att underrätta kassan
eller reser till utlandet utan medgivande
av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid
förövande av handling för vilken
ansvar genom lagakraf tägande
dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller
vilseledande uppgift angående förhållande
som är av betydelse för
tillämpningen av bestämmelserna
om återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod.

19 §

Har studerande som beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel
på grund av sjukdom varit helt
oförmögen att bedriva studier under
90 dagar i följd eller föreligger
annat särskilt skäl, skall den
allmänna försäkringskassan, enligt
de närmare bestämmelser som
riksförsäkringsverket meddelar,
undersöka om skäl föreligger att
vidtaga åtgärd som är ägnad att
förkorta sjukdomstiden eller på
annat sätt helt eller delvis återställa
studieförmågan.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kasta sig åtgärden, kan kassan besluta
att ej godkänna den del av
sjukperioden som infaller sedan
den studerande fått underrättelse
om kassans beslut. I underrättelsen
skall intagas erinran om att sådant
beslut kan meddelas.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas
vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studie- Även i andra fall får studiehjälp
hjälp enligt detta kapitel beviljas enligt detta kapitel beviljas för

för studier utom riket enligt be- studier utom riket enligt bestäm stämmelse

som Konungen medde- melse som Kungl. Maj:t meddelar,

lar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som
motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller
utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller
ej för sjukperiod som avses i
13 §.

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukperiod
enligt 13 § som godkänts av kassan.

4 kap.

10 §

Studiemedel utgår för sådan del
av läsår under vilken den studerande
bedriver studier. Närmare
bestämmelser om läsårs längd och
dess fördelning på terminer meddelas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av centrala
studiehjälpsnämnden.

Studiemedel utgår för sådan del
av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid
under vilken den studerande är
sjuk enligt vad som anges i 28—
36 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs
längd och dess fördelning på
terminer meddelas av Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden om barn som ej fyllt
16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes
det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § med barntillägg.
Tillägget utgår för varje barn med 25 procent av basbeloppet för ett
läsår om nio månader. Vid bestämmande av bamtillägget äger 13 §
andra, tredje och fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg,
utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna
är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att
utge underhållsbidrag sorn avses i första stycket, utges dock tillägget
alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till
envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt
första och andra styckena har rätt
till barntillägg på grund av att han
är skyldig att utge underhållsbidrag
till ett barn, tidigare på samma
grund erhållit barntillägg för
samma barn, utgår dock det nya
barntillägget endast om han uppfyller
något av följande två villkor,
nämligen

1. att i fråga om det senast beviljade
barntillägget ha fullgjort
den skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya
barntillägget får betalas ut till den
som har vårdnaden om barnet.

Utöver vad som följer av 16 §
minskas beloppet enligt 13—15 §§
för heltidsstuderande som har rätt
till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en halv
månad med en femtedel av den del
av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet.

Utöver vad som följer av 16 §
minskas beloppet enligt 13—15 §§
för heltidsstuderande som har rätt
till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en halv
månad med

1. en femtedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift
och lever tillsammans med maken,
en femtedel av den del av
makarnas sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med dels 40 procent av
den del av makens inkomst under
terminen som överstiger två gånger
basbeloppet, dels en femtedel av
den del av makens förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket motsvarande
tillämpning, i den mån detta
följer av bestämmelse som meddelas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av centrala
studiehjälpsnämnden.

För deltidsstuderande som har
rätt till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en
halv månad minskas det belopp
som utgår för terminen enligt 13
—15 §§ med dels två tredjedelar
av den del av den studerandes inkomst
under terminen som överstiger
125 procent av basbeloppet,
dels en femtedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med dels 40 procent av
den del av makens inkomst under
terminen som överstiger 290 procent
av basbeloppet, dels en femtedel
av den del av makens förmögenhet
som överstiger sex gånger
basbeloppet.

Föreslagen lydelse

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med 40 procent av den
del av makens inkomst under terminen
som överstiger två gånger
basbeloppet

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och
andra stycket motsvarande tillämpning,
i den mån detta följer
av bestämmelse som meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

För deltidsstuderande som har
rätt till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en
halv månad minskas det belopp
som utgår för terminen enligt 13—
15 §§ med dels två tredjedelar av
den del av den studerandes inkomst
under terminen som överstiger
125 procent av basbeloppet,
dels

1. en femtedel av den del av
den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift
och lever tillsammans med maken,
en femtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift
och lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med 40 procent av den
del av makens inkomst under terminen
som överstiger 290 procent
av basbeloppet.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket motsvarande
tillämpning, i den mån detta följer
av bestämmelse som meddelas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av centrala
studiehjälpsnämnden.

Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och
andra stycket motsvarande tillämpning,
i den mån detta följer
av bestämmelse som meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj.ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

21 §

Som den studerandes inkomst Som den studerandes inkomst
för terminen enligt 16, 19 och för terminen enligt 16, 19 och

20 §§ räknas den inkomst som han 20 §§ räknas den inkomst som han

kan antagas komma att åtnjuta kan antagas komma att åtnjuta

under terminen eller, om studie- under terminen eller, om studiemedel
vid ett och samma tillfälle medel vid ett och samma tillfälle

skall beviljas för mer än en ter- skall beviljas för mer än en termin,
den inkomst som han kan an- min, den inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under tagas komma att åtnjuta under

terminerna, delad med antalet ter- terminerna, delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner miner. Värdet av naturaförmåner

fastställes av Konungen. Studie- fastställes av Kungl. Maj:t. Studiestöd
enligt denna lag, doktorand- stöd enligt denna lag, doktorandstipendium,
statskommunalt bo- stipendium, statskommunalt bostadstillägg
och allmänt barnbi- stadstillägg och allmänt barnbidrag
räknas icke som inkomst. drag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid

beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17—20 §§.

Med förmögenhet förstås i 17
och 19 §§ skattepliktig förmögenhet
enligt förordningen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt. Belopp
varmed den studerande uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
får dock ej avräknas såsom
skuld.

I studiemedel till vilka den studerande
har rätt enligt 10 och 12
—23 §§ ingår studiebidrag med
följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 140
procent av basbeloppet, 97 kronor
50 öre eller, om han är berättigad
till studiemedel med lägre belopp,

I studiemedel till vilka den studerande
har rätt enligt 10 och 12
—23 §§ ingår studiebidrag med
följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 140
procent av basbeloppet, lil kronor
eller, om han är berättigad till
studiemedel med lägre belopp, så

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

så stor del av 97 kronor 50 öre
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp vartill han är berättigad
och en adertondel av 140
procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 70 procent
av basbeloppet, 49 kronor
eller, om han är berättigad till
studiemedel med lägre belopp, så
stor del av 49 kronor som svarar
mot förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och en
adertondel av 70 procent av basbeloppet.

Föreslagen lydelse

stor del a vill kronor som svarar
mot förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och en
adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 70 procent
av basbeloppet, 56 kronor
eller, om han är berättigad till
studiemedel med lägre belopp, så
stor del av 56 kronor som svarar
mot förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och en
adertondel av 70 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Studiemedel under sjukdom

28 §

I 29—35 §§ ges bestämmelser
om studiemedel för tid under vilken
den studerande på grund av
sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med
sjukperiod: tid under vilken den
studerande på grund av sjukdom
oavbrutet varit oförmögen att bedriva
sina studier,
studietid: den del av en termin
under vilken den studerande bedriver
studier och den del av terminen
under vilken han skulle ha
bedrivit studier om han ej blivit
sjuk.

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår
för sjukperiod som infaller
under den del av en termin som
utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
terminen,

2. den studerande under någon
del av terminen bedriver sina studier.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För den första termin under vilken
en studerande tillhör en utbildningslinje
utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller
efter det den studerande bedrivit
studier på utbildningslinjen under
minst en månad.

Med stöd av första stycket har
studerande rätt till studiemedel för
större del av två på varandra följande
terminer än sex månader endast
om särskilda skäl föreligger.

30 §

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår
även för sådan sjukperiod som
omfattar hela den studerandes stutietid
under en termin. Detta gäller
dock endast om terminen infaller
närmast efter sådan termin
under vilken den studerande bedrivit
studier för vilka studiehjälp
eller studiemedel utgått eller kunnat
utgå.

31 §

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår studiemedel
endast om den studerande
ingett ansökan om sådana medel
dessförinnan. Om synnerliga
skäl föreligger kan studerande beviljas
studiemedel även för sådan
sjukperiod.

32 §

Studerande har rätt till studiemedel
endast för sådan sjukperiod
eller del därav som godkänts av
den allmänna försäkringskassa,
hos vilken den studerande är inskriven.

33 §

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats studiemedel
för terminen eller om

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

han ansökt eller avser att ansöka
därom. Anmälan skall ske enligt
de närmare bestämmelser som
meddelas av riksförsäkringsverket.

34 §

Finner den allmänna försäkringskassan
att studerande på
grund av sjukdom är helt oförmögen
att bedriva sina studier,
skall kassan godkänna sjukperioden,
om ej annat följer av andra
eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket
får avse endast tid som infaller
efter det anmälan skett enligt
33 §. Om hinder mött mot anmälan
eller annat särskilt skäl
föreligger, får godkännande avse
även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan
får vägra att godkänna sjukperiod
eller del därav, om den
studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen
eller gjort sig skyldig till
grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt
eller om annat liknande särskilt
skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av
kassan, genom intyg av läkare
styrka sjukdomen och det därav
föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök
av person som fått i uppdrag av
kassan att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort
utan att underrätta kassan
eller reser till utlandet utan medgivande
av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid
förövande av handling för vilken
ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilseledande uppgift angående förhållande
som är av betydelse för
tillämpningen av bestämmelserna
om studiemedel för sjukperiod.

Har studerande som beviljats
studiemedel på grund av sjukdom
varit helt oförmögen att bedriva
studier under 90 dagar i följd eller
föreligger annat särskilt skäl, skall
den allmänna försäkringskassan,
enligt de närmare bestämmelser
som riksförsäkringsverket meddelar,
undersöka om skäl föreligger
att vidtaga åtgärd som är ägnad
att förkorta sjukdomstiden eller
på annat sätt helt eller delvis
återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan
att åtgärd som avses i
första stycket behövs, skall den
underrätta den studerande härom
och tillse att åtgärden vidtages.
Vägrar den studerande att underkasta
sig åtgärden, kan kassan besluta
att ej godkänna den del av
sjukperioden som infaller sedan
den studerande fått underrättelse
om kassans beslut. 1 underrättelsen
skall intagas erinran om att sådant
beslut kan meddelas.

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas
vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studieme- Även i andra fall får studiemedel
enligt detta kapitel beviljas för del enligt detta kapitel beviljas för
studier utom riket enligt bestäm- studier utom riket enligt bestämmelser
som Konungen meddelar. melser som Kungl. Maj:t meddelar.

Första och andra styckena gäller
ej för sjukperiod som avses i
28 §.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukperiod
enligt 28 § som godkänts av kassan.

40 §

Studerande till vilken barntillägg
utgått för ett barn enligt 14 §
första och andra styckena på
grund av att han är skyldig att
utge underhållsbidrag till barnet
skall överlämna det belopp som
han erhåller i barntillägg till den
som har vårdnaden om barnet eller
medge att beloppet betalas ut
till vårdnadshavaren.

Vid tillämpning av första stycket
anses utgående studiemedel i första
hand utgöra barntillägg.

Studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel enligt detta
kapitel samt barntillägg vid tilllämpning
av 40 § avrundas till
helt krontal vid öretal under 50
nedåt och vid annat öretal uppåt.

5 kap. Återbetalning av studiemedel1

Huvudsakliga grunder

1 § Den som uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel skall
återbetala dessa genom årliga avgifter.

2 § Återbetalningen skall börja
under det tredje året efter det för
vilket den återbetalningsskyldige
senast uppburit studiemedel.

Det år då återbetalningen skall
börja benämnes första avgiftsåret.

3 § Återbetalningen fördelas på
åren fram till och med det år under
vilket den återbetalningsskyldige
fyller 50 år eller, om denna
tid omfattar mindre än 15 år, på

1 I fråga om nuvarande lydelse av 5 kap. hänvisas till SFS 1973: 349.

Studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel enligt detta
kapitel avrundas till helt krontal
vid öretal under 50 nedåt och vid
annat öretal uppåt.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 år. Återbetalningen fördelas
dock i vissa fall på kortare tid.
Bestämmelser härom finns i andra
och tredje styckena.

Återbetalningen får ej fördelas
på fler år än att återbetalningen
för det första avgiftsåret uppgår
till lägst en tiondel av basbeloppet
enligt vad som framgår av följande
grupper av bestämmelser, nämligen 1.

23 § andra stycket, jämfört
med 16—19 §§, 38 § första stycket,
42 § första stycket och 58 och
59 §§.

2. 23 § tredje stycket, jämfört
med 16—21 och 24 §§, 38 § första
stycket, 42 § första stycket och 58
och 59 §§.

Återbetalningen får ej fördelas
på fler år än åren fram till och
med det under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år.

4 § Å terbetalningstiden enligt 3 §
förlänges, om

1. med stöd av 44—47 §§ föreskrivits
att slutlig avgift ej skall
utgå eller skall nedsättas till lägre
belopp än som avses i 42 § första
stycket,

2. den återbetalningsskyldige för
visst år ej erlägger avgift eller del
av avgift och debiteringen av avgiften
på grund därav förfaller helt
eller delvis enligt 66 §.

Förlängningen omfattar det antal
år som fordras för debitering
av ny avgift i stället för den avgift
eller del av avgift som avses i första
stycket.

Avgift som enligt andra stycket
skulle belöpa på år efter det under
vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år skall dock ej utgå.

5 § Å terbetalningstiden enligt 3 §
förkortas, om under denna tid
den återbetalningsskyldige frivilligt
återbetalt visst belopp eller om be -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

slut angående befrielse enligt 60 §
eller återkrav enligt 6 kap. 2 §
meddelats i fråga om visst belopp
som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år
i slutet av återbetalningstiden som
skulle ha fordrats för debitering
av motsvarande avgifter.

6 § Har den återbetalningsskyldige
uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel (nya studiemedel) under
år som omfattas av återbetalningstiden
för de studiemedel som
han tidigare uppburit (äldre studiemedel),
fastställes gemensam återbetalningstid
för de äldre och de
nya studiemedlen.

7 § Återbetalning i fall som avses
i 6 § börjar under året närmast efter
det under vilket den återbetalningsskyldige
uppburit de nya studiemedlen.

8 § Återbetalning i fall som avses
i 6 § fördelas på åren fram till och
med det år under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 50 år eller,
om denna tid omfattar mindre
än 15 år, på 15 år. Återbetalningen
fördelas dock i vissa fall på
kortare tid. Bestämmelser härom
finns i andra—fjärde styckena och
i 9 §.

Återbetalningen får ej fördelas
på fler år än att återbetalningen
för året närmast efter det under
vilket den återbetalningsskyldige
uppburit de nya studiemedlen uppgår
till lägst det belopp som skulle
ha utgått för samma år, om den
återbetalningsskyldige ej uppburit
de nya studiemedlen, enligt vad
som framgår av följande grupper
av bestämmelser, nämligen

2 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SJU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. 26 § första stycket, jämfört
med 16—21 §§, 38 § första stycket,
42 § första stycket och 58 och
59 §§,

2. 26 § andra och tredje styckena,
jämförda med 16—21 och
29 §§, 38 § första stycket, 42 §
första stycket och 58 och 59 §§,

3. 27 §, jämförd med 16—21 och
29 §§, 38 § första stycket, 42 §
första stycket och 58 och 59 §§.

Har återbetalningstiden för de
äldre studiemedel som avses i 6 §
förlängts enligt 4 § första stycket,
får den gemensamma återbetalningstiden
enligt 6 § ej understiga
det antal år som skulle ha gällt,
om de nya studiemedlen ej utgått.

9 § Återbetalningstiden i fall som
avses i 6 § får ej fördelas på fler
år än åren fram till och med det
under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år.

10 § Den gemensamma återbetalningstiden
enligt 6 § kan förlängas
och förkortas. Härvid äger 4 och
5 §§ motsvarande tillämpning.

11 § Avlider den återbetalningsskyldige,
bortfaller återbetalningsskyldigheten.
Dödsboet efter den
avlidne skall dock erlägga ej erlagd
avgift för år före det under
vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga
skäl föreligger, får centrala
studiestödsnämnden befria dödsboet
från skyldighet att erlägga sådan
avgift.

12 § Återbetalningsskyldigheten
för år som infaller under återbetalningstiden
bestämmes på grundval
av regleringstal, återbetalningsbelopp,
årsbelopp, avgiftsunderlag
och avgiftsgräns.

13 § Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten
skall den äterbetalningsskyldige
erlägga preliminär
avgift och kvarstående avgift.

1 vissa fall skall den återbetalningsskyldige
erlägga tilläggsavgift,
påminnelseavgift och extra avgift.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 § 1 detta kapitel förstås med
avgiftsår: år som omfattas av

återbetalningstiden enligt 2—11 §§
eller bestämmelse som avses där,
basbelopp: det basbelopp som
gäller vid ingången av avgiftsåret.

Bestämmande av återbetalningsskyldigheten Regleringst

15 § Centrala studiestödsnämnden
fastställer i slutet av varje år ett
regleringstal för året.

Regleringstalet för ett år skall
utgöra det lägsta av följande två
tal, nämligen

1. det tal som erhålles om konsumentprisindex
för november månad
delas med konsumentprisindex
för november månad närmast föregående
år,

2. det garantital som Kungl.
Maj: t särskilt fastställer.

Regleringstalet anges med fyra
decimaler. Den fjärde decimalen
höjes till närmast högre tal, om
den femte decimalen är fem eller
högre.

Återbetalningsbelopp
under år före det första
av g iftsåret

16 § Återbetalningsbeloppet utgör
vid utgången av det år, under vilket
den återbetalningsskyldige
första gången uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel, produkten
av det uppburna beloppet och
ett jämkat regleringstal.

Har den återbetalningsskyldige
under året uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel vid flera tillfällen,
skall varje sådant belopp
multipliceras med ett jämkat regleringstal
och återbetalningsbeloppet
utgöra summan av de belopp
som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalt

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

visst belopp eller har beslut angående
befrielse enligt 60 § eller återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats i
fråga om visst belopp som omfattas
av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock återbetalningsbeloppet
enligt första eller andra
stycket med produkten av sådant
belopp och ett jämkat regleringstal.
Beröres flera belopp skall varje
sådant belopp multipliceras med
ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet
enligt första eller
andra stycket minskas med
summan av de belopp som därvid
erhålles.

17 § Med jämkat regleringstal i
16 § första och andra styckena avses
det tal som erhålles vid beräkning
enligt följande formel, nämligen i

+ a(r~1K

360

där a motsvarar det antal dagar
som återstod av året när den återbetalningsskyldige
uppbar återbetalningspliktiga
studiemedel och r
regleringstalet för året. Månad
skall anses motsvara 30 dagar.

