Näringsutskottets betänkande nr 56 år 1974

NU 1974:56

Nr 56

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:170
angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

TRETTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet in. in.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 underpunkten 1 (s. 65 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
6 000 000 kr.

C. Bergsbruk in. m.

2. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information
och dokumentation. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 2 (s. 67 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
samt information och dokumentation på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
68 000 kr.

3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten
3 (s. 68) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 2 323 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

4. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 4 (s. 69 f.) framlagda förslag
och hemställer

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 56

NU 1974:56

2

att riksdagen till Byggnader och utrustning på tilläggsstat 1 till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.

5. Finansiering av stirlingprojektet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 5 (s. 71-76) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken
att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna
borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill
10 300 000 kr. jämte ränta,

2. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
5 150 000 kr.

F. Statens vattenfallsverk

6. Kraftstationer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 6 (s. 76-80) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen

1. medger att statens vattenfallsverk fr. o. m. budgetåret 1974/75
får disponera en från 300 000 000 kr. till 400 000 000 kr. ökad
rörlig kredit i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 168 900 000
kr.

7. Statlig säkerhet förSvensk kärnbränsleförsörjning AB. Kungl. Maj:t har
i propositionen 1974:170 bilaga 11 under punkten 7 (s. 80-85) föreslagit riksdagen
att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med
högst 800 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i
samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

I anledning av propositionen i denna del har väckts motionerna

1974:1968 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i avvaktan
på riksdagens energipolitiska beslut våren 1975 avslår propositionen vad
beträffar säkerhet med högst 800 milj. kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning
AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln,

1974:1969 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att ramen för
säkerheter enligt förevarande punkt i propositionen sätts till 337 milj. kr.

NU 1974:56

3

Motionerna

Den höjning av garantibeloppet som föreslås i propositionen hänför sig,
påpekas i motionen 1974:1968, till kontrakt för sex reaktorer samt garanti
för andra icke preciserade behov. Motionärerna anför att dessa kontrakt ligger
utanför de principer som centerpartiet dragit upp i fråga om idrifttagande
av kärnkraftverk. Vidare kritiserar motionärerna det sätt på vilket frågan
handlagts. De anser att riksdagen på ett tidigt stadium borde ha informerats
om de nya villkor för kontrakt om anrikningstjänster som Förenta staternas
atomenergikommission uppställt. Det skulle enligt motionärerna ha varit
möjligt för regeringen att redan under våren 1974 låta riksdagen ta del av
de aviserade förändringarna i villkoren.

1 motionen 1974:1969 erinras om att vänsterpartiet kommunisterna, som
inte tagit definitiv ställning i de energipolitiska frågorna, tills vidare motsätter
sig en ytterligare utbyggnad av uranbaserade kärnkraftverk på grund av
de risker som är förknippade därmed. Motionärerna menar att den i propositionen
föreslagna garantiramen går utöver vad som i dagens läge är
nödvändigt. I avvaktan på att linjerna klarnar för landets energipolitik anser
motionärerna att garantiramen inte bör utvidgas utöver vad Förenta staternas
atomenergikommission krävt vid förhandlingarna 1974, nämligen 337 milj.
kr.

Utskottet

Svensk kärnbränsleförsörjning AB upphandlar kärnbränsle och ansvarar
för förskottsbetalningar härför.

Riksdagen beslöt år 1973 att ställa säkerhet om högst 300 milj. kr. för
bolagets åtaganden gentemot såväl långivare som leverantörer. Under år
1974 har bolaget - enligt av statsmakterna fastlagda riktlinjer - upphandlat
anrikningstjänster från Sovjetunionen, avsedda att utgöra en för delägarna
i bolaget gemensam reserv, samt slutit kontrakt om anrikningstjänster med
Förenta staternas atomenergikommission (USAEC). Genom kontrakten,
som måste tecknas flera år före första leverans, tillgodoses behovet
av anrikningstjänster fram till mitten av 1990-talet för hela det av statsmakterna
godkända utbyggnadsprogrammet om elva reaktorer. Därutöver
har med stöd av förra årets riksdagsbeslut i fråga om garantier kontrakt
för ytterligare en reaktor slutits.

