Näringsutskottets betänkande nr 35 år 1974

NU 1974:35

Nr 35

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:47
angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk
m. m., propositionen 1974:1 i vad avser anslag till företags- och
branschfrämjande åtgärder samt motioner.

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1974:1 bilaga 15 (industridepartementet) i vad avser
anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder,

dels propositionen 1974:47 (industridepartementet) angående riktlinjer för
kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.,

dels sju motioner som väckts i anledning av propositionen 1974:47,

dels femton under den allmänna motionstiden väckta motioner rörande
bl. a.

verksamheten vid statens institut för företagsutveckling (SIFU),
kursavgifter vid SIFU,

rese- och traktamentsbidrag vid viss utbildning anordnad av SIFU,
företagareföreningarnas verksamhet,

åtgärder i övrigt till förmån för mindre och medelstora företag,

dels ett motionsyrkande rörande höjning av anslaget till företags- och
branschfrämjande åtgärder som väckts i anslutning till propositionen 1974:63
angående åtgärder för metallmanufakturindustrin.

Propositionen 1974:1 bilaga 15

I propositionen 1974:1 bilaga 15 punkten B 4 (s. 25-46) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för
stimulansåtgärder för pälsindustrin,

2. till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 14 100 000 kr.

Förslaget under 2 har återkallats i propositionen 1974:47, där nytt förslag
till anslag för det angivna ändamålet framlagts (se nedan).

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 35

NU 1974:35

Propositionen 1974:47

Hemställan

I propositionen 1974:47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för
kursverksamheten m. m. vid statens industriverk,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder
i övrigt som behövs för genomförande av förslagen i propositionen,

dels för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa

1. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
13 374 000 kr„

2. till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag av
2 730 000 kr.,

3. till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

4. till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. ett reservationsanslag
av 11 260 000 kr.,

5. till Statens industriverk: Utrustning ett reservationsanslag av 200 000
kr.,

6. till Företags- och branschfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av
16 250 000 kr.

I fråga om lokaliseringen av statens industriverk, ett ämne som behandlas
i propositionen och vissa motioner, har inrikesutskottet avgivit yttrande
(InU 1974:1 y, se bilaga).

Huvudsakligt innehåll

Enligt beslut av 1973 års riksdaglprop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225)
skall statens institut för företagsutveckling (S1FU) integreras med statens
industriverk den 1 juli 1974. Vidare skall SlFU:s nuvarande verksamhet
ytterligare regionaliseras och en enhet vid nuvarande SIFU, omfattande
ca 100 personer, lokaliseras till Borås (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr
1973:220).

I propositionen redovisas de förslag till ändringar i industriverkets organisation
som föranleds av nämnda beslut. Vidare anges vissa riktlinjer
för hur den verksamhet som SIFU nu ansvarar för skall bedrivas. Övergripande
planerings- och styrningsfrågor för verksamheten föreslås bli samordnade
med övriga frågor rörande företagsservice inom industriverket. Den
operativa delen av verksamheten, dvs. planering, genomförande och uppföljning
av kursverksamheten och de tekniska tjänsterna, föreslås bli sammanhållen
inom en särskild enhet med stor självständighet och lokaliserad
till Borås. Ett särskilt råd avses bli knutet till enheten för att medverka

NU 1974:35

vid planering och uppläggning av verksamheten. Till enheten skall vidare
knytas filialer på vissa orter med uppgift att biträda bl. a. vid marknadsföring
och genomförande av tjänsteutbudet.

I propositionen föreslås även att en utbildningskonsulentfunktion successivt
byggs upp vid varje företagareförening. För detta ändamål beräknas
nästa budgetår 1,7 milj. kr.

För verksamheten vid industriverket föreslås för budgetåret 1974/75 anslag
på totalt 27,6 milj. kr.

Motionerna

De i anledning av propositionen 1974:47 väckta motionerna är följande:

1974:1663 av fru Jordan m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar
att statens industriverk bör förläggas till Stockholms södra förorter,

1974:1695 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
anhåller hos Kungl. Maj:t om inrättande av ytterligare filialer för SlFU:s
verksamhet, med anknytning till någon eller några av företagareföreningarna
i Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län,

1974:1722 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär utredning och förslag angående lokalisering av statens industriverk
och att vad i motionen anförts därvid beaktas,

1974:1723 av herr Hammarberg m. fl. (s, c, fp, vpk), vari hemställs att
riksdagen beslutar att Västerås kommer med som en alternativ lokaliseringsort
för statens industriverk i den utredning som Kungl. Maj:t enligt
propositionen skall göra,

1974:1724 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen till
Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 900 000 kr.,

1974:1725 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp), vari hemställs

att riksdagen

1. beslutar att program formulering och programstyrning av SIFU-enheten
skall ske inom industriverkets styrelse,

2. beslutar att SIFU-enheten i Härnösand bibehålls,

3. till Statens industriverk: Stipendieverksamhet för budgetåret 1974/75
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

4. till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1974/75
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 650 000
kr.,

5. hemställer hos Kungl. Maj:t om utredning om en SIFU-filial i södra
Norrland,

NU 1974:35

6. uttalar att SIFU-enhetens ställning i förhållande till industriverket skall
vara sådan att enheten medges stor flexibilitet i verksamheten även under
löpande budgetår,

7. uttalar att SIFU-filialema bör få en självständig ställning i förhållande
till företagareföreningarna,

1974:1726 av herrar Strömberg (fp) och Romanus (fp), vari hemställs att
riksdagen uttalar att statens industriverk bör lokaliseras till en förortskommun
inom Storstockholm.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas
i detta sammanhang är följande:

1974:239 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt nu är i fråga hemställs

att riksdagen

B. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit under trettonde huvudtiteln anslaget
Företags- och branschfrämjande åtgärder anvisar 3 milj. kr. för främjande
av företagsservice, dvs. totalt 7,5 milj. kr.,

C. anvisar 500 000 kr. för försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult-
och rådgivningsinstanser,

1974:542 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), vari hemställs att
riksdagen beslutar lokalisera statens industriverk till Borås,

1974:554 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp, c, m), vari hemställs att
anslaget till Främjande av företagsservice förstärks med 150 000 kr. för informationsåtgärder
riktade mot små och medelstora företag om den offentliga
upphandlingsverksamheten genom företagareföreningarna,

1974:845 av herrar Carlström (fp) och Nordgren (m), vari hemställs att
riksdagen uttalar att bidrag ur anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder
bör kunna utgå för i motionen berört ändamål även till stenindustrin,

1974:865 av herr Persson i Heden m. fl. (c, m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att hela industriverket skall förläggas till Borås,

1974:870 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om förslag angående sådana principer för bestämmandet av
kursavgifter inom nuvarande statens institut för företagsutveckling (SIFU)
att de överensstämmer med vad som gäller inom vuxenutbildningen,

1974:1122 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, m, fp), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag att under trettonde huvudtiteln
punkten B 4 avsätts 500 000 kr. av anslaget till företagsservice
för försöksverksamhet med konsultverksamhet inom ramen för branschorganisationerna,

