Näringsutskottets betänkande nr 57 år 1974

NU 1974:57

Nr 57

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1974:128 med förslag till aktiefondslag, in. rn. jämte motion.

Ärendet

I propositionen 1974:128 (finansdepartementet) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga förslag till

1. aktiefondslag,

2. lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

4. lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag,

5. lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering.

1 anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas nedan
(s. 3).

Skrivelser i anledning av propositionen har inkommit från Stiftelsen Aktietjänst,
Stiftelsen Sparinvest och Sveriges aktiesparares riksförbund. Företrädare
för de båda sistnämnda organisationerna har dessutom inför utskottet
framfört synpunkter i ärendet.

Förslag om skatteregler för aktiefonder har framlagts i propositionen
1974:181, som behandlas i skatteutskottets betänkande 1974:64.

Propositionen

Den föreslagna aktiefondslagen syftar till att ge dem som investerar medel
i en aktiefond bättre rättsskydd än f. n. och tillförsäkra dem en sakkunnig
förvaltning av medlen och en riskspridning genom ett välfördelat värdepappersinnehav.
Regler om aktiefonder saknas hittills i vårt land.

Med aktiefond förstås enligt lagförslaget en huvudsakligen av aktier eller
andra värdepapper bestående fond, som uppkommit genom kapitaltillskott
från allmänheten och som ägs av dem som tillskjutit kapital. Aktiefond
är ej att betrakta som juridisk person.

Lagen föreslås reglera aktiefondsverksamhet som utövas i Sverige. Endast
svenskt aktiebolag som fått särskilt tillstånd (fondbolag) får utöva sådan
verksamhet. Fondbolag skall stå under tillsyn av bankinspektionen. För
fondbolag gäller, om annat inte sägs i den föreslagna aktiefondslagen, vad
i allmänhet är föreskrivet om aktiebolag. Fondbolags aktiekapital skall vara
minst 250 000 kr., om värdet av den eller de aktiefonder som bolaget förvaltar
sammanlagt uppgår till högst 50 milj. kr., och minst 500 000 kr., om värdet

1 Riksdagen 1974. 17 sand. Nr 57

NU 1974:57

2

är högre. Fondbolags styrelse skall bestå av minst fem ledamöter. Av styrelseledamöterna
utser fondandelsägarna eller intressesammanslutning för
dem en ledamot för varje påbörjat tretal.

För varje aktiefond skall finnas fondbestämmelser, i vilka bl. a. skall anges
de allmänna riktlinjerna för placering av fondmedlen. Fondbestämmelser
skall fastställas av bankinspektionen. Enligt lagförslaget får till aktiefond
förvärvas svenska värdepapper som noteras vid Stockholms fondbörs eller
på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer, utländska
värdepapper - i huvudsak börsnoterade - i den mån fondbestämmelserna
tillåter det samt värdepapper som säljs under förhållanden som
gör det sannolikt att de kommer att bli noterade inom ett år efter förvärvet.

Vid förvaltningen av aktiefond skall fondbolaget handla uteslutande i
fondandelsägarnas gemensamma intresse. I styrelsens beslut rörande rösträtt
för aktier i fonden deltar enligt lagförslaget endast fondandelsägarrepresentanterna.
Fondbolag får inte utan bankinspektionens tillstånd ta upp lån
i aktiefondsverksamheten eller pantsätta egendom som ingår i aktiefond.
Fondegendomen föreslås vara utmätningsfri. I syfte att åstadkomma tillfredsställande
riskspridning föreslås att värdepapper med samma utfärdare
får ingå i en fond till högst tio procent av fondvärdet, om inte bankinspektionen
medger undantag härifrån. Vidare föreslås att högst fem procent
av röstvärdet för aktierna i ett och samma aktiebolag får ingå i en aktiefond.

Egendomen i en aktiefond skall alltid förvaras hos bank (förvaringsbank),
som skall vara svensk affärsbank, sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserö
reisen.

Fondbolag får enligt förslaget välja mellan att utge fondandelsbevis och
att föra register över fondandelsinnehavet. Om fondandelsägare begär inlösen
av fondandel, skall inlösen som regel ske omedelbart. I lagförslaget
finns föreskrifter om redovisning av aktiefond, om upphörande och överlåtelse
av aktiefondsverksamhet samt om tillsyn. Förslaget innehåller också
skadestånds- och straffbestämmelser.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1975. För aktiefondsföretag
som driver verksamhet vid aktiefondslagens ikraftträdande avses gälla en
övergångstid av två år. Vissa följdändringar i annan lagstiftning föreslås
också.

