Naringsutskottets betänkande nr 37 år 1974 NU 1974:37

Nr 37

Naringsutskottets betänkande i anledning av motioner med förslag
till ändrade bestämmelser angående allmänna pensionsfondens aktieplaceringar,
m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas tre motioner med yrkanden om ändringar
i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.
I två av motionerna föreslås begränsningar i de befogenheter i fråga om
aktieplaceringar som nu tillkommer fjärde fondstyrelsen samt bestämmelser
om särskild granskning av denna styrelses verksamhet, i den tredje motionen
ändring av aktieplaceringarnas inriktning till att gälla etablering av statligt
ägda basindustrier.

Motionsyrkanden

Motionerna är följande:

1974:1120 av herr Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga hemställs
(5) att riksdagen antager ett vid motionen fogat förslag1 till lag om ändring
i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

1974:1488 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att för fjärde AP-fonden liksom för försäkringsbolagen skall gälla att
aktier inte får förvärvas till större andel i varje särskilt bolag än att röstetalet
för aktierna utgör högst 5% av röstetalet för samtliga aktier,

2. att utvidgning av rambeloppet för fjärde AP-fondens aktieplaceringar
utöver beslutade 500 milj. kr. får ske först efter riksdagens medgivande
i varje särskilt fall,

3. att fjärde AP-fondens verksamhet årligen skall underställas riksdagens
granskning på sätt kapitalmarknadsutredningen förordade enligt vad som
anförts i motionen,

1974:1500 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari såvitt nu är i fråga hemställs
att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om ett program för skapande av statliga
basindustrier finansierade med medel ur AP-fonderna,

1 Förslaget överensstämmer, bortsett från några redaktionella ändringar, med bifoga
I till detta betänkande.

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 37

NU 1974:37

2. att anta ett i motionen framlagt förslag1 till lag om ändring i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

Motionerna 1974:1120 och 1974:1500 i övriga delar har utskottet behandlat
i andra sammanhang, den förra i betänkandena 1974:11,1974:13 och 1974:36,
den senare i betänkandet 1974:5. Motiveringen för yrkandena i dessa motioner
finns i motionen 1974:932 respektive i motionen 1974:1194, båda
angående riktlinjer för den ekonomiska politiken, m. m., vilka hänvisats
till finansutskottet och behandlas (den förra delvis) i dess betänkande 1974:1.

Gillande bestämmelser och deras bakgrund, m. m.

Riksdagen antog i maj 1973 ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till en
ordning innebärande att medel ur allmänna pensionsfonden kan i viss utsträckning
genom placering i bl. a. aktier tillföras näringslivet såsom riskvilligt
ägarkapital (prop. 1973:97, NU 1973:58). Den nya ordningen, som
har kommit till uttryck i lagen (1973:503) om ändring i reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning, har följande innebörd.
Inom allmänna pensionsfonden har inrättats en särskild delfond med egen
styrelse, fjärde fondstyrelsen, som får placera fondmedel i aktier i svenska
aktiebolag utom banker och försäkringsbolag samt i konvertibla skuldebrev
och i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Fjärde
fondstyrelsen har rätt att hos riksförsäkringsverket rekvirera de medel som
behövs för placeringsverksamheten. De medel som överförs till fjärde fondstyrelsens
förvaltning får uppgå till högst 500 milj. kr. eller det högre belopp
sorn Kungl. Maj:t bestämmer på förslag av fondstyrelsen. Det har förutsatts
att framställning om ökning av beloppet skall aktualiseras först sedan erfarenheter
vunnits av den nya placeringsverksamheten. Aktieutdelningar
och annan avkastning samt realiserade kursvinster får användas för nya
placeringar. Aktiefonden är skattskyldig för all inkomst som härrör från
kapitalförvaltningen. Fjärde fondstyrelsen består av elva ledamöter, som
alla förordnas av Kungl. Maj:t. Ordföranden och vice ordföranden utses
av Kungl. Maj:t, och av återstående ledamöter utses två efter förslag av
sammanslutning som företräder primärkommunerna, två efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningarav
arbetstagare. Fjärde fondstyrelsen haregen administration och
verkställande direktör. För revision av dess förvaltning gäller samma regler
som för övriga tre fondstyrelser. Den nya ordningen gäller fr. o. m. den

1 januari 1974.