NU 1974:35

1974:1131 av herr Nordgren (m) och fru Oskarsson (c), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att skrädderiidkare jämställs med
övriga verksamma inom textil- och konfektionsindustrin i vad gäller möjligheterna
att komma i åtnjutande av särskilda utbildningsåtgärder för
teko-industrin,

1974:1133 av fru Oskarsson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att företagsledare och arbetstagare jämställs i
Kungl. Maj:ts föreskrifter av 1973-12-07 för rese- och traktamentsbidrag
till deltagare i viss av S1FU anordnad utbildning,

1974:1492 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen till Kungl.
Maj:t uttalar sig för att i motionen angiven marknadssituation bedöms och
att föreslagna åtgärder vidtas,

1974:1504 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Stridsman (c),
vari hemställs att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder
för budgetåret 1974/75 anvisar ett med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag
på 14 600 000 kr. för främjande av företagsservice genom företagareföreningarna
vid underleverantörsverksamhet och statlig upphandling,

1974:1508 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp), vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att det
planerade industriverket bör lokaliseras till Borås,

1974:1515 av herrar Larsson i Borrby (c) och Josefson (c), vari hemställs
att anslaget till Främjande av företagsservice räknas upp med 300 000 kr.
för utbildning och utveckling av företagareföreningarnas personal,

1974:1524 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t uttalar sig för att den nuvarande verksamheten vid statens
institut för företagsutvecklings (SIFU) avdelningar i Härnösand och Luleå
skall bestå och vidareutvecklas,

1974:1530 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen till Företags-
och branschfrämjande åtgärder: Företagsservice för budgetåret
1974/75 anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 5 500 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1974:870 finns i motionen 1974:766
om utökad högre forskning rörande de mindre företagen, vilken har hänvisats
till utbildningsutskottet och behandlas i dess betänkande 1974:13.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1974:1524 finns i motionen
1974:1240 om regionalpolitisk! stöd till Norrland i form av skattelättnader,
vilken har hänvisats till skatteutskottet.

NU 1974:35

I detta sammanhang behandlas även motionen 1974:1762 av herr Sjönell
m. fl. (c), i vad avser hemställan (2) att riksdagen till Företags- och branschfrämjande
åtgärder för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 21 600 000 kr., varav 10 000 000 kr. för företagsservice och 300 000 kr.
för teknisk service inom metallmanufakturbranschen.

Motionen i övrigt behandlas i näringsutskottets betänkande 1974:34.

Remissyttranden över motionen 1974:870 har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), Sveriges hantverks-och industriorganisation (SHIO)
och Sveriges industriförbund.

I motionerna behandlade frågor

Organisationen av kursverksamheten vid statens industriverk

Relationerna mellan industriverket och SIFU-enheten
tas upp i motionen 1974:1725. Motionärerna uttalar att den i propositionen
föreslagna samordningen mellan industriverket och SlFU-enheten
kan vara rationell, men att departementschefen klarare borde ha uttalat
att SIFU-enheten bör ha en självständig ställning inom statens industriverk.
Motionärerna anför att ansvaret för programformulering och programstyrning
enligt deras mening bör ligga hos industriverkets styrelse och ledning
och inte på industriverkets industribyrå. Ett så långt som möjligt decentraliserat
beslutsfattande inom SIFU-verksamheten är enligt motionärerna
en garanti mot den byråkratisering som kan riskeras om beslutsansvaret
skall ligga på högre nivåer. Det är nödvändigt, anser motionärerna, att SIFUenheten
får ett sådant beslutsansvar att verksamheten kan fullgöras smidigt
och flexibelt och så att hänsyn kan tas till de behov av olika insatser som
kan uppkomma.

I samma motion behandlas även Kungl. Maj:ts förslag rörande S I F U : s
filialorganisation. Motionärerna anser det från såväl regionalpolitiska
som funktionella synpunkter nödvändigt att SIFU:s nuvarande filial
i Härnösand bibehålls som bas för verksamheten i mellersta Norrland. De
menar också att frågan om en filial i södra Norrland bör prövas.

I den motivering till yrkandet i motionen 1974:1524 som ges i motionen
1974:1240 anförs bl. a. att de två SIFU-filialer som finns i Norrland - i
Härnösand och i Luleå — bör bibehållas och vidareutvecklas. För att de
mindre och medelstora företagen skall kunna dra nytta av SIFU-filialerna
måste dessa finnas tillgängliga på rimligt avstånd. Förslag om ytterligare
filialer förs även fram i motionen 1974:1695. Motionärerna påpekar att det
enligt Kungl. Maj:ts förslag inte kommer att finnas någon filial mellan Stockholm
och Luleå. För att SIFU skall kunna fullfölja sina uppgifter borde
ytterligare en eller två filialer inrättas.

Filialernas ställning i förhållande till företagarföreningarna be -

NU 1974:35

handlas i motionen 1974:1725. Motionärerna ansluter sig till bedömningen
i propositionen att det finns behov av ett nära samarbete. De säger sig
dock inte nu vilja binda sig för en avveckling av SIFU-filialerna. Skall SIFUenheten
kunna verka med avsedd effektivitet är det enligt motionärernas
mening nödvändigt att den har en regional förankring.

Det statliga bidraget om 600 000 kr. till stipendier för fortbildning
är enligt motionen 1974:1725 otillräckligt. Motionärerna erinrar om att rådet
för mindre och medelstora företag vid statens industriverk har föreslagit
att sammanlagt 1,5 milj. kr. skall anvisas till stipendier för budgetåret
1974/75. Motionärerna ansluter sig i princip till detta förslag men säger
sig av ekonomiska skäl vara förhindrade att väcka förslag härom i år. I
stället föreslår de att ett nytt förslagsanslag av 600 000 kr. anvisas för ändamålet.

Frågan om rese- och traktamentsbidrag för deltagare i den
av SIFU anordnade utbildningen inom ramen för branschfrämjande åtgärder
tas upp i motionen 1974:1133. Motionärerna vänder sig emot föreskriften
att rese- och traktamentsbidrag inte utgår till företagsledare qch åberopar
att en rad organisationer har hemställt att bidrag till dessa kurser skall utgå
enligt samma normer som gäller för SIFU:s övriga kursverksamhet. Enligt
dessa normer är även företagsledare berättigade till rese- och traktamentsbidrag.

Förslag som rör kursavgifterna för deltagande i SIFU:s undervisning
förs fram i motionen 1974:870. 1 den motivering till förslagen som
ges i motionen 1974:766 påpekas att deltagarantalet vid SlFU:s kurser minskat
trots att behovet av utbildning är stort i synnerhet inom de mindre
företagen. En orsak till det minskade deltagarantalet kan enligt motionärerna
vara de höga kostnaderna för kursdeltagande.

I motionen uttalas att SlFU:s verksamhet bör ses som ett komplement
till vuxenutbildningen. Eftersom deltagande i denna utbildning inte är förenat
med större kostnader är de höga avgifterna vid SlFU:s kurser orättvisa.
Om inte en bättre överensstämmelse mellan avgifterna vid SIFU:s och vuxenutbildningens
kurser uppnås, riskerar SIFU:s utbildningsverksamhet att
förskjutas till förmån för den större industrin.