18 § Med jämkat regleringstal i
16 § tredje stycket avses det tal
som erhålles vid beräkning enligt
följande formel, nämligen

l+a(r-D.

360

där a motsvarar det antal dagar
som återstod av året när den återbetalningsskyldige
gjorde den frivilliga
återbetalningen eller när
beslutet om befrielse enligt 60 §
meddelades eller när den återbetalningsskyldige
upptar de medel i
fråga om vilka beslutet om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelades
samt r regleringstalet för året. Månad
skall anses motsvara 30 dagar.

19 § Återbetalningsbeloppet utgör
vid utgången av sådant år, vilket
infaller efter det år som avses i

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 § men före första avgiftsåret,
summan av följande två belopp,
nämligen

1. produkten av regleringstalet
för året och återbetalningsbeloppet
vid utgången av närmast föregående
år,

2. produkten av ett jämkat regleringstal
och de återbetalningspliktiga
studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under
året.

Har under året beslut om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp, minskas
återbetalningsbeloppet enligt första
stycket med det belopp som erhålles
vid följande beräkning. Det
belopp som återkrävts multipliceras
med det jämkade regleringstal
som beräknades i slutet av det år,
för vilket de studiemedel uppburits
som omfattas av återkravet. Det
belopp som därvid erhålles multipliceras
i sin tur med det regleringstal
som fastställts under närmast
följande år. Motsvarande
sker därefter för varje följande år
till och med det år under vilket
beslutet om återkrav meddelats.
Avser återkravsbeloppet studiemedel
som uppburits under mer än
ett år, skall detta fördelas på respektive
år, varefter varje fördelat
belopp skall beräknas på nyss angivet
sätt. Återbetalningsbeloppet
enligt första stycket skall då minskas
med summan av de belopp
som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet
enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 16 §
andra och tredje styckena samt 17
och 18 §§ motsvarande tillämpning.

Återbetalningsbelopp
under avgiftsår

20 § Återbetalningsbeloppet utgör
vid utgången av avgiftsår summan
av följande två tal, nämligen

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången
av närmast föregående år,
minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter
som under året debiterats
den återbetalningsskyldige, dels belopp
som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt frivilligt
jämte sådan förhöjning som avses
i 57 §, dels belopp i fråga om vilket
beslut om befrielse enligt 60 §
meddelats under året, dels belopp
i fråga om vilket beslut om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats
under året, och

b) regleringstalet för året,

2. produkten av

a) de återbetalningspliktiga studiemedel
som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet
enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 16 §
andra och tredje styckena, 17 och
18 §§ samt 19 § andra stycket
motsvarande tillämpning.

21 § Har under visst år beslut
om debitering av avgift helt eller
delvis förfallit enligt 66 § på grund
av att den återbetalningsskyldige
ej erlagt det debiterade beloppet
eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet
enligt 20 § första
stycket. 1. a) med det belopp som
erhålles vid följande beräkning.
Det belopp som ej betalats multipliceras
med det regleringstal som
fastställts i slutet av det år, för
vilket avgiften debiterats den återbetalningsskyldige.
Det belopp som
därvid erhålles multipliceras sedan
i sin tur med det regleringstal som
fastställts under närmast följande
år. Motsvarande sker därefter för
varje följande år till och med året
närmast före det under vilket be -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

slutet om debitering av avgiften
förfallit.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning på preliminär eller
kvarstående avgift som den återbetalningsskyldige
under året återfått
enligt 74 § första eller andra
stycket eller enligt 75 §.

Å rsbelopp

22 § Årsbelopp beräknas för den
återbetalningsskyldige för varje år
från och med det första avgiftsåret
till och med det år som infaller
närmast efter det sista år
vid vars utgång den återbetalningsskyldige
har ett återbetalningsbelopp
enligt 20 och 21 §§.

23 § Årsbelopp beräknas för det
första avgiftsåret till belopp motsvarande
det tal som erhålles, om
återbetalningsbeloppet vid närmast
föregående års utgång delas med
ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som
under det första avgiftsåret skall
fylla högst 36 år, antalet år från
och med det första avgiftsåret till
och med det år under vilket den
återbetalningsskyldige skall fylla
50 år,

2. för äldre återbetalningsskyldig,
som under det första avgiftsåret
skall fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig,
antalet år från och
med det första avgiftsåret till och
med det år under vilket han skall
fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet
vid utgången av året närmast
före det första avgiftsåret två tiondelar
av basbeloppet, beräknas
dock årsbeloppet för det första avgiftsåret
till samma belopp som
återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det första
avgiftsåret, beräknat enligt första
stycket, till lägre belopp än en

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tiondel av basbeloppet, bestämmes
årsbeloppet för det första avgiftsåret
i stället till en tiondel av basbeloppet.

24 § Årsbelopp för senare av giftsår
än det första beräknas för återbetalningsskyldig
som ej under något
avgiftsår uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel till produkten
av årsbeloppet för närmast
föregående avgiftsår och det regleringstal
som fastställts i slutet av
detta avgiftsår.

Årsbelopp enligt första stycket
får ej beräknas till högre belopp
än som motsvarar återbetalningsbeloppet
vid utgången av närmast
föregående år.

Har andra stycket tillämpats vid
beräkning av årsbelopp och skall
årsbelopp senare ånyo beräknas
för visst år på grund av samma
återbetalningsskyldighet, skall detta
årsbelopp beräknas till det årsbelopp
som skulle ha beräknats
för året, om andra stycket ej tilllämpats
och årsbelopp beräknats
för varje år. Därvid får årsbeloppet
dock aldrig beräknas till högre
belopp än återbetalningsbeloppet
vid utgången av närmast föregående
år.

25 § För återbetalningsskyldig som
under visst avgiftsår (avgiftsår c)
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
(nya studiemedel), beräknas
årsbeloppet för närmast
följande år (avgiftsår d) till belopp
motsvarande det tal som erhålles,
om återbetalningsbeloppet
vid utgången av avgiftsår c delas
med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som
under avgiftsår d skall fylla högst
36 år, antalet år från och med avgiftsår
d till och med det år under
vilket den återbetalningsskyldige
skall fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyl -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dig, som under avgiftsår d skall
fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig,
antalet år från och
med avgiftsår d till och med det
år under vilket han skall fylla 65
år.

Om det för viss återbetalningsskyldig,
som avses i första stycket
1 eller 2, med stöd av 44—47 §§
föreskrivits att slutlig avgift för
avgiftsår före avgiftsår d ej skall
utgå eller skall nedsättas till lägre
belopp än som avses i 42 § första
stycket, får dock hans årsbelopp
för avgiftsår d aldrig bestämmas
till högre belopp än det belopp
som fordras för att antalet återbetalningsår
skall vara minst detsamma
som om den återbetalningsskyldige
ej uppburit de nya studiemedlen.
Därvid förutsättes att avgift
för varje återstående avgiftsår
utgår med belopp som avses i
42 § första stycket.

Andra stycket äger motsvarande
tillämpning om den återbetalningsskyldige
för avgiftsår före
avgiftsår d ej erlagt avgift eller
del av avgift och debiteringen av
avgiften på grund därav förfallit
helt eller delvis enligt 66 §.

26 § Understiger återbetalningsbeloppet
vid utgången av det avgiftsår
c, som avses i 25 §, två
tiondelar av basbeloppet, beräknas
dock årsbeloppet för avgiftsår d,
till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgift
sår d, som avses i 25 §, beräknat
enligt 25 §, till lägre belopp ån
en tiondel av basbeloppet, bestämmes
årsbeloppet för avgiftsår d i
stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d,
som avses i 25 §, får dock bestämmas
till högst det belopp som fordras
för att antalet återbetalningsår

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skall vara minst detsamma som
om den återbetalningsskyldige ej
uppburit de nya studiemedlen.

27 § Årsbeloppet för det avgiftsår
d, som avses i 25 §, bestämmes,
utan hinder av 25 eller 26 §, alltid
till lägst det belopp till vilket årsbeloppet
för avgiftsår d skulle ha
beräknats, om den återbetalningsskyldige
ej uppburit de nya studiemedlen.

28 § Bestämmelserna i 25—27 §§
äger motsvarande tillämpning, om
återbetalningsskyldig under annat
år än avgiftsår uppburit nya återbetalningspliktiga
studiemedel och
återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas
för tidigare återbetalnings -skyldighet vid utgången av samma
år.

29 § För återbetalningsskyldig som
efter ingången av det första avgiftsåret
uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel beräknas årsbeloppet
för senare avgiftsår än
det avgiftsår d, som avses i 25 §,
till produkten av årsbeloppet för
närmast föregående avgiftsår och
det regleringstal som fastställts i
slutet av detta avgiftsår.

Årsbeloppet enligt första stycket
får ej beräknas till högre belopp
än som motsvarar återbetalningsbeloppet
vid utgången av närmast
föregående år.

Vid fastställande av årsbeloppet
enligt denna paragraf äger bestämmelserna
i 24 § tredje stycket motsvarande
tillämpning.

A vgiftsunderlag

30 § Avgiftsunderlaget utgör summan
av den återbetalningsskyldiges
inkomst och den del av hans
förmögenhet som överstiger sex
basbelopp.

31 § Är den återbetalningsskyldi -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ge gift, inräknas i avgiftsunderlaget
dels hälften av den del av makens
förmögenhet som överstiger
sex basbelopp, dels följande del av
makens inkomst, nämligen

1. om inkomsten uppgår till
högst 20 000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger
20 000 kronor, 40 procent ökat
med en procentenhet för varje
helt tusental kronor i inkomst över
20000 kronor, dock högst 65 procent.

32 § Har den återbetalningsskyldige
vid årets ingång vårdnaden
om barn som är under tio år,
minskas avgiftsunderlaget med ett
basbelopp.

Minskning enligt första stycket
får dock ej avse större belopp än
den del av avgiftsunderlaget som
avser den återbetalningsskyldiges
inkomst.

Kan på grund av vad som föreskrives
i andra stycket gift återbetalningsskyldig
ej tillgodogöra
sig hela den minskning som anges
i första stycket, skall återstående
belopp dragas av från makens inkomst.

33 § Avgiftsunderlaget avrundas
nedåt till närmaste hela hundratal
kronor.

34 § Om ej annat följer av andra
eller tredje stycket, förstås i 30—
32 §§ med inkomst den till statlig
inkomstskatt taxerade inkomsten
för avgiftsåret.

1 den mån ogift återbetalningsskyldigs
sammanlagda avdrag för
underskott på förvärvskälla vid
taxeringen överstiger 4 000 kronor,
lägges det överskjutande beloppet
till den återbetalningsskyldiges
taxerade inkomst.

Är den återbetalningsskyldige
gift och överstiger makarnas sammanlagda
avdrag för underskott
på förvärvskälla vid taxeringen

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 000 kronor, lägges det överskjutande
beloppet till den återbetalningsskyldiges
och hans makes
taxerade inkomst. Beloppet fördelas
därvid mellan makarna i förhållande
till storleken av det avdrag
som vardera maken tillgodoräknats
vid taxeringen.

35 § Med förmögenhet förstås i
30 och 31 §§ skattepliktig förmögenhet
enligt förordningen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt
vid utgången av året närmast före
avgiftsåret.

Av gif t s gräns

36 § Avgiftsgränsen är tre och ett
halvt basbelopp.

Avgiftsgränsen avrundas nedåt
till närmaste hela hundratal kronor.

Preliminär avgift

37 § Preliminär avgift utgår för
varje avgiftsår, om ej annat följer
av beslut enligt 39, 40 eller 41 §.

38 § Preliminär avgift för ett avgiftsår
utgår med det belopp till
vilket årsbeloppet för avgiftsåret
beräknats.

Om undantag från första stycket
finns bestämmelser i 39—41 §§.

39 § På ansökan av den äterbetalningsskyldige
kan medges att preliminär
avgift för visst avgiftsår
ej skall utgå eller att den skall
nedsättas, om bättre överensstämmelse
mellan den preliminära och
motsvarande slutliga avgift, beräknad
enligt 43—49 §§, därigenom
kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket
skall ha kommit in till centrala
studiestödsnämnden före utgången
av avgiftsåret. Om synnerliga skäl
föreligger, får ansökan som kommit
in senare upptagas till prövning.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40 § Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga nedsatt på
grund av sjukdom eller annan
jämförlig orsak och kan det antagas
att så kommer att vara fallet
under längre tid, dock ej för hela
återbetalningstiden, kan på ansökan
av den återbetalningsskyldige
medges att preliminär avgift för
två eller flera avgiftsår ej skall utgå
eller skall nedsättas. Sådant beslut
får avse högst tio avgiftsår i
sänder.

41 § Sådan preliminär avgift för
annat avgiftsår än det sista som ej
uppgår till 100 kronor skall ej utgå
som preliminär avgift för avgiftsåret.

Slutlig avgift och
kvarstående avgift

42 § Slutlig avgift för ett avgiftsår
utgår utan särskild prövning
med det belopp till vilket årsbeloppet
för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket
finns bestämmelser i 43—
49 §§.

43 § Fråga om slutlig avgift för
ett avgiftsår prövas särskilt för
viss återbetalningsskyldig, om medgivande
enligt 39 § lämnats eller
om den återbetalningsskyldige begär
sådan prövning. För prövningen
gäller 44—49 §§.

Ansökan om prövning enligt
första stycket skall ha kommit in
till centrala studiestödsnämnden
före utgången av januari månad
andra året efter avgiftsåret.

44 § Slutlig avgift utgår ej för
avgiftsår under vilket den återbetalningsskyldiges
avgiftsunderlag ej
överstiger avgiftsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder
annat, skall den återbetalningsskyldiges
avgiftsunderlag anses överstiga
avgiftsgränsen för avgiftsår

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

under vilket han icke varit bosatt
i riket.

45 § För återbetalningsskyldig som
hela avgiftsåret varit bosatt i riket
utgår slutlig avgift med högst
en femtedel av den del av avgiftsunderlaget
som överstiger avgiftsgransen.

46 § Om synnerliga skäl föreligger,
kan slutlig avgift för ett avgiftsår
nedsättas till lägre belopp
än som följer av 42 § första sycket
eller 45 §.

47 § Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga nedsatt på
grund av sjukdom eller annan jämförlig
orsak och kan det antagas
att så kommer att vara fallet under
längre tid, dock ej för hela
återbetalningstiden, kan medges
att slutlig avgift för två eller flera
avgiftsår ej skall utgå eller skall
nedsättas. Sådant beslut får avse
högst tio avgiftsår i sänder.

48 § Vid prövning enligt 43 § avrundas
slutlig avgift till samma
belopp som motsvarande preliminära
avgift, om den slutliga avgiften
överstiger eller understiger den
preliminära avgiften med mindre
än 100 kronor.

49 § Vid prövning enligt 43 § får
slutlig avgift för ett avgiftsår icke
bestämmas till högre belopp än att
summan av denna slutliga avgift
och följande två poster uppgår till
högst samma belopp som summan
av återbetalningsbeloppet vid utgången
av avgiftsåret och den preliminära
avgift som har debiterats
den återbetalningsskyldige för avgiftsåret: 1.

den preliminära avgift som
debiterats den återbetalningsskyldige
för närmast följande avgiftsår,

2. summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbe -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tält frivilligt under närmast följande
avgiftsår jämte förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i fråga
om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under samma
avgiftsår, dels belopp i fråga
om vilket beslut om återkrav enligt
6 kap. 2 § meddelats under
samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige
enligt 74 § första eller andra stycket
eller enligt 75 § återfått belopp
som han erlagt i preliminär
eller kvarstående avgift och har
detta belopp ej tidigare beaktats
vid beräkning av återbetalningsbeloppet
vid utgången av avgiftsåret,
skall detta återbetalningsbelopp
ökas med beaktande av det återburna
beloppet. Motsvarande gäller
i fråga om avgift eller del av
avgift i fråga om vilken beslut om
debitering förfallit enligt 66 §.

Det belopp i fråga om vilket beslut
meddelats om återkrav och
som avses i första stycket 2 skall
beräknas med motsvarande tilllämpning
av bestämmelserna i 19 §
andra stycket. Vid ökning som avses
i andra stycket äger 21 § motsvarande
tillämpning.

50 § Fastställes vid prövning enligt
43 § den slutliga avgiften till
högre belopp än motsvarande preliminära
avgift, skall den återbetalningsskyldige
erlägga det överskjutande
beloppet såsom kvarstående
avgift.

51 § För kvarstående avgift utgår
en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften
beräknas efter nio öre för varje
hel krona, dock minst tio kronor.
Tilläggsavgiften avrundas till närmast
högre hela krontal. I fråga
om tilläggsavgift äger 61 § andra
stycket, 62 § andra stycket samt
63, 65 och 66 §§ motsvarande tilllämpning.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser
om avgift för återbetalningsskyldig
som är bosatt
utom riket

52 § Erlägger återbetalningsskyldig
som är bosatt utom riket ej
avgift inom föreskriven tid, får
bestämmas att han genast skall
fullgöra hela sin återbetalningsskyldighet
genom att utge det belopp
som han haft att erlägga, om
han genom frivillig återbetalning
skolat bringa återbetalningsskyldigheten
att omedelbart upphöra.

Frivillig återbetalning

53 § Återbetalningsskyldig har rätt
att frivilligt återbetala större belopp
än som debiterats honom.

Återbetalning enligt första stycket
kan avse

1. hela den återbetalningsskyldighet
som den återbetalningsskyldige
har utöver vad som debiterats
honom enligt beslut, som ej förfallit
enligt 66 §,

2. del av den återbetalningsskyldighet
som den återbetalningsskyldige
har utöver vad som debiterats
honom enligt beslut, som ej förfallit
enligt 66 §.

54 § Vill återbetalningsskyldig fullgöra
återbetalning enligt 53 § andra
stycket 1, skall detta anses ske
på den dag som centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

55 § Återbetalning enligt 53 §
andra stycket 1 före första avgiftsåret
skall avse summan av följande
två belopp, nämligen

1. produkten av återbetalningsbeloppet
vid utgången av närmast
föregående år och ett jämkat regleringstal,

2. produkten av de återbetalningspliktiga
studiemedel som den
återbetalningsskyldige uppburit un -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

der året och ett jämkat regleringstal.

Har under året den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalt
visst belopp eller har beslut angående
befrielse enligt 60 § eller
återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp som
omfattas av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock summan
enligt första stycket med produkten
av sådant belopp och ett jämkat
regleringstal.

Vid fastställande av det belopp
som skall erläggas enligt denna
paragraf äger bestämmelserna i 16
§ andra och tredje tyckena, 17 och
18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande
tillämpning. Därvid skall
dock det regleringstal gälla som
fastställts i slutet av närmast föregående
år.