Den utvidgning av ramen för den statliga säkerheten till högst 800 milj.
kr. som föreslås i propositionen motiveras i huvudsak med de skärpta krav
på finansiella garantier som USAEC har ställt under våren 1974. Kraven
grundar sig på de uppsägningsavgifter som USAEC fastställde i början av
året. De uppgår för tiden fram till den 30 juni 1975 till 337 milj. kr. För
perioden den 1 juli 1975-den 30 juni 1977 kräver USAEC en ytterligare
höjning av garantierna till ett belopp motsvarande totalt ca 430 milj. kr.

1* Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 56

NU 1974:56

4

Såväl USAEC som den sovjetiska exportorganisationen kräver att garantierna
ställs i US dollar. Utöver uppfyllandet av dessa krav på garantier
skall bolaget erlägga förskottsbetalning till USAEC för perioden den 1 juli
1973-den 30 juni 1975 med 60 milj. kr. och till Sovjetunionen avlämna
en garanti för bolagets förpliktelser för anrikningstjänster. För tiden t. o. m.
budgetåret 1976/77 tillkommer ytterligare behov av säkerhet för inköp av
uran avsett att anrikas i Sovjetunionen enligt förstnämnda kontrakt samt
av förskottsbetalningar till USAEC till ett belopp av 30 milj. kr. Bolaget
har beräknat det totala behovet av statliga säkerheter fram till den 30 juni
1977 till 670 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. marknadsutvecklingen på kärnbränsleområdet
föreslås en utvidgning av ramen för säkerheten till totalt
800 milj. kr. Denna säkerhet skall även omfatta bolagets åtaganden inom
senare led av kärnbränslecykeln.

I två motioner kritiseras den föreslagna utvidgningen av ramen för den
statliga säkerheten. Längst går motionen 1974:1968. Formellt sett yrkas här
avslag på förslaget i propositionen. Den reella innebörden torde dock vara
att det är höjningen av garantibeloppet från 300 milj. kr. till 800 milj. kr.
som motionärerna vänder sig emot. De sex reaktorer som de nu aktuella
kontrakten hänför sig till sägs falla utanför de riktlinjer i fråga om idrifttagande
av kärnkraftverk som accepterats från centerpartiets sida. 1 motionen
1974:1969 godtas endast en höjning till 337 milj. kr., en summa som enligt
motionärerna tills vidare skulle vara tillräcklig för att täcka de utökade krav
som från amerikansk sida uppställts vid förhandlingarna 1974.

Utskottet vill erinra om att syftet med kärnkraftbolagets åtaganden är
att säkra tillgången på anrikningstjänster så att den svenska handlingsfriheten
beträffande utbyggnaden av kärnkraft bevaras. I detta sammanhang vill
utskottet, liksom vid sin behandling av motsvarande fråga förra året, slå
fast att de aktuella åtgärderna från statens och bolagets sida inte binder
ställningstaganden som rör utnyttjandet av kärnkraft i Sverige. Den i propositionen
föreslagna utvidgningen av ramen för den statliga säkerheten
hänför sig, som framgår av det föregående, till största delen till de ökade
krav på garantier som USAEC har ställt. Den är alltså icke en följd av
nya eller utökade åtaganden i fråga om kärnkraftsutbyggnad utöver dem
som fastlades år 1973.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna och
tillstyrker att maximibeloppet för den statliga säkerheten till Svensk kärnbränsleförsörjning
AB höjs i enlighet med hemställan under förevarande
punkt i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avslag på
motionerna 1974:1968 och 1974:1969 bemyndigar fullmäktige
i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 800 000 000
kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband
med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

NU 1974:56

5

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

8. Lån till Norrbottens järnverk AIL Kungl. Maj:t har i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 8 (s. 85-88) föreslagit riksdagen att till
Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.

I motionen 1974:1972 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk)
hemställs att riksdagen i anledning av förevarande punkt i propositionen
uttalar att frågan om ett expansionsstöd till Luleå kommun i anslutning
till utbyggnaden av NJA enligt i motionen förordade alternativ av regeringen
skyndsamt måtte upptas till behandling och förslag härom föreläggas riksdagen.