Propositionen i ämnet 1973 var grundad på förslag som framlagts av kapitalmarknadsutredningen
i betänkandet (SOU 1972:63) Näringslivets försörjning
med riskkapital från allmänna pensionsfonden. I flera hänseenden

' Förslaget överensstämmer, bortsett från några redaktionella ändringar, med bilaga

2 till detta betänkande.

NU 1974:37

hade dock gjorts ändringar i förhållande till utredningens förslag.

Propositionen föranledde flera motioner, bl. a. partimotioner från vart och
ett av de fyra oppositionspartierna. Från centerpartiets, folkpartiets och moderata
samlingspartiets sida yrkades i företa hand att behandlingen av propositionen
skulle uppskjutas till riksdagens höstsession. I andra hand yrkades
från folkpartiets och moderata samlingspartiets sida att propositionen skulle
avslås, från centerpartiets sida att de föreslagna bestämmelserna i vissa hänseenden
skulle ändras så att de kom att överensstämma med kapitalmark -nadsutredningens förelag. De ändringar som påyrkades var i huvudsak de
som nu föreslås i motionen 1974:1488. Från vänsterpartiet kommunisternas
sida framlades ett förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning som svarar mot det som nu
finns i motionen 1974:1500. Riksdagen antog propositionens lagförslag sedan
den föret — såsom näringsutskottet förordat — avslagit yrkandet om uppskov
till höstsessionen och olika yrkanden om ändringar i sakligt hänseende,
vilka framförts i reservationer till utskottets betänkande.

Motiveringen för motionsyrkandena

I motionen 1974:932, som innehåller motiveringen för vad som yrkas
i motionen 1974:1120, anförs beträffande allmänna pensionsfondens förvaltning
allmänt att fondens placeringspolitik kommer att få en avgörande
betydelse för den samhälleliga resursfördelningen och för hela samhällets
ekonomi. Motionärerna anser att införandet av aktieköp via allmänna pensionsfonden
icke är ett effektivt medel för att höja investeringsbenägenheten
inom näringslivet och att det icke är ägnat att förbättra situationen för de
mindre och medelstora företagen eller att stimulera nyföretagande. Med
hänvisning till moderata samlingspartiets partimotion i ämnet våren 1973,
vari hävdades att ett genomförande av regeringens förslag skulle innebära
att dörren öppnades för långtgående politiskt betingade ingrepp i svenskt
näringsliv, påyrkas en sådan utformning av bestämmelserna om allmänna
pensionsfondens aktieplaceringar som kapitalmarknadsutredningen förespråkade.
Sålunda skall gälla att för-riskbärande placeringar får användas
högst 500 milj. kr. av fondens medel, att fjärde fondstyrelsen inte får förvärva
aktier i företag i större andel än som motsvarar högst 5% av röstetalet
för samtliga aktier och att styrelsen? verksamhet årligen skall underställas
riksdagens granskning. Dessa förslag kommer till uttryck i det lagförslag
som ingår i motionen. Samma förändringar påyrkas i motionen 1974:1488
utan framläggande av författningstext. Även i denna motion åberopas kapitalmarknadsutredningens
förslag och motsvarande motion våren 1973.
Motionärerna påpekar att kapitalmarknadsutredningen i sitt betänkande
framhöll att koncentrationstendenserna på olika områden genom allmänna
pensionsfondens dominans redan är utomordentligt starka. De ökade möjligheter
som nu föreligger att utnyttja medel ur fonden som riskvilligt kapital

NU 1974:37

i näringslivet lär inte leda till att centraliseringen stärks ytterligare, uttalar
motionärerna och tillägger att en sådan utveckling kan förebyggas genom
de av dem föreslagna begränsningarna i fondens rätt att köpa aktier.

Som motivering förde här berörda yrkandena i motionen 1974:1500 anförs
i motionen 1974:1194 i huvudsak förljande. För att erforderliga nya arbeten
skall skapas krävs ökad industrietablering och tillväxt. Allmänna pensionsfondens
medel bör mobiliseras för en aktiv statlig industripolitik och inte
för att förse börsen med riskvilligt kapital. Fjärde fondstyrelsen bör därför
inte längre ha till uppgift att köpa aktier i privatkapitalistiska företag utan
bör i stället vara den instans som svarar för att medel ur allmänna pensionsfonden
sätts in i statlig företagsamhet.