56 § Återbetalning enligt 53 §
andra stycket 1 under ett avgiftsår
skall avse återbetalningsbeloppet
vid närmast föregående års utgång 1.

minskat med dels belopp som
debiterats den återbetalningsskyldige
till betalning av preliminära
och kvarstående avgifter under
året, dels belopp som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt
frivilligt jämte förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i
fråga om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket beslut
om återkrav enligt 6 kap. 2 §
meddelats under året,

2. ökat med dels avgift eller del
av avgift som den återbetalningsskyldige
erlagt under tidigare avgiftsår
och som han under året
återfått enligt 74 § första eller
andra stycket eller enligt 75 §, dels
avgift eller del av avgift i fråga om
vilken beslut om debitering under
året förfallit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det
belopp varmed återbetalningsplik -

3 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tiga studiemedel utgått under året
och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket
avdrages det belopp som motsvarar
förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket
äger följande bestämmelser
motsvarande tillämpning, nämligen
i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna
i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna
i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna
i 16 § andra stycket, 17 §
och 55 § sista stycket.

57 § Frivillig återbetalning under
avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige
på samma sätt
som slutlig avgift för året. Betalningen
förhöjes med en tiondels
procent för varje helt år som vid
inbetalningstillfället återstår till
utgången av det år, under vilket
den återbetalningsskyldige fyller
65 år. Förhöjning får dock ej ske
med högre belopp än som motsvarar
tre och en halv procent.

Har beslut om att debitera den
återbetalningsskyldige preliminär
avgift eller kvarstående avgift helt
eller delvis förfallit enligt 66 § på
grund av att den återbetalningsskyldige
ej erlagt det debiterade
beloppet eller del därav, avräknas
dock frivillig betalning i första
hand på det obetalda beloppet, sedan
detta omräknats enligt tredje
stycket. Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning
enligt första stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras
med det regleringstal som
fastställts i slutet av det avgiftsår
för vilket det obetalda beloppet
påförts den återbetalningsskyldige.
Det belopp som därvid erhålles
multipliceras i sin tur med det reg -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

leringstal som fastställts under
närmast följande avgiftsår. Motsvarande
sker för varje påföljande
avgiftsår till och med avgiftsåret
närmast före det under vilket den
frivilliga återbetalningen sker.

Upphörande av återbetalningsskyldighet 58

§ Återbetalningsskyldigheten
upphör vid utgången av år före
det första avgiftsåret, om något
återbetalningsbelopp enligt 16 eller
19 § då ej kvarstår.

Återbetalningsskyldigheten upphör
vid utgången av annat år under
villkor att

1. något återbetalningsbelopp enligt
20 och 21 §§ då ej kvarstår,

2. den återbetainingsskyldige då
erlagt full betalning för alla preliminära
och kvarstående avgifter,
som debiterats honom i fråga om
vilka beslut om debitering ej förfallit
helt eller delvis enligt 66 §.

59 § Den återbetainingsskyldige är
icke i något fall skyldig att erlägga
preliminär eller kvarstående avgift
för år efter det under vilket
han fyllt 65 år.

I fråga om verkan av att den
återbetainingsskyldige avlider gäller
11 §.

60 § Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga på grund
av sjukdom eller annan jämförlig
orsak varaktigt nedsatt, får han
befrias frän kvarstående återbetalningsskyldighet.

Den som uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel för vuxenutbildning
kan i vissa fall befrias
från del av återbetalningsskyldigheten
enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Debitering

61 § Varje avgiftsår debiteras
återbetalningsskyldig preliminär
avgift med belopp som följer av
38 § första stycket, om ej annat
följer av beslut enligt 40 §. Debiteringen
förfaller i den mån beslut
fattas om att preliminär avgift
ej skall utgå eller skall nedsättas
enligt 39—41 §§.

Beslut om slutlig avgift för ett
avgiftsår enligt 43 § skall fattas
snarast möjligt efter det taxering
för avgiftsåret verkställts i första
instans. Nedsättes den återbetalningsskyldiges
till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst för avgiftsåret,
skall beslutet om slutlig avgift
omprövas, om den återbetalningsskyldige
begär det. Ansökan
om prövning skall ha kommit in
till centrala studiestödsnämnden
inom två månader efter det den
återbetalningsskyldige fått del av
beslutet om nedsättning. Är den
återbetalningsskyldige gift gäller
motsvarande, om makens till statlig
inkomstskatt taxerade inkomst
nedsättes.

Uppbörd

62 § Preliminär avgift skall erläggas
under avgiftsåret om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en
tredjedel senast den 6 juni, en tredjedel
senast den 6 september och
en tredjedel senast den 6 december,

2. överstiger 100 men icke 200
kronor med hälften senast den 6
juni och hälften senast den 6 september,

3. uppgår till högst 100 kronor i
sin helhet senast den 6 juni.

Kvarstående avgift skall erläggas
under andra året efter avgiftsåret,
med hälften senast den 6
februari och hälften senast den 6
april.

Skall preliminär eller kvarståen -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de avgift enligt första eller andra
stycket fördelas på två eller tre
betalningstillfällen, avrundas det
belopp som skall erläggas vid annat
tillfälle än det sista uppåt till
helt krontal. Öresbelopp varmed
avrundning skett, skall avräknas
vid det sista betalningstillfället.

63 § För återbetalningsskyldig talan
mot taxering till statlig inkomstskatt
och framstår det som
obilligt att han erlägger kvarstående
avgift som bestämts på grundval
av den icke lagakraftvunna
taxeringen, får han efter ansökan
beviljas anstånd helt eller delvis
med erläggande av avgiften. Ansökan
skall ges in till centrala studiestödsnämnden.
Anståndet får
avse högst det belopp som betingas
av den återbetalningsskyldiges yrkande
i fråga om taxeringen.

Anståndet skall gälla till dess
två månader förflutit från dagen
för beslut i anledning av den återbetalningsskyldiges
talan mot taxeringen.

År den återbetalningsskyldige
gift, äger första och andra styckena
motsvarande tillämpning, om
maken för talan mot taxering.

64 § Om preliminär avgift, kvarstående
avgift eller del av sådan
avgift ej erlägges inom föreskriven
tid, skall påminnelse därom
sändas till den återbetalningsskyldige.
För påminnelse utgår påminnelseavgift
med belopp som Kungl.
Maj:t bestämmer.

65 § Preliminär avgift, kvarstående
avgift och belopp som den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalar
skall erläggas till myndighet
eller penninginrättning enligt
de närmare bestämmelser som
Kungl. Maj:t meddelar.

66 § Beslut om debitering av preliminär
avgift eller kvarstående
avgift förfaller, i den mån avgif -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten ej erlagts före utgången av
september månad andra året efter
avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär
avgift eller kvarstående avgift
för avgiftsår efter det år under
vilket den återbetalningsskyldige
fyller 63 år eller för de två
sista avgiftsåren före det år under
vilket han avlidit.

Centrala studiestödsnämnden får
för särskilt fall förordna att beslut
om debitering av preliminär avgift
eller kvarstående avgift skall gälla
även efter den tidpunkt som
avses i första stycket.

67 § Har beslut om debitering av
preliminär eller kvarstående avgift
förfallit helt eller delvis enligt 66 §
på grund av att avgiften eller del
därav ej erlagts, skall extra avgift
enligt 68—72 §§ erläggas av den
återbetalningsskyldige, om han lever
efter utgången av det år när
han fyller 65 år, och av dödsboet
efter den återbetalningsskyldige,
om denne avlidit senast det år när
han fyller 65 år.

68 § Extra avgift enligt 67 § utgår,
om den återbetalningsskyldige
alltjämt har ett återbetalningsbelopp
enligt 20 och 21 §§ vid utgången
av det år, när han fyller
65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig
som avlidit senast under
det år när han fyller 65 år,
före det år under vilket dödsfallet
inträffat.

69 § Extra avgift beräknas på följande
sätt. Det obetalda belopp i
fråga om vilket beslut om debitering
förfallit enligt 66 § multipliceras
först med det regleringstal
som fastställts i slutet av det avgiftsår
för vilket beloppet debiterats
den återbetalningsskyldige.
Det belopp som därvid erhålles
multipliceras i sin tur med det regleringstal
som fastställts under

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

närmast följande avgiftsår. Motsvarande
sker för varje följande
avgiftsår till och med året närmast
före det under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år eller,
i fråga om återbetalningsskyldig
som avlidit före det år när han
skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två
år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första
stycket för visst avgiftsår medräknas
ej sådant belopp som på grund
av frivillig återbetalning under tidigare
avgiftsår avräknats enligt
57 § andra och tredje styckena.

Extra avgift får icke i något fall
överstiga återbetalningsbeloppet
vid närmast föregående års utgång.

70 § Extra avgift skall erläggas
på tid som centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

71 § 1 fråga om extra avgift äger
64 och 65 §§ motsvarande tillämpning.

72 § Om synnerliga skäl föreligger,
får den som är skyldig att erlägga
extra avgift efter ansökan
helt eller delvis befrias från skyldigheten
att utge avgiften. Ansökan
skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

73 § Avgiftsbelopp som ej erlagts
inom föreskriven tid får uttagas
genom utmätning utan föregående
dom eller utslag.

Återbäring av av gif t

74 § Överstiger det belopp som
den återbetalningsskyldige erlagt
såsom preliminär avgift motsvarande
slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige
berättigad att efter
ansökan återfå det överskjutande
beloppet. Ansökan om återbäring
skall ha kommit in till centrala
studiestödsnämnden inom två

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

månader efter det den återbetalningsskyldige
fått underrättelse
om beslutet angående den slutliga
avgiften.

Nedsättes preliminär avgift,
kvarstående avgift, extra avgift,
tilläggsavgift eller påminnelseavgift
som den återbetalningsskyldige
erlagt, skall han utan ansökan
återfå vad han erlagt för mycket,
om ej annat följer av 75 §. Detsamma
gäller om sådan avgift ej
skall utgå.

Belopp som den återbetalningsskyldige
erlagt som preliminär avgift
för det år under vilket han avlidit
skall utan ansökan återbäras
till dödsboet.

75 § Beslut om nedsättning av
preliminär avgift enligt 39 eller
40 § föranleder ej att redan erlagt
belopp skall återbäras. Detsamma
gäller vid beslut enligt 39 eller 40 §
om att preliminär avgift ej skall
utgå.

Om synnerliga skäl föreligger,
är dock den återbetalningsskyldige
efter ansökan berättigad att
återfå för mycket erlagd preliminär
avgift. Ansökan skall ges in
till centrala studiestödsnämnden.

76 § Häftar den, som är berättigad
att återfå avgift enligt 74 eller
75 §, för preliminär avgift,
kvarstående avgift, extra avgift,
tilläggsavgift eller påminnelseavgift
som förfallit till betalning, har
han rätt att utfå endast vad som
överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

77 § l 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser
om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod enligt 3 kap. 13—
19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§.

78 § Återbetalningspliktiga studiemedel
som belöper på sådan del av
en sjukperiod som infaller efter en

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

karenstid om 14 dagar medräknas
ej vid tillämpning av bestämmelserna
i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning,
om ej annat följer av 79 §.

Som karenstid enligt första stycket
räknas endast sådan tid som
infaller under sådan studietid som
avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap.
28 §. Vid beräkning av karenstid
skall flera sjukperioder räknas som
en sjukperiod, om den senare börjar
inom 20 dagar efter föregående
periods slut.

79 § Har studerande för sådan dag
under en sjukperiod som infaller
efter karenstiden enligt 78 § första
stycket uppburit sjukpenning enligt
lagen (1962: 381) om allmän
försäkring eller enligt lagen (1954:
243) om yrkesskadeförsäkring och
överstiger denna sjukpenning 25
kronor, skall vid tillämpning av
bestämmelse i detta kapitel om
återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning medräknas endast
den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för samma dag
som motsvarar det belopp varmed
sjukpenningen överstiger 25 kronor.
Vad som sagts nu gäller också
om den studerande med anledning
av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning eller pä
grund av Kungl. Maj:ts förordnande
eller enligt utländsk lagstiftning
om yrkesskadeförsäkring.

80 § Får centrala studiestödsnämnden
kännedom om att en studerande
under visst år haft en sjukperiod
om minst 15 dagar efter det
nämnden beräknat storleken av
den studerandes återbetalningsbelopp
vid utgången av året, sker erforderlig
omräkning av återbetalningsbeloppet
först i samband med
att storleken av den studerandes
återbetalningsbelopp vid utgången
av närmast följande år beräknas.
Avgift som debiterats på grund av

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den första beräkningen återbetalas
endast i den mån avgiften överstiger
det belopp som den studerande
enligt den nya beräkningen skulle
ha haft att erlägga för att återbetalningsskyldigheten
skall upphöra
enligt 58—60 §§.

81 § Bestämmelse i detta kapitel
om återbetalningsskyldig som år
gift skall tillämpas endast om äktenskapet
ingåtts senast under kalenderåret
närmast före det för
vilket avgift skall utgå.

82 § Bestämmelse i detta kapitel
som gäller återbetalningsskyldig
som är gift äger motsvarande tilllämpning
på den som utan att vara
gift lever tillsammans med annan
person, med vilken han tidigare
varit gift eller med vilken han
gemensamt har eller har haft barn.

83 § Återbetalningsbelopp, årsbelopp,
preliminär avgift, slutlig avgift
och extra avgift avrundas till
helt krontal vid öretal under 50
nedåt och vid annat öretal uppåt.

84 § När slutlig avgift fastställts
för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten
att erlägga sådan obetald del
av motsvarande preliminära avgift
som överstiger den slutliga avgiften.

A vlider återbetalningsskyldig,

bortfaller skyldigheten att erlägga
obetald preliminär avgift för det
år under vilket dödsfallet inträffat.

Bestämmelse om obetald preliminär
avgift i första eller andra
stycket äger motsvarande tillämpning
på påminnelseavgift som belöper
på den obetalda avgiften.

85 § Belopp som någon är berättigad
att återfå enligt 74 eller 75 §
men som enligt 76 § ej återbäres
på grund av att viss avgift ej erlagts
räknas som avbetalning på
den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp
som avses i 74 § första stycket och

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som ej återbäres på grund av att
den återbetalningsskyldige ej begär
det jämställes med slutlig avgift
för året. Bestämmelserna i
57 § första stycket äger därvid ej
tillämpning.

86 § I fråga om betalning enligt
52 § gäller bestämmelser som meddelas
av Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majus bemyndigande, av
centrala studiestödsnämnden.

87 § Det åligger återbetalningsskyldig
att lämna centrala studiestödsnämnden
de uppgifter som är
av betydelse för tillämpningen av
detta kapitel. I fråga om omyndig
åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

De uppgifter om personliga och
ekonomiska förhållanden som lämnas
i ansökan om befrielse från
preliminär avgift eller i annan
handling som är avsedd att ligga
till grund för bestämmande av avgift
skall avges på heder och samvete.

Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldigheten
meddelas av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

88 § Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukpenning
eller ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i
övrigt lämna centrala studiestödsnämnden
de uppgifter som är av
betydelse för tillämpningen av detta
kapitel enligt de bestämmelser
som Kungl. Maj:t meddelar.

89 § Annan myndighet och försäkringsinrättning
är skyldiga att på
begäran lämna försäkringsdomstolen,
riksförsäkringsverket, allmän
försäkringskassa och centrala studiestödsnämnden
sådan uppgift i
fråga om viss person som är av
betydelse för tillämpningen av detta
kapitel.

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen betydelse

6 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp
och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier,
äger första stycket motsvarande
tillämpning beträffande uppburet
studiestöd som avser tiden efter
avbrottet.

Avbryter någon sina studier,
äger första stycket motsvarande
tillämpning beträffande uppburet
studiestöd som avser tiden efter

avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 13
— 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§ ej
återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. som återkräves enligt första eller andra
stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats
som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan
för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan
återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga
ränta.

4 §

Närmare föreskrifter för tilllämpningen
av denna lag meddelas
av Konungen eller efter Konungens
bemyndigande, av centrala
studieh jälpsnämnden.

Närmare föreskrifter för tilllämpningen
av denna lag meddelas
av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden eller riksförsäkringsverket.

6. Bestämmelserna i 22 §, 23 §
andra och tredje styckena samt
24 § studiehjälpsreglementet (1964:
402) äger fortfarande tillämpning
med avseende på studielån som
beviljats enligt studiehjälpsreglementet,
om ej låntagaren begär sådan
förändring av återbetalningsvillkoren
som avses i andra stycket.

Begär låntagare förändring av
återbetalningsvillkoren för studielån
enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402), skall lånet jämte ränta
återbetalas som om fråga vore om
återbetalningspliktiga studiemedel
enligt denna lag i dess lydelse en -

SfU 1974:19

Nuvarande betydelse

Föreslagen lydelse

ligt lagen (1974:000) om ändring i
studiestödslagen samt punkterna
6a—6e.

6 a. För låntagare som ej uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
före dag som anges i andra
stycket gäller följande bestämmelser.

Förändring enligt punkt 6 sker
med verkan från och med någon
av följande tre förändringsdagar,
nämligen den 1 januari 1976, den 1
januari 1977 och den 1 januari
1978.

Ansökan om förändringen skall
ges in till centrala studiestödsnämnden
senast den 31 augusti
närmast före förändringsdagen.

Förändring får ej beviljas, om

1. summan av de amorteringar
och de annuiteter enligt 23 § tredje
stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402) (ränteannuiteter) som
på förändringsdagen ej ännu förfallit
till betalning understiger tre
fjärdedelar av basbeloppet vid ingången
av året närmast före förändringsdagen,

2. på förändringsdagen återstår
mindre än tre amorteringsår för
studielånet.

Förändringen omfattar de amorteringar
och de ränteannuiteter
som på förändringsdagen ej ännu
förfallit till betalning. Centrala
studiestödsnämnden får besluta att
amortering och ränteannuitet som
förfallit till betalning på förändringsdagen
skall omfattas av förändringen.

Bestämmelse i 5 kap. om första
avgiftsåret skall avse det år från
och med vilket förändringen sker.
Årsbeloppet för detta år beräknas
dock till det belopp som skulle ha
utgått i amortering och ränteannuitet
för året, om förändringen
ej skett. Uppbär den återbetalningsskyldige
efter förändringsdagen
återbetalningspliktiga studie -

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

medel beräknas årsbeloppet för
närmast följande år enligt 5 kap.

25—28 §§.

6 b. För låntagare som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel,
för vilka årsbelopp enligt 5 kap.
22 § skall beräknas för 1976, gäller
följande bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkt 6 a
andra, tredje och femte styckena
äger motsvarande tillämpning.