Motionen

Motionärerna framhåller att de beslutade stora investeringarna i Norrbottens
järnverk AB kommer att föra med sig en kraftig expansion i Luleåområdet.
Denna utveckling är naturligtvis mycket positiv men skapar också
stora problem, säger motionärerna. För att bygga ut samhällets service
i fråga om bostäder, vägar, skolor m. m. i den omfattning som de statliga
industriinvesteringarna föranleder krävs investeringar, som enligt Luleå
kommuns beräkning kommer att uppgå till 1,3 miljarder kr. fram till år
1980. Då investeringarna kan skattefinansieras endast med 300 milj. kr.
kommer kommunen, anför motionärerna, att tvingas till en upplåning som
förefaller helt orimlig, inte minst med hänsyn till de stora låneskulder som
kommunen redan har. Staten bör därför enligt motionärerna ta på sig minst
hälften av de kostnader som är förenade med den hastiga expansionen i
Luleåregionen och därmed främja en samhällsplanering i folkets intresse.
De tänker sig att det statliga stödet skulle kunna utgå antingen som ett
direkt expansionsstöd om 100 milj. kr. eller som ett under tio år ränteoch
amorteringsfritt expansionslån på 500 milj. kr.

Utskottet

Norrbottens järnverk AB (NJA) avser att fram till år 1977 investera främst
i en utbyggnad av det existerande stålverket. Investeringsprogrammet för
tiden t. o. m. år 1975, IP 74, vilket i sina huvuddrag redovisas i propositionen,
skall göra det möjligt att allt det vid stålverket framställda råjärnet vidareförädlas
till stål. De totala kostnaderna för IP 74 - inklusive visst rörelsekapital
- anges till 272 milj. kr. IP 74 beräknas ge ytterligare ca 250
arbetstillfällen vid NJA, vartill kommer att anläggningsarbetena kommer
att ge sysselsättning åt byggnads- och montagearbetare. NJA, som endast
i begränsad omfattning kan finansiera investeringarna med egna medel,
har hemställt hos Kungl. Maj:t om bidrag och lån om totalt 154 milj. kr.

J

NU 1974:56

6

Chefen för industridepartementet uttalar i propositionen att IP 74 är betydelsefull
såväl med hänsyn till NJA:s möjligheter att bedriva en effektiv
och lönsam produktion som med hänsyn till regionalpolitiska effekter. Han
föreslår därför att NJA får det begärda finansieringsstödet men att detta
i sin helhet lämnas som lån på samma villkor som gäller för lokaliseringslån,
något som innebär viss ränte- och amorteringsfrihet. Utskottet har intet
att erinra häremot och tillstyrker alltså Kungl. Majlis förslag.

Vissa konsekvenser för Luleåregionen av de stora statliga investeringarna
i NJA, framför allt de som avser Stålverk 80, tas upp i motionen 1974:1972.
Utbyggnaden av NJA kommer att förutom en rad positiva effekter även
föra med sig stora problem för Luleå kommun. Kommunen måste investera
mycket stora belopp för att bygga ut samhällsservice i form av bostäder,
vägar, skolor osv. Motionärerna anser att staten, som genom investeringarna
i NJA är ansvarig för den snabba expansionen, bör träda till och hjälpa
kommunen antingen genom expansionsbidrag eller genom ett under tio
år ränte- och amorteringsfritt lån. De vill att denna fråga närmare skall
utredas och att regeringen snarast skall lägga fram förslag i ämnet.

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att NJAis snabba
expansion kommer att ställa stora krav på Luleå kommun. Svårigheter av
samma slag om än inte av samma storleksordning som i Luleå drabbar
de flesta kommuner vilka genom industriell expansion eller omlokalisering
av statlig verksamhet får en stor inflyttning under en kort tidsperiod. Att
staten i detta fall skulle anvisa ett sådant särskilt stöd till kommunen som
motionärerna syftar till framstår med hänsyn till de allmänna konsekvenserna
inte som en framkomlig väg. Utskottet förutsätter att de statliga planeringsorganen
och övriga berörda myndigheter noga följer utvecklingen.
En särskild framställning från riksdagen till Kungl. Majit enligt hemställan
i motionen är enligt utskottets mening inte befogad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 50 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1972.

NU 1974:56

7

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

9. Förvärv av aktier i AB Eiser. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:170 bilaga 11 under punkten 9 (s. 88 f.) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Förvärv av aktier i AB Eiser på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 17 800 000 kr.

Stockholm den 3 december 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c). Hovhammar
(m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Pettersson i Helsingborg (s) och
Pettersson i Västerås (vpk).