Utskottet

Riksdagen fattade under år 1973 beslut rörande allmänna pensionsfondens
användning för aktieköp i viss omfattning. I samband härmed inrättades
den fjärde fondstyrelsen för att handha verksamheten.

När det gäller aktieköpens omfattning innebar riksdagsbeslutet att 500
milj. kr. ställdes till fjärde fondstyrelsens förfogande. Denna ram skall senare
kunna utvidgas. Enligt reglementet angående allmänna pensionsfondens
förvaltning sker detta genom beslut av regeringen efter framställning från
fjärde fondstyrelsen.

När det gäller reglerna för fjärde fondstyrelsens inköp av aktier har delade
meningar kommit till uttryck inom utskottet. Samtidigt har skäl anförts
för att(vänta med att ta upp gällande regler till prövning. Den fjärde fondstyrelsen
har varit i verksamhet endast en kort tid. Frågan bör därför enligt
utskottets uppfattning kunna anstå tills närmare erfarenheter vunnits av
verksamheten, varvid också fondens placeringsprinciper kan bli föremål för
prövning. Utskottet vill också erinra om vad som anförts i utskottets betänkande
1974:13, att kapitalmarknadsutredningens arbete fortsätter och att
utredningen har som en av sina huvuduppgifter att pröva om nuvarande
former för kanalisering av medel från allmänna pensionsfonden till näringslivet
är till fyllest.

Utskottet finner det naturligt att riksdagen även i fortsättningen får avgöra
vilken ram som skall stå till förfogande för aktieköp. Reglementet angående
allmänna pensionsfondens förvaltning bör därför ändras — i enlighet med
vad som föreslagits i motionerna 1974:1120 och 1974:1488 — så att utvidgningar
av ramen för fjärde fondstyrelsens aktieköp efter framställning
av fondstyrelsen till regeringen kommer att beslutas av riksdagen. Vidare
bör riksdagens insyn i fjärde fondstyrelsens verksamhet säkerställas genom
en årlig återkommande redovisning till riksdagen.

Med hänvisning till ovanstående hemställer utskottet
att riksdagen

1. i anledning av motionen 1974:1120 punkten 5 och motionen
1974:1488 samt med avslag på motionen 1974:1500 punkten 2
antager följande.

NU 1974:37

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom förordnas att 1 $ reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S’

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 .S lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på sätt nedan
stadgas förvaltas av fyra särskilda
styrelser, benämnda första, andra,
tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras
till fjärde fondstyrelsens förvaltning
får uppgå till högst femhundra miljoner
kronor eller det högre belopp
som riksdagen bestämmer /'anledning
av fondstyrelsens förslag till regeringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. hos Kungl. Maj:t begär att en årlig redovisning med början
år 1975 av fjärde fondstyrelsens placeringar och övriga verksamhet
lämnas till riksdagen i samband med överlämnandet
av statsverkspropositionen,

3. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i
övrigt anfört,

4. avslår motionen 1974:1500 punkten 1.

Stockholm den 14 maj 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Haglund (s). Gustafsson i Byske (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Svensson
i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö
(s), herrar Nyquist (fp), Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm
(s) och fru Oskarsson (c).

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 S lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på sätt nedan
stadgas förvaltas av fyra särskilda
styrelser, benämnda första, andra,
tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras
till fjärde fondstyrelsens förvaltning
får uppgå till högst femhundra miljoner
kronor eller det högre belopp
som Konungen på förslag av fondstyrelsen
bestämmer.

' Senaste lydelse 1973:503.

NU 1974:37

Reservationer

1. av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt den ändring i reglementet (1959:293) angåendeallmänna pensionsfondens
förvaltning varom statsmakterna träffade beslut våren 1973 har
vid 1974 års början inom allmänna pensionsfonden inrättats en särskild
delfond med egen styrelse, fjärde fondstyrelsen, som har till uppgift att
tillföra näringslivet kapital genom placering i bl. a. aktier. Vissa av de yrkanden
som förekom i motioner i anledning av propositionen i ämnet framförs
nu på nytt. Motionsyrkandena gäller storleken av det belopp som fjärde
fondstyrelsen får använda för sina aktieplaceringar, den allmänna inriktningen
av dessa placeringar, frågan om huruvida visst maximum skall gälla
för styrelsens rätt att förvärva aktier i ett bolag samt formerna för granskning
av styrelsens verksamhet.