I propositionen återfinns förslaget till aktiefondslag på s. 3-13 och övriga
lagförslag på s. 13-16.

Lagförslagen har granskats av lagrådet. Departementschefens anförande
i lagrådsremissen återfinns på s. 88-195 i propositionen, lagrådets yttrande
på s. 234-247 och departementschefens anförande i anledning av detta på
s. 248-253.

NU 1974:57

3

Motionen

Yrkande

I motionen 1974:1873 av herr Sjönell m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att reglerna i 19 § förslaget till aktiefondslag angående fondbolagens
placeringsmöjligheter vidgas så att aktiefondsbolagen ges rätt att förvärva
aktier eller andelar i alla svenska företag.

Motivering

Förslaget till placeringsregler (19 §) innebär enligt motionärerna en diskriminering
av ett stort antal företag. Det finns, uttalar de, ett betydande
antal stabila och goda placeringsobjekt utanför den grupp på ca 150 svenska
företag som godtas enligt lagförslaget. En utvidgning av placeringsmöjligheterna
skulle vara till fördel för i första hand de medelstora företagen,
hävdas det, och skulle inte vara till nackdel för andelsägarna. Tillsynsmyndigheten
borde emellertid ha rätt att i efterhand pröva förvärv av icke noterade
aktier.

Utan att ställa något yrkande i ämnet berör motionärerna också reglerna
(7 §) om andelsägarnas rätt att utse styrelseledamöter. Risken att en mindre
grupp andelsägare tillskansar sig andelsägarnas samtliga styrelseposter måste
uppmärksammas, anser de, och en omprövning ske om reglerna visar sig
fungera otillfredsställande.

Skrivelser till utskottet

Stiftelsen Aktietjänst - som förvaltar Koncentrafonderna - och Stiftelsen
Sparinvest anför båda betänkligheter mot att fondandelsägarrepresentanterna
i fondbolags styrelse primärt skall utses vid fondandelsägarstämma. Antalet
andelsägare är, uppges det, i Koncentrafonderna 25 000-30 000 och i Sparinvest
över 20 000, och dessa har genomsnittligt 30-35 resp. ca 30 andelar
med ett marknadsvärde av ca 4 000 kr. resp. ca 4 500 kr. Andelsägarnas
geografiska spridning är stor. Stämmorna kan beräknas bli besökta av ett
mycket begränsat antal andelsägare, anförs det från fondernas sida, och
det finns då risk att otillbörliga intressen kan få ett avgörande inflytande
på stämman. Om 100 andelsägare är närvarande skulle, framhålls det, för
Koncentrafondernas del drygt 400 000 kr. och för Sparinvests del drygt
450000 kr. i andelsvärde kunna räcka till för att ge innehavaren majoritet
vid stämman och därmed tillgång till andelsägarnas styrelseposter. Inom
ett fondbolag med flera fonder kan, framhåller Aktietjänst, inträffa olika
komplikationer, såsom att delägare i en av fonderna kommer att utse styrelserepresentanter
för alla fonder, trots att uppdelningen betingats av att
skilda önskemål skulle tillgodoses. Någon intressesammanslutning för andelsägare
i aktiefond existerar inte i Sverige, säger Sparinvest, som menar

NU 1974:57

4

att det sannolikt är svårt att få till stånd en sådan utan att fondbolaget
medverkar, något som dock skulle kunna anses mindre lämpligt. Från fondernas
sida föreslås att fonderna skall få frihet att själva avgöra om andelsägarrepresentanterna
skall utses av andelsägarstämma, av intressesammanslutning
för andelsägarna eller av länsstyrelsen i det län där fondbolagets
styrelse har sitt säte.

Sveriges aktiesparares riksförbund påtalar också risken för att en andelsägarstämma
får låg representativitet. Förbundet uttalar att det såsom intresseorganisation
för de många och små ägarna av aktier och fondandelar
är en sådan sammanslutning som med fördel kan åta sig att utse andelsägarrepresentanter.
Om statsmakterna anser att direktval bör prövas som
första alternativ är förbundet villigt att i samarbete med aktiefonderna på
dessas bekostnad arrangera stämmorna.

Aktietjänst och Sparinvest riktar vidare viss kritik mot den föreslagna bestämmelsen
att endast fondandelsägarrepresentanterna får delta i beslut inom
fondstyrelse rörande rösträtt för fondens aktier. Garantier saknas, menar
Aktietjänst, för att dessa ledamöter har erforderlig kompetens. Skadeståndsansvar
skulle, hävdas från båda fondernas sida, enligt föreskrifter i aktiebolagslagen
kunna uppkomma för fondbolaget till följd av åtgärder som
vidtas av enbart andelsägarrepresentanterna. Den åsyftade bestämmelsen
sägs också innebära en från andelsägarnas och allmän synpunkt föga önskvärd
maktkoncentration - i en fondstyrelse med nio ledamöter kan två
personers ställningstagande bli avgörande. Det föreslås att även beslut i
fråga om utövande av rösträtten för aktier skall fattas av fondbolagets styrelse
i dess helhet men att därvid skall krävas att i styrelsemajoriteten ingår
flertalet av de närvarande fondandelsägarrepresentanterna. För att det skall
kunna förhindras att det ena lägret låser det andra och därigenom hindrar
en röstning i fondandelsägarnas intresse bör dock enligt Aktietjänst bankinspektionen
få för visst fall medge undantag från huvudregeln.

Utskottet

Den föreslagna aktiefondslagen avses fylla en lucka i den associationsrättsliga
regleringen. Till skillnad från åtskilliga andra länder saknar Sverige
hittills lagstiftning om de aktiefonder, vanligen organiserade i stiftelseform,
som på senare tid i ökande antal erbjudit sparare tillfälle att placera medel
i form av andelar i mer eller mindre mångsidigt sammansatta värdepappersportföljer.
Huvudsyftet med den lag som nu föreslås är att genom olika
restriktioner och (»sitiva regler bereda andelsägarna ett förbättrat skydd
i rättsligt och ekonomiskt hänseende. Bland föreskrifter i detta syfte märks
att bankinspektionen, som blir tillsynsmyndighet, skall för varje aktiefond
fastställa fondbestämmelser, vilkas allmänna innehåll anges i lagen, och
att för varje fond andelsägarna skall ha representation i styrelsen för det
fondbolag som svarar för dess verksamhet. Lagförslaget ansluter sig till

NU 1974:57

5

riktlinjer på området som har utarbetats inom Europarådet och OECD.

En motion harforanlettsav propositionen. Utskottet har dessutom särskilt
övervägt vissa synpunkter som vid ärendets beredning framförts från aktiefonds-
och aktiespararhåll.

Fondbolags rätt att förvärva andra svenska värdepapper än sådana som
noteras på Stockholms fondbörs eller på Svenska fondhandlareföreningens
kurslista begränsas enligt 19 § lagförslaget till att gälla - förutom skattkammarväxlar
- värdepapper som omfattas av s. k. introduktionserbjudanden
och således kan beräknas bli inregistrerade vid fondbörsen eller noterade
på fondhandlarlistan inom en tämligen nära framtid. I motionen 1974:1873
hävdas att aktiefond bör få rätt att - med efterhandskontroll från tillsynsmyndighetens
sida - förvärva aktier i vilket svenskt aktiebolag som helst.
En sådan utvidgning av placeringsmöjligheterna skulle enligt motionärerna
vara till fördel för i första hand de medelstora företagen.

Utskottet vill erinra om att den föreslagna lagen givits karaktär främst
av skyddslagstiftning och att det inte föreligger något självständigt syfte
att den skall medverka till att näringslivets försörjning med riskkapital underlättas.
Med hänsyn bl. a. till att aktiefond skall vara skyldig att på begäran
omedelbart inlösa fondandel är det betydelsefullt att placeringarna i vart
fall till övervägande delen görs i värdepapper som fortlöpande noteras och
är föremål för handel. Utskottet vill emellertid inte utesluta att det kan
visa sig möjligt att - i fondernas eget intresse men också till fördel för
en del mindre och medelstora företag - något utöka fondernas rätt att köpa
onoterade aktier. Därför finner utskottet det önskvärt att Kungl. Majit låter
pröva dessa möjligheter och, om prövningen visar att detta är motiverat,
förelägger riksdagen förslag till lagändring av angiven innebörd.

Fondandelsägarnas representanter i fondbolagets styrelse bör enligt propositionen
- 7 § lagförslaget sammanställd med bestämda motivuttalanden
i ämnet - i första hand utses av andelsägarna själva på stämma eller genom
valförfarande av annat slag. I andra hand hänvisas till möjligheten att de
utses av en intressegrupp med anknytning till andelsägarna. Enligt en reservbestämmelse
kan uppgiften att utse företrädare för andelsägarna övertas
av länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse har sitt säte.

Redan aktiefondsutredningen anmälde skepsis i fråga om andelsägarstämma
som ett lämpligt instrument för att utse andelsägarrepresentanter. Ytterligare
kritiska synpunkter har kommit fram vid remissbehandlingen och
i de skrivelser som några intressenter ingivit till utskottet. Utskottet är berett
på att det kan visa sig svårt att få andelsägarstämmorna att fungera väl
men ansluter sig dock till departementschefens ställningstagande på denna
punkt, enligt vilket metoden med direkt valda företrädare för andelsägarna
skall prövas i första hand. Härvid förutsätter utskottet att erfarenheterna
av stämmoinstitutionen noga studeras och, om de visar sig negativa, får
föranleda ändring av de riktlinjer som nu anges för hur andelsägarnas styrelserepresentanter
skall utses.

NU 1974:57

6

Av propositionen framgåratt det inte har ansetts självklart att ett fondbolag
skall ha rätt att utöva rösträtten för de aktier som ingår i fonden. Risken
för ökad maktkoncentration inom näringslivet kan åberopas som argument
mot att rösträtten får utövas. Det har emellertid godtagits att fondbolagen
behåller sin rösträtt. I styrelsens beslut om utövande av rösträtt och om
anvisningar för röstningen skall dock enligt 17 § lagförslaget endast andelsägarrepresentanterna
i styrelsen få delta. Mot denna ordning har ett
par aktiefonder anfört anmärkningar i skrivelser till utskottet.

Den föreslagna lösningen är enligt utskottets mening inte helt lyckad.
Den innebär att en liten minoritet inom styrelsen, kanske två eller tre ledamöter,
får vittgående befogenheter att besluta i styrelsens namn. Med
hänsyn inte minst till att i den aktuella paragrafen är föreskrivet att fondbolaget
vid sin förvaltning av aktiefond skall handla uteslutande i fondandelsägarnas
gemensamma intresse bör styrelsen i sin helhet få delta även
i beslut i fråga om utövande av rösträtt. Syftet med den i lagförslaget angivna
ordningen bör bli tillräckligt tillgodosett om det föreskrivs att styrelsebeslut
i här avsedd fråga blir giltigt endast om det biträds av mer än hälften av
andelsägarrepresentanterna. Utskottet föreslår en ändring i 17 § lagförslaget
av nu angiven innebörd. I detta sammanhang kan antecknas att det synes
naturligt att kravet på en majoritet med den angivna särskilda sammansättningen
upprätthålls också om det skulle bli aktuellt att i fondbolags
styrelse besluta om talan enligt 138 eller 139 § aktiebolagslagen (1944:705)
mot beslut som fattats på bolagsstämma i företag där fonden äger aktier.

Fondandelsägarrepresentanterna får enligt den av utskottet föreslagna ordningen
inte så långtgående särskilda befogenheter som enligt propositionen
men dock en viss vetorätt. Utskottet finner det angeläget att bankinspektionen
noga följer hur den angivna ordningen kommer att verka. Om det
skulle förekomma fall då vetorätten missbrukas så att styrelsens handlingsförmåga
blockeras, bör en lagändring övervägas som ger bankinspektionen
rätt att ge dispens från kravet att de ifrågavarande styrelsebesluten skall
ha biträtts av mer än hälften av fondandelsägarrepresentanterna.

Förslaget till aktiefondslag i de delar som inte berörts här samt de övriga
lagförslagen i propositionen föranleder ingen kommentar från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande rätt för fondbolag all förvärva onoterade aktier
att riksdagen

a) med avslag på motionen 1974:1873 antar det i propositionen
1974:128 framlagda förslaget till aktiefondslag såvitt gäller 19 §,

b) som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i ämnet,

2. beträffande beslut av fondbolags styrelse rörande rösträtt för aktier
i fonden

att riksdagen antar det i propositionen 1974:128 framlagda förslaget
till aktiefondslag såvitt gäller 17 § med ändrad lydelse

NU 1974:57

7

i enlighet med vad som i det följande betecknas som utskottets
förslag:

Kungl. May.ts förslag Utskottets förslag

17 §

Fondbolag företräder fondandelsägarna i frågor som rör aktiefonden.
Vid förvaltning av aktiefond skall fondbolaget handla uteslutande i fondandelsägarnas
gemensamma intresse.

Vid förvaltningen beslutar fond- Vid förvaltningen beslutar fondbolaget
över den egendom som i ngår bolaget över den egendom som i ngår

i fonden samt utövar de rättigheter i fonden samt utövar de rättigheter

som härflyter ur egendomen. / sty- som härflyter ur egendomen. Beslut

relsens beslut rörande rösträtt för ak- i fråga om utövande av rösträtt för

lier i fonden deltager endast de i 7 § aktier i fonden skall fattas för varje

andra stycket avsedda ledamöterna. särskilt fall. Skall rösträtt utövas,

Beslut i fråga om utövande av röst- skall i beslutet anges noggranna an rätten

skall fattas för varje särskilt visningar för röstningen. Beslutet är

fall. Skall rösträtt utövas, skall i be- giltigt endast om det biträtts av mer

slutet anges noggranna anvisningar än hälften av de i 7§ andra stycket

för röstningen. avsedda ledamöterna.

Fondbolaget handlar vid förvaltningen i eget namn och skall därvid ange
fondens beteckning.

3. beträffande förslaget till aktieföndslag i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen 1974:128 framlagda förslaget
till aktiefondslag i den mån det inte omfattas av utskottets
hemställan under 1 och 2,

4. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar i propositionen 1974:128 framlagda förslag
till

a) lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom m. m.,

b) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

c) lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag,

d) lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering.

Stockholm den 5 december 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Nänarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c). Andersson
i Storfors (s). Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s).
Hovhammar (m), Wååg (s). Svensson i Malmö (vpk) och Petersson i Ronneby
(c).

NU 1974:57

8

Särskilt yttrande

av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna vill vid behandlingen av propositionen
1974:128 anföra följande allmänna synpunkter.

Fondbolag och liknande korporationer är ett av uttrycken för den tilltagande
maktkoncentrationen i ekonomin. De tjänar bankers och finansgruppers
intresse att organisera och kontrollera aktiesparande och aktiespridning.
Fondbolagen är en form för indirekt ägande. Därigenom avlägsnas
i verkligheten de små aktieägarna från inflytandet. Den faktiska rösträtten
för deras aktier läggs i händerna på representanter som kontrolleras av banker
och storfinans. Detta är ett sätt för storkapitalet att rekrytera riskkapital
utan att släppa ifrån sig inflytande.

Varje försök att skapa ”demokrati” av dessa förhållanden är, sett i vidare
perspektiv, illusoriskt. Hela systemet med aktieägande innebär en form av
graderad rösträtt som över huvud taget inte har eller ens kan ha med demokrati
att göra. Det visar endast det meningslösa i att eftersträva ”spridning”
av makt i ett system där den lagbundna utvecklingen och de dominerande
krafterna ständigt förvandlar den formella spridningen till en
faktisk koncentration. Det visar att aktieägande icke kan vara en form för
inflytande för de lönarbetande eller deras organisationer. Det visar att vad
som i propagandan kallats ”egendomsägande demokrati” är en logisk orimlighet
och en småborgerlig-egoistisk dröm. Demokrati i samhälle och ekonomi
förutsätter alltid kollektivitet med allmän och lika rösträtt. Detta kan
blott uppnås under socialistiska samhällsförhållanden. Kapitalismens hela
väsen är oförenligt därmed. I stället för att genomföra skenreformer i detaljer
hade en regering, stödd på arbetarrörelsen, bort eftersträva bankväsendets
och storföretagens nationalisering, liksom införande av arbetarstyre i företagen.

GOTAB 74 8427 S Stockholm 1974