Förändring får ej beviljas, om

1. summan av dels de amorteringar
och de annuiteter enligt 23 §
tredje stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402) (ränteannuiteter)
som på förändringsdagen ännu
ej förfallit till betalning, dels
återbetalningsbeloppet enligt 5 kap.
vid utgången av närmast föregående
år understiger basbeloppet
vid ingången av året närmast före
förändringsdagen,

2. på förändringsdagen återstår
mindre än tre amorteringsår för
studielånet och mindre än tre avgiftsår
för återbetalning av studiemedlen.

Bestämmelserna i 5 kap. 25—
28 §§ om av gift sår d skall avse
det år från och med vilket förändringen
sker. Bestämmelserna i
samma paragrafer om nya studiemedel
skall därvid tillämpas på de
amorteringar och de ränteannuiteter
som på förändringsdagen ännu
ej förfallit till betalning. Årsbeloppet
för avgiftsår d får dock
icke bestämmas till lägre belopp
än det som skulle ha utgått i amortering
och ränteannuitet för samma
år, om förändringen ej skett.

6 c. För låntagare som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel,
för vilka årsbelopp skall beräknas
första gången 1977 eller senare år,
gäller följande bestämmelser.

Förändringen sker med verkan
från och med den 1 januari 1976,

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

om årsbelopp första gången skall
beräknas för 1977 eller 1978, och
i övrigt med verkan från och med
den 1 januari två år före det år
för vilket årsbelopp första gången
skall beräknas enligt 5 kap. 22 §.

Ansökan skall ges in till centrala
studiestödsnämnden senast
den 31 augusti 1975, om förändringen
skall ske med verkan från
och med den 1 januari 1976 och
i övrigt senast den 31 augusti året
närmast före förändringsdagen.

Vad som föreskrives i punkt 6 a
femte stycket och punkt 6 b tredje
stycket äger motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 5 kap. 25—
28 §§ om av gift sår d skall avse
det år från och med vilket förändringen
sker. Bestämmelserna i samma
paragrafer om nya studiemedel
skall därvid tillämpas på de återbetalningspliktiga
studiemedel för
vilka årsbelopp skall beräknas första
gången 1977 eller senare år. Vidare
skall summan av de amorteringar
och de ränteannuiteter som
på förändringsdagen ännu ej förfallit
till betalning motsvara de
återbetalningspliktiga studiemedel
som enligt dessa paragrafer tidigare
uppburits.

6 d. För låntagare som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
men som ej kan begära förändring
enligt punkt 6 b eller 6 c med verkan
från och med den 1 januari
1976, den 1 januari 1977 respektive
den 1 januari 1978 gäller följande
bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkterna
6 a andra och tredje styckena, fjärde
stycket 2 och femte stycket, 6 b
tredje stycket 1 samt 6 c femte
stycket äger motsvarande tillämpning.

6 e. Närmare bestämmelser om
förändring som avses i punkterna
6 a—d meddelas av Kungl. Maj:t

SfU 1974:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser utbyte av ordet studiehjälpsnämnden
mot ordet studiestödsnämnden, 3 kap. 11 §, 4 kap. 14, 17,
19, 21 och 24 §§, ändrad beteckning på 4 kap. 31—33 §§, införande av
nya 4 kap. 40 § och ändringen av nya 4 kap. 41 § den 1 juli 1974, såvitt
avser 3 kap. 5 §, 4 kap. 10 §, 5 kap. 77—80, 88 och 89 §§ samt 6 kap.
2 och 4 §§, ändrad beteckning på 3 kap. 13—22 §§, ändrad beteckning
på 4 kap. 28—30 §§, ändringen av nya 3 kap. 22 §, ändringen av nya
4 kap. 36 §, införande av nya 3 kap. 5 a, 13—19 och 23 §§, införande
av nya 4 kap. 28—35 och 37 §§, införande av rubriken före nya 4 kap.
28 §, flyttning av rubriker samt punkterna 6 och 6a—6 e övergångsbestämmelserna
till studiestödslagen (1973: 349) den 1 januari 1975 och i
övrigt den 1 januari 1976.

2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 14 § tredje stycket om studerande
som tidigare erhållit barntillägg gäller endast sådan studerande som
erhållit det tidigare bamtillägget enligt beslut som meddelats tidigast
den 1 juli 1974.

3. Har i beslut om studiemedel för tid som helt eller delvis infaller
under andra halvåret 1974 studiebidraget för sådan tid beräknats enligt
4 kap. 24 § i dess äldre lydelse, har den studerande rätt till särskilt
studiebidrag för andra halvåret 1974 med

121 kronor om det förut beviljade studiebidraget för denna tid uppgår
till lägst 442 kronor,

63 kronor om det förut beviljade bidraget för denna tid uppgår till
högst 441 kronor.

Det särskilda studiebidraget skall avräknas från de återbetalningspliktiga
studiemedel som den studerande beviljats för andra halvåret 1974
eller, om sådana medel ej beviljats, utbetalas till den studerande utan
återbetalningsskyldighet. Utbetalningen skall ske på sätt och tid som
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

4. Bestämmelserna i 5 kap. i deras äldre lydelse gäller fortfarande
i fråga om avgifter som avser avgiftsåret 1974 eller tidigare avgiftsår,
om ej annat följer av punkt 16 nedan.

5. I fråga om avgiftsåret 1975 gäller de nya bestämmelserna i 5 kap.

SfU 1974:19

30—36, 40, 44, 45 och 47 §§, 57 § första stycket samt 60 § i stället för
motsvarande äldre bestämmelser. Förhöjning enligt 5 kap. 13 § andra
stycket de äldre bestämmelserna eller enligt 5 kap. 57 § första stycket
de nya bestämmelserna får ej ske vid sådan frivillig återbetalning under
1975 som görs före det första avgiftsåret.

6. Det basbelopp som avses i 5 kap. 12 § första stycket i dess äldre
lydelse skall för 1975 anses utgöra 8 400 kronor. Detsamma skall gälla
i fråga om det basbelopp som enligt 5 kap. 23 § första stycket i dess
äldre lydelse skall tillämpas vid omvandling av avgift som avser 1975,
samt det basbelopp, som enligt 5 kap. 33 § i dess äldre lydelse, avser
ingången av 1975.

7. Den i 5 kap. 24 § första stycket i dess äldre lydelse angivna räntan
skall utgöra,

a) för återbetalningsskyldig som fått avgiftskvot fastställd enligt 5
kap. 6 eller 7 § de äldre bestämmelserna före 1975 3,2 procent från
den 1 juli 1974,

b) för annan återbetalningsskyldig 3,2 procent från den 1 januari
1974.

8. För den för vilken avgiftskvot skall fastställas före 1975 beräknas
slutlig avgift för 1975, i stället för enligt 5 kap. 12 § första stycket de
äldre bestämmelserna, enligt följande formel, nämligen

(b + c —d + e) X 1,016
a= J >

där a motsvarar avgiften för 1975, b återbetalningsskyldigheten vid utgången
av juni 1974 beräknad enligt de grunder som anges i 5 kap. 24 §
de äldre bestämmelserna, c för 1974 beviljade återbetalningspliktiga
studiemedel, d summan av dels avgifter som debiterats under 1974, dels
belopp som betalts frivilligt jämte föreskriven förhöjning under 1974,
dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats
under 1974, e summan av dels de avgifter eller delar av avgifter
i fråga om vilka beslut om debitering förfallit under 1974, dels debiterade
avgifter eller delar av debiterade avgifter som återburits under
1974 och f antalet kvarstående avgiftsår. Antalet kvarstående avgiftsår
beräknas därvid enligt följande formel, nämligen

g — (h — k — 1 + m + n)
o ’

där f motsvarar antalet kvarstående återbetalningsår, g summan i basbelopp
av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit före utgången av 1974, h summan i basbelopp av de
avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats före utgången av
1974, k summan i basbelopp av de avgifter eller delar av avgifter i fråga
om vilka beslut om debitering förfallit före utgången av 1974, 1 summan
i basbelopp av de debiterade avgifter eller delar av debiterade avgifter

4 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

som återburits till den återbetalningsskyldige före utgången av 1974, m
summan i basbelopp av de belopp i fråga om vilka beslut om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats före utgången av 1974, n summan i basbelopp
av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt frivilligt jämte
föreskriven förhöjning före utgången av 1974 och o den avgiftskvot som
senast fastställts för den återbetalningsskyldige före utgången av 1974.
Antalet kvarstående avgiftsår avrundas till närmast högre hela tal.

9. För den för vilken avgiftskvot skall fastställas första gången 1975
beräknas slutlig avgift för 1975, i stället för enligt 5 kap. 12 § första
stycket de äldre bestämmelserna, enligt följande formel, nämligen

(b —c) X 1,032
a - -{ ,

där a motsvarar avgiften för 1975, b återbetalningsskyldigheten vid utgången
av 1974 beräknad enligt de grunder som anges i 5 kap. 24 § de
äldre bestämmelserna, c ränta för 1974 som avses i 5 kap. 24 § de äldre
bestämmelserna och f det antal år med vilket delning skall ske enligt
5 kap. 6 § de äldre bestämmelserna.

10. Regleringstal enligt 5 kap. 15 § de nya bestämmelserna skall
första gången fastställas vid utgången av 1975.

11. För den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för tid
före den 1 januari 1976 och för vilken återbetalningsskyldigheten ej
upphört före detta datum skall återbetalningsbeloppet enligt 5 kap. i
dess nya lydelse vid utgången av 1975 bestämmas enligt följande.

Återbetalningsbeloppet skall utgöra summan av

a) produkten av regleringstalet enligt punkt 10 och det belopp som
den återbetalningsskyldige haft att erlägga, om han genom frivillig
återbetalning enligt de äldre bestämmelserna velat bringa återbetalningsskyldigheten,
utom i vad avser de återbetalningspliktiga studiemedel
som han uppburit under 1975, att upphöra helt den 31 december
1975,

b) produkten av ett jämkat regleringstal och det belopp som den återbetalningsskyldige
haft att erlägga, om han genom frivillig återbetalning
velat bringa återbetalningsskyldigheten i vad den avser de återbetalningspliktiga
studiemedel som han uppburit under 1975 att upphöra helt
den 31 december 1975.

Vid beräkning enligt andra stycket skall dock ränta enligt 5 kap. 24 §
i dess äldre lydelse eller enligt punkt 7 ovan ej beräknas för 1975. Ej
heller skall förhöjning ske enligt 5 kap. 13 § andra stycket i dess äldre
lydelse. Dessutom skall förutsättas att den återbetalningsskyldige kommer
att erlägga belopp som debiterats honom som avgift och i fråga om
vilket beslutet om debitering ej förfallit vid utgången av 1975 på grund
av att beloppet ej erlagts. Med jämkat regleringstal avses det tal som
erhålles om regleringstalet enligt punkt 10 jämkas med motsvarande
tillämpning av 5 kap. 17 § i dess nya lydelse.

SfU 1974:19

12. Beräkning enligt punkt 11 av återbetalningsbeloppet vid utgången
av 1975 skall göras om, därest beslut om debitering av preliminär eller
kvarstående avgift för avgiftsåret 1975 eller tidigare avgiftsår helt eller
delvis förfaller efter ingången av 1976 på grund av att avgiften eller
del av avgiften ej erlagts. Vid den nya beräkningen skall beslut anses
ha förfallit den 31 december 1975.

Även återbetalningsbeloppet vid utgången av 1976 och vid utgången
av följande år skall, allt i den mån de beröres, räknas om med utgångspunkt
i det återbetalningsbelopp som fastställts enligt första stycket.

Omräkning enligt första och andra styckena skall beaktas vid fastställande
av årsbelopp och avgifter först från och med avgiftsåret närmast
efter det under vilket beslutet om debitering förfallit.

13. Bestämmelserna i punkt 12 äger motsvarande tillämpning, om den
återbetalningsskyldige efter ingången av 1976 enligt 5 kap. 38 § första
eller andra stycket i deras äldre lydelse eller 5 kap. 39 § i dess äldre
lydelse återfår för mycket erlagd preliminär eller kvarstående avgift
eller om beslut fattas efter ingången av 1976 om återkrav enligt 6 kap.
2 § som avser studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit
under 1975 eller tidigare år.

14. Debiteras efter ingången av 1976 kvarstående avgift för avgiftsåret
1975 eller tidigare avgiftsår, skall beräkningen enligt punkt 11 av
återbetalningsbeloppet vid utgången av 1975 och övriga återbetalningsbelopp
som beröres göras om. Härvid äger punkt 12 tredje stycket motsvarande
tillämpning.

15. Har avgiftskvot fastställts enligt 5 kap. i dess äldre lydelse för en
återbetalningsskyldig, bestämmes dennes årsbelopp för 1976 enligt följande
formel, nämligen

a ~ [c — (d — e — f + g + h)]: k ’
där a motsvarar årsbeloppet för 1976, b återbetalningsbeloppet vid utgången
av 1975, c summan i basbelopp av de återbetalningspliktiga
studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit, d summan i basbelopp
av de avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats, e summan
i basbelopp av de avgifter eller delar av avgifter i fråga om vilka
beslut om debitering förfallit, f summan i basbelopp av de debiterade
avgifter eller delar av debiterade avgifter som återburits till den återbetalningsskyldige,
g summan i basbelopp av de belopp i fråga om vilka
beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats, h summan i basbelopp
av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt frivilligt jämte föreskriven
förhöjning och k den avgiftskvot som senast fastställts för den
återbetalningsskyldige, allt enligt äldre bestämmelser. Vid beräkningen
avrundas [c — (d — e — f + g + h)]: k till närmast högre hela tal.

Årsbeloppet för 1976 skall dock alltid beräknas till lägst en tiondel av
det basbelopp, som gäller vid ingången av 1976. Årsbeloppet får ej heller

SfU 1974:19

för den som ej uppburit återbetalningspliktiga studiemedel under 1975
beräknas till högre belopp än som motsvarar produkten av den debiterade
preliminära avgiften enligt 5 kap. 25 § de äldre bestämmelserna
för 1975 och det regleringstal som fastställes enligt punkt 10.

16. De nya bestämmelserna om extra avgift i 5 kap. 67—72 §§ gäller
även sådan preliminär avgift och kvarstående avgift för 1975 eller
tidigare avgiftsår, i fråga om vilken avgift beslut om debitering helt
eller delvis förfallit enligt 5 kap. 30 § i dess äldre lydelse på grund av
att avgiften eller del av avgiften ej erlagts. Den del av det obetalda
beloppet som ej erlagts vid utgången av 1975, skall vid bestämmande av
extra avgift, vid början av 1976 anses uppgå till det antal kronor som
motsvarar produkten av

a) det regleringstal som fastställes enligt punkt 10,

b) det belopp i kronor som utgör produkten av dels ett tal som motsvarar
det antal basbelopp som den obetalda avgiften eller den obetalda
delen av avgiften avsåg vid utgången av 1975, dels det basbelopp som
enligt punkt 6 gällde vid ingången av 1975.

17. Bestämmelserna i nya 4 kap. 30 § gäller för vårterminen 1975
under förutsättning att den studerande under höstterminen 1974 bedrivit
studier för villka studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat
utgå.

18. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas
av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner:

motionen 1974: 1686 av herrar Lindström (s) och Nilsson i Kristianstad
(s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en övergångsbestämmelse
motsvarande den som gällde för läsåret 1973/74 angående
taxerad inkomst vid bedömning av inkomstprövat tillägg skall
gälla även för läsåret 1974/75,

motionen 1974: 1699 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att resetillägg enligt studiestödslagen
skall utgå med 165 kr. per månad om resan är minst 45 km,

motionen 1974: 1751 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att 25 % av studiemedelsbeloppet skall utgå som bidrag,

2. att tidigare studiemedelstagare som inte erhållit studiebidrag motsvarande
25 % av studiemedelsbeloppet beviljas en avskrivning på studieskulden
så att uppburet bidrag jämte avskrivet belopp utgör 25 %
av uppburna studiemedel,

3. att makeprövningen vid återbetalning av studiemedel utformas i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att fribeloppet för egen inkomst för heltidsstuderande höjs till
55 % av basbeloppet per termin,

motionen 1974: 1752 av herr Petersson i Gäddvik (m) och fru Sundberg
(m) vari hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om fria hemresor för inackorderade elever
i gymnasieskolan,

2. hos Kungl. Maj:t begär att bestämmelser utformas så att resorna
kan påbörjas snarast möjligt,

motionen 1974:1753 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att fribeloppsgränsen höjs till 55 % av basbeloppet och att reduceringsfaktorn
sätts till hälften av den del av inkomsten som överstiger
fribeloppet,

2. att det statliga bostadstillägget till barnfamiljer inte räknas som
inkomst vid beslut om tilldelning av studiemedel,

3. att förmögenhet definieras som skattepliktig förmögenhet enligt
förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

4. att barntillägg skall utgå till bägge föräldrarna om dessa inte sammanbor,

5. att studiestödslagen 4 kap. 13 § erhåller sådan lydelse att studiemedel
kan utgå för studier utanför ordinarie läsår,

SfU 1974:19

6. att studiemedelssystemets återbetalningsfria del värdesäkras och
bibehålls på en i förhållande till propositionens förslag oförändrad nivå,

7. att åldersgränsen för reducering av avgiftsunderlaget vid återbetalning
av studiemedel höjs till 18 år,

8. ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts angående
en övergripande utredning av studiefinansieringssystemet liksom beträffande
sjukförsäkringens utformning,

motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. en total översyn av studiemedelssystemet enligt de riktlinjer som
angetts i motionen,

2. sådana anordningar som kan ge snabba förbättringar under en
övergångsperiod på sätt som beskrivits i motionen,

motionen 1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att höja studiemedlen till 150 % av gällande basbelopp,

2. att hos regeringen hemställa om förslag om en höjning av bidragsdelen
av studiemedlen till 25 % av dessa,

3. att bidragsdelen av studiemedlen skall vara knuten till basbeloppet,

4. att hos regeringen hemställa om en plan för ytterligare höjning
av bidragsdelens andel av studiemedlen,

5. att göra barntillägget icke återbetalningspliktigt,

6. att bidragsdelen skall utgå till samtliga studerande inom studiemedelssystemet
oavsett studieform,

motionen 1974:1756 av herr Wijkman (m) och fru Sundberg (m)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. att den återbetalningsfria delen av studiemedlen fastställs till 25 %
av utgående totalbelopp,

2. att bidragsdelen indexregleras,

3. att rätten till studiemedel görs oberoende av makes förmögenhet,

4. att studerande ges rätt till 10 % av studiemedelsbeloppet i form av
återbetalningspliktiga studiemedel utan att prövning sker mot makes
inkomst,

5. att återbetalningspliktiga studiemedel får avräknas som skuld från
förmögenhet vid beviljande av studiemedel,

6. att avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs
oberoende av makes förmögenhet,

7. att en spärregel införs innebärande att, för två makar med återbetalningspliktiga
studiemedel, summan av de delar av avgiftsunderlagen
som beräknats med hänsyn till makarnas inkomster inte får överstiga
deras sammanlagda inkomster.