Fjärde fondstyrelsens aktieplaceringar bör enligt de riktlinjer som antogs
förra året i huvudsak inriktas på större industriföretag. Det har ansetts ligga
i sakens natur att det därvid i allmänhet blir de börsnoterade företagen
som kan komma i fråga. I motionen 1974:1500 — liksom i en motion våren
1973 — kritiseras systemet med aktieköp från allmänna pensionsfondens
sida i privatägda företag. Fjärde fondstyrelsen bör ha till uppgift uteslutande
att svara för att medel ur fonden sätts in i statlig företagsamhet, menar
motionärerna. De föreslår att riksdagen skall av regeringen begära ett program
för skapande av statliga basindustrier finansierade på detta sätt.

Motionerna 1974:1120 i här berörd del och 1974:1488 är i sak samstämmiga.
1 dem föreslås vissa typer av inskränkningar i fjärde fondstyrelsens
befogenheter. De medel som överförs till denna styrelses förvaltning får
enligt 1 S reglementet uppgå till högst 500 milj. kr. eller det högre belopp
som Kungl. Maj:t bestämmer på förslag av fondstyrelsen. På samma sätt
som våren 1973 påyrkas i de båda här nämnda motionerna att en framtida
utvidgning av medelsramen skall få ske först efter riksdagsbeslut i varje
särskilt fall. Yrkandet överensstämmer med vad som i detta hänseende
föreslogs av kapitalmarknadsutredningen i det betänkande som låg till grund
för propositionen. Likaledes i enlighet med kapitalmarknadsutredningen och
ett motionsyrkande våren 1973 föreslår motionärerna att fjärde fondstyrelsens
möjligheter att göra insatser i ett och samma aktiebolag skall begränsas
till att avse högst så stor del av bolagets aktier som svarar mot
5% av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Starka skäl talar för införande av de begränsningar i fråga om fjärde fondstyrelsens
handlingsfrihet som kapitalmarknadsutredningen föreslog. Den
restriktion som ligger i att rambeloppet nu änges r reglementet är endast
skenbar, eftersom det föreskrivs att Kungl. Maj:t på förslag av fondstyrelsen
kan bestämma högre belopp utan begränsning uppåt. Det är enligt utskottets

NU 1974:37

mening självklart att beslut av den ekonomiska räckvidd som det här är
fråga om bör fä träffas av riksdagen. Utskottet tillstyrker alltså motionerna
1974:1120 och 1974:1488 såvitt de avser ändring i 1 och 12 §§ reglementet
angående allmänna pensionsfondens förvaltning. En eventuell framtida höjning
av maximibeloppet skall komma till uttryck genom ändring i 1 §. Förslag
från regeringens sida om en sådan höjning bör icke framläggas annat
än på förslag av fjärde fondstyrelsen.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker förslaget i motionen 1974:1500
att de här avsedda medlen skall användas för finansiering av statliga företag.
Utskottet hänvisar härvidlag till de argument mot en sådan ordning som
angavs i utskottets betänkande i ämnet våren 1973.

Kapitalmarknadsutredningen föreslog vidare en granskning av fjärde fondstyrelsens
verksamhet i särskilda former. Dess förslag i denna del upptogs
inte i propositionen; chefen för finansdepartementet uttalade där att han
inte ansåg tillräckliga skäl finnas att anordna en sådan granskning. I stället
borde granskning ske på motsvarande sätt som gäller för de övriga delfonderna.
Till denna uppfattning anslöt sig näringsutskottet och riksdagen.
Ett motionsyrkande byggt på kapitalmarknadsutredningens förslag i denna
del avvisades följaktligen. Detta yrkande återkommer nu i motionerna
1974:1120 och 1974:1488.