Reservationer

vid punkten 7 (Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB)

1. av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell
(c) och fru Hambraeus (c) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte att de skäl som anförts för en ökning av beloppet
för den statliga säkerheten med 500 milj. kr. är bärande. Den garantiram
om 300 milj. kr. som riksdagen fastställde hösten 1973 bör vara tillräcklig
för att säkra upphandling av kärnbränsle för huvudparten av de kraftverk
vilkas utbyggnad godtogs av riksdagen våren 1973.

Det har aviserats att ett allsidigt underlag för beslut av riksdagen i fråga
om ett långsiktigt handlingsprogram för energipolitiken kommer att framläggas
vid 1975 års riksmöte. De överväganden rörande kärnkraftens framtid
i Sverige som då skall företas bör vara förutsättningslösa. Om riksdagen
nu gör kraftigt ökade åtaganden för upphandling av kärnbränsle genom
att ställa säkerhet med ytterligare 500 milj. kr. kan detta i realiteten komma
att innebära en inskränkning av riksdagens handlingsfrihet nästa år. Ett
så betydande engagemang på kärnbränsleområdet måste också för många
te sig som ett åsidosättande av den princip i fråga om kärnkraftsutbyggnaden
som riksdagen slog fast våren 1973. Utskottet tillstyrker därför motionen

NU 1974:56

8

1974:1968, vilket innebär att Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av det
år 1973 fastställda maximibeloppet för statlig säkerhet för kärnbränslebolaget
från 300 till 800 milj. kr. liksom också förslaget i motionen 1974:1969 om
en mera begränsad ökning avstyrks.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1968 avslår Kungl.
Maj:ts förslag och motionen 1974:1969 såvitt gäller säkerhet
utöver ett belopp av 300 000 000 kr. för åtaganden av Svensk
kärnbränsleförsörjning AB.

2. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka den i propositionen föreslagna
utvidgningen av ramen för den statliga säkerheten i dess helhet. Det finns
otvivelaktigt risk för att de långsiktiga åtaganden från Svensk kärnbränsleförsörjning
AB:s sida som ligger till grund för höjningen av garantibeloppet
i realiteten kommer att binda riksdagens handlingsfrihet. Det är ofrånkomligt
att varje ytterligare satsning på kärnkraft kan komma att åberopas som
prejudicerande när nya utbyggnadsförslag förs fram. Med hänsyn till att
riksdagen under våren 1975 avses komma att ta ställning till ett program
för den framtida energipolitiken är det enligt utskottets mening inte lämpligt
att det nu fattas beslut som rör åtaganden efter den 1 juli 1975. Maximibeloppet
för den statliga säkerheten bör därför höjas endast i den mån som
krävs för att täcka åtaganden fram till denna tidpunkt. Utöver den ram
av 337 milj. kr. som anges i motionen 1974:1969 torde få beräknas 45 milj.
kr. som motsvarar erforderliga förskottsbetalningar till USAEC. Utskottet
förordar sålunda en garantiram av 382 milj. kr.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1974:1969 samt med avslag på motionen 1974:1968 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst
382 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjning AB:s åtaganden
i samband med upphandlingar av kärnbränsle.

vid punkten 8 (Lån till Norrbottens järnverk AB)

3. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med "inte befogad” bort ha följande lydelse:

I all aktiv regional planering kan uppkomma situationer, där mycket stora
satsningar på en ort är lämpliga och kanske nödvändiga. Särskilt är detta

NU 1974:56

9

fallet när insatsens syfte är att stödja en hel regions utveckling eller att
utveckla verksamheter som till följd av exempelvis sin anknytning till råvarufyndigheter
är lokalt bundna. Utbyggnaden av NJA är en viktig åtgärd
för att stoppa utflyttningen från Norrbotten och utveckla denna region. De
stora statliga satsningarna innebär dock att Luleåregionen på kort tid kommer
att expandera mycket kraftigt och att - som motionärerna påpekar
- kommunen kommer att få stora ekonomiska svårigheter. Det finns onekligen
risk för att kommunen tvingas skjuta på nödvändiga samhällsinvesteringar
om inte tillräckliga ekonomiska resurser ställs till förfogande. Med
hänsyn till de följder som de exceptionellt stora statliga investeringarna
i NJA kan komma att få för Luleåregionen anser utskottet att frågan om
ett särskilt statligt stöd till kommunen bör övervägas. Utskottet tillstyrker
alltså motionsyrkandet därom.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1972 hos Kungl. Majit
anhåller att frågan om ett expansionsstöd till Luleå kommun
i anslutning till utbyggnaden av NJA skyndsamt prövas.