Näringsutskottets betänkande nr 7 år 1974

NU 1974:7

Nr 7

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad
avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 inom industridepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

I detta betänkande behandlas propositionen 1974:1 bilaga 15 med
undantag för ett antal punkter.

Punkterna B 1 och B 2 (statens industriverk), B 8—10 (statens institut
för företagsutveckling) och C 1—5 (Sveriges geologiska undersökning) på
driftbudgeten gäller anslag som kommer att tas upp i särskilda propositioner.
Punkterna D 1—4 (energiförsörjning) och E 14—18 (atomenergiverksamhet
m. m.) på driftbudgeten samt I. F: 1 (statens vattenfallsverk:
kraftstationer m. m.) och VI:1 (teckning av aktier i aktiebolaget
Asea-Atom) på kapitalbudgeten avser utskottet att behandla i ett särskilt
betänkande angående energiförsörjning m. m. Även punkterna B 4
(företags- och branschbefrämjande åtgärder), B 12 (statliga kreditgarantier
till varvsindustrin, m. m.) och E 1—4 (styrelsen för teknisk utveckling)
på driftbudgeten behandlar utskottet i andra sammanhang.

Industridepartementet m. m.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 1, s. 19 f.) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet förbudgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 8 476 000 kr.

2. Tekniska attachéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 2, s. 20 f.) och hemställer

att riksdagen till Tekniska attachéer m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 232 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
A 3, s. 21) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett reservationsanslag av 4 450 000 kr.

1 Riksdagen 1974. 17sami. Nr 7

NU 1974:7

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
A 4, s. 21) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 200 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majrts förslag (punkten A 5, s. 22) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 155 000
kr.

Industri m. m.

6. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten B 3, s. 23-25) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen förbudgetåret 1974/
75 anvisar ett förslagsanslag av 1 670 000 kr.

7. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten
B 5, s. 46 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 275 000 kr.

8. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten
B 6, s. 47 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

9. Främjande av hemslöjden. Kungl. Majit har (punkten B 7, s. 48 f.)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 110 000 kr.

I motionen 1974:1484 av fröken Eliasson (c) hemställs att riksdagen
till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 1 218 000 kr.

Motionen

Hemslöjden liksom andra folkliga kulturyttringar kommer sannolikt
att uppmärksammas i kulturpolitiken mer än hittills, anser motionären,
som föreslår att anslaget höjs med 108 000 kr. till det belopp som statens

NU 1974:7

industriverk föreslagit i sin anslagsframställning. Industriverket har
särskilt understrukit att en inventering av gammal slöjd behöver utföras
och att stödet till expertrådgivning bör förstärkas. Detta stöd har,
påpekas i motionen, ännu inte nått upp till den nivå som år 1967
föreslogs av hemslöjdsutredningen (Ds Fi 1967:9).

Utskottet

Den i propositionen föreslagna uppräkningen av anslaget med 78 000
kr. är avsedd främst för ökat bidrag till hemslöjdskonsulenternas
verksamhet, sameslöjden och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
I motionen 1974:1484 yrkas en uppräkning med 108 000 kr. till
totalt 1 218 000 kr., vilket överensstämmer med vad statens industriverk
föreslagit. Motionären erinrar om hemslöjdens viktiga uppgift att bevara
och vidareutveckla en levande folklig kulturtradition och framhåller
särskilt behovet av ökade medel för inventering av gammal slöjd.

Utskottet har samma allmänna grundsyn som motionären och anser
att det finns starka skäl för att öka stödet till hemslöjden. Utskottet
tillstyrker därför motionen 1974:1484 och hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1974:1484 till Främjande av hemslöjden för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
1 218 000 kr.

10. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Kungl. Maj:t har (punkten Bil,
s. 49—51) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad chefen för industridepartementet anfört beträffande
rätt för Norrlandsfonden att lämna kortfristiga lån,

2. till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1974:846 av herr Ekström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts rörande behovet att stödja
projekt och företag i Gävleborgs län med medel från Norrlandsfonden,

1974:1514 av fru Jonäng m. fl. (c, vpk), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder i syfte att låta Gävleborgs län ingå i
Norrlandsfondens verksamhet,

1974:1523 av herrar Nordgren (m) och Westberg i Ljusdal (fp), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen anförts om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde
även bör omfatta Gävleborgs län.