SfU 1974:19

Vid riksdagens början väckta motioner:

motionen 1974: 205 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning rörande införande
av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens betydelse för att
bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,

motionen 1974: 209 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Rask (s)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att reglerna för erhållande
av studielån ändras så att föräldrarnas inkomst och förmögenhet
inte får den reducerande effekt som f. n. gäller,

motionen 1974: 210 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar om en höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet
till 25 % av studiemedlen och samtidigt uttalar sig för en värdesäkring
av bidragsdelen,

2. hos Kungl. Maj:t begär skyndsamt förslag till nya återbetalningsregler
för studiemedel innebärande att indexprincipen avskaffas och
ersätts med ett annuitetslånesystem till en räntesats om 6 %,

motionen 1974: 682 av herrar Molin (fp) och Nyquist (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en förutsättningslös prövning
av det studiesociala stödet på eftergymnasial nivå,

motionen 1974: 683 av herrar Nilsson i Norrköping (s) och Leander
(s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att kommittén
för studiestöd åt vuxna får i uppdrag att pröva frågan om studiesociala
förbättringar till de grupper vuxenstuderande som anges i motionen,

motionen 1974: 1294 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att resetillägg enligt studiestödslagen
skall utgå med 150 kr. per månad om resan är minst 45
km,

motionen 1974: 1302 (jfr 1974: 1378) av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att 1975 års riksdag
föreläggs förslag om studiestöd för vuxenstuderande,

motionen 1974: 1304 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om stöd till brevskolestuderande
i enlighet med vad som anförts i motionen,

motionen 1974: 1309 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs bl. a. att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring av gällande
bestämmelser att vid inkomstprövning för inkomstprövat tillägg inom
studiehjälpssystemet till den fastställda beskattningsbara inkomsten endast
skall läggas 10 % av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kr.

SfU 1974:19

Utskottets yttrande

Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en genomgående förändring
av formerna för studiestödet på alla utbildningsnivåer. På grundval av
förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48) och studiesociala
utredningen (SOU 1963: 74) skapades två stödformer, studiehjälp vid
studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier på i huvudsak
eftergymnasial nivå. Bestämmelserna, vilka därefter så gott som årligen
ändrats i olika avseenden och numera genom beslut av 1973 års
riksdag sammanförts i en studiestödslag och en med stöd av denna
utfärdad studiestödskungörelse, innebär bl. a. följande.

Till sådana elever vid gymnasier och därmed jämställda läroanstalter,
som fyller högst 19 år det kalenderår då läsåret börjar (s. k. yngre
elever), utgår studiehjälp. Denna omfattar — förutom studiekredit —
bl. a. studiebidrag om 125 kr. i månaden jämte tillägg. Dessa kan utgå
i form av resetillägg om 65—130 kr. i månaden, beroende på färdvägen
mellan bostad och skola, inackorderingstillägg om 150 kr. i månaden,
inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tilllägg
om högst 90 kr. i månaden.

Äldre elever, dvs. elever som fyller lägst 20 år under det kalenderår
då läsåret börjar, och elever vid huvudsakligen eftergymnasiala
utbildningsvägar erhåller studiemedel. Dessa består av ett studiebidrag
om 1 755 kr. per läsår om 9 månader och återbetalningspliktiga studiemedel;
studiemedlen är indexreglerade och utgår med maximalt 140 %
av basbeloppet per läsår. Studerande som har vårdnaden om eller är
skyldig utge underhållsbidrag till barn under 16 år kan dessutom erhålla
barntillägg med 25 % av basbeloppet. För dem som studerar på minst
halvtid kan deltidsstudiemedel utgå med halva det belopp som gäller
för heltidsstuderande. Föreligger synnerliga skäl kan extra studiemedel
utgå. Studiemedlen är inkomstprövade och reduceras med hänsyn till
den studerandes och hans makes inkomst och förmögenhet över vissa
fria bottenbelopp. För annan än nyinskriven studerande sker även en
prövning med hänsyn till uppnådda studieresultat.

Studiemedlen är räntefria men skall återbetalas i fast penningvärde.
Detta syfte tillgodoser man genom att omräkna de återbetalningspliktiga
studiemedel den studerande erhållit under olika terminer till basbelopp.
Återbetalningen skall i princip omfatta lika många basbelopp
som den studerande erhållit i återbetalningspliktiga studiemedel. Återbetalningarna
är alltså indexreglerade. För att inte indexregleringen,
trots räntefriheten, skall ge ett ofördelaktigt ekonomiskt resultat för
den enskilde i jämförelse med ett konventionellt lån skall en resultatjämförelse
ske. En följd härav är att återbetalningstiden kan komma
att bli kortare än med en återbetalning enligt indexmetoden.

SfU 1974:19

Förslagen i propositionen 1974: 14 bygger, i vad de avser återbetalningsreglerna
inom studiemedelssystemet, på förslag av en särskild arbetsgrupp
inom utbildningsdepartementet och finansdepartementet och i
övrigt i huvudsak på studiemedelsutredningens betänkande Teknisk
översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17). Förslagen innebär i
korthet bl. a. följande.

Studiebidragsdelen av studiemedlen höjs från 1 755 kr. till ca 2 000 kr.
per läsår. Reglerna om behovsprövning mot förmögenhet ändras.
Underlaget för prövningen skall i fortsättningen utgöra summan av
den egna skattepliktiga förmögenheten och makes skattepliktiga förmögenhet.
Fribeloppsgränsen sätts vid sex basbelopp för ensamstående
och vid nio basbelopp för sammanboende med barn och gifta.

Återbetalningsreglerna utformas så att den fastställda återbetalningstiden
i normalfallen alltid kan hållas och de årliga avgifterna i jämförelse
med nuvarande regler får en jämnare periodisering mätt i nominellt
värde över hela återbetalningstiden. Reglerna om avgiftsunderlag
och avgiftsgräns ändras och möjligheter till befrielse från avgiftsplikt,
avskrivning av studiemedel samt till omvandling av studielån till återbetalningspliktiga
studiemedel införs i vissa fall. För rätt till studiemedel
skall tillämpas ett — i stället för som nu två — poängkrav,
nämligen det som gäller vid ingången av tredje terminen.

1973 års riksdag fattade principbeslut om en särskild sjukförsäkring
för studerande. I propositionen föreslås nu att en sådan försäkring införs
fr. o. m den 1 januari 1975. Försäkringen skall gälla för studerande
med återbetalningspliktiga studiemedel och ger befrielse från återbetalningsskyldighet.
Denna befrielse uppnås genom att återbetalningspliktiga
studiemedel som belöper på sjukdomstiden efter en karenstid
om 14 dagar avräknas från det belopp som återbetalningsskyldigheten
avser.

På studiehjälpens område föreslås att det behovsprövade tillägget
höjs från högst 90 till högst 110 kr. i månaden och att resetillägget
höjs till 75, 95, 125 resp. 145 kr. i månaden för elever som har en färdväg
till skolan om 6, 15, 25 resp. 35 km.

Förslagen i propositionen innebär materiella förbättringar av främst
återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet. Utskottet anser sig
kunna i princip biträda de framlagda förslagen men vill uttala att det
hade varit önskvärt att bestämmelserna om återbetalning av studiemedel
kunnat erhålla en något enklare utformning. Vill man å andra
sidan att dessa bestämmelser skall tillgodose kravet på fullständig rättvisa
torde det vara svårt att undvika att författningstexten blir i vissa
delar komplicerad och svåröverskådlig. Utskottet förutsätter att man vid
den översyn av det studiesociala systemet, som utskottet — enligt vad

SfU 1974:19

som framgår av det följande — anser böra komma till stånd när resultatet
av utredningsarbetet inom kommittén för studiestöd åt vuxna
(SVUX) föreligger, också undersöker om och i vad mån återbetalningsreglerna
kan ges en utformning som tillgodoser kravet både på materiell
rättvisa och på enkelhet i tillämpningen.

I det följande behandlar utskottet de delar av propositionen vilka
föranlett motioner. Utskottet tar till behandling också upp vissa motioner
som väckts vid riksdagens början.

Rätten till studiemedel

Studiemedlen är f. n. indexreglerade och utgår per år med högst
140 % av basbeloppet för ett läsår om nio månader. För deltidsstuderande
är studiemedlen maximerade till 70 % av samma belopp. I propositionen
föreslås ingen ändring i dessa bestämmelser.

I motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. yrkas att studiemedel
skall kunna utgå med 100 % av basbeloppet per termin, medan herr
Werner i Tyresö m. fl. i motionen 1974: 1755 yrkar höjning av studiemedelsbeloppet
till 150 % av basbeloppet per läsår. Motionen 1974:
1753 av fröken Rogestam m. fl. innehåller ett yrkande av innebörd
att studiemedel skall kunna utgå för studier under tid som ligger utanför
ordinarie läsår.

Studiemedel kan med nuvarande basbelopp om 8 500 kr. utgå med
11 900 kr. Motionsyrkanden om en uppräkning av studiemedlens maximibelopp
avvisades av riksdagen så sent som förra året med motivering
bl. a. att man vid bedömning av denna fråga borde ta hänsyn även
till andra förmåner som kom de studerande till del. Studiebidraget
skall enligt förslaget i propositionen höjas till ca 2 000 kr. per år. Dessutom
innebär, som tidigare nämnts, förslaget väsentliga förbättringar
av bl. a. återbetalningsreglerna i studiemedelssystemet. På grund av
det anförda och då en uppräkning av studiemedlens maximibelopp kan
beräknas medföra betydande utgiftsökningar för staten anser utskottet
sig inte kunna medverka till en sådan uppräkning. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motionerna 1974: 1754 och 1974: 1755 i nu berörda
delar.

Studiemedel utgår som tidigare nämnts för läsår om nio månader.
Studiestödslagen bygger i huvudsak på den förutsättningen att den studerande
verkligen håller de föreskrivna kursplanerna. Extra studiemedel
kan beviljas, exempelvis för nödvändiga studieresor inom Sverige,
för kostnader för av studier föranledd dubbel bosättning eller för andra
fördyrade levnadskostnader till följd av studierna. Extra studiemedel
beviljas däremot i allmänhet inte för sådana kostnader som uppkommer
på grund av att studietiden förlängs. Utskottet kan ansluta sig till den
i motionen 1974: 1753 uttalade uppfattningen att det knappast är tillfredsställande
att de studerande saknar möjlighet att erhålla studie -

SfU 1974:19

medel för examensarbete eller liknande under icke kurstid. Å andra
sidan skulle, enligt vad utskottet erfarit, ett införande av den av motionärerna
föreslagna ordningen vara förenad med vissa administrativa
nackdelar på grund av svårigheten att kontrollera om och i vad mån
de studerande använder sommarferierna till studier. Det i motionen
aktualiserade spörsmålet har samband med terminsbegreppet. Denna
fråga, liksom frågor om studiekontroll, ansökningstid och utbetalningsperioder,
skall enligt uttalande av departementschefen tas upp i det
fortsatta utredningsarbetet inom CSN. På grund av det anförda anser
utskottet sig inte böra medverka till omedelbar lagstiftning i ämnet.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1974: 1753 i denna del.

Studiemedlen består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
Studiebidraget uppgår f. n. till 1 755 kr. Enligt förslaget i
propositionen höjs bidraget fr. o. m. budgetåret 1974/75 till ca 2 000 kr.
för ett läsår om nio månader. Det skall utgå med 222 kr. i månaden
för heltidsstuderande och lil kr. i månaden för deltidsstuderande. De
studiemedelstagare som redan beviljats studiemedel för höstterminen
1974 skall genom en schabloniserad nedskrivning av sina återbetalningspliktiga
studiemedel för samma tid kompenseras för den föreslagna
höjningen av studiebidraget.

Motionen 1974: 210 av herr Wijkman, 1974: 1751 av herr Helén m. fl.
1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl. och 1974: 1756 av herr Wijkman
och fru Sundberg innehåller yrkanden om en uppräkning av studiebidraget
till 25 % av studiebeloppet och om värdesäkring av bidragsdelen
på denna nivå. Enligt motionen 1974: 1751 bör härjämte de studerande,
som inte erhållit ett studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet
och som varit berättigade till fullt studiestöd, erhålla
kompensation genom en ökad avskrivning på studieskulden, medan
motionärerna i motionen 1974: 1755 anser att riksdagen hos Kungl.
Maj:t bör begära förslag om en plan för ytterligare höjning av bidragsdelens
andel av studiemedelsbeloppet. Även motionen 1974: 1753 av
fröken Rogestam m. fl. innehåller yrkande om värdesäkring av studiebidragsdelen
men på den nivå om 2 000 kr. som föreslås i propositionen.

Studiemedelssystemet bygger på en kombination av bidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel. Bl. a. intresset av en socialt rättvis
rekrytering har ansetts tala för att systemet bör innehålla ett visst
inslag av bidrag. När studiebidraget infördes i samband med den studiesociala
reformen år 1964 fastställdes att det skulle utgå med 1 750
kr., vilket då motsvarade ca 25 % av det totala studiemedelsbeloppet.
Genom basbeloppets snabba förändringar under senare år har bidragsdelens
andel av studiemedlen successivt minskat och detta har medfört
en i motsvarande mån ökad återbetalningsskyldighet för de studerande.
I propositionen föreslås en höjning av bidragsdelen till ca 2 000
kr. men även med denna uppräkning kommer — med hänsyn till att

SfU 1974:19

basbeloppet numera utgör 8 500 kr. — bidragets andel av de totala
studiemedlen att uppgå till knappt 17 %.

Fastställandet av studiebidragets storlek är givetvis en statsfinansiell
fråga som rör konkurrensen om tillgängliga resurser mellan olika angelägna
utgiftsändamål. Enligt utskottets mening måste man vid bedömningen
av studiebidragets storlek ta hänsyn till andra förmåner som
kommer studerande till del. Återbetalningsreglerna är då givetvis av
stor betydelse, och härvidlag innebär som tidigare nämnts förslaget i
propositionen betydande materiella förbättringar. En uppräkning av
bidragsdelen av studiemedlen till 25 % av dessas belopp kan beräknas
medföra en utgiftsökning för staten på ca 100 milj. kr. En sådan uppräkning
anser utskottet sig inte kunna tillstyrka i ett läge då riksdagen
uttalat sig för en prioritering av vuxenutbildningen. Vad särskilt
angår frågan om värdesäkring av studiebidragsdelen vill utskottet erinra
om att riksdagen alltsedan den studiesociala reformen år 1964 vid flera
tillfällen gett uttryck åt den uppfattningen att höjningar av studiebidraget
inom studiemedelssystemet och de olika bidragen inom studiehjälpen
liksom det allmänna barnbidraget bör vara beroende av
särskilda riksdagsbeslut. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla
denna uppfattning men vill samtidigt understryka angelägenheten av
att bidragsdelen inom studiemedelssystemet — på samma sätt som
förmånerna inom studiehjälpen — i fortsättningen blir föremål för
mer regelbundna omprövningar och anpassas till förändringar i penningvärdet.
Med det anförda anser utskottet sig böra avstyrka bifall
till motionerna 1974: 210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974: 1756, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga. Utskottet förutsätter däremot att
vad utskottet anfört med anledning av motionen 1974: 1753 ges Kungl.
Maj:t till känna.

Det studiesociala stödet bygger i viss omfattning på behovsprövning.
För gifta studerande innebär detta i princip att hänsyn tas till
båda makarnas ekonomi. I fråga om studiemedel gäller att medlen
reduceras, om den studerande har inkomst överstigande 40 % av basbeloppet
per termin, med två tredjedelar av det överskjutande beloppet
och, om den studerandes make har inkomst överstigande två gånger
basbeloppet, med 40 % av belopp däröver. Makes förmögenhet beaktas
vid studiemedelstilldelningen på samma sätt som den studerandes
egen, vilket innebär att, i den mån förmögenheten överstiger sex gånger
basbeloppet, en femtedel av det överskjutande beloppet anses som inkomst.
För deltidsstuderande gäller vid inkomstberäkningen ett fribelopp
om 125 % av basbeloppet. Reducering mot egen inkomst och förmögenhet
sker på samma sätt som i fråga om heltidsstudier.

Studiemedelsutredningens betänkande innehöll förslag om att fribeloppsgränsen
skulle höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår
och att reduceringsfaktorn skulle sättas vid hälften av den inkomst som

SfU 1974:19

översteg fribeloppet. Vidare föreslog utredningen, som ansåg det rimligt
att makes förmögenhet i mindre grad än den egna påverkade
rätten till studiemedel, att underlaget för prövning mot förmögenhet
skulle utgöras av summan av den egna skattepliktiga förmögenheten
och hälften av makes skattepliktiga förmögenhet. Eftersom behovsprövningen
skulle ske mot den skattepliktiga förmögenheten ansåg utredningen
att återbetalningspliktiga studiemedel, i likhet med andra
skulder, borde få avräknas från den studerandes förmögenhet.

I propositionen föreslås ingen ändring i gällande bestämmelser när
det gäller behovsprövning mot egen och makes inkomst. Underlaget
för prövning mot förmögenhet skall enligt förslaget utgöras av summan
av egen och makes skattepliktiga förmögenhet, medan fribeloppsgränsen
satts vid sex basbelopp för ensamstående och nio basbelopp
för sammanboende med barn och gifta. I likhet med studiemedelsutredningen
anser departementschefen att den skattepliktiga förmögenheten
bör ligga till grund för prövningen men med det undantaget att
återbetalningspliktiga studiemedel inte skall betraktas som skuld.

I motionerna 1974: 1751 av herr Helén m. fl. och 1974: 1753 av fröken
Rogestam m. fl. yrkas att fribeloppsgränsen vid behovsprövning
mot egen inkomst — i enlighet med studiemedelsutredningens förslag
— höjs till 55 % av basbeloppet; i sistnämnda motion yrkas också att
riksdagen antar den av utredningen föreslagna reduceringsfaktorn.
Motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. innehåller yrkande av
innebörd att deltidsstuderande skall få uppbära inkomst med dubbla
basbeloppet innan reduktion sker, medan herr Wijkman och fru Sundberg
i motionen 1974: 1756 yrkar att studerande skall ha rätt att, utan
prövning mot makes inkomst, uppbära 10 % av studiemedelsbeloppet
per termin i form av återbetalningspliktiga studiemedel och att rätten
till studiemedel skall gälla oberoende av makes förmögenhet. Samma
motionärer, liksom motionärerna i motionen 1974: 1753, anser att återbetalningspliktiga
studiemedel skall betraktas som skuld vid förmögenhetsberäkningen
och alltså frånräknas den behållna förmögenheten.

