Näringsutskottets betänkande nr 44 år 1974 NU 1974:44

Nr 44

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående de
privata städbolagen.

Ärendet

I motionen 1974:70 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen hemställer om en utredning om förhållandena inom
städbranschen, syftande till sanering och kontroll av denna bransch,

2. hos regeringen hemställer att den till myndigheter och verk under dess
kompetensområde utfärdar anvisningar och rekommenderar att städning
inom offentliga myndigheter skall handhas av fast anställd personal och
att entreprenadsystemet härvidlag överges.

Motionen

Antalet privata städbolag har, anför motionärerna, vuxit kraftigt under
de senaste åren. Entreprenadföretag inom städbranschen har blivit ett allt
vanligare spekulationsobjekt. Ett stort antal städföretag verkar utan att sluta
avtal med Fastighetsanställdas förbund. Företagen utnyttjar ofta sin personal
bl. a. genom att basera sina anbud på orealistiskt stora städprogram. Skattesmitning
och uraktlåtenhet att fullgöra sociala skyldigheter mot de anställda
är också vanliga företeelser.

I motionen pekas på att yrkesskade- och olycksfallsförhållandena bland
städpersonalen är otillfredsställande undersökta och att reglerna om sociala
rättigheter i många fall missgynnar de deltidsarbetande, som är i majoritet
inom denna grupp. På grund av bristen på barntillsyn hänvisas den kvinnliga
städpersonalen ofta till arbetstid som allmänt betraktas som obekväm tid,
men den får inte alltid några tillägg härför, säger motionärerna vidare. De
vänder sig mot att statliga myndigheter samt primär- och sekundärkommunala
institutioner i ökad utsträckning anlitar städföretag. Erfarenheter
inom vissa företag uppges visa att städning i egen regi är både billigare
och mer effektiv än städning på entreprenad. Med hänsyn härtill anser motionärerna
att statliga och kommunala myndigheter som valt entreprenadsystemet
bör återgå till systemet med fast anställd städpersonal.

Uppgifter i anslutning till motionen

Frågor rörande städning av lokaler vid statliga myndigheter har behandlats
av statens städutredning i betänkandet (Ds Fi 1970:13) Den statliga lokal I

Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 44

NU 1974:44

vårdens organisation. Utredningen hade i uppdrag bl. a. att söka kartlägga
om en omläggning av den befintliga städorganisationen - enligt vilken i
princip varje myndighet för sig svarar för städningen inom sina egna lokaler
- till mer eller mindre centralt organiserad städning skulle te sig rationell
eller kostnadsbesparande. Vidare skulle utredningen söka utarbeta beräkningsgrunder
för en kostnadsjämförelse mellan städning i statlig regi och
städning på entreprenad.

Kostnaden för städning vid de statliga myndigheterna beräknades av utredningen
till sammanlagt 150 milj. kr. för år 1970, varav 140 milj. kr. avsåg
löner och sociala omkostnader. Utredningen ansåg att det var föga sannolikt
att anlitande av entreprenör skulle innebära en för statsverket ekonomiskt
fördelaktig lösning av den statliga städningsverksamheten. Den stödde sig
härvid på erfarenheter som vissa kommuner gjort. Utredningen föreslog
att städningen vid statliga myndigheter även framgent skulle bedrivas i
egen regi enligt centralt givna metoder och anvisningar. Som central instans
för den statliga städningsverksamheten förordades byggnadsstyrelsen.

1 propositionen 1972:1 (bil. 2 s. 16-22) anslöt sig chefen för finansdepartementet
i huvudsak till utredningens förslag. Han uttalade att städning
i egen regi i de flesta fall vore att föredra. Byggnadsstyrelsen föreslogs lå
i uppdrag att svara för central planering och utveckling m. m. av den statliga
städningsverksamheten. Dessa riktlinjer godkändes av riksdagen (FiU
1972:11; se vidare nedan s. 4).

Byggnadsstyrelsen har fått det angivna uppdraget fr. o. m. den 1 juli 1972.
Styrelsen skall bl. a. följa den tekniska utvecklingen och verka för att effektiva
städmetoder kommer till användning inom det statliga området.
Styrelsen skall vidare, där så är lämpligt, verka för ökad samordning av
städarbetet mellan statliga myndigheter och mellan statliga och kommunala
organ.

Städpersonalen vid statliga myndigheter fördes vid årsskiftet 1971-1972
över till tjänstemannaställning. Anställningsvillkoren för städpersonal vid
samtliga statliga myndigheter och institutioner regleras genom kollektivavtal
mellan statens avtalsverk och Statsanställdas förbund. Lokala avtal mellan
respektive myndighet och vederbörande personalorganisation får inte längre
träffas. Enligt avtal som slöts i april 1974 mellan avtalsverket och Statsanställdas
förbund skall arvodesanställda lokalvårdare och arbetsledare med
minst halvtidstjänstgöring fr. o. m. juli 1974 erhålla anställning som lokalvårdare
med löneplanslön enligt allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa
andra tjänstemän (AST). Vederbörande myndighet måste dock först meddela
härför erforderliga beslut.

På det kommunala planet beslutar varje kommun självständigt om städarbetets
organisation. I ett 70-tal kommuner finns en central städorganisation,
som i regel är knuten till fastighetskontoret. 1 övriga kommuner
sköter oftast varje förvaltning om städningen för sin sektor.

NU 1974:44

Lokalvårdare inom det kommunala området är anslutna till Svenska kommunalarbetareförbundet.
Svenska kommunförbundet, som deltog i statens
städutredning, har utfärdat anvisningar som bygger på utredningens förslag.
Kommunförbundet och Kommunalarbetareförbundet har i maj 1973 antagit
vissa rekommendationer till kommunerna för en försöksverksamhet på städområdet.
I denna försöksverksamhet, som berör ca 35 objekt, prövas fasta
arbetstider, dagstädning samt systemet med självstyrande grupper.

Av privata företag på städområdet är 41 - med tillsammans ca 20 000
anställda - anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund. Dessa företag,
som även tillhör Svenska arbetsgivareföreningen och ingår i dess allmänna
grupp, träffar avtal med Fastighetsanställdas förbund. Företagen hade år
1973 en sammanlagd årsomsättning på 357 milj. kr. De tio största företagen
hade år 1973 följande antal anställda och omsättning:

Inom Sveriges städentreprenörers förbund har tillsatts en arbetsgrupp för
att behandla auktorisations- och etableringsfrågor. Bakgrunden härtill, sägs
det i förbundets årsredovisning för år 1973, är den alltmer ökande och okontrollerade
etableringen av städföretag av tillfallighetsnatur. Denna typ av
företag undandrar sig genom sin anonymitet i stor utsträckning de kostnader
och det ansvar som genom lagstiftning och avtal åvilar företagen. Avsikten
med arbetsgruppen är att på olika vägar söka skapa opinion för tanken på
någon form av regler för etablering eller auktorisation av företag i städbranschen.

Antalet yrkesverksamma inom städområdet har uppskattats till mellan
100 000 och 150 000 personer. Antalet fackligt organiserade är lågt.

Statsanställdas förbund har 5 000-6 000 organiserade av totalt ca 12 000
lokalvårdare i statlig verksamhet. Svenska kommunalarbetareförbundet har
ca 19 700 medlemmar av totalt ca 27 500 lokalvårdare anställda hos primärkommunerna.
Av ca 13 400 landstingsanställda lokalvårdare tillhör ca
10 000 förbundet. Fastighetsanställdas förbund har 13 000-14 000 organi -

Antal Omsättning

sysselsatta (milj. kr.)

Allmänna Svenska Städnings AB (ASAB)

AB Städcentralen

Argus Städnings AB

Städbolaget i Norrköping AB (SINAB)

Städningskåren AB

Mellansvenska Städ AB

Wasabolaget AB

Kontorsstädning AB

Förenade Städ AB

Stockholms Förenade Städ AB

8 000
2 250
1 050
1 150
640
1 200
500
950
730
485

142

NU 1974:44

serade stadarbetare. Av dessa bedriver ca 3 000 städning i egen regi och
sluter avtal direkt med företagen, medan ca 11 000 är anställda hos städentreprenörs
firmor.

Tidigare riksdagsbehandling

I anslutning till propositionen 1972:1 väcktes en motion med förslag om
utredning av möjligheterna att överföra den statliga städverksamheten på
privata bolag. Finansutskottet (FiU 1972:11) anslöt sig till departmentschefens
bedömning att städning i egen regi i de flesta fall torde vara att föredra.
Utskottet anförde dock att detta inte utesluter att myndigheter som övervägt
entreprenad och finner denna fördelaktig har möjlighet att även i fortsättningen
vända sig till entreprenadfirmor. Det borde ankomma på den enskilda
myndigheten att i samråd med byggnadsstyrelsen bedöma vilken form som
är att föredra. Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.
Centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets representanter i
utskottet reserverade sig till förmån för motionen. De yrkade vidare på
avslag på Kungl. Maj:ts förslag om central planering och utveckling av
städningsverksamheten inom det statliga området.

Utskottet

Syftet med motionen är primärt att få till stånd en kontroll av de privata
städbolagens verksamhet. Motionärerna tar även upp frågan om städning
av statliga myndigheters lokaler. De anser att det bör utfärdas direktiv om
att städningen bör ske i myndigheternas egen regi och alltså ej lämnas ut
på entreprenad till privata städbolag.

Vad avser den sistnämnda frågan framgår av den redovisning som lämnats
i det föregående att riktlinjer av angiven innebörd redan finns utfärdade
för den statliga städningsverksamheten. Det finns därför enligt utskottets
mening inte skäl för en särskild framställning från riksdagen i denna fråga.

De privata städbolagen kritiseras skarpt i motionen. Deras arbetsmetoder
innebär enligt motionärernas beskrivning ofta en exploatering av personalen.
Skattesmitning och uraktlåtenhet att fullgöra sociala skyldigheter mot de
anställda sägs vara vanliga företeelser inom branschen. I detta sammanhang
vill utskottet erinra om att det inom städbranschen finns en mängd sinsemellan
mycket olika företag. Ett antal privata företag - sammanlagt 41
med inalles över 20 000 anställda - tillhör Svenska arbetsgivareföreningens
allmänna grupp och träffar kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund.
De är anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund. Vid sidan av dessa
företag följer ytterligare ett antal företag bestämmelserna i det nämnda avtalet
genom s. k. hängavtal. Utvecklingen inom städbranschen under de
senaste åren kännetecknas emellertid - som motionärerna påpekar - av
en omfattande och okontrollerad etablering av städföretag, vilka ofta är

NU 1974:44

av tillfällig natur. Sveriges städentreprenörers förbund har också pekat på
detta problem och framhållit att denna typ av företag genom sin anonymitet
i stor utsträckning undandrar sig de kostnader och det ansvar som enligt
lagstiftning och avtal åvilar företagen. En omständighet som medverkar
till denna utveckling är att antalet fackligt organiserade inom branschen
är lågt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen uppgift
att komma till rätta med de missförhållanden som finns inom städbranschen.
Med hänsyn bl. a. till branschens heterogena sammansättning är enligt utskottets
mening en allmän översyn av städbranschen påkallad. Det är naturligt
att en sådan översyn, syftande till att ge underlag för bedömning
av vilka åtgärder som kan vara erforderliga från samhällets och berörda
parters sida, sker i samarbete med branschförbundet och med de anställdas
fackliga organisationer.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. i anledning av motionen 1974:70 punkten 1 som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört om en översyn
av städbranschen,

2. avslår motionen 1974:70 såvitt den avser uttalande om den
statliga städningsverksariiheten (punkten 2).

Stockholm den 5 november 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c). Andersson
i Storfors (s), Rask (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk).
Petersson i Ronneby (c). Nyquist (fp). Pettersson i Helsingborg (s), Sivert
Andersson i Stockholm (s) och Siegbahn (m).

GOTAB 74 8152 S Stockholm 1974