Utskottet anser det angeläget att fjärde fondstyrelsens verksamhet årligen
blir föremål för granskning från riksdagens sida. Det är olyckligt att riksdagen
förra året avvisade det förslag som då framlades om en sådan granskning
enligt den ordning som kapitalmarknadsutredningen hade förordat. När detta
förslag nu framförs ånyo bör det upptas positivt. Utskottet tillstyrker
alltså bifall till motionerna 1974:1120 och 1974:1488 såvitt de gäller formerna
för granskning av fjärde fondstyrelsens verksamhet. Detta innebär att ordningen
för granskningen fastställs genom föreskrifter i reglementet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) med bifall till motionen 1974:1120 punkten 5 och motionen
1974:1488 samt med avslag på motionen 1974:1500 punkten
2 antar förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning enligt bilaga I,

b) avslår motionen 1974:1500 punkten 1.

2. av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt den (= reservation 1, s. 6) i bolaget.

Utskottet finner det helt klart att aktieköp i privata företag enligt den
ordning som nu gäller och som allmänna pensionsfonden har börjat tillämpa
inte kan beräknas leda vare sig till ökad sysselsättning eller till löntagarinflytande
över företagen. Närmast kan de karakteriseras som ytterligare

NU 1974:37

en ekonomisk favör vid sidan av de många som nu kommer företagen
— och särskilt storföretagen — till del. För att det skall skapas varaktig
sysselsättning och makt åt de anställda i företagen krävs ett program för
direkt tillväxtfrämjande produktionsinvesteringar i form av nya statliga industrier.
Sådana industrier skulle också få betydelse som drivkrafter för
den ekonomiska utvecklingen i de regioner dit de blir förlagda. På ett helt
annat sätt än punktvis gjorda aktieköp skulle investeringar i sådana basindustrier
innebära en stimulans för den svenska ekonomin och skapa förutsättningar
för ökat välstånd och social rättvisa. Utskottet tillstyrker därför
de yrkanden i motionen 1974:1500 som gäller framställning till regeringen
om ett program för skapande av statliga basindustrier finansierade med
medel ur allmänna pensionsfonden och ändring i reglementet angående
denna fonds förvaltning.

En sådan maximering av allmänna pensionsfondens möjligheter att göra
insats i ett visst företag som föreslås i de båda övriga motionerna är uppenbarligen
oförenlig med den inriktning av aktieplaceringarna som utskottet
här föreslår. Utskottet avstyrker också yrkandet i dessa motioner om en
begränsning av det belopp som fonden får placera i aktier. För att det av
utskottet avsedda syftet med fondens aktieplaceringar skall uppnås torde
snart nog krävas en väsentlig utökning av den andel av fondmedlen som
får placeras i aktier.

Med den inriktning av fjärde fondstyrelsens verksamhet som utskottet
föreslår blir det naturligt att dess aktiviteter fortlöpande redovisas för riksdagen.
Den särskilda form av granskning som föreslås i motionerna
1974:1120 och 1974:1488 finns det enligt utskottets mening inte anledning
att införa vare sig under nuvarande förhållanden eller vid den satsning på
statliga basindustrier som utskottet förordar.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) med bifall till motionen 1974:1500 punkten 2 samt med avslag
på motionen 1974:1120 punkten 5 och motionen 1974:1488
antar förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning enligt bilaga 2,

b) med bifall till motionen 1974:1500 punkten 1 hos Kungl. Maj:t
hemställer om ett program för skapande av statliga basindustrier
finansierade med medel ur allmänna pensionsfonden.

Särskilda yttranden

I. av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c):

Det är enligt centerpartiets mening nödvändigt att näringslivet bereds
förbättrade möjligheter till utbyggnad och förnyelse, så att sysselsättningen

NU 1974:37

kan tryggas och konkurrensförmågan stärkas på såväl export- som hemmamarknaden.
Det är härvid viktigt att behovet av riskvilligt kapital tillgodoses.
Med den alltmer dominerande ställning som allmänna pensionsfonden
fått och får på kapitalmarknaden, måste självfallet även medel ur
fonden utnyttjas som riskvilligt ägarkapital. Den möjlighet härtill som
öppnats genom inrättandet av fjärde fondstyrelsen är av väsentlig betydelse.