Remissyttrandena över motionen 1974:870 om principerna för kursavgifter
vid SIFU har följande innehåll.

AMS anför:

Statlig och kommunal vuxenutbildning är i regel avgiftsfri. SIFU:s verksamhet
är ett undantag från regeln. Detta beror på utbildningens karaktär.
Utbildningen omfattar kortare kurser och föreläsningar som är speciellt utformade
för fortbildning av företagsledare, tekniker och ekonomer anställda
i mindre och medelstora industriföretag. Institutet fastställer de grunder
enligt vilka avgifter för kurser och föreläsningar ska utgå. Avgifterna erläggs
emellertid ej av kursdeltagaren utan av dennes arbetsgivare. Enligt uppgift
från institutet är kurserna till 60-65% självfinansierade. Inom statlig verk -

NU 1974:35

samhet synes det endast finnas en motsvarighet till SIFU:s verksamhet
nämligen de kortare kurser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering
som anordnas av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. I motsats till
SIFU:s utbildning är dessa kurser helt avgiftsfria och viss ersättning kan
utgå till kursdeltagare.

Kursverksamheten vid SIFU kan karakteriseras som en internutbildning.
Inom den offentliga sektorn bedrivs internutbildning centralt av t. ex. Statens
personalutbildningsnämnd, Landstingsförbundet, Kommunförbundet. Denna
utbildning är avgiftsfri för deltagarna. Motsvarande utbildning bedrivs
t. ex. av SAF inom den enskilda sektorn. Avgifterna vid denna utbildning
som i allmänhet betalas av kursdeltagarnas arbetsgivare avser att helt täcka
kostnaderna för utbildningen.

Industriförbundet anser att avvägningen mellan självfinansiering och statliga
bidrag inom SIFU-verksamheten bör tas upp till förutsättningslös prövning.
Frågan bör beredas inom industriverket i samband med att SIFU:s
verksamhet integreras med verket. Industriförbundet anför bl. a. att motionärerna
behandlar näringsproblem som, trots upprepade framställningar
från olika näringslivsorganisationer,fått förhållandevis ringa uppmärksamhet
i anslutning till de under senare år aktuella övervägandena om SIFU:s framtida
organisation och verksamhet. Uppenbart är dock att den generellt sett
höga självfmansieringsgraden för SIFU:s kursverksamhet innebär allvarliga
svårigheter att nå vissa delar av de högst prioriterade målgrupperna. Den
oklara avgränsningen mellan SIFU:s verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen
kan i detta sammanhang medföra speciella problem.

Samtidigt talar enligt Industriförbundet principiella skäl för att inriktningen
och omfattningen av SIFU:s kursverksamhet, i likhet med vad som
gäller för annan teknologisk fortbildning m. m., påverkas genom en avgiftsbeläggning
som i någon mån speglar kostnaderna för uppläggning och
genomförande av utbildningen.

SHIO tillstyrker i princip hemställan i motionen men anser att de båda
utredningar, kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna och 1968 års
studiemedelsutredning (U 1969:48), som arbetar med likartade frågor bör
lä ta ställning till motionens förslag.

SHIO anför bl. a. att det bland organisationens medlemmar inom branschförbund
och lokala föreningar under senare tid framförts allt kraftigare protester
mot de höga avgifter som varit förknippade med SIFU:s kurser. Den
huvudsakliga anledningen till den höga avgiftsnivån inom SIFU är otvivelaktigt
det jämförelsevis ringa statsbidraget, säger SHIO. I det näringspolitiska
program som antogs vid organisationens kongress 1973 fastslås
bl. a. att kursavgifterna vid SIFU numera är så höga att de verkar avskräckande
för många av de mindre företag till vilka institutet i första hand vänder
sig. Det är angeläget ”att kursavgifterna hålls på en nivå, som gör dem
attraktiva för de mindre företagen”, framhålls bl. a. i programmet. I detta
krävs även att staten skall vidga sitt kostnadsansvar för SIFU.

NU 1974:35

Organisationen nämner vidare att utbildningsverksamheten vid de teknologiska
instituten i Danmark till helt nyligen erhållit 84 procent statsbidrag.
I och med att en ny lag om teknologisk service trädde i kraft 1973
har bidragssystemet lagts om. I fortsättningen kommer utbildningsverksamheten
vid de teknologiska instituten dock att erhålla minst 60 procent
statsbidrag.

Synpunkter på behov av särskild utbildning för byggbranschens
personal förs fram i motionen 1974:1492. Motionären anser
att den nuvarande utbildningen inom denna bransch i huvudsak ger specialkunskap
inom respektive sektorer. Det saknas enligt motionären "tvärkunskap”
för att öka möjligheterna att effektivt samordna alla hithörande
frågor. Teknikersom skaffat en önskvärd mera omfattande och bred kunskap
riskerar att på grund av arbetsmarknadssituationen bli svårplacerade inom
arbetslivet. Mot denna bakgrund föreslår motionären att omedelbara åtgärder
vidtas för att fä till stånd en utbildning för att öka kunskapen om samordning
av och tekniska krav på installationer av alla förekommande slag i komplicerade
byggnader samt anläggningsarbeten och export av byggnadsutrustning.
Utbildningen bör enligt motionären kunna ske i arbetsmarknadsverkets
regi.

Statens industriverk

1 motionen 1974:1724 anförs att det i varje företag finns betydande kunskaper
om branschens utvecklingslinjer och att näringslivets branschorganisationer
gör sammanfattande bedömningar. Mot denna bakgrund är det
dyrbart och ineffektivt att inom industriverket bygga upp en fast kader
av branschutredare, säger motionärerna. Det finns även, menar de, risk
för att resultaten av utredningarna om dessa bedrivs inom verket blir verklighetsfrämmande.
Motionärerna anser att branschundersökningar bör initieras
av industridepartementet men genomföras i en för varje särskilt ändamål
bildad grupp i vilken berörda parter får ingå. De anser sig därför
inte kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ett ökat antal
tjänster vid industriverket. De är endast beredda att tillstyrka den ökning
av antalet tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering med industriverket.

1 sju motioner framförs olika förslag angående lokaliseringen av
statens industriverk. Lokalisering till Borås föreslås i motionerna 1974:542,
1974:865 och 1974:1508. Till stöd för detta förslag anförs att näringslivet
i Boråsregionen haren ensidig struktur med låg sysselsättning i serviceyrken
och hög andel sysselsatta inom teko-industrierna. Vidare påpekas att utbildnings-
och inkomststrukturen är sämre än i flera andra regioner. Den
negativa utvecklingen inom teko-branschen har under de senaste åren fortsatt,
och nedläggningar av teko-företag har förekommit såväl i Borås som
i angränsande kommuner. Detta har bidragit till betydande utflyttning främst

NU 1974:35

av välutbildad ungdom. Denna näringsekonomiska och befolkningsmässiga
utveckling motiverar enligt motionärerna kraftfulla statliga insatser. Motionärerna
erinrar om att i den av statskontoret utförda utredningen om
lokalisering av statens industriverk Borås nämns i den grupp av från tidigare
lokaliseringsbeslut aktuella omlokaliseringsorter som är i stort behov av
regionalpolitiska insatser av ifrågavarande slag. Ytterligare ett skäl som anförs
för att industriverket bör lokaliseras till Borås är att härigenom ett
industripolitiskt block skulle kunna bildas i Borås dit SIFU och statens
provningsanstalt enligt tidigare beslut skall omlokaliseras.