Fribeloppsgränsen ligger med nu gällande basbelopp om 8 500 kr.
vid en årsinkomst motsvarande 6 800 kr. Åtskilliga av de remissinstanser
som yttrade sig över studiemedelsutredningens förslag — däribland
centrala studiehjälpsnämnden och skolöverstyrelsen — förordade en
höjning av fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst till
60 % av basbeloppet. Ett slutligt ställningstagande till dessa frågor bör,
med hänsyn till att SVUX kan beräknas redovisa resultatet av sitt
arbete redan denna sommar, enligt utskottets mening tills vidare anstå.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till samtliga motionsyrkanden
om ändringar i de bestämmelser som reglerar behovsprövningen vid
tilldelning av studiemedel.

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges

SfU 1974:19

tillgångar i den mån detta värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder.
De återbetalningpliktiga studiemedlen är att anse som en skuld
och skall också avräknas när man fastställer taxeringen till statlig
förmögenhetsskatt. Det kan med hänsyn härtill göras gällande att
uttrycket »skattepliktig förmögenhet» är olyckligt valt som beskrivning
av det underlag som skall gälla vid behovsprövning för tilldelning av
studiemedel. Utskottet anser däremot att några berättigade invändningar
i sak knappast kan riktas mot att man vid denna prövning bortser
från skuld som utgörs av återbetalningspliktiga studiemedel. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna 1974: 1753 och 1974: 1756
även i nu berörda del.

Barntillägg inom studiemedelssystemet utgår f. n. med 25 % av basbeloppet
för ett läsår om nio månader. Rätt till barntillägg föreligger
om den studerande har vårdnaden om eller är pliktig att utge underhållsbidrag
till barn under 16 år. Även om båda föräldrarna har rätt
till barntillägg utgår endast ett tillägg såvida inte synnerliga skäl föreligger.
Om en av föräldrarna är skyldig utge underhållsbidrag skall barntillägget
utbetalas till denne.

I propositionen föreslås, i syfte att förhindra ett oberättigat utnyttjande
av barntillägg, att underhållsskyldig, som ansöker om barntillägg,
skall kunna visa att tidigare uppburet barntillägg kommit det underhållsberättigade
barnet till del, innan fortsatt barntillägg kan beviljas.
I annat fall skall barntillägg beviljas endast om den studerande medger
att barntillägget utbetalas direkt till barnets vårdnadshavare.

Fröken Rogestam m. fl. yrkar i motionen 1974: 1753 att gifta föräldrar,
som båda är berättigade till studiemedel, skall ha rätt att uppbära
var sitt barntillägg för ett och samma barn i de fall de inte sammanbor.
Motionärerna hänvisar härvid till att studiemedelsutredningen
i sitt betänkande föreslagit en bestämmelse av sådan innebörd. I motionen
1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. yrkas att barntilläggets maximibelopp
skall utgöra 25 % av basbeloppet per termin.

Frågan om rätt för föräldrar som båda studerar att uppbära dubbla
barntillägg för ett och samma barn behandlades av riksdagen förra året
i samband med behandlingen av propositionen 1973: 63. Riksdagen avvisade
då på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) ett
motionsyrkande i ämnet med hänvisning bl. a. till de kostnadseffekter
en bestämmelse av sådan innebörd skulle kunna få. Utskottet anser det
rimligt att endast ett tillägg per läsår kan utgå för ett och samma barn.
På grund av det anförda och då vad utskottet i det föregående anfört
i fråga om uppräkning av de maximibelopp som utgår till de studerande
också gäller i fråga om barntilläggen avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1974: 1753 och 1974: 1754 i nu berörda delar.

Deltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning kan med nu gäl -

SfU 1974:19

lande bestämmelser erhålla återbetalningspliktiga studiemedel men inte
studiebidrag. Deltidsstuderande vid eftergymnasiala utbildningsvägar har
emellertid rätt att erhålla också den återbetalningsfria bidragsdelen.

Herr Werner i Tyresö m. fl. yrkar i motionen 1974: 1755 att samtliga
studerande inom studiemedelssystemet, oavsett studieform, skall
vara berättigade också till bidragsdelen.

Den i motionen aktualiserade frågan är föremål för utredning inom
SVUX. Resultatet av denna kommittés arbete väntas föreligga redan
denna sommar. Ett ställningstagande till yrkandet i motionen bör därför
tills vidare anstå. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen
1974: 1755 i denna del.

Vid behovsprövning av studiemedel utgår man f. n. från den inkomst
som den studerande kan beräknas åtnjuta under terminen. Studiestöd,
doktorandstipendium, allmänt barnbidrag och statskommunalt bostadstillägg
räknas därvid inte som inkomst. Det gör däremot det statliga
bostadstillägget.

Motionärerna i motionen 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. menar
att inte heller det statliga bostadstillägget bör betraktas som inkomst
vid beslut om tilldelning av studiemedel.

Det statliga bostadstillägget utgår till familj med barn under 17 år
som helt eller delvis försörjs inom familjen. Tillägget utgår med 75 kr.
i månaden för varje barn. Några krav på bostadens storlek och utrustning
ställs inte för rätt till statligt bostadstillägg. — Även det statskommunala
bostadstillägget utgår till familj med barn som helt eller
delvis försörjs inom familjen. Detta tillägg utgår emellertid inte i förhållande
till antalet barn utan är i stället anknutet till hyresnivån. Dess
syfte är nämligen att ersätta hyreskostnader över en viss gräns.

Enligt utskottets mening finns det vissa skäl som talar för att man
vid beräkningen av inkomstunderlaget gör en skillnad mellan de båda
formerna av bostadstillägg och utskottet avstyrker därför bifall till
motionen 1974: 1753 i denna del.

Återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen bygger återbetalningsreglerna
inom studiemedelssystemet i sin nuvarande utformning
på principen att återbetalning skall ske i fast penningvärde. I gengäld
är studiemedlen räntefria. För att markera skillnaden i förhållande
till konventionella lån kallas återbetalningarna avgifter i stället för
amorteringar. Summan av de uppburna återbetalningspliktiga studiemedlen
omräknade i antal basbelopp utgör den totala återbetalningsskyldigheten
och studiemedelstagaren skall i avgifter erlägga ett lika
stort antal basbelopp som han under studietiden uppburit i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. Den årliga avgiften bestäms enligt
den s. k. basbeloppsmetoden på grundval av en kvot (»avgiftskvoten»),

SfU 1974:19

sorn man får fram genom att dela de återbetalningspliktiga studiemedlen,
omräknade till basbelopp, med antalet återbetalningsår. Den årliga
avgiften i sin tur utgör produkten av avgiftskvoten och det vid årets
ingång gällande basbeloppet. För att studiemedelstagaren ett visst år
skall vara skyldig att återbetala studiemedel krävs, att hans avgiftsunderlag,
som utgör en uppskattning av egen och, i förekommande
fall, hälften av makes beskattningsbara inkomst samt viss del av egen
och makes förmögenhet, skall överstiga en viss nivå, den s. k. avgiftsgränsen.
Även denna uttrycks i basbelopp och utgör f. n. 2,5 basbelopp.
Om avgiftsunderlaget endast obetydligt överskrider avgiftsgränsen
har studiemedelstagaren rätt att efter ansökan erlägga reducerad
avgift.

Slutregleringen av återbetalningsskyldigheten sker genom en jämförelse
mellan basbeloppsmetoden och den s. k. jämförelseräntemetoden,
som utgör en garanti för att de totala avgifterna under återbetalningstiden
inte skall öka med mer än som svarar mot 60 % av statens
normalränta. Normalräntan utgör för budgetåret 1974/75 7 % och
jämförelseräntan för samma tid alltså 4,2 %.

Det nuvarande återbetalningssystemet har, i kombination med de
under senare år allt snabbare höjningarna av basbeloppet, lett till en
inte avsedd förkortning av återbetalningstiden och detta i sin tur har
medfört att systemet utsatts för stark kritik, bl. a. i motioner till riksdagen.

Enligt propositionen skall den som uppburit studiemedel även i fortsättningen
återbetala ett reellt lika stort belopp som han uppburit i
återbetalningspliktiga studiemedel. Samtidigt har man velat skapa en
garanti för att de årliga avgifterna skall ha en jämnare periodisering
mätt i nominellt värde över hela återbetalningstiden. Detta syfte har
man velat tillgodose genom att föreslå att den årliga återbetalningsskyldigheten
skall uppräknas med ett s. k. regleringstal, som skall motsvara
antingen konsumentprisutvecklingen under föregående år eller
också ett av Kungl. Maj:t särskilt fastställt garantital. Detta tal har
satts till 1,0320 enheter, vilket innebär att de återbetalningspliktiga studiemedlen
inte kommer att kunna uppräknas med mer än 3,2 % per år.

Förslaget i propositionen innebär också förändringar i fråga om avgiftsunderlag,
avgiftsgräns och studiemedelsavgiftens maximibelopp. Vid
återbetalningen gäller f. n. att hänsyn tas till hälften av makes beskattningsbara
inkomst och hälften av makes förmögenhet över 6 basbelopp.
För den som inte har någon inkomst utgör avgiftsunderlaget ändå ett
basbelopp och för den som har vårdnaden om barn under 10 år reduceras
avgiftsunderlaget med ett basbelopp. Enligt förslaget tas schablonen
om ett basbelopp bort för den som saknar inkomst. Vidare skall
hänsyn tas till endast 40 % av makes taxerade inkomst upp till 20 000
kr. Denna procentsats ökar därefter med 1 % för varje ytterligare

SfU 1974:19

1 OOO-tal kr. Hänsyn skall dock aldrig tas till mer än 65 % av makens
inkomst. Avgiftsgränsen höjs från nuvarande 2,5 till 3,5 basbelopp och
årlig avgift skall erläggas med högst 20 % — i stället för som nu 25 %
— av skillnaden mellan avgiftsunderlag och avgiftsgräns.

I motionen 1974:210 av herr Wijkman yrkas att indexprincipen avskaffas
och ersätts med ett annuitetslånesystem med en räntesats om
6 %. I flera motioner har man tagit upp frågan om beräkning av avgiftsunderlaget
i återbetalningssystemet. I motionen 1974: 1751 av herr
Helén m. fl. yrkas sålunda att endast den del av makes avgiftsunderlag
som motsvarar makens studiemedelsavgift eller — om maken inte har
att erlägga sådan avgift — 65 % av det belopp som överstiger avgiftsgränsen
skall ingå i den andre makens avgiftsunderlag. Enligt motionen
1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. bör en studerande åtnjuta hel avgiftsbefrielse
för år då hans inkomst trots heltidssysselsättning eller
till följd av arbetslöshet inte uppgått till 3 basbelopp. Därefter bör en
successiv avtrappning ske så att full avgift utgår när inkomsten under
året motsvarar 4,5 basbelopp. Herr Wijkman och fru Sundberg yrkar
i motionen 1974: 1756 att avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel
skall fastställas oberoende av makes förmögenhet. De föreslår
vidare en spärregel av innebörd att för två makar, vilka båda har återbetalningspliktiga
studiemedel, summan av de delar av avgiftsunderlagen
som beräknats med hänsyn till makarnas inkomster inte får
överstiga deras sammanlagda inkomst. I motionen 1974: 1753 av fröken
Rogestam m. fl. yrkas att för den som har vårdnaden om barn avgiftsunderlaget
skall kunna reduceras med ett basbelopp så länge barnet
är under 18 år. Motionen 1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl.
slutligen innehåller yrkande om att barntillägget skall vara icke återbetalningspliktigt.

De årliga studiemedelsavgifterna uppgår i regel till tämligen blygsamma
belopp. Av de studiemedelstagare som under 1973 hade att
erlägga studiemedelsavgifter betalade 85 % avgifter som understeg 1 500
kr. Av de övriga hade endast ett fåtal avgifter som översteg 2 000 kr.

Kritiken mot återbetalningssystemet i dess nuvarande utformning
har främst gällt det förhållandet att de årliga avgifterna ökat kraftigt
och att man härigenom kunnat förutse att den avsedda återbetalningstiden
inte skulle komma att kunna hållas. Den garantiregel, som finns
inbyggd i nuvarande system och som innebär att den studerande aldrig
skall behöva betala tillbaka mer än han hade behövt göra om studiemedlen
utgjort ett konventionellt lån med viss ränta, kan nämligen
tillämpas först i samband med slutregleringen av återbetalningsskyldigheten.
Genom det nya systemet kommer de årliga återbetalningarna
att kunna räknas upp med ett lägre men aldrig med ett högre belopp
än garantitalet. Härigenom kommer den fastställda återbetalningstiden
att kunna hållas, förutsatt givetvis att den studerande inte får uppskov

SfU 1974:19

med avgiftsbetalning eller gör frivilliga betalningar. Vidare åstadkommer
man en jämnare periodisering av återbetalningarna än som är möjlig
med nu gällande bestämmelser. Genom höjningen av avgiftsgränsen
och sänkningen av den årliga avgiftens maximibelopp har man enligt
utskottets mening skapat tillfredsställande garantier för att skuldbördan
kommer att bli så litet betungande för den skuldsatte som möjligt.
Utskottet anser således det föreslagna återbetalningssystemet väl avvägt
från rättvisesynpunkt och kan inte dela den i motionen 1974:210
framförda uppfattningen att studiemedlen bör ersättas av ett annuitetslån
med en 6 %-ig räntesats. En sådan åtgärd skulle nämligen i första
hand gynna högre inkomsttagare. Inte heller är utskottet berett att
medverka till att man vid fastställandet av avgiftsunderlaget skall helt
bortse från makes förmögenhet. Regeln om att avgiftsunderlaget skall
fastställas med beaktande av makes ekonomi har tillkommit främst
med tanke på gifta kvinnor, som lyft studiemedel men som efter sin
utbildning inte förvärvsarbetar. Ett slopande av denna regel skulle
enligt utskottets mening ge från rättvisesynpunkt mindre önskvärda
effekter och samtidigt medföra minskningar i inbetalningarna och
därmed ökade kostnader för statsverket. Utskottet är inte berett att
medverka till en uppräkning av den åldersgräns vid vilken rätten till
basbeloppsavdrag för vård av eget barn bortfaller. På grund härav
och då utskottet inte heller i övrigt anser sig ha anledning att i nuläget
förorda någon ändring i de föreslagna reglerna för beräkning av
avgiftsunderlag avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:210,
1974: 1751, 1974: 1753, 1974: 1754 och 1974: 1756, sistnämnda fyra motioner
i vad de behandlar frågor om beräkning av avgiftsunderlag vid
återbetalning av studiemedel.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1974: 1755 om att barntillägget
skall göras icke återbetainingspliktigt vill utskottet erinra om
att ett yrkande av motsvarande innebörd avvisades av riksdagen förra
året på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) med motivering
att en sådan åtgärd skulle innebära att de studerande i förhållande
till andra grupper i samhället skulle gynnas på ett sätt som inte
kunde anses motiverat. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla
denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionen 1974: 1755
i denna del.

Övriga yrkanden avseende studiemedelssystemet

Åtskilliga motioner, väckta såväl vid riksdagens början som med anledning
av propositionen, innehåller yrkanden om utredning i olika hänseenden
av studiemedelssystemet samt förslag till ändringar i och kompletteringar
av detsamma. Motionärerna i motionen 1974:205 av herr
Hermansson m. fl. anser att frågan om införande av studielön bör
utredas med särskilt beaktande av studiemedlens betydelse för att bryta
den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Herrar Molin och

SfU 1974:19

Nyquist (1974: 682) vill ha en förutsättningslös prövning av det studiesociala
stödet på eftergymnasial nivå i syfte att skapa en jämnare
social rekrytering, tillförsäkra de studerande ekonomisk trygghet och
en rimlig standard under studietiden och ge dem ekonomisk grundtrygghet
även därefter. Herrar Nilsson i Norrköping och Leander
(1974: 683) anser att SVUX bör få i uppdrag att pröva frågan om studicsociala
förbättringar för äldre i kommunala vuxenskolor och folkhögskolor.
Fröken Rogestam m. fl. yrkar i motionen 1974: 1753 att
studiefinansieringssidan och utformningen av de studerandes sjukförsäkring
blir föremål för en övergripande utredning och att man därvid
beaktar bl. a. de vuxenstuderandes behov av studiestöd och kravet
på förenklingar i det nuvarande systemets komplicerade och detaljerade
regler och också undersöker formerna för en sjukförsäkring
som omfattar studerande vilka, utan att ha återbetalningspliktiga
studiemedel, studerar vid läroanstalter som omfattas av studiefinansieringssystemet.
Herr Sörenson m. fl. yrkar i motionen 1974: 1754 att
studiemedelssystemet blir föremål för en total översyn. Samma motionärer
framställer också krav på cn aktivare fortlöpande rådgivning
under studiegången i syfte att förhindra avbruten studiegång, medan
fröken Hörlén m. fl. i motionen 1974: 1302 hemställer om förslag till
1975 års riksdag om studiestöd till vuxenutbildningen. I motionen
1974: 1304 av herr Jonsson i Alingsås m. fl., slutligen, begär motionärerna
förslag om studiestöd till elever vid brevskolor som inte studerar
på heltid.

Det studiesociala systemet tillkom genom beslut av 1964 års riksdag.
Bestämmelserna om de skilda stödformerna som efter år 1973 är sammanförda
i en studiestödslag och en studiestödskungörclse har, alltsedan
de infördes, ändrats och kompletterats så gott som årligen. Förmånerna
har härigenom successivt förbättrats. Samtidigt har man i en
strävan att åstadkomma så stor materiell rättvisa som möjligt inte
kunnat undgå att bestämmelserna blivit delvis komplicerade och svåröverskådliga.

Studiefinansieringen inom vuxenutbildningen utreds f. n. inom SVUX,
som väntas framlägga förslag om studiefinansiering inom sådan utbildning
redan denna sommar. Enligt vad utskottet erfarit kommer
SVUX i sitt arbete också att behandla flera av de frågor som aktualiserats
i motionerna. Likväl anser utskottet med hänsyn till att 1964
års studiesociala reform nu varit i kraft i snart 10 år att det studiesociala
systemet bör göras till föremål för en allsidig och förutsättningslös
utredning. Vilka frågor som bör omfattas av det kommande utredningsuppdraget
anser utskottet det vara för tidigt att ta definitiv ställning
till nu, eftersom förslaget från SVUX givetvis kan komma att i
hög grad påverka utformningen av studiemedelssystemet i stort. Utskottet
vill dock som sin mening uttala att man särskilt bör undersöka
om och i vad mån förenklingar i nuvarande system är möjliga att

SfU 1974:19

åstadkomma. Till de övriga frågor som enligt utskottet kan bli aktuella
att behandla hör frågor gällande studiemedlens maximibelopp och
behovsprövning mot egen och makes inkomst och förmögenhet vid
studiemedelstilldelning. Men man bör också pröva andra i förevarande
motioner aktualiserade frågor. Med det anförda anser utskottet sig
ha besvarat motionerna 1974:205, 1974:682, 1974: 683, 1974: 1304,
1974: 1753 och 1974: 1754, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga.
Vad särskilt angår yrkandet i motionen 1974: 1302 vill utskottet erinra
om att SVUX beräknas lämna ett förslag redan i sommar. Det kan
därför inte uteslutas att proposition i ämnet kommer att föreläggas
riksdagen redan nästa år.