Allmänna pensionsfonden skall enligt reglementet förvaltas på sådant sätt
att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för allmän tilläggspension.
Utskottet har i sitt betänkande tillstyrkt att det skall ankomma
på riksdagen att avgöra vilken ram som skall stå till fjärde fondstyrelsens
förfogande för aktieköp samt att riksdagens insyn i fjärde fondstyrelsens
verksamhet skall säkerställas genom en årligen återkommande redovisning
till riksdagen. Det är angeläget att placeringsverksamheten fortlöpande står
under riksdagens kontroll såväl näringspolitiskt som med avseende på tryggheten
för de ATP-försäkrade, dvs. för löntagarna men också t. ex. för jordbrukare,
småföretagare och andra självständiga yrkesutövare som betalt avgifter
för sin pensionering.

Centerpartiet fäster avgörande vikt vid att maktkoncentration och centralisering
i näringslivet effektivt motverkas. Tillförseln av medel ur allmänna
pensionsfonden som riskbärande kapital i näringslivet måste därför
ske i former som förhindrar centralisering. Kapitalmarknadsutredningen
med representanter från olika organisationer och meningsriktningar, vars
förslag (SOU 1972:63) låg till grund för fjolårets riksdagsbeslut, konstaterade
att koncentrationstendenserna på olika områden genom allmänna pensionsfondens
dominans redan är utomordentligt starka och framhöll att en utvidgning
av fondens medel till att även omfatta ägarkapital inte borde få
leda till att centraliseringen och maktkoncentrationen ytterligare förstärktes.

I överensstämmelse med direktiven från regeringen föreslog kapitalmarknadsutredningen
enhälligt att fjärde fondstyrelsen inte skulle få förvärva
större andel aktier i ett företag än att röstetalet för aktierna utgjorde högst
fem procent av röstetalet för samtliga aktier, liksom gäller för försäkringsbolagen.

I propositionen till fjolårets riksdag föreslogs emellertid att fjärde fondstyrelsen
skulle få köpa aktier utan maximering av aktieinnehavet i visst
företag. Detta blev riksdagens beslut. Centerpartiet föreslog i motion i anledning
av propositionen att de placeringsregler som kapitalmarknadsutredningen
förordat skulle godtas, dvs. en maximering av aktierna till högst
fem procent av röstetalet för samtliga aktier i företaget. Samma synpunkter
har framförts i centerpartiets motion 1974:1488.

Det har även i år varit delade meningar i näringsutskottet om placeringsreglerna
för fjärde fondstyrelsen. Meningsmotsättningarna kvarstår.
Fjärde fondstyrelsen har varit i verksamhet sedan årsskiftet 1973-1974,
dvs. endast i några få månader. Utskottet har uttalat att fondens place -

NU 1974:37

ringsregler kan bli föremål för prövning, sedan närmare erfarenheter vunnits
av verksamheten. Vi har godtagit detta uppskov med prövningen med hänsyn
till att något omedelbart behov av ändring inte föreligger. En viss tids
erfarenhet av placeringsverksamheten kan vara till gagn för bedömningen,
bl. a. i fråga om differentierade regler behövs för s. k. riktade nyemissioner
och andra aktieplaceringar. Avgörande för centerpartiet är att sådana placeringsregler
beslutas, att ökad centralisering och maktkoncentration i näringslivet
förhindras.

Det är för centerpartiet väsentligt att fjärde fondstyrelsens verksamhet
inriktas på att främja företagsdemokrati och löntagarinflytande. Dessa strävanden
motverkas, om fjärde fondstyrelsen skulle bli ett centralt styrinstrument
i näringslivet. Vi vill i detta sammanhang erinra om förslaget
i centerpartiets motion 1973 om möjligheter att delegera rösträtten för allmänna
pensionsfondens aktier till representanter för de anställda, valda av
de anställdas organisationer på arbetsplatsen. I anledning av centerpartiets
motion begärde riksdagen hos regeringen förslag till lagändring, som gör
det möjligt för fjärde fondstyrelsen att uppdra åt representanter för de anställda
i ett företag att utöva rösträtt för fondens aktier, och uttalade att
fondstyrelsen som regel bör delegera rösträtten för sina aktier i olika företag
på angivet sätt. Denna lagändring genomfördes hösten 1973. Från företagsdemokratisk
synpunkt är det också väsentligt att former skapas för ett
löntagarsparande som ger löntagarna goda möjligheter till delägande av företagen.

Det är som vi framhållit nödvändigt att allmänna pensionsfondens medel
utnyttjas även som riskbärande kapital i näringslivet. Men det måste ske
i former som främjar decentraliserat näringsliv, företagsdemokrati och löntagarinflytande.
Allmänna pensionsfondens aktieplaceringar torde såsom
förutsatts i huvudsak fä betydelse för större industriföretag. I det större
sammanhanget vill vi understryka angelägenheten av att de mindre och
medelstora företagen ges möjligheter att i väsentligt ökad utsträckning utnyttja
medel ur allmänna pensionsfonden, t. ex. genom s. k. mellanhandsinstitut
och återlån,samt av att fondmedlen utnyttjas på ett sätt som främjar
en regionalpolitik som syftar till ett mer decentraliserat samhälle.

2. av herr Nyquist (fp):

Förra året fattade riksdagen beslut om att inom allmänna pensionsfonden
inrätta en särskild delfond med egen styrelse, fjärde fondstyrelsen, som har
befogenhet att placera sitt kapital i aktier, konvertibla skuldebrev samt skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Till fjärde fondstyrelsens
förfogande ställdes i en första omgång 500 milj. kr. Samtidigt
överlät riksdagen på Kungl. Maj:t att efter förslag av fondstyrelsen fatta
beslut om eventuella senare kapitaltillskott. Några restriktioner gällande storleken
av placeringarna i varje företag fastställdes inte heller av riksdagen.

NU 1974:37

Från folkpartiets sida riktade vi kraftig kritik mot förslaget och yrkade
avslag på propositionen. Vår främsta invändning gällde därvid den ytterligare
maktkoncentration till kanslihuset som skulle bli följden av förslaget och
de näringspolitiska konsekvenserna av detta. 1 folkpartiets partimotion hette
det bl. a.: "Genom hela den arsenal av olika selektiva medel som står till
statsmakternas förfogande kommer fondens/kanslihusets påtryckningsmöjligheter
att bli mycket goda. Förhandlingar och påtryckningar kommer att
ske utan allmän insyn. Enligt vår uppfattning kommer detta inte att stärka
löntagarnas trygghet, näringslivets effektivitet och den allmänna ekonomiska
utvecklingen.”

Med det beslut som nu fattats av näringsutskottets majoritet sker vissa
förändringar av reglerna för fjärde fondstyrelsens verksamhet i förhållande
till vad riksdagen beslöt förra året. Framför allt är det viktigt att riksdagen
nu tillförsäkras rätten att fatta beslut om eventuella ytterligare kapitaltillskott
och garanteras en bättre insyn. Dessa förbättringar ändrar emellertid inte
folkpartiets grunduppfattning att riksdagen förra året borde avvisat förslaget
om allmänna pensionsfondens aktieköp genom fjärde fondstyrelsen.

Sedan riksdagsbeslutet fattades har emellertid en fondstyrelse och verkställande
ledning utsetts och verksamheten inletts. Detta förhållande måste
beaktas av riksdagen vid den fortsatta behandlingen av frågan.

I partimotionen skisserade folkpartiet bl. a. följande principer för den fortsatta
politiken i fråga om allmänna pensionsfonden, kapitalmarknaden och
löntagarnas medbestämmanderätt:

O Allmänna pensionsfonden bör även i fortsättningen stå som kapitalförsörjare
för väsentliga samhällsåtaganden, bl. a. inom den kommunala
sektorn samt bostadsbyggandet.

O Medel ur allmänna pensionsfonden bör slussas ut till näringslivet i smidiga,
decentraliserade former. Därigenom sprids makten, kapitalmarknadens
funktionssätt underlättas och marknadens flexibilitet utnyttjas.
Kapitalmarknadsutredningen bör i sitt fortsatta arbete allvarligt pröva
hur detta lämpligen kan ske. Härvid bör man särskilt observera företagareföreningarnas
möjligheter att slussa krediter. De mindre och medelstora
företagens kapitalbehov måste särskilt uppmärksammas. Förhållandet
mellan riksbankens möjlighet att driva en aktiv penningpolitik
och den alltmer dominerande allmänna pensionsfonden måste uppmärksammas.

O Utbyggnaden av realkapitalet inom företagen måste ske på ett sådant
sätt att inkomst- och förmögenhetsfördelningen utjämnas. Löntagarna
måste tillförsäkras andel i kapitaltillväxten. Detta bör ske i decentraliserade
former.

I det utredningsarbete som nu skall komma till stånd i fråga om fondens
befogenheter är det angeläget att utrymme också ges för att söka efter former

NU 1974:37

som möjliggör en decentralisering av beslutanderätten över kapitalplaceringarna
inom näringslivet, bl. a. på grundval av ovan angivna principer.

Ett steg i denna riktning har enligt min mening redan tagits genom att
näringsutskottet (NU 1974:13) i anledning av motioner om en utvidgning
av återlånerätten klart uttalat att kapitalmarknadsutredningen utan dröjsmål
bör framlägga resultatet av sina överväganden rörande bl. a. mellanhandsinstitutens
roll för näringslivets kapitalförsörjning.

NU 1974:37

Bilaga I
(tillhör reservation 1)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom förordnas i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning
dels att 1 och 12 $8 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att nuvarande 25 och 26 SS skall betecknas 28 respektive 29 8,
dels att i reglementet skall införas tre nya paragrafer, 25-27 88, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 8 lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på sätt nedan
stadgas förvaltas av fyra särskilda
styrelser, benämnda första, andra,
tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras
till fjärde fondstyrelsens förvaltning
får uppgå till högst femhundra miljoner
kronor eller det högre belopp
som Konungen på förslag av fondstyrelsen
bestämmer.

Föreslagen lydelse

1 8’

12 8'

Envar av

Fjärde fondstyrelsen må placera
de under styrelsens förvaltning stående
medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med
undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera
de under styrelsens förvaltning stående
medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med
undantag för aktiebolag, som driver
bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse, och investmentbolag.
dock att styrelsen icke får inneha
mer än en tjugonde! av aktierna i bolaget,
eller om aktier med olika röstvärde
finns, större antal än att rös -

1 Senaste lydelse 1973:503.

NU 1974:37

Nuvarande lydelse

2. i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats
av aktiebolag som avses i 1 i
detta stycke.

I den

Föreslagen lydelse

tetalet för aktierna utgör högst en tjugonde!
av röstetalet för samtliga aktier;
samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats
av aktiebolag som avses i I i
detta stycke.

eller postbanken.

25 S

Särskild granskning av förde fondstyrelsens
förvaltning skall ske för varje
kalenderår.

Granskningen skall avse placeringarna
av de under styrelsensförvaltning
stående medlen och särskilt inriktas på
placeringarna ur riskfordelningssynpunkt
och den inverkan placeringarna
haft pä kursutvecklingen och marknadsförhållandena.

26 S

För granskningen utses fern granskare.
av vilka en utses av Konungen
och två vardera av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret. Granskarna
förordnas för tiden intill dess
riksdagen behandlat över granskningen
enligt 27 $ avgivet yttrande.

Den av Konungen utsedde granskaren
skall vara justitieråd eller hovrättspresident
och såsom ordförande leda
granskningen. Den som utsett granskare
kan entlediga honom, även om
den tid för vilken han blivit utsedd ej
gått tillända.

I övrigt gäller vad som i 20-22 M
sägs om revisor i tillämpliga delar om
granskare.

NU 1974:37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
27 $

Granskarna skall avge yttrande över
granskningen, som skall överlämnas
till riksdagen inom två månader efter
det att förvaltningsberättelse som i
18 \v sägs kommit granskarna till handa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974.

NU 1974:37

Bilaga 2
(tillhör reservation 2)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom förordnas, att 12 § reglementet (1959:293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning skall ha
Nuvarande lydelse

Envar av

Fjärde fondstyrelsen må placera
de under styrelsens förvaltning stående
medlen

/. /' aktier i svenskt aktiebolag med
undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats
av aktiebolag som avses i I i detta
stycke.

I den

nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

om återlån.

Efter beslut av riksdagen har fjärde
fondstyrelsen att placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen
för nyetablering av statligt ägda
basindustrier.

eller postbanken.

a 5

Minst femtio procent av den med
fjärde fondstyrelsens aktieinnehav i
statlig basindustri förknippade rösträtten
skall tillkomma de anställda i vederbörande
företag.

De anställda utser de representanter
som för varje år skall utöva rösträtten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1973:503.

GOTAB 74 7697 S Stockholm 1974