I motionen 1974:1722 uttalas att statskontorets utredning om lokaliseringen
av statens industriverk inte på ett övertygande sätt kunnat styrka
påståendet att verket inte skulle kunna fungera tillfredsställande även utanför
Stockholmsområdet. Motionären anför att någon allsidig belysning av frågan
inte åstadkommits, då utredningen inte remitterats till någon myndighet
utanför Stockholmsområdet. Vidare hårde regionalpolitiska aspekterna inte
tillmätts nämnvärd betydelse. Motionären anser att såväl regionalpolitiska
skäl som effektivitetssynpunkter talar för att industriverket lokaliseras till
Södermanlands län. Han föreslår därför att även Eskilstuna och Nyköping
skall ingå bland de lokaliseringsalternativ som skall utredas.

Västerås bör enligt motionen 1974:1723 komma med som alternativ lokaliseringsort
i den i propositionen aviserade utredningen. Som skäl härför
anförs bl. a. att näringslivet där haren påtaglig obalans genom den utpräglade
industridominansen. Andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning och andra
tjänster är låg i jämförelse med både grannlänen och riket i dess helhet.
Vidare anför motionärerna att Västerås är den enda länshuvudstad som
inte erhållit någon statlig verksamhet i samband med den av riksdagen
beslutade omlokaliseringen.

I motionerna 1974:1663 och 1974:1726 framläggs förslag om att industriverket
skall förläggas till Stockholmsområdet. 1 den förstnämnda motionen
påpekas den ojämna utvecklingen inom regionen som medfört att
huvuddelen av sysselsättningen inom administration och service är förlagd
till innerstaden och de norra förorterna. Motionärerna anser att denna utveckling
bör brytas och att industriverket bör förläggas till Stockholms södra
förorter. I motionen 1974:1726 erinras om att under senare år önskemål
förts fram om spridning av arbetsplatserna inom Stockholmsområdet. Härigenom
skulle man erhålla en bättre balans mellan bostäder och arbetstillfällen
i regionens olika delar. En förläggning av statliga verksamheter
till olika förortsområden skulle, menar motionärerna, bidra till att skapa
bättre regional sysselsättningsbalans.

NU 1974:35

Åtgärder till förmån för mindre och medelstora företag m. m.

I en rad motioner föreslås en höj ning av anslaget till företagsoch
branschfrämjande åtgärder i syfte att på olika sätt stimulera och vidareutveckla
de mindre och medelstora företagen. Företagareföreningarna bör
enligt motionerna 1974:239, 1974:1530 och 1974:1762 få kraftigt förstärkta
ekonomiska resurser för att kunna erbjuda företagen ett brett register av
tjänster. 1 motionen 1974:239 uttalas att föreningarna förutom att ge bistånd
i kreditfrågor även bör göra aktiva insatser beträffande företagsutbildning,
produktutveckling och marknadsföring. Liknande synpunkter förs fram i
motionen 1974:1530. Företagareföreningarnas viktiga funktion som kontaktförmedlande
länk mellan myndigheter av skilda slag, andra centrala
och regionala organ och de enskilda företagen understryks i motionerna.
I motionen 1974:239 uttalas att en regionalisering av verksamheten vid
centrala myndigheter med anknytning till mindre och medelstora företag
som S1FU, STU och Sveriges exportråd är nödvändig. Denna regionala verksamhet
måste bedrivas i nära samverkan med företagareföreningarna. Motionärerna
anför att det vore olyckligt om särskilda regional kontor utanför
föreningarnas ram skulle byggas upp då detta skulle leda till att serviceutbudet
splittrades.

I motionerna 1974:249 och 1974:1122 föreslås särskilda statliga bidrag
till konsultverksamhet vid företagareföreningarna.
Det påpekas att förslag om försöksverksamhet med statliga bidrag för att
täcka sådana kontakt- och tröskelkostnader som ingår i varje nytt konsultuppdrag
och som kan hämma de mindre företagens intresse för kvalificerad
rådgivning lagts fram av delegationen förde mindre och medelstora
företagen i betänkandet (SOU 1972:78) Företagsservice. Branschorganisationerna,
som har nära kontakt med företagen, skulle enligt motionen
1974:1122 med fördel kunna ansvara för försöksverksamhet med bidragsgivning
till konsultverksamhet.

I motionen 1974:1515 uttalas att det är väsentligt att det ges tillfälle till
nyrekrytering och vidareutbildning av pe rs o na I vid företagareföreningarna
efter en långsiktig plan som är anpassad till de uppgifter
som föreningarna i framtiden kommer att få. Motionärerna pekar på att
konsultverksamheten befinner sig i kraftig utveckling. Genom konsultverksamheten
får företagareföreningarna kontinuerliga naturliga kontakter med
företagen. Vidare anförs att utvecklingen inom näringslivet ställer nya krav
på föreningarnas tjänstemän. Frågor om administrativ rationalisering, ADB,
nätplanering och koncernförhållanden tilldrar sig ett ökat intresse. Motionärerna
hänvisar till att förslag om att 300 000 kr. skall avsättas för detta
ändamål har förts fram vid flera tillfällen.

Underleverantörssystemet har, anförs i motionen 1974:1504,
såväl fördelar som nackdelar. Motionärerna anser dock att fördelarna över -

NU 1974:35

väger, bl. a. genom att systemet kan leda till längre gående specialisering.
För de mindre företagen innebär det att de kan bli specialister och stora
inom sitt särskilda område. En utveckling av underleverantörssystemet finner
motionärerna angelägen även från regional utjämningssynpunkt. De
anser vidare att en utveckling av underleverantörssystemet är en lämplig
uppgift för samhällets företagsservice.

I motionen 1974:554 erinras om att riksdagen 1973 i samband med beslut
om riktlinjer för den offentliga upphandlingen givit företagareföreningarna
vidgade uppgifter. För att kunna fullfölja dessa bör föreningarna
fä ökade ekonomiska resurser. Motionärerna påpekar att de mindre
företagen ofta inte har tillräcklig kännedom om statlig upphandling och
att de sällan har möjlighet att bevaka denna. Företagareföreningarna har
här, anser motionärerna, en viktig uppgift. De kan i samband med sin uppsökande
verksamhet informera mindre och medelstora företag om statliga
och kommunala myndigheters planerade köp av varor och tjänster. Föreningarna
kan även bistå företagen vid direkta kontakter med de statliga
upphandlingsmyndigheterna. Liknande synpunkter förs även fram i motionen
1974:1504.

