Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 18 år 1974

SfU 1974:18

Nr 18

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om
ersättning under praktiktjänstgöring.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1974:108 av herr Wikner m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om åtgärder i syfte att uppnå
enhetliga regler för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring i de fall
praktiken är en förutsättning för viss utbildning,

motionen 1974:685 av herr Nyhage m. fl. (m, fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag om att utbildningsarvode
skall utgå till ämneslärarkandidater under praktiktjänstgöringen.

Gällande bestämmelser m. m.

Till studerande under 20 år vid gymnasieskolor, folkhögskolor m. fl.
läroanstalter utgår studiehjälp i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel fr. o. m. kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år. Studiebidraget är f. n. 125 kr. i månaden. Utöver
nämnd studiehjälp kan inkomstprövat tillägg, inackorderingstillägg och
resetillägg utgå. Till studerande vid eftergymnasiala läroanstalter och
elever över 20 år utgår studiemedel, bestående av studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är indexreglerade och
utgår med 140% av basbeloppet, f. n. 11 900 kr. Härtill kan utgå
barntillägg och extra studiemedel. Högst 1 755 kr. av studiemedlen utgör
studiebidrag.

Förutsättningen för att erhålla de olika formerna av studiestöd är att
eleven är inskriven vid läroanstalt. Om praktiken är intagen i kursplanen
utgår sålunda studiestöd oavsett om praktiken fullgörs utanför läroanstalten.
Vid sådana olika former av s. k. förpraktik som utgör förutsättning
för att bli antagen som elev och som alltså fullgörs före inskrivning i
läroanstalt kan studiestöd ej utgå.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

När en motion med yrkande om rätt till studielån vid förpraktik
väcktes år 1972, inhämtade socialförsäkringsutskottet yttranden från
centrala studiehjälpsnämnden, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet.

Ingen av dessa remissinstanser tillstyrkte motionen, även om flera av
dem medgav att förpraktikanternas ekonomiska situation ofta var

1 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 18

SfU 1974:18

otillfredsställande. Universitetskanstersämbetet framhöll att sådan praktik
som avsågs i motionen inte var att betrakta som ett led i utbildningen
utan som ett allmänt behörighetskrav, avsett att garantera att de
studerande hade ett visst mått av arbetslivserfarenhet inom områden av
betydelse för de tillämnade studierna. Centrala studiehjälpsnämnden
underströk också den principiella skillnaden mellan praktik, som ingick i
en viss kursplan, och sådan praktik som åsyftades i motionen. Från flera
remissinstanser anfördes som skäl för avstyrkande av motionsförslaget att
många av dem som genomgått förpraktik inte blev antagna till den
avsedda utbildningen och att dessa skulle åsamkas en i många fall orimlig
skuldsättning om de hade rätt till studielån. Centrala studiehjälpsnämnden
och Kommunförbundet föreslog som en lösning av förpraktikanternas
ekonomiska problem att praktiken integrerades i studiegången och
fullgjordes under den tid eleven var inskriven vid läroanstalt.

Socialförsäkringsutskottet (SfU 1972:39) anslöt sig i allt väsentligt till
de synpunkter som redovisats av remissorganen och avstyrkte bifall till
motionen. Riksdagen följde utskottets förslag. När en liknande motion
behandlades i samband med propositionen 1973:63 angående studiesocialt
stöd intog riksdagen samma ståndpunkt i frågan.

Enligt riksdagsbeslut 1973 skall fr. o. m. den 1 juli 1974 ske en
omorganisation av praktiken på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjerna
vid lärarhögskolan. Den praktisk-pedagogiska utbildningen av
adjunkter och lektorer omfattar nu dels en utbildningstermin vid
lärarhögskola med pedagogik och metodik samt viss praktik om
sammanlagt 9 veckor, dels en efterföljande praktiktermin om 20 veckor
varunder den blivande läraren tjänstgör med minskad undervisningsskyldighet
och erhåller avlöningsförmåner. Genom omorganisationen kommer
praktiken att minskas till 24 veckor fördelade så att en introduktionspraktik
om två veckor och en övningspraktik om sex veckor förläggs
till den första terminen och en praktikanttjänstgöring om 16 veckor till
den andra terminen. Under praktiktiden skall de blivande lärarna arbeta i
lärarlag tillsammans med behörig lärare.

Orsaken till omorganisationen är bl. a. att organisatoriska problem
uppkommit när det gäller att placera lärarkandidaterna. Eftersom
placering skett på vakanta lärartjänster och dessa tenderat att minska har
praktiken måst förläggas på långt avstånd från lärarhögskolor och spridas
på många orter. Genom det nya systemet skall praktiktjänstgöringen i
regel kunna förläggas till lärarhögskoleorten och dess omedelbara närhet
eller till s. k. praktikcentra, där grupper av kandidater, i regel minst 12,
kan placeras.

Genom att lärarkandidaterna i fortsättningen inte skall förordnas på
lärartjänst med undervisningsskyldighet bortfaller de avlöningsförmåner
som varit förenade med tjänstgöringen. Lärarkandidaterna kan i stället
utnyttja rätten till studiemedel.

SfU 1974:18

Utskottet

Studiesociala förmåner utgår i form av studehjälp till elever under 20
år som är inskrivna vid gymnasieskolor och därmed jämförbara läroanstalter
och i form av studiemedel till elever som är inskrivna vid
eftergymnasiala läroanstalter eller över 20 år.

I motionen 1974:108 uppmärksammas de ekonomiska svårigheter som
kan uppstå för elever som måste ha praktik för att få tillträde till vissa
läroanstalter på grund av att de under praktiktiden ej har rätt till
studiestöd. Motionärerna framhåller att ersättning visserligen som regel
utgår från arbetsgivarna men att ersättningarna ofta varierar och att de
kan utgå med blygsamma belopp. I motionen krävs därför åtgärder i syfte
att uppnå enhetliga regler för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring
i det fall praktiken är en förutsättning för viss utbildning.

Krav på obligatorisk förpraktik föreligger huvudsakligen vid tillträde
till utbildning i yrken med hushållsinriktning och inom vård- och
socialsektorerna. Inom de senare förekommer dock praktik i långt större
utsträckning under utbildningstiden än dessförinnan, och utvecklingen har
de senare åren gått mot en ökad integrering av praktiken i utbildningen.
Så t. ex. kan nämnas att vid förskollärarutbildningen kravet på förpraktik
inom spädbarnsvården slopats fr. o. m. innevarande års hösttermin.
Huruvida även återstående obligatorisk förpraktik, 16 veckors institutionspraktik,
skall integreras i utbildningen är för närvarande föremål för
överväganden inom skolöverstyrelsen.

Utskottet anser en utveckling mot en inom utbildningen alltmer
integrerad praktik vara från studiesocial synpunkt önskvärd. Utskottet är
därför inte berett att medverka till att studiestöd skall utgå även till s. k.
förpraktikanter.

Härutöver vill utskottet framhålla att praktikfrågan bör ses i ett vidare
sammanhang där sociala och inte minst arbetsmarknadssynpunkter bör få
utrymme. Motioner som belyser frågan från dessa synpunkter behandlas
vid årets riksdag av social- och inrikesutskotten (Jfr SoU 1974:5).

Inom arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
har tillsatts en arbetsgrupp i avsikt att få en bättre och mer
enhetlig utformning av den praktik, som finns inbyggd i arbetsmarknadsoch
utbildningsväsendet. Gruppen skall behandla frågor om bl. a.
praktikplatser, praktikbehov och praktikens innehåll. Härigenom kommer
man att få en samlad översyn av hela praktikfrågan.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att även de av motionärerna
aktualiserade problemen därvid kommer att uppmärksammas.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1974:108.

Genom en av riksdagen under hösten 1973 beslutad omorganisation
fr. o. m. den 1 juli 1974 av utbildningen på lärarhögskola för bl. a.
ämneslärarkandidaterna kommer i utbildningen ingående praktik, vilken
hittills huvudsakligen fullgjorts genom att kandidaterna uppehållit
lärartjänster, att ersättas med praktik som skall fullgöras i lärarlag under

SfU 1974:18

behörig lärares ledning. Tidigare utgående avlöningsförmåner under
praktiktjänstgöring kommer därvid att ersättas av studiemedel.

I motionen 1974:685 framhålls att lärarkandidaten till följd av
omorganisationen inte kommer att ha samma självständighet i sitt arbete
som tidigare, då ansvaret under båda utbildningsterminerna skall ligga på
handledaren. Eftersom utbildningen förutsätter ett aktivt deltagande från
kandidaten och hans ansvar ökas under tjänstgöringen är det enligt
motionärerna rimligt att låta ett utbildningsbidrag utgå, så att lärarkandidaten
inte enbart är hänvisad till studiemedel för att finansiera denna del
av utbildningen. Motionärerna pekar på att omorganisationen kommer
att medföra ökad skuldsättning. Dessutom kommer det kontanta
arbetsmarknadsstöd som tidigare kunnat utgå vid förekommande arbetslöshet
omedelbart efter utbildningen att bortfalla. Ökad skuldsättning
och arbetslöshet medför enligt motionärernas mening risk för en social
snedrekrytering.

Utskottet anser att den av förra årets riksdag beslutade omorganisationen
av lärarhögskoleutbildningen, vilken f. ö. biträtts av ämneslärarnas
fackförbund, innebär väsentliga organisatoriska fördelar. Den gamla
organisationen har kunnat fungera endast under förutsättning att vakanta
lärartjänster funnits att tillgå. Tillgången på behöriga lärare har emellertid
under senare år ökat så avsevärt att svårigheter uppstått att bereda lärarna
arbete. Genom omorganisationen har lärartjänster frigjorts, vilket kan
bidra till en minskad arbetslöshet efter fullgjord utbildning.

Utbildning — såväl praktisk som teoretisk — finansieras normalt med
studiemedel, och några skäl för att göra avsteg härifrån och införa
utbildningsarvode för ämneslärarkandidaterna finner utskottet inte föreligga.
Möjligheten att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet
omedelbart efter utbildningen skulle inte påverkas härav. Ämneslärarkandidaterna
har visserligen hittills varit ekonomiskt gynnade genom att de
åtnjutit avlöningsförmåner under en del av utbildningen. Bortfallet av
denna förmån innebär emellertid inte att kandidaterna blir sämre ställda
än flertalet andra studerandegrupper. Enligt vad utskottet erfarit har de
ämneslärarkandidater, som sökt till den praktiska utbildningen vid
lärarhögskolan i tron att kunna tillgodogöra sig hittills utgående
avlöningsförmåner under andra terminen av utbildningen, haft svårt att
acceptera de för dem ändrade förutsättningarna och även uttalat farhågor
för att den nya organisationen i inledningsskedet inte kommer att ge dem
de utbildningsmässiga fördelar som avsetts och som kan kompensera det
ekonomiska bortfallet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att
riksdagens beslut förelåg i god tid före det utbildningen påbörjades
innevarande vårtermin. I den mån brister i informationen förelegat — och
detta tycks beklagligtvis ha varit fallet — får de fackliga organisationerna
ta på sig en viss del av ansvaret härför. Utskottet finner farhågorna för att
utbildningen skulle komma att brista i kvalitet under övergångsskedet
betydligt överdrivna och vill erinra om att frågan om tidpunkt för den

SfU 1974:18

nya organisationens ikraftträdande var föremål för ingående överväganden
i samband med förra årets riksdagsbeslut (Jfr UbU 1973:34). Skulle
mot förmodan hinder uppstå som gör det omöjligt att genomföra
omorganisationen vid beslutad tidpunkt, den 1 juli 1974, kan det enligt
utskottets mening förutsättas att berörda myndigheter tar frågan om en
förskjutning av tidpunkten för reformen under övervägande.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna biträda
yrkandet i motionen 1974:685.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1974:108,

2. motionen 1974:685.

Stockholm den 3 april 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i
Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c),
herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson i
Stockholm (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Westberg i Ljusdal (fp).

Reservationer

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”motionen 1974:108” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förpraktikanternas
ekonomiska situation är otillfredsställande. Det förhållandet, att många
ungdomar för att erhålla tillträde till en utbildning först måste genomgå
viss praktik, har lett till att praktikplatserna blivit eftertraktade. I många
fall utnyttjas denna situation av arbetsgivaren, som mot en låg och ofta
godtycklig ersättning låter praktikanterna utföra arbetsuppgifter för vilka
han eljest måst anställa arbetskraft mot avtalsenlig lön. Frånsett det
stötande i att på detta sätt dra nytta av billig arbetskraft kan
tillvägagångssättet medföra att praktiktiden inte ger praktikanten det
kunskapsmässiga utbyte som är avsett.

Enligt utskottets uppfattning bör ersättningen under praktiktjänstgöringen
rimligen bestämmas med hänsyn till de arbetsuppgifter praktikan -

SfU 1974:18

ten fullgör. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen
1974:108.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:108 hos Kungl.
Maj:t anhåller om åtgärder i syfte att uppnå enhetliga regler
för ekonomisk ersättning vid praktiktjänstgöring i de fall
praktiken är en förutsättning för viss utbildning i enlighet
med vad i motionen anförts.

2. av herrar Westberg i Ljusdal (fp), Ringaby (m) och Fridolfsson (m)
vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 4 rad 7
nedifrån med ”Utskottet vill” och slutar på s. 5 med ”motionen
1974:685.” bort ha följande lydelse:

Även om riksdagsbeslut förelåg i god tid före det utbildningen
påbörjades innevarande vårtermin, kom dock beslutet efter det att
ansökningarna till utbildningen skett. Ämneslärarkandidaterna synes
därefter inte ha erhållit sådan information om beslutets innebörd, att de
förstått dess ekonomiska konsekvenser och kunnat ompröva om de skulle
genomgå utbildningen eller ej. Härtill kommer att intentionerna bakom
den nya praktikorganisationen endast kommer att kunna uppfyllas under
den senare hälften av utbildningen, eftersom 1974 års lärarkandidater
bedriver sina studier under första terminen enligt den gamla ordningen.
Utskottet finner det därför rimligt, att denna övergånsgrupp av ämneslärarkandidater
erhåller någon form av utbildningsarvode som kompensation
för den uteblivna löneförmånen.

Med hänsyn till det anförda förordar utskottet att de ämneslärarkandidater
som genomgår sin andra utbildningstermin under hösten 1974
erhåller ett utbildningsarvode.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:685 i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att utbildningsarvode skall utgå till
ämneslärarkandidater i enlighet med vad utskottet förordat.

Särskilt yttrande

av fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anfört:

Vi delar utskottets uppfattning att omorganisationen av lärarhögskoleutbildningen
som föregående års riksdag beslutade innebär väsentliga
fördelar. Likaså delar vi uppfattningen att utbildningen skall finansieras
med studiemedel och att det inte finns anledning att införa utbildningsarvode.

Vi menar dock att de ämneslärarkandidater som i januari 1974
påbörjade sin utbildning vid lärarhögskolan erhållit en så bristfällig

SfU 1974:18

information, att det varit svårt för dem att klart överblicka sina
ekonomiska förhållanden för 1974. Vid ansökningstillfället meddelades
att det ännu ej fastställts huruvida lön eller studiemedel skulle utgå. Även
informationen från lärarhögskolorna m. fl. under början av terminen har
varit svävande. Mot bakgrund härav anser vi att det hade varit befogat att
för denna grupp ämneslärarkandidater låta utbildningsbidrag utgå under
hösten 1974.

GOTAB 74 7322 S Stockholm 1974