1 * Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 7

NU 1974:7

Bestämmelser och uttalanden om Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde Stiftelsen

Norrlandsfonden, sorn enligt sin stadga har till ändamål att
”främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens län”,
bildades 1961. Riktlinjer för fondens verksamhet under åren 1971 — 1975
fastställdes av statsmakterna 1970 (prop. 1970:85, SU 1970:106). I
propositionen behandlade chefen för industridepartementet då relativt
ingående vilka uppgifter fonden i fortsättningen skulle ha, varvid
flerstädes uttalades att det gällde verksamhet ”i Norrland”. Bl. a. upptogs
frågan om en genom fonden främjad samverkan mellan olika centrala och
lokala organ i syfte att åstadkomma resurser för en bättre industriell
miljö. Det förordades att fonden för ändamålet skulle inbjuda vederbörande
myndigheter och organ att ingå i ett samarbetsråd för den
regionala industriella servicens utveckling ”i Norrland, dvs. de fyra
nordligaste länen”. Antalet styrelseledamöter utökades från sex till nio.
Förut hade gällt att minst en ledamot skulle ”vara bosatt i Norrbottens
län och vara väl förtrogen med förhållandena därstädes”. Enligt den nya
lydelse av stadgan som Kungl. Maj:t fastställde på grundval av riksdagsbeslutet
skall vart och ett av Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län ”vara företrätt i styrelsen av en ledamot, som skall
vara bosatt inom länet och väl förtrogen med dess förhållanden”. Minst
ett styrelsesammanträde årligen skall hållas inom vart och ett av dessa
län. Representanterna för de fyra nordligaste länen bör enligt uttalande i
propositionen utses sedan förslag till ledamöter inhämtats från ifrågavarande
landsting och företagareföreningar. Förslaget om ökad medelstilldelning
till fonden motiverades bl. a. med fondens nya funktion som
samordnande organ för att ”främja den industriella miljöns utveckling i
de fyra nordligaste länen”.

I motioner med anledning av 1970 års proposition angående Norrlandsfonden
påyrkades ett beslut av riksdagen att fondens geografiska
verksamhetsområde i fortsättningen skulle omfatta samtliga fem Norlandslän.
Statsutskottet — vars utlåtande godkändes av riksdagen —
erinrade om stadgebestämmelsen rörande fondens ändamål och konstaterade
att inga formella hinder tycktes föreligga för fonden att innefatta
Gävleborgs län i sin verksamhet. Att så inte skett dittills sades bero på att
fondstyrelsen med hänsyn till fondens begränsade ekonomiska tillgångar
funnit det nödvändigt att koncentrera verksamheten till de fyra
nordligaste länen. Utskottet sade sig icke uppfatta att avsikten med de
uttalanden avseende de fyra nordligaste länen som gjorts i propositionen
var att inskränka fondens stadgeenliga rätt att stödja projekt i hela
Norrland. Det borde även i fortsättningen åligga fondens styrelse att
inom givna riktlinjer besluta om fördelningen av de medel som ställts till
fondens disposition. Utskottet sade sig i och för sig ha förståelse för
motionärernas synpunkter men inte anse det påkallat att riksdagen gjorde

NU 1974:7

något särskilt uttalande i frågan.

I en motion 1971 föreslogs att riksdagen skulle besluta att Norrlandsfondens
geografiska verksamhetsområde skulle omfatta även Gävleborgs
län. Näringsutskottet (NU 1971:13) redogjorde för innebörden av 1970
års beslut om fonden. Den omständigheten att fonden dittills inte hade
lämnat stöd till något projekt i Gävleborgs län fick enligt utskottet inte
ses som ett uttryck för att detta län skulle principiellt sett vara
undantaget från fondens verksamhet. Utskottet fann att det med hänsyn
till riksdagens beslut 1970 inte förelåg behov av något sådant uttalande
från riksdagens sida som hade begärts i motionen. Denna avstyrktes av
utskottet och avslogs av riksdagen.

Motionerna

Trots att det inte finns några formella hinder för Norrlandsfonden att
låta verksamheten innefatta Gävleborgs län har projekt och företag i
detta län inte kommit i fråga för stöd från fonden, sägs det i motionen
1974:846. Under perioden 1971 — 1973 har befolkningen i länet minskat
med nära 1 400 personer och antalet förvärvsarbetande med nära 7 000.
Motionärerna anser det i hög grad angeläget att fonden utnyttjar sin rätt
att stödja näringslivet i Gävleborgs län och därigenom medverkar till att
vända den negativa utvecklingen.

Liknande argument framförs i motionen 1974:1514. Rent principiellt
måste hävdas att samtliga Norrlandslän bör bli delaktiga av en fond vars
verksamhet gäller ”i Norrland”, uttalar motionärerna, som finner en viss
oklarhet råda i fråga om Norrlandsfondens formella möjligheter att
utsträcka sin verksamhet till Gävleborgs län. Nuvarande riktlinjer för
fonden gäller t. o. m. 1975. När nya riktlinjer skall fastställas borde en
omprövning ske. Styrelserepresentation för länet skulle ge möjlighet till
värdefullt erfarenhetsutbyte och samarbete.

I motionen 1974:1523 understryks att Gävleborgs län har ungefär
samma näringslivsstruktur som det övriga Norrland och stort behov av
insatser som kan medverka till att utveckla den industriella miljön och
påskynda näringslivets utbyggnad.

Utskottet

Norrlandsfondens verksamhet kan, såsom framgår av ovanstående
redogörelse, stadgeenligt omfatta hela Norrland. Vissa projekt, som
avser stöd till forskning, kommer indirekt hela denna landsdel till
godo. Fondens långivning är emellertid i praktiken begränsad till de fyra
nordligaste länen, vilket överensstämmer med de direktiv för perioden
1971 — 1975 som statsmakterna angav år 1970. De tre motionerna går alla
ut på att även Gävleborgs län bör innefattas i fondens geografiska
verksamhetsområde.

NU 1974:7

Utskottet delar motionärernas uppfattning att insatser måste göras för
att motverka den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i
Gävleborgs län. En rad olika medel står till buds för detta ändamål. En
sådan förändring av Norrlandsfondens geografiska inriktning av verksamheten
som motionärerna föreslår skulle med hänsyn till fondens begränsade
resurser innebära att Gävleborgs läns i och för sig angelägna behov
skulle tillgodoses på bekostnad av motsvarande behov i de nordligare
länen. Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka något åläggande för
fonden av denna innebörd. Med erinran om fondens stadgeenliga rätt att
om den så finner lämpligt stödja projekt även i Gävleborgs län avstyrker
utskottet motionärernas förslag om framställning till Kungl. Majit
rörande fonden.

Vad som i propositionen föreslås om rätt för Norrlandsfonden att i
vissa fall lämna kortfristiga lån och beträffande medelsanvisning tillstyrks
av utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) godkänner Kungl. Maj:ts förslag beträffande rätt för
Norrlandsfonden att lämna kortfristiga lån,

b) till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1974:846, 1974:1514 och
1974:1523 om utvidgning av Norrlandsfondens geografiska
verksamhetsområde.

11. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 6,
s. 95—97) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 846 000 kr.

12. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten C 7, s. 97—99) och hemställer

att riksdagen till Statens gruvegendom för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 24 100 000 kr.

Teknisk utveckling m. m.

13. Statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna E 5—E 8, s. 131 — 136) och hemställer

att riksdagen

1. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1974/
75 anvisar ett reservationsanslag av 7 040 000 kr.,

3. till Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
7 936 000 kr.,

NU 1974:7

4. bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att utrustning till statens
provningsanstalt i Borås beställs inom en kostnadsram av
11 620 000 kr.,

5. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 8 005 000 kr.

14. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna E 9—E 11, s. 137—142) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag
av 2 360 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 12 350 000 kr.

15. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Majit har (punkten
E 12, s. 142) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 745 000 kr.