Stenindustrins besvärliga läge tas upp i motionen 1974:845. Motionärerna
påpekar att marmor- och kalkstensindustrin sedan länge försökt
att kompensera volymbortfall på den svenska marknaden med export. Dessa
försök har inte lett till nämnvärda resultat. Delvis kan detta bero på att
företagen är små och inte förfogar över möjligheter till samfällda exportförsäljningsinsatser.
Branschorganisationerna har, anför motionärerna, bildat
en expertgrupp med uppdrag att undersöka möjligheterna till export av medlemmarnas
marmor- och kalkstensprodukter, bl. a. genom ett gemensamt
exportförsäljningsbolag. De aktiviteter, bl. a. en redan planerad marknadsundersökning,
som krävs för att upparbeta en export av unika stensorter,
medför i initialskedet ganska stora kostnader som företagen har svårt att
bära. Utan stöd från det allmänna kan den planerade satsningen på export
inte komma till.

I motionen 1974:1131 uttalas att det är önskvärt att även skrädderiidkare
kan bli delaktiga av den utbildning som SIFU ordnar inom
ramen för utbildningsprogrammet för teko-industrierna. Denna utbildning
är nu öppen endast för dem inom textilområdet som är direkt sysselsatta
i industrin. Motionärerna framhåller att det finns en betydande grupp människor
som inte kan utnyttja konfektionssydda plagg, eftersom konfektionens
storlekssystem inte kan täcka alla figurer och storlekar. Dessa människor
måste vända sig till beställningsskrädderieroch ateljéer. Motionärerna
anser även att det bör vara möjligt för SIFU att anordna särskilda kurser
för skrädderiidkare om så erfordras.

NU 1974:35

Utskottet

Propositionens förslag rörande statens institut för företagsutveckling
(SIFU) följer upp statsmakternas beslut från förra året. Förutom de organisatoriska
förändringar vid statens industriverk som föranleds av detta beslut
behandlas även frågor som rör inriktningen och utformningen av verksamheten
vid SIFU och statens industriverk. Härvid berörs frågor rörande
företagsservice. I detta betänkande tar utskottet därför förutom propositionen
och de motioner som föranletts av den även upp några under den allmänna
motionstiden väckta motioner med anknytning till dessa problem.

Kursverksamheten vid statens industriverk

Enligt fattat beslut skall SIFU den 1 juli 1974 helt inordnas i statens
industriverk. De förslag som nu läggs fram om den närmare organisatoriska
utformningen och regionaliseringen bygger på en utredning av en särskild
organisationskommitté. Den verksamhet som nu bedrivs av SIFU kommer
att förläggas till en enhet inom verket med stor självständighet. Övergripande
styrnings-, samordnings- och planeringsfrågor skall föras över till industriverkets
industribyrå. Denna byrås ansvar skall dock inskränkas till programformulerande
och programstyrande uppgifter. Departementschefen anför
att en så långt möjligt driven decentralisering av beslutsfattandet inom
SIFU-verksamheten bör eftersträvas.

Frågan om SIFU-enhetens relation till industribyrån tas upp i motionen
1974:1725. Motionärerna anser att programformulering och programstyrning
skall handhas av industriverkets styrelse samt att SIFU-enheten skall ha
en sådan ställning i förhållande till industriverket att enheten medges stor
flexibilitet i verksamheten även under löpande budgetår.

Onekligen kan de i propositionen föreslagna, ovan refererade riktlinjerna
för ansvarsfördelningen mellan industriverkets industribyrå och SIFU-enheten,
till vilka motionärerna anknyter, synas innebära att ansvaret för programformulering
och programstyrning skall ligga på industribyrån. Utskottet
vill dock framhålla att departementschefen uttalar att SIFU-enheten i organisatoriskt
hänseende skall sortera direkt under verksledningen. Härigenom
får den en fristående och självständig ställning. Industribyråns roll
blir närmast att fungera som beredningsorgan åt verksledningen för SIFUfrågor.
En nödvändig samordning av frågorna om företagsservice kan på
detta sätt uppnås inom byrån. Med hänsyn till nu nämnda uttalande
i propositionen finner utskottet att de i motionen framförda synpunkterna
i huvudsak är tillgodosedda. Något särskilt beslut eller uttalande från riksdagens
sida anser utskottet inte erforderligt.

I SIFU:s nuvarande organisation finns - förutom huvudkontoret i Stockholm
- regional kontor i Göteborg, Luleå och Malmö. Vidare finns personal

NU 1974:35

placerad i Härnösand, Norrköping, Västerås, Växjö och Örebro. 1 propositionen
föreslås att till enheten i Borås skall knytas fem filialer, förlagda
till Göteborg, Luleå, Malmö och Växjö samt - efter omlokaliseringen till
Borås - till Stockholm. Filialerna skall bedriva sin verksamhet, vari ingår
planering, marknadsföring och genomförande av marknadsinsatser, i nära
samverkan med företagareföreningarna.

Den föreslagna filialorganisationen tas upp i tre motioner. I motionen
1974:1524 önskas att riksdagen uttalar sig för att verksamheten vid SIFU:s
avdelningar i Härnösand och Luleå skall bestå och vidareutvecklas. Yrkandet
i motionen 1974:1725 syftar till beslut dels om att SIFU-enheten i Härnösand
skall bibehållas, dels om att frågan om inrättande av en SIFU-filial i södra
Norrland skall utredas. Ytterligare filialer för SIFU med anknytning till
någon eller några av företagareföreningarna i Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands
och Västernorrlands län föreslås i motionen 1974:1695. Den i propositionen
föreslagna filialorganisationen innebär - som framhålls i motionerna
- att en stor del av landet inte får den företagsservice som en
SIFU-filial kan erbjuda. Det finns dock olika organisatoriska lösningar för
att ge företagen en sådan service. Så har några av de remissinstanser som
yttrat sig över organisationskommitténs förslag ansett att filialorganisationen
borde integreras med företagareföreningarna. Departementschefen förklarar
sig inte beredd att nu ta ställning i denna fråga och uttalar att det ankommer
på industriverket att fortlöpande pröva hur många filialer som behövs.

Utskottet förutsätter att industriverket i sin prövning av denna fråga beaktar
de synpunkter som förts fram i motionerna om inrättande av ytterligare
filialer i Norrland. Utskottet finner dock inte att en särskild framställning
till Kungl. Maj:t i anledning av motionerna är påkallad.

I motionen 1974:1725 föreslås vidare att riksdagen skall uttala sig för
att SIFU-filialerna får en självständig ställning i förhållande till företagareföreningarna.
Filialerna skall enligt propositionen ingå som en del av SIFUenheten.
En nära samordning mellan filialorganisationen och företagareföreningarna
förutsätts i propositionen. Med hänsyn bl. a. till att filialernas
och företagareföreningarnas verksamhet i det väsentliga har samma syfte,
nämligen att ge främst de mindre och medelstora företagen stöd och råd
i olika hänseenden, finner utskottet Kungl. Maj:ts riktlinjer i nu nämnt
hänseende väl avvägda. Utskottet avstyrker motionen i denna del.