Yrkandet i motionen 1974: 1754 om en mer aktiv och under studiegången
fortlöpande rådgivning i syfte att förhindra avbruten studiegång
har nära samband med frågan om studie- och yrkesorientering.
Till sådan verksamhet i grundskola och gymnasieskola har riksdagen
för budgetåret 1974/75 anvisat ett förslagsanslag av 43 308 000 kr.
Utskottet anser sig därför böra avstyrka detta yrkande i motionen.

Studiehjälp

I propositionen föreslås att det behovsprövade tillägget räknas upp
från högst 90 kr. till högst 110 kr. i månaden. Vidare föreslås att resetillägget
som f. n. utgår med 65, 85, 110 och 130 kr. för elever som bor
6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten höjs till 75, 95, 125 resp. 145 kr.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1294 av herr
Eriksson i Ulfsbyn m. fl. yrkas i fråga om resetillägget att en ny avståndsklass
om 45 km införs. Denna bör enligt yrkande i den med anledning
av propositionen väckta motionen 1974: 1699 berättiga till ett
resetillägg om 165 kr. Motionärerna anser att man med hänsyn till
de allmänna kommunikationernas utveckling bör kunna utsträcka den
längsta färdväg mellan bostad och studieort som bör gälla för rätt till
resetillägg med 10 km utan att restiden fördenskull avsevärt förlängs.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att man inför
en ny avståndsklass om 45 km för rätt till resetillägg. Resetillägget i
den nya klassen bör i enlighet med yrkandet i motionen 1974: 1699
bestämmas till 165 kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
erforderliga författningsändringar.

Enligt gällande bestämmelser utgår inte resetillägg till studerande
som åtnjuter inackorderingstillägg. Herr Petersson i Gäddvik och fru
Sundberg yrkar i motionen 1974: 1752 att riksdagen skall fatta principbeslut
av innebörd att inackorderade elever i gymnasieskola skall ha
rätt till fria hemresor. De hemställer också att bestämmelser i ämnet
skall träda i kraft så snart som möjligt.

Riksdagen uttalade sig såväl 1969 som 1970 för en lösning av frågan
om någon form av resebidrag till inackorderade elever. När den i motio -

SfU 1974:19

nen 1974: 1752 aktualiserade frågan återkom vid förra årets riksdag
hänvisade socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) till att CSN på uppdrag
av Kungl. Maj:t utrett i vilka former ett ekonomiskt stöd till
hemresor lämpligen borde utgå. Utskottet framhöll att riksdagen, så
snart resurserna medgav det, borde föreläggas förslag som gav inackorderade
elever möjligheter att i större utsträckning än som skedde besöka
sina hem under terminerna. Utskottet hemställde att riksdagen
skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll
emellertid en vid utskottets betänkande fogad reservation av centeroch
folkpartiledamöterna i utskottet, enligt vilken riksdagen snarast
borde föreläggas förslag till fri hemresa en gång i veckan för inackorderade
elever i de fall de gick i den egna g-regionens skola.

Numera har CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75
lagt fram förslag om hemreseersättning för yngre studerande i gymnasieskolan
m. fl. skolformer att gälla fr. o. m. budgetåret 1975/76.
Nämndens förslag innebär att ett system med frikort för hemresor
införs. Departementschefen har i årets statsverksproposition förklarat
att han anser att hemreseersättning bör utgå till inackorderade elever.
Enligt hans mening bör dock ett kompletterande utredningsarbete göras
av CSN för att belysa olika alternativa utformningar inom den av riksdagen
angivna kostnadsramen.

Utskottet finner det beklagligt att riksdagens beslut från 1973 inte
kunnat effektueras snabbare men anser sig med hänsyn till vad som
anförts i årets statsverksproposition böra godta att hemreseersättning
skall utgå först fr. o. m. budgetåret 1975/76. Utskottet avstyrker alltså
bifall till motionen 1974: 1752.

Inom studiehjälpssystemet kan inkomstprövat tillägg utgå med f. n.
högst 75 kr. i månaden. Tillägget beräknas med utgångspunkt i ett
ekonomiskt underlag för den studerande. I detta underlag skall bl. a.
ingå för ogift elev 20 % av den del av den studerandes och hans föräldrars
sammanlagda förmögenhet som överstiger 50 000 kr. och för gift
elev 20 % av egen och makes förmögenhet över samma belopp.

I motionen 1974: 1309 av fru Söder m. fl. begär motionärerna
förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att endast 10 % av
förmögenhet över 50 000 kr. skall ingå i det ekonomiska underlaget vid
beräkning av det inkomstprövade tillägget.

1972 års skatteutredning har i ett i mars 1974 publicerat betänkande
Förslag till skatteomläggning (SOU 1974:20) föreslagit att bostadstillägg
till barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn avtrappas efter
en enhetlig reduktionsfaktor på 15 % och att inkomstprövningsgränsen
höjs med 3 000 kr. till 26 000 kr. om året för barnfamiljer och 21 000
kr. om året för låginkomsttagare utan barn. Departementschefen har
i propositionen — med hänvisning till att inkomstgränserna för det
inkomstprövade tillägget f. n. är kopplade till de gränser som gäller

SfU 1974:19

för bostadstillägg — framhållit att han får återkomma till frågan om
en eventuell förändring av inkomstgränserna för det inkomstprövade
tillägget i annat sammanhang. Mot bakgrund härav anser utskottet
att ett ställningstagande till yrkandet i motionen tills vidare bör anstå.
Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1309.

Det inkomstprövade tillägget utgår för studerande som inte har
syskon under 17 år med maximibeloppet 75 kr. i månaden t. o. m. en
taxerad inkomst för föräldrarna om 23 000 kr. Överstiger den taxerade
inkomsten detta belopp reduceras tilläggets storlek.

När nämnda inkomstgräns genom beslut av 1973 års riksdag (prop.
1973: 63) ändrades från 21 000 kr. till 23 000 kr. föreskrevs att man
vid beviljande av tillägg för höstterminen 1973 skulle utgå från inkomsten
1971 enligt 1972 års taxering.

I motionen 1974: 1686 av herrar Lindström och Nilsson i Kristianstad
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en motsvarande
bestämmelse i fråga om läsåret 1974/75.

Yrkandet i motionen har samband med det förhållandet att det
inkomstprövade tillägget är beloppsmässigt knutet till bostadstillägget,
som beviljas för kalenderår, medan det inkomstprövade tillägget beviljas
för läsår. Motionärerna menar att en studerande som tidigare
haft inkomstprövat tillägg kan komma att mista detta eller få minskat
tillägg till följd av den allmänna inkomstutvecklingen.

Utskottet anser sig böra biträda yrkandet i motionen och förordar
alltså att man vid beviljande av inkomstprövat tillägg för hösten 1974
utgår från 1973 års taxering. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda erforderliga författningsföreskrifter.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen
1974: 209 av herrar Westberg i Ljusdal och Rask, vilka anser att man
vid beviljande av studielån till yngre elever inte i samma utsträckning
som nu bör ta hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Motioner med samma innehåll har vid upprepade tillfällen avvisats
av riksdagen. Därvid har åberopats bl. a. (jfr SfU 1973: 17) att det i
fråga om yngre elever är berättigat med en viss återhållsamhet vid
långivningen och att sådana elever har större möjligheter än äldre elever
att få sina utgifter täckta genom de olika tillägg som kan utgå vid
sidan av studiebidraget. Utskottet anser att riksdagen saknar anledning
frånträda denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionen
1974: 209.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla följande. I enlighet med ett
av riksdagen föregående år fattat principbeslut föreslås i propositionen

SfU 1974:19

att en särskild sjukförsäkring införs fr. o. m. den 1 januari 1975. Enligt
en särskild spärregel skall den som beviljas studiemedel första gången
ha bedrivit studier under en månad innan han omfattas av den föreslagna
försäkringen.

Enligt förslaget till författningstext skall för den första terminen
under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje återbetalningspliktiga
studiemedel endast utgå för sjukperiod som infaller efter det
den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en
månad. Enligt ordalydelsen kommer således ny karenstid att gälla
vid byte av utbildningslinje oavsett om den studerande erhållit studiemedel
under en längre tid. Förslaget innebär också att vid övergång
från exempelvis filosofisk fakultet till lärarhögskola eller, för vuxenstuderande,
från gymnasium till universitetsstudier ny karenstid alltid
kommer att gälla. Såvitt utskottet kan bedöma har detta inte varit
syftet med propositionen. Utskottet föreslår därför en ändring av 3 kap.
14 § och 4 kap. 29 § i lagförslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande studiemedlens ersättande med ett annuitetslån avslår
motionen 1974: 210 i motsvarande del;

2. beträffande studiemedlens storlek avslår motionerna 1974:
1754 och 1974: 1755, båda i motsvarande del;

3. beträffande rätten till studiemedel under icke kurstid avslår
motionen 1974: 1753 i motsvarande del;

4. beträffande beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen
avslår motionerna 1974:210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974:
1756, samtliga i motsvarande del;

5. beträffande värdesäkring av studiebidragsdelen med anledning
av motionen 1974: 1753 i motsvarande del och med avslag på
motionerna 1974:210, 1974:1751, 1974:1755 och 1974:1756,
samtliga i motsvarande del, ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört;

6. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet avslår
motionen 1974: 1753 i motsvarande del;

7. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid heltidsstudier
avslår motionerna 1974: 1751 och 1974: 1753, båda i motsvarande
del;

8. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid deltidsstudier
avslår motionen 1974: 1754 i motsvarande del;

9. beträffande behovsprövning mot makes inkomst avslår motionen
1974: 1756 i motsvarande del;

SfU 1974:19

10. beträffande behovsprövning mot makes förmögenhet avslår
motionen 1974: 1756 i motsvarande del;

11. beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen
avslår motionerna 1974: 1753 och 1974: 1756, båda i motsvarande
del;

12. beträffande rätten till barntillägg avslår motionerna 1974: 1753
och 1974: 1754, båda i motsvarande del;

13. beträffande rätten till studiebidrag avslår motionen 1974: 1755
i motsvarande del;

14. beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel
avslår motionerna 1974: 1751, 1974: 1753, 1974: 1754 och 1974:
1756, samtliga i motsvarande del;

15. beträffande återbetalningsplikt för barntillägg avslår motionen
1974: 1755 i motsvarande del;

16. beträffande översyn av det studiesociala systemet med anledning
av följande motioner, nämligen

a. 1974:205,

b. 1974:682,

c. 1974:683,

d. 1974: 1304,

e. 1974: 1753, i vad denna innehåller yrkande om en övergripande
utredning av studiefinansieringssidan och sjukförsäkringens
utformning, och

f. 1974: 1754, i vad denna innehåller yrkande om en total översyn
av studiemedelssystemet,

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

17. beträffande studiestöd till vuxenstuderande att riksdagen avslår
motionen 1974: 1302;

18. beträffande beräkning av resetillägget inom studiehjälpen med
anledning av motionen 1974:1294 och med bifall till motionen
1974:1699 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

19. beträffande resetillägg till inackorderade elever avslår motionen
1974: 1752;

20. beträffande det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tilllägg
avslår motionen 1974: 1309;

21. beträffande taxeringsunderlag för inkomstprövat tillägg med
bifall till motionen 1974: 1686 ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört;

22. beträffande förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen avslår motionen 1974:
209;

23. beträffande studierådgivning avslår motionen 1974: 1754 i motsvarande
del;

24. med anledning av propositionen 1974: 14 antar det i proposi -

SfU 1974:19

tionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349) med den ändringen att 3 kap. 14 § och 4 kap.
29 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Kungl. Maj:ts förslag

Utskottets förslag

3 kap.

14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel sina studier.

För sjukperiod sådan sjukperiod.

För den första termin under vilken
en studerande tillhör en utbildningslinje
utgår återbetalningspliktiga
studiemedel endast för
sjukperiod som infaller efter det
den studerande bedrivit studier på
utbildningslinjen under minst en
månad.

För den första termin under vilken
en studerande bedriver studier
som berättigar till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt detta
kapitel utgår studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter
det den studerande bedrivit studierna
under minst en månad.

Studiemedel enligt ■

4 kap.

29 §

- sina studier.

För den första termin under vilken
en studerande bedriver studier
som berättigar till studiemedel enligt
detta kapitel utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller
efter det den studerande bedrivit
studierna under minst en månad.

Med stöd skäl föreligger.

Stockholm den 9 maj 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c),
fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c),
herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Nilsson
i Norrköping (s), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i Borlänge
(vpk).

Reservationer

beträffande studiemedlens storlek

6 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

1. av herrar Hyllander (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med
»Studiemedel kan» och slutar med »berörda delar.» bort ha följande
lydelse:

Maximibeloppet för studiemedel har utgjort samma andel av basbeloppet
alltsedan den studiesociala reformen år 1964. Det torde inte
kunna bestridas att de studerande, trots indexregleringen, fått vidkännas
en betydande standardförsämring framför allt under senare år. Priserna
på de tunga posterna i de studerandes konsumtion, mat och bostad,
torde ha ökat inte oväsenligt snabbare än studiemedlen. Enligt
utskottets mening är det otillfredsställande att de studerande skall vara
hänvisade uteslutande till sådana förbättringar av sina ekonomiska
förhållanden som följer av förändringar i den allmänna prisnivån. I
propositionen föreslås visserligen en mindre uppräkning av studiebidragsdelen
inom studiemedlen. Studiebidraget har emellertid varit
i princip oförändrat sedan 1964 och kommer efter den enligt utskottets
mening blygsamma höjning av bidraget från 1 755 till 1 998 kr.
per läsår om 9 månader som föreslås i propositionen att motsvara
knappt 17 % av studiemedlen. Utskottet anser sig därför böra biträda
yrkandet i motionen 1974: 1755 om en höjning av studiemedlen till
75 % av basbeloppet per termin. Ett tillgodoseende av yrkandet i motionen
1974: 1754 om en uppräkning av studiemedlen till 100 % av basbeloppet
kan enligt vad utskottet inhämtat beräknas medföra ett inkomstbortfall
för staten om ca 300 milj. kr. I ett läge då riksdagen uttalat
sig för en prioritering av vuxenutbildningen anser utskottet sig
böra avstyrka bifall till detta yrkande.

Utskottet förutsätter att förslag av den innebörd som avses i motionen
1974: 1755 föreläggs höstriksdagen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 och med avslag
på motionen 1974: 1754, båda i motsvarande del, i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag
om sådan ändring av studiestödslagen att studiemedel
kan utgå med 75 % av basbeloppet per termin;

beträffande beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen m. m.

2. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Hagberg
i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med
»Studiemedelssystemet bygger» och slutar på s. 60 med »till känna.»
bort ha följande lydelse:

Studiebidraget har alltsedan 1964, då den studiesociala reformen an -

SfU 1974:19

togs, varit i princip oförändrat, 1 755 kr. När studiebidraget infördes
motsvarade det 25 % av då utgående studiemedel. Genom de snabba
basbeloppsförändringarna framför allt under senare år har studiebidragsdelen
av studiemedlen blivit allt mindre med en därav följande ökad
skuldsättning för de studerande. I samband med den studiesociala reformen
år 1964 framhöll vederbörande departementschef att bl. a. intresset
av en socialt rättvis rekrytering talade för att det fanns ett inslag
av bidrag eller stipendium i studiemedelssystemet. Mot bakgrund
av detta uttalande förefaller det utskottet anmärkningsvärt att man
under hela den tid studiemedelsreformen varit i kraft inte försökt att
ens tillnärmelsevis bibehålla den ursprungliga relationen mellan bidrag
och lån i systemet. Den i propositionen föreslagna uppräkningen av studiebidragsdelen
till 1 998 kr. per läsår om nio månader innebär att studiebidraget,
med nu gällande basbelopp om 8 500 kr., kommer att motsvara
knappt 17 % av studiemedelsbeloppet. En sådan uppräkning måste
enligt utskottets mening anses alltför blygsam om man vill hålla de
studerandes skuldsättning på en rimlig nivå. Utskottet vill särskilt erinra
om att vid remissbehandlingen av studiemedelsutredningens förslag
åtskilliga remissinstanser gett uttryck åt den uppfattningen att studiebidragsdelen
borde uppräknas och värdesäkras. Med det anförda
anser utskottet sig böra biträda yrkandena om en uppräkning av studiebidragsdelen
till 25 % av studiemedlen och om en värdesäkring av
bidraget på denna nivå. I enlighet med yrkandet i motionen 1974: 1751
bör i samband med en sådan uppräkning tidigare studiemedelstagare,
som inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet,
erhålla kompensation genom en avskrivning på studieskulden.
Denna avskrivning bör vara av sådan omfattning att den i förening
med uppburet bidrag motsvarar 25 % av uppburna studiemedel. Utskottet
förutsätter att författningsändringar av nu angiven innebörd
kommer att föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet bort hemställa

a. under 4

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 210, 1974:
1751, 1974: 1755 och 1974: 1756, samtliga i motsvarande del,
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till årets riksdag om
en uppräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen i enlighet
med vad utskottet anfört,

b. under 5

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 210, 1974:
1751, 1974: 1755 och 1974: 1756 samt med avslag på motionen
1974:1753, samtliga i motsvarande del, i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag till årets riksdag om sådan ändring
av studiestödslagen, att studiebidragsdelen värdesäkras på en
nivå motsvarande 25 % av studiemedlen;

SfU 1974:19

beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

3. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med
»Enligt utskottets» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening saknas anledning att vid bestämmande av
det inkomstunderlag som skall gälla vid studiemedelstilldelning göra en
skillnad mellan det statskommunala och det statliga bostadstillägget.
Det förhållandet att det statliga bostadstillägget räknas som inkomst
vid behovsprövningen medför att åtskilliga barnfamiljer f. n. erhåller
reducerade studiemedel. Detta kan enligt utskottets mening inte anses
tillfredsställande. Någon principiell skillnad mellan de båda formerna
av tillägg föreligger inte och man bör därför bortse från båda när man
bedömer om rätt till studiemedel skall anses föreligga eller ej. Utskottet
förutsätter att riksdagen senare i år föreläggs förslag till författningsändring
av innebörd att statligt bostadstillägg inte betraktas som
inkomst vid studiemedelstilldelningen.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1753 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande
års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att
statligt bostadstillägg inte skall ingå i det inkomstunderlag som
ligger till grund för prövning av rätten till studiemedel;

beträffande behov sprövning mot egen inkomst samt makes inkomst
och förmögenhet vid heltidstudier

4. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp) och Fridolfsson (m) vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med
»Fribeloppsgränsen ligger» och slutar med »av studiemedel.» bort ha
följande lydelse:

Reglerna om behovsprövning mot egen samt makes inkomst och förmögenhet
har inte genomgått några mer betydelsefulla ändringar sedan
1964 då nu gällande studiemedelssystem infördes. Under en följd
av år har i den studiesociala debatten gjorts gällande att behovsprövningsreglerna
i sin nuvarande utformning är alltför rigorösa och att
de bör mildras. Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande Teknisk
översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att fribeloppsgränsen
vid behovsprövning mot egen inkomst skulle höjas till 55 %
av basbeloppet per kalenderhalvår och att reduceringsfaktorn skulle utgöra
hälften av den inkomstdel som översteg fribeloppet. Vid remissbehandlingen
av detta förslag framförde åtskilliga remissinstanser, där -

SfU 1974:19

ibland CSN och skolöverstyrelsen, önskemål om en höjning av fribeloppsgränsen
till 60 % av basbeloppet per termin. Flera av dem gav
också uttryck åt den uppfattningen att man borde lindra hänsynstagandet
till såväl egen som makes förmögenhet och att en målsättning på
sikt borde vara att helt slopa sådant hänsynstagande. Mot bakgrund
härav finner utskottet det anmärkningsvärt att departementschefen inte
ansett sig böra förorda vare sig någon höjning av fribeloppsgränsen
vid inkomstprövningen eller någon lindring i hänsynstagandet till makes
förmögenhet. Med det anförda anser utskottet sig böra biträda den
i motionerna 1974: 1751 och 1974: 1753 framförda uppfattningen att
fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst höjs till 55 %
av basbeloppet per termin. Utskottet tillstyrker också bifall till yrkandet
i motionen 1974: 1756 att rätten att erhålla studiemedel skall gälla
oberoende av om den studerandes make äger förmögenhet eller ej.
Likaså bör enligt utskottets mening gift studerande ha rätt att utan
reducering mot makes inkomst erhålla 10 % av studiemedelsbeloppet.
Utskottet förutsätter att riksdagen så snart som möjligt kommer att
föreläggas förslag till författningsändringar av nu angiven innebörd.

dels att utskottet bort hemställa

a. under 7

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1751 och
1974: 1753, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär förslag till innevarande års riksdag om en höjning av
fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst vid
heltidsstudier till 55 % av basbeloppet per termin;

b. under 9

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1756 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande
års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att gift
studerande skall, utan reducering mot makes inkomst, äga
rätt uppbära 10 % av studiemedelsbeloppet i återbetalningspliktiga
studiemedel;

c. under 10

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1756 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande
års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att behovsprövning
vid studiemedelstilldelning kan ske utan hänsynstagande
till makes förmögenhet;

beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

5. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i
Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m) och fröken
Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 61 med

SfU 1974:19

»Skattepliktig förmögenhet» och slutar på s. 62 med »berörda del.»
bort ha följande lydelse:

Vid behovsprövning mot egen och makes förmögenhet skall man i
samband med studiemedelstilldelning liksom vid beräkning av avgiftsunderlag
vid återbetalning av studiemedel enligt förslaget i propositionen
utgå från den »skattepliktiga förmögenheten». Trots detta görs i
propositionen en skillnad mellan studiemedelstilldelning och återbetalning
av studiemedel. I förra fallet får nämligen återbetalningspliktiga
studiemedel inte avräknas som skuld. Med skattepliktig förmögenhet
förstås enligt 2 § förmögenhetsskatteförordningen kapitalvärdet av den
skattskyldiges tillgångar i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet
av hans skulder. Såvitt utskottet kan bedöma saknas anledning att
behandla återbetalningspliktiga studiemedel på annat sätt vid studiemedelstilldelning
än vid beräkning av det avgiftsunderlag som skall gälla
för återbetalningen av sådana medel. I propositionen har inte heller
lämnats någon förklaring till varför de återbetalningspliktiga studiemedlen
skall vara avdragsgilla i det ena men inte i det andra fallet.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 1753
och 1974: 1756 i nu berörda del. Förslag till erforderlig författningsändring
bör föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1756 och med anledning
av motionen 1974: 1753, båda i motsvarande del, i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års
riksdag om sådan ändring av förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelning
att återbetalningspliktiga studiemedel får
avräknas som skuld;

beträffande rätten till barntillägg

6. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med
»Frågan om» och slutar med »berörda delar.» bort ha följande lydelse:

Enligt gällande bestämmelser kan endast ett barntillägg utgå för ett
och samma barn till föräldrar som båda är berättigade till studiemedel.
Denna begränsning måste anses riktig i de fall då föräldrarna sammanbor.
Enligt utskottets mening kan begränsningsregeln emellertid leda
till resultat som från rättvisesynpunkt är mindre tillfredsställande i de
fall då föräldrarna inte sammanbor. Nuvarande regler medför nämligen
att en studerande kvinna med barn vars fader är förvärvsarbetande kan
erhålla såväl barntillägg som underhållsbidrag. Är barnets fader däremot
studerande får hon bara ett barntillägg. Utskottet anser sig därför
böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1753 om att dubbelt barn -

SfU 1974:19

tillägg för ett och samma barn skall kunna utgå till föräldrarna i de
fall de inte sammanbor. Förslag till erforderlig författningsändring bör
föreläggas innevarande års riksdag.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1753 och med
avslag på motionen 1974:1754, båda i motsvarande del, i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag
om sådan ändring av studiestödslagen att två föräldrar,
som inte sammanbor, båda kan erhålla barntillägg för ett och
samma barn;

beträffande rätten till studiebidrag

7. av herrar Hyllander (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med
»Den i» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det från rättvisesynpunkt otillfredsställande
att deltidsstuderande vid eftergymnasiala utbildningsvägar har
rätt till såväl studiebidrag som återbetalningspliktiga studiemedel, medan
deltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning inte kan erhålla
bidragsdelen. Utskottet anser att studiebidrag skall kunna utgå till
samtliga studerande inom studiemedelssystemet oavsett studieform.
Förslag till författningsändring av nu angiven innebörd kan föreläggas
riksdagen utan att resultatet av SVUX arbete avvaktas.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande
års höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen
att studiebidrag kan utgå till samtliga studerande oavsett studieform; beträffande

avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel

8. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med
»De årliga» och slutar på s. 66 med »av studiemedel.» bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser sig kunna i princip biträda det i propositionen föreslagna
återbetalningssystemet, som i praktiken innebär ett avskaffande
av det nuvarande indexsystemet. Garantitalet 1,0320 motsvarar en
räntefot på 8 % vid en 60-procentig marginalskatt och bör enligt utskottets
mening kunna accepteras. I ett hänseende kan emellertid de
nya bestämmelserna komma att slå orimligt hårt. Utskottet tänker härvidlag
på de regler som föreslås gälla i fråga om beroendet av makes

SfU 1974:19

inkomst för fastställande av avgiftsunderlag. Man skall nämligen ta
hänsyn till 40 % av makens inkomst upp till 20 000 kr. och därefter
till ytterligare 1 % för varje tusental som inkomsten överstiger nämnda
belopp, dock högst 65 %. Såvitt utskottet kan bedöma måste
denna »progression» i vissa fall komma att medföra resultat som från
rättvisesynpunkt är klart otillfredsställande. Regeln innebär nämligen
att avgiftsunderlaget för två makar, vilka båda har såväl inkomster
som återbetalningspliktiga studiemedel, kan komma att ligga väsentligt
högre än deras sammanlagda inkomst. Mot bakgrund härav anser utskottet
sig böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1756 om en särskild
spärregel. Denna bör utformas i enlighet med yrkandet i motionen.
Utskottet anser sig alltså inte böra medverka till sådana ändringar i
fråga om beräkning av avgiftsunderlag som föreslås i motionerna 1974:
1751 och 1974: 1754. Utskottet har i det föregående tillstyrkt bifall
till ett i motionen 1974: 1756 framfört yrkande av innebörd att man
vid behovsprövning i samband med studiemedelstilldelning skall bortse
från makes förmögenhet. Enligt utskottets mening bör i förevarande
hänseende samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning av
studiemedel. Avgiftsunderlaget bör alltså fastställas oberoende av makes
förmögenhet. Utskottet förutsätter att författningsförslag av nu
angiven innebörd föreläggs innevarande års riksdag.

Utskottet är inte berett att medverka till en uppräkning av den åldersgräns
vid vilken rätten till basbeloppsavdrag för vård av eget barn
bortfaller. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974:1753 i
denna del.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1756 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1974:1751, 1974:1753 och
1974:1754, samtliga i motsvarande del, i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag om sådan
ändring av studiestödslagen att

a. för två makar med återbetalningspliktiga studiemedel summan
av de delar av avgiftsunderlagen som beräknats med utgångspunkt
i makarnas inkomster inte får överstiga deras sammanlagda
inkomster,

b. avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs
oberoende av makes förmögenhet;

9. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med
»De årliga» och slutar på s. 66 med »av studiemedel.» bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser sig kunna i princip biträda det i propositionen före -

SfU 1974:19

slagna återbetalningssystemet. Genom att de återbetalningspliktiga studiemedlen
kan höjas med högst 3,2 % per år torde garantier ha skapats
för en jämn periodisering av återbetalningarna över hela återbetalningstiden.
Såvitt utskottet kan bedöma kommer emellertid den föreslagna
konstruktionen av makeprövningen vid återbetalning av studiemedel
att leda till resultat som från rättvisesynpunkt är klart otillfredsställande.
I synnerhet familjer där båda makarna har låga inkomster
och båda har studiemedelsskulder kommer att drabbas hårt av det nya
återbetalningssystemet. Båda makarnas inkomst skall nämligen ingå i
den andra makens avgiftsunderlag. En inkomstökning medför alltså
en ökning inte bara av eget utan också av andra makens avgiftsunderlag.
Makeprövningen kommer därför att leda till avsevärda marginaleffekter
även vid relativt låga inkomster. Enligt utskottets mening bör
återbetalningsreglerna vara så utformade att de ger alla samma trygghet,
oavsett civilstånd och ekonomiska förhållanden. Utskottet tillstyrker
alltså bifall till att återbetalningsreglerna kompletteras med en
spärregel av den innebörd som föreslås i motionen 1974: 1751. Utskottet
förutsätter att ett författningsförslag av nu angiven innebörd föreläggs
innevarande års riksdag. Utskottet har i det föregående tillstyrkt
bifall till ett i motionen 1974: 1756 framfört yrkande av innebörd att
man vid behovsprövning i samband med studiemedelstilldelning skall
bortse från makes förmögenhet. Enligt utskottets mening bör i förevarande
hänseende samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning
av studiemedel. Avgiftsunderlaget bör alltså fastställas oberoende
av makes förmögenhet. Utskottet förutsätter att författningsförslag
av nu angiven innebörd föreläggs innevarande års riksdag
Utskottet är inte berett att medverka till en uppräkning av den åldersgräns
vid vilken rätten till basbeloppsavdrag för vård av eget barn
bortfaller. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1753 i
denna del.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1751 och
1974:1756, båda i motsvarande del, samt med avslag på motionerna
1974:1753 och 1974:1754, båda i motsvarande del, i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års
höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen, att a. vid
återbetalning av studiemedel endast 65 % av den del av makes
avgiftsunderlag som överstiger hans/hennes studiemedelsavgift
eller, om vederbörande saknar studiemedelsavgift, av det
belopp som överstiger avgiftsgränsen skall inräknas i andra
makens avgiftsunderlag, b. avgiftsunderlaget för återbetalning
av studiemedel fastställs oberoende av makes förmögenhet;

beträffande återbetalningsplikt för barntillägg

SfU 1974:19

10. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med
»Vad slutligen» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse:

Barntillägget utgör endast 25 % av basbeloppet eller vid nuvarande
basbelopp 2 125 kr. Enligt utskottets mening kan det inte anses rimligt
att studerande med barn skall åsamkas en högre studieskuld än andra.
Utskottet delar alltså den i motionen 1974: 1755 framförda uppfattningen
att barntillägget bör vara icke återbetalningspliktigt. Riksdagen
bör föreläggas förslag till erforderlig författningsändring redan i
höst.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande
års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att
barntillägget blir icke återbetalningspliktigt;

beträffande studielön

11. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 67 med
»Det studiesociala» och slutar på s. 68 med »nästa år.» bort ha följande
lydelse:

Studiemedelssystemet tillgodoser i sin nuvarande utformning inte rimliga
rättvisekrav. De senast kända undersökningarna utvisar att endast
en av tio ungdomar från socialgrupp 3 går till högskoleutbildning mot
åtta av tio från socialgrupp 1. Trots att utbildningssektorn på senare
år expanderat starkt förefaller utbildning utöver grundskola och gymnasium
inte vara tillgänglig för ekonomiskt och i studiehänseende eftersatta
grupper. Det väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala reform,
nämligen att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,
har alltså ännu inte kunnat tillgodoses. Ett verksamt medel
att nå det angivna syftet skulle enligt utskottets mening kunna vara att
införa studielön. Frågan om och i vad mån en sådan studiefinansieringsform
skulle kunna positivt påverka ekonomiskt eftersatta gruppers vilja
att studera eller vilken effekt en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen
i ett system med återkommande utbildning som inslag har
ännu aldrig utretts. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i
motionen 1974: 205. Härigenom anser utskottet sig ha tillgodosett även
övriga i detta avsnitt behandlade motioner. Vad särskilt angår motionen
1974: 1302 vill utskottet erinra om att SVUX beräknas slutföra sitt
arbete redan i sommar. Det kan med hänsyn härtill inte uteslutas att
proposition med förslag till studiestöd till vuxna kan föreläggas redan
nästa års riksdag.

SfU 1974:19

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 205 samt med anledning
av motionerna 1974: 682, 1974: 683, 1974: 1304, 1974:
1753 och 1974: 1754, sistnämnda två motioner i vad de innehåller
yrkanden om översyn av studiemedelssystemet m. m.,
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning rörande införande
av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens betydelse
för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning;

beträffande studiestöd till vuxenstuderande

12. av herr Hyltander (fp) sorn anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 68 rad 8
uppifrån med »Vad särskilt» och slutar med »nästa år.» bort ha följande
lydelse:

Vad särskilt angår yrkandet i motionen 1974: 1302 vill utskottet understryka
angelägenheten av att riksdagen så snart som möjligt föreläggs
förslag om studiestöd för vuxenstuderande. Med hänsyn till att
SVUX kommer att redovisa resultatet av sitt arbete redan denna sommar
bör enligt utskottets mening proposition i ämnet framläggas för
1975 års riksdag.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1302 i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag till 1975 års riksdag om studiestöd
till vuxenstuderande;

beträffande det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg

13. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 69 med
»1972 års» och slutar på s. 70 med »motionen 1974: 1309.» bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund inte minst av den
fortlöpande penningvärdeförsämringen skäl som talar för en uppräkning
av den förmögenhetsgräns som bör lämnas obeaktad vid bedömningen
av rätten till inkomstprövat tillägg. I vart fall bör enligt utskottets
mening denna rätt bli mindre beroende än nu av förekomsten av
förmögenhet. Förmögenheten kan nämligen ofta bestå av svårrealiserbara
tillgångar som lämnar ringa eller ingen avkastning. Utskottet anser
sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1309 att man i
det ekonomiska underlag som ligger till grund för bedömningen av rätten
till inkomstprövat tillägg skall räkna in endast 10 % — i stället för

SfU 1974:19

som nu 20 % — av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över
50 000 kr.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1309 i skrivelse till
Kungl. Majit begär förslag till sådan ändring av studiestödslagen
att vid bedömning av rätten till inkomstprövat tillägg endast
10 % av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över
50 000 kr. skall räknas som taxerad inkomst;

beträffande förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen

14. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med
»Motioner med» och slutar med »motionen 1974:209.» bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening talar flera skäl för att man vid prövningen
av yngre elevers rätt till återbetalningspliktiga studiemedel inte tar
hänsyn till föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden i den
omfattning som nu sker. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 209 uttalar att
rätten att erhålla återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen
inte i samma omfattning som f. n. skall vara beroende
av föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden;

Särskilt yttrande

beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid heltidsstudier

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anför:

Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande Teknisk översyn
av studiemedelssystemet att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot
egen inkomst skulle höjas från nuvarande 40 % till 55 % av basbeloppet
per termin. Utredningen föreslog också en minskning av reduceringsfaktom
från % till Yl av den inkomstdel som överstiger fribeloppsgränsen.
Utredningens förslag bemöttes mycket positivt vid remissbehandlingen
och flera remissinstanser, däribland CSN och skolöverstyrelsen,
förordade en ytterligare uppräkning av denna gräns. Även
vi anser en höjning av fribeloppsgränsen och en sänkning av reduceringsfaktorn
angelägna. Den nu gällande fribeloppsgränsen har alltse -

SfU 1974:19

dan den studiesociala reformen 1964 utgjort samma andel av basbeloppet
och har alltså ändrats uteslutande i takt med ändringar i prisnivån.
Departementschefen framhåller i propositionen att ett ställningstagande
till bl. a. frågorna om fribelopp bör anstå till dess att SVUX
lagt fram sitt förslag. Med hänsyn till att SVUX väntas framlägga sitt
förslag redan i sommar kan vi ansluta oss till departementschefens uppfattning,
men vi vill samtidigt understryka angelägenheten av att riksdagen
så snart som möjligt föreläggs förslag om uppräkning av den
fribeloppsgräns och sänkning av den reduceringsfaktor som f. n. gäller
vid behovsprövning mot egen inkomst i samband med studiemedelstilldelning.
Den omständigheten att utskottet föreslår en allsidig och förutsättningslös
översyn av det studiesociala systemet och att därvid också
frågor om fribeloppsgräns m. m. skall tas upp får inte innebära att
justeringar i de av oss angivna hänseendena skjuts på framtiden.

SfU 1974:19

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Författningsförslaget 3

Motioner 53

väckta med anledning av propositionen 53

väckta vid riksdagens början 55

Utskottet 56

Inledning 56

Rätten till studiemedel 58

Återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet 63

Övriga yrkanden avseende studiemedelssystemet 66

Studiehjälp 68

Utskottets hemställan 71

Reservationer 73

Studiemedlens storlek 73

Beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen m. m. 74

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet 76

Behovsprövning mot egen inkomst samt makes inkomst och förmögenhet
76

Förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen 77

Rätten till barntillägg 78

Rätten till studiebidrag 79

Avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel 79

Återbetalningsplikt för barntillägg 81

Studielön 82

Studiestöd till vuxenstuderande 83

Det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg 83

Förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga studiemedel
inom studiehjälpen 84

Särskilt yttrande

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974