I motionen 1974:875 av herr Wijkman m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen skall besluta att Ingenjörsvetenskapsakademien beviljas ett
sammanlagt anslag på 1 240 000 kronor (dvs. en ökning utöver departementschefens
förslag med 495 000 kronor) för att även internationella
akademikontakter, bevakning och utredningar i vad gäller forskningens
organisation och administration samt extern biblioteksservice skall kunna
upprätthållas och utvidgas.

Motionen

Den stora betydelse som Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har för
den tekniska forskningens organisation och planering och som internationellt
kontaktorgan framhålls i motionen. Det erinras om att IVA för
närvarande får bidrag för det direkta forskarutbytet bl. a. från styrelsen
för teknisk utveckling (STU). STU har dock uttalat att anslag till IVA:s
internationella akademiverksamhet bör utgå direkt över statsbudgeten.
Motionärerna delar denna uppfattning. IVA bedriver även en omfattande
upplysningsverksamhet om svensk forskning och teknik både inom
landet och internationellt. Denna verksamhet medför bl. a. att IVA:s
bibliotek, som i dag utgör ett värdefullt komplement till de kvalificerade
forskningsbiblioteken, har en omfattande extern utlåningsverksamhet.
Motionärerna anför att denna upplysningsverksamhet är en förutsättning
för innovationsarbetet och för näringslivets utveckling och att den också
ger nödvändigt underlag för den politiska och ekonomiska debatten. Av
stor betydelse för samhället är enligt motionärerna det utredningsarbete
som IVA ägnar åt problemet hur forskningens organisation och finansiering
påverkar effektiviteten i forskningsarbetet.

NU 1974:7

Utskottet

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl.
Maj:ts förslag till medelsanvisning. Utskottet avstyrker därför motionen
1974:875.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:875 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av
745 000 kr.

16. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 13, s. 142—144) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 3 250 000 kr.

17. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten E 19, s. 159-162) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner att Sverige deltar i ESRO:s grundprogram även
efter utgången av år 1974,

2. godkänner det den 20 september 1973 undertecknade avtalet
om ett telesatellitprojekt,

3. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 28 759 000 kr.

18. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 20, s. 162 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att stöd lämnas av

nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, vilket
inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst
1 350 000 kr. under år 1975 och högst 900 000 kr. under år
1976,

2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av

4 500 000 kr.

19. Finansiering av statens utvecklingsfond. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten E 21, s. 163 f.) och hemställer

att riksdagen godkänner att av vinsten för år 1973 från Sveriges
investeringsbank AB 30 000 000 kr. avsätts till statens
utvecklingsfond.

NU 1974:7

Domänverket

20. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 1, s. 168 f.) och
hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden skall för år 1973 ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 133 000
kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 135 000 kr.

Statens affärsverksfonder

21. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten I. E:l, s. 170-178) och hemställer

att riksdagen till Byggnader och utrustning för budgetåret
1974/75 under förenade fabriksverkens fond anvisar ett
investeringsanslag av 13 400 000 kr.

22. Domänverket: Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten I. G:3, s. 213) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket för
budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
4 500 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

23. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 11:17, s. 214-216) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
3 266 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c),
Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar
(m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och
Sivert Andersson i Stockholm (s).

NU 1974:7

Reservation

vid punkten 10 (Medelstillskott till Norrlandsfonden) av herrar Regnéll
(m), Haglund (s), Andersson i Örebro (fp), Hovhammar (m) och Svensson
i Malmö (vpk), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”rörande fonden” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Gävleborgs län kännetecknas,
som motionärerna påvisar, av en oroande negativ tendens. Mot
bakgrund härav ter det sig högst motiverat att länet inte är utestängt från
det stöd från Norrlandsfonden som står till buds i de fyra nordligare
länen. Stadgeenligt är detta inte heller fallet, men däremot i praxis.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att fonden genom Kungl.
Maj:ts försorg bör få anvisning om att även Gävleborgs län bör innefattas
i dess geografiska verksamhetsområde.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1974:846,
1974:1514 och 1974:1523 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört om utvidgning av Norrlandsfondens
geografiska verksamhetsområde till att omfatta även
Gävleborgs län.