I motionen 1974:870 aktualiseras frågan om kursavgifterna vid av SIFU
ordnad undervisning. Motionärerna hemställer om förslag till sådana principer
för kursavgifterna vid SIFU att dessa kommer att överensstämma
med vad som gäller inom vuxenutbildningen. Olika förslag syftande till
en ändring av dels principerna för finansieringen av SIFU:s kursverksamhet,
dels kursavgifternas storlek har avstyrkts av näringsutskottet de båda senaste
åren (NU 1972:15, 1973:54). Den nu föreliggande motionen har remitterats
till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Sveriges industriförbund och

NU 1974:35

Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO). I stort sett stöder remissorganen
motionärernas uppfattning att principerna för fastställande av
kursavgifter vid SIFU bor ändras.

AMS anför i sitt yttrande att det inom statlig verksamhet tycks finnas
endast en motsvarighet till SIFU:s verksamhet, nämligen de kortare kurser
för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering som anordnas av lantbruksnämnder
och skogsvårdsstyrelser. Dessa kurser är helt avgiftsfria, och viss
ersättning kan utgå till kursdeltagare. Kursverksamheten vid SIFU kan enligt
AMS karakteriseras som internutbildning. Den internutbildning som bedrivs
inom den offentliga sektorn är helt avgiftsfri för deltagarna.

Industriförbundet anser att avvägningen mellan självfinansiering och statliga
bidrag inom SIFU-verksamheten bör tas upp till förutsättningslös prövning.
SHIO stöder i princip motionens yrkande men anser att de båda utredningar
— kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna och 1968 års
studiemedelsutredning (U 1969:48) — som f. n. arbetar med likartade
frågor bör fö ta ställning till förslaget i motionen. Både Industriförbundet
och SHIO understryker att den generellt sett höga självfinansieringsgraden
för SIFU:s kursverksamhet innebär allvarliga svårigheter att nå vissa delar
av de högst prioriterade målgrupperna.

Departementschefen anföran principerna för finansiering av SIFU-tjänsterna
i många fall inneburit svåra avvägningsproblem och att han därför
avser att ta initiativ till en utredning härom. Mot denna bakgrund anser
utskottet inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande i denna fråga.

Förslag om speciella utbildningsåtgärder med sikte på byggnadsbranschens
personal förs fram i motionen 1974:1492. Motionären anser att den nuvarande
utbildningen inom branschen i huvudsak ger specialkunskap inom
olika sektorer. Han anser att det finns behov av en "tvärkunskap”
för att öka möjligheterna att effektivt samordna byggbranschfrågor. Motionären
skisserar den allmänna inriktningen av en sådan utbildning och
uttalar att denna utbildning bör kanaliseras genom arbetsmarknadsverket.
Riksdagen föreslås uttala sig för att de föreslagna åtgärderna vidtas på grundval
av en bedömning av den marknadssituation som motionären beskrivit.

Utskottet behandlade förra året (NU 1973:54) ett identiskt motionsyrkande.
Detta avstyrktes med hänvisning bl. a. till att det i motionen skisserade
utbildningsbehovet till en del torde tillgodoses inom ramen för SlFU:s
utbildningsverksamhet. Utskottet ansåg sig även kunna förutsätta att SIFU
hade sin uppmärksamhet riktad mot de möjligheter till en vidgad inriktning
av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären pekade på. Utskottet
finner inte skäl att ändra sin inställning och avstyrker alltså motionen
1974:1492.

I propositionen föreslås för budgetåret 1974/75 under anslaget Statens
industriverk: Kursverksamhet m. m. ett i förhållande till innevarande budgetår
oförändrat belopp av 600 000 kr. till stipendier. I motionen 1974:1725

NU 1974:35

uttalas att detta belopp är otillräckligt. Motionärerna säger sig i princip ha
samma uppfattning som rådet för mindre och medelstora företag vid industriverket,
nämligen att 1,5 milj. kr. bör anvisas till detta ändamål för
budgetåret 1974/75. De för dock inte fram förslag härom utan vill att riksdagen
för det budgetåret skall anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr. till
ett nytt anslag, Statens industriverk: Stipendieverksamhet. Det nya anslaget
skulle fl förslagsanslags karaktär. Syftet torde vara att anslagsbeloppet vid
behov skulle kunna överskridas. Den föreslagna anslagskonstruktionen är
enligt utskottets mening inte lämplig. Utskottet kan heller inte finna skäl
för att medel för detta anslagsändamål skall brytas ut ur det av Kungl.
Maj:t föreslagna reservationsanslaget till bidrag till kursverksamhet om totalt
11 260 000 kr.

Den i samma motion yrkade nedskärningen med 600 000 kr. av anslaget
Företags- och branschfrämjande åtgärder synes grundad på nyss nämnda
förslag om anslag till stipendier.

Mot bakgrund av vad ovan anförts föreligger enligt utskottets mening
inga skäl för att minska det berörda anslaget. Utskottet avstyrker alltså
motionen 1974:1725 i nu ifrågavarande delar och tillstyrker att i propositionen
föreslaget belopp anvisas till industriverket för dess kursverksamhet.

Y rkandet i motionen 1974:1133 går ut på att företagsledare och arbetstagare
skall jämställas beträffande rese- och traktamentsbidrag till deltagare i viss
av SIFU anordnad utbildning. Motionärerna önskar en ändring av Kungl.
Maj:ts föreskrifter rörande deltagare i utbildning som SIFU anordnar inom
ramen för det fyraåriga utbildningsprogrammet för vissa branscher. Den
av motionärerna föreslagna ändringen innebär att bidrag till dessa kurser
skulle komma att utgå enligt samma normer som gäller för SIFU:s övriga
kursverksamhet. Även företagsledare skulle då bli berättigade till rese- och
traktamentsbidrag. I statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 39) föreslår
chefen för industridepartementet att utbildningsprogrammet för tekoindustrierna,
vilket enligt hittillsvarande beslut upphör vid innevarande budgetårs
slut, skall förlängas med ett år. För möbelindustrin, snickeriindustrin
m. fl. går utbildningsprogrammet ut budgetåret 1975/76. En utvärdering
av teko-programmet pågår. Utskottet är i detta läge inte berett att föreslå
någon framställning till Kungl. Maj:t i denna fråga och avstyrker således
motionen 1974:1133.

I de delar som inte berörts ovan föranleder propositionens riktlinjer för
SIFU-verksamheten inte något särskilt uttalande från utskottets sida. Frågan
om industriverkets lokalisering tar utskottet upp i det följande.

Statens industriverk i övrigt ' ‘ ■ I

I propositionen föreslås en fortsatt uppbyggnad av statens industriverk
med bl. a. ytterligare 142 tjänster, av vilka 13 är en följd av SIFU:s integration

NU 1974:35

i industriverket. Fyra av de föreslagna tjänsterna är avsedda för de viktiga
samordningsfunktioner som industriverket fått till följd av riksdagens beslut
år 1973 om godkännande av den internationella överenskommelsen om
transport av farligt gods på väg. Departementschefen understryker att verket
bör få ökade resurser för prognos- och utredningsarbete på olika näringspolitiska
områden. I motionen 1974:1724 föreslås att verkets förvaltningsanslag
skall minskas med 2 474 000 kr. till totalt 10 900 000 kr. Motionärerna
hänvisar till att de förra året vände sig emot inrättandet av statens industriverk.
De förklarar sig nu endast vara beredda att tillstyrka den ökning
av antalet tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering med industriverket.

Utskottet finnér Kungl. Maj:ts förslag väl avvägt och avstyrker motionen.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande de anslag till industriverket som inte
berörts i det föregående tillstyrks av utskottet.

Frågan om industriverkets lokalisering tas upp i en rad motioner. I enlighet
med riksdagens beslut år 1973 har statskontoret utrett denna fråga. Statskontoret
har föreslagit att verket skall vara lokaliserat till Stockholmsområdet
men anser att det finns skäl att överväga alternativ till en lokalisering
i de centrala delarna av Stockholm. Departementschefen delar statskontorets
uppfattning och anser att olika alternativ för verkets lokalisering inom Stockholmsregionen
bör utredas. 1 motionerna 1974:542,1974:865 och 1974:1508
föreslås Borås som lokaliseringsort. Eskilstuna och Nyköping bör, enligt
yrkandet i motionen 1974:1722, ingå bland utredningens lokaliseringsalternativ.
I motionen 1974:1723 hemställs att Västerås skall komma med
som en alternativ lokaliseringsort i den utredning som aviseras i propositionen.
Frågan om industriverkets lokalisering inom Stockholmsområdet
tas upp i motionerna 1974:1663 och 1974:1726. Riksdagen föreslås i den
förstnämnda motionen uttala sig för att industriverket förläggs till Stockholms
södra förorter, i den senare för att det förläggs till en förortskommun
inom Storstockholm. Utskottet har inhämtat yttrande av inrikesutskottet
över förslagen i propositionen och motionerna. Inrikesutskottet hänvisar
till att det i sina tidigare ställningstaganden när det gällt lokalisering av
statlig verksamhet inte velat peka ut vissa orter eller regioner som mottagare
av statlig verksamhet som skall om- eller nylokaliseras i framtiden. Inrikesutskottet
har dock därvid understrukit att regionalpolitiska synpunkter
måste tillmätas stor betydelse då en bedömning av den geografiska placeringen
blir aktuell. Även om ärendet från regionalpolitisk synpunkt inte
i alla hänseenden fått den grundliga beredning som varit önsklig, anser
sig inrikesutskottets majoritet med hänsyn till arten av den verksamhet
det gäller i detta fall kunna biträda propositionens förslag om placering i
Storstockholmsområdet. Inrikesutskottets tillstyrkande innebär även att den
definitiva placeringen inom området skall avgöras efter ytterligare utredning
och att samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks. En minoritet inom
inrikesutskottet har en avvikande mening. De anser att även lokaliserings -

2 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 35

NU 1974:35

alternativ utanför Stockholmsområdet bör övervägas i det fortsatta utredningsarbetet
och att därvid också en förläggning till Borås bör ytterligare
prövas. Övriga i motionerna upptagna orter kan även övervägas i sammanhanget.
En ledamot av utskottet - fru Hörnlund (s) - förordar i ett särskilt
yttrande Borås som lokaliseringsort.

Näringsutskottet delar den uppfattning som majoriteten i inrikesutskottet
gett uttryck åt. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag att industriverket
lokaliseras till Stockholmsregionen och att de olika alternativen
inom området ytterligare utreds. Utskottet utgår därvid från att kontakt
tas med berörda myndigheter och att man särskilt beaktar de balansproblem
som finns inom regionen. Samtliga motioner i ämnet avstyrks alltså.

Åtgärder till förmän för mindre och medelstora företag

Till företags- och branschfrämjande åtgärder har Kungl. Majit i statsverkspropositionen
(prop. 1974:1 bil. 15) föreslagit ett anslag av 14,1 milj.
kr. för nästa budgetår. 1 propositionen 1974:47 föreslås - med återkallande
av det tidigare förslaget - att anslaget höjs med 2 150 000 kr. till totalt
16 250 000 kr. Härvid har bl. a. beräknats medel förde i propositionen 1974:63
föreslagna stödåtgärderna för metallmanufakturindustrin. Denna del av anslaget
uppgår till 450 000 kr., varav 150 000 kr. avses för teknisk konsulentverksamhet
och 300 000 kr. för företagsserviceverksamhet i Eskilstunaområdet.

Flera motioner anknyter till det i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppet
och föreslår ytterligare ökningar. Längst går motionen
1974:1530, vari yrkas en ökning med 5,5 milj. kr. I motionen 1974:239
hemställs dels att anslaget Främjande av företagsservice skall ökas med
3 milj. kr. till totalt 7,5 milj. kr., dels att 500 000 kr. - tydligen inom den
angivna totalramen - skall anvisas för försöksverksamhet med statliga bidrag
till konsult- och rådgivningsinsatser. Samma yrkande framställs i motionen
1974:1122. I motionen 1974:554 önskas en ökning av anslaget med 150 000
kr. för att ge företagareföreningarna möjlighet till informationsåtgärder, riktade
mot små och medelstora företag, om den offentliga upphandlingsverksamheten.
En anslagsökning om 500 000 kr. för främjande av företagsservice
genom företagareföreningarna vid underleverantörsverksamhet och statlig
upphandling föreslås i motionen 1974:1504. I motionen 1974:1515 påyrkas
en höjning med 300 000 kr. för utbildning och utveckling av företagareföreningarnas
personal. Motionen 1974:1762 som har väckts i anslutning
till propositionen 1974:63 är att se som en uppföljning av motionen
1974:1530. Motionärerna upprepar sitt tidigare yrkande om en höjning med
5,5 milj. kr., nu utöver Kungl. Maj:ts anslagsberäkning i propositionen,
1974:47. De föreslår dessutom en uppräkning av anslaget för teknisk service
inom metallmanufakturbranschen med 150 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts

NU 1974:35

förslag, dvs. till totalt 300 000 kr.

Under senare år har en rad åtgärder vidtagits från samhällets sida för
att förbättra förutsättningarna förde mindre och medelstora företagen. Denna
satsning följs upp och byggs ut enligt den nu föreliggande propositionen,
vari bl. a. föreslås en avsevärd höjning av anslaget för företags- och branschfrämjande
åtgärder. Utskottet vill även erinra om de speciella åtgärder som
föreslås för metallmanufakturbranschen. Dessa innebär att branschen tillförs
medel för teknisk konsulentverksamhet och att företagsserviceverksamheten
i Eskilstunaområdet byggs ut. Utskottet har i annat sammanhang (NU
1974:33) föreslagit en höjning av anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader
med 3 milj. kr. Denna förstärkning av företagareföreningarnas
resurser bör enligt utskottets mening göra det möjligt för föreningarna
att bygga ut sin service till företagen på de områden som föreningarna
bedömer som angelägna. Med hänvisning till vad här sagts anser
sig utskottet inte böra föreslå ytterligare medel till företagsfrämjande åtgärder.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker samtliga
nu ifrågavarande motionsyrkanden.

1 statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 43 f.) uttalas att stimulansåtgärder
bör sättas in för pälsindustrin. En av kommerskollegium utförd
undersökning visar att likheterna mellan denna industri och konfektionsindustrin
är så stora att åtgärderna bör kunna vara desamma som gäller
för teko-industrierna. Departementschefen föreslår därför att stimulansåtgärderna
för teko-industrierna - utbildnings-, export- och omställningsstöd
- fr. o. m. budgetåret 1974/75 lår gälla även pälsindustrin. Utskottet har
ingenting att erinra häremot.

Vad som i övrigt anmäls i statsverkspropositionen beträffande företagsoch
branschfrämjande åtgärder föranleder inte någon kommentar från utskottets
sida.

Förslag som syftar till att inordna ytterligare kategorier bland målgrupperna
för det statliga omstäilningsprogrammet förs fram i två motioner.

I motionen 1974:845 hemställs att riksdagen skall uttala sig för att bidrag
ur anslaget för företags- och branschfrämjande åtgärder skall kunna utgå
till stenindustrin. Motionärerna understryker att stenindustrin behöver stöd
för marknadsundersökningar för att åstadkomma en exportförsäljning av
unika stensorter.

De åtgärder som hittills vidtagits inom ramen för det statliga omställningsstödet
har samtliga byggt på särskilda utredningsförslag. Stenindustrins
problem har inte behandlats tidigare. Utskottet förutsätter att industriverket
som ansvarig myndighet för samhällets näringspolitik följer utvecklingen
inom stenindustrin. Utskottet anser sig inte ha skäl föreslå riksdagen att
göra ett uttalande i denna fråga.

Yrkandet i motionen 1974:1131 går ut på att skrädderiidkare skall jämställas
med övriga verksamma inom textil- och konfektionsindustrin i vad

NU 1974:35

gäller möjligheterna att komma i åtnjutande av särskilda utbildningsåtgärder
för teko-industrin. Detta utbildningsprogram är avsett bl. a. för att förbättra
industriföretagens konkurrenskraft, och syftet är att väcka förståelse för och
insikt om faktorerna bakom förändringarna av marknaden och produktionen.
Skrädderiidkarna bedriver inte rörelse som kan räknas till industriföretag.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande SIFU-enhetens ställning inom statens industriverk
att riksdagen med avslag på

a) motionen 1974:1725 punkten 1,

b) motionen 1974:1725 punkten 6

godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten
vid statens industriverk i ifrågavarande del,

2. beträffande SIFU.s filialorganisation
att riksdagen med avslag på

a) motionen 1974:1524,

b) motionen 1974:1695,

c) motionen 1974:1725 punkten 2,

d) motionen 1974:1725 punkten 5

godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten
vid statens industriverk i ifrågavarande del,

3. beträffande SIFU-Filialernas ställning i förhållande till företagare--föreningarna

att riksdagen med avslag på motionen 1974:1725 punkten 7
godkänner i propositionen 1974:47 angivna riktlinjer för kursverksamheten
vid statens industriverk i ifrågavarande del,

4. beträffande principer för SIFU.s kursavgifter
att riksdagen avslår motionen 1974:870,

5. beträffande utbildningsåtgärder för byggnadsbranschen
att riksdagen avslår motionen 1974:1492,

6. beträffande anslag till statens industriverk för kursverksamhet
att riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande
delar för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln
anvisar

a) till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

b) med avslag på motionen 1974:1725 punkten 3 till Statens
industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. ett reservationsanslag
av 11 260000 kr..

NU 1974:35

7. beträffande rese- och traktamentsbidrag till deltagare i SIFU.s
kurser

att riksdagen avslår motionen 1974:1133,

8. beträffande lokaliseringen av statens industriverk
att riksdagen med avslag på

a) motionerna 1974:542,1974:865 och 1974:1508 (avseende Borås),

b) motionen 1974:1722 (avseende Eskilstuna och Nyköping),

c) motionen 1974:1723 (avseende Västerås),

d) motionen 1974:1663 (avseende Stockholms södra förorter),

e) motionen 1974:1726 (avseende förortskommun inom Storstockholm) godkänner

vad som anförs i propositionen 1974:47 i ifrågavarande
del,

9. beträffande riktlinjer i övrigt för kursverksamheten vid statens industriverk,
m. m.

att riksdagen

a) i övrigt godkänner de i propositionen 1974:47 angivna riktlinjerna
för kursverksamheten m. m. vid statens industriverk,

b) med bifall till propositionen i ifrågavarande del bemyndigar
Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder
i övrigt som behövs för genomförande av vad som föreslås
i propositionen,

10. beträffande anslag till statens industriverk för förvaltningskostnader att

riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1974:1724 till Statens
industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 13 374 000
kr.,

11. beträffande anslag i övrigt till statens industriverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande
delar för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln
anvisar

a) till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 2 730 000 kr.,

b) till Statens industriverk: Utrustning ett reservationsanslag av
200 000 kr.,

12. beträffande anslag tillföretags- och branschbefrämjande åtgärder
att riksdagen — med konstaterande att i propositionen 1974:1
bilaga 15 underpunkten B 4 framlagt förslag i ämnet återkallats
— med bifall till propositionen 1974:47 i ifrågavarande del och
med avslag på

NU 1974:35

a) motionen 1974:239 punkten B,

b) motionen 1974:554,

c) motionen 1974:1504,

d) motionen 1974:1515,

e) motionen 1974:1530,

f) motionen 1974:1725 punkten 4,

g) motionen 1974:1762 punkten 2

till Förelags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 16 250 000 kr.,

13. beträffande avsättning av medel för viss konsultverksamhet
att riksdagen avslår

a) motionen 1974:239 punkten C,

b) motionen 1974:1122,

14. beträffande stimulansåtgärder åt pälsindustrin

att riksdagen godkänner de i propositionen 1974:1 bilaga 15
under punkten B 4 angivna riktlinjerna för stimulansåtgärder
för pälsindustrin,

15. beträffande företags- och branschfrämjande åtgärder för stenindustrin att

riksdagen avslår motionen 1974:845,

16. beträffande utbildningsåtgärder för skrädderiidkare
att riksdagen avslår motionen 1974:1131.

Stockholm den 9 maj 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Andersson
i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c),
herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) (punkterna 1-7, 9-16), herr
Petersson i Ronneby (c), fru Jordan (s) (punkten 8) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande lokaliseringen av statens industriverk (utskottets hemställan under
8) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Näringsutskottet
delar” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse: -

NU 1974:35

Utskottet har samma inställning som minoriteten inom inrikesutskottet,
nämligen att även möjligheterna att lokalisera statens industriverk utanför
Stockholmsområdet bör övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. De i
motionerna angivna orterna bör därvid särskilt beaktas. Motionerna
1974:1663 och 1974:1726 om lokalisering i Stockholmsområdet avstyrks.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen

a. i anledning av motionerna 1974:542, 1974:865, 1974:1508,
1974:1722 och 1974:1723 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört om inriktningen av det fortsatta
utredningsarbetet rörande lokaliseringen av statens industriverk,

b. avslår motionerna 1974:1663 och 1974:1726 om lokalisering
av statens industriverk inom Stockholmsområdet,

2. beträffande anslag till statens industriverk för förvaltningskostnader (utskottets
hemställan under 10) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen att den föreslagna
kraftiga utbyggnaden av industriverket inte kan godtas. Att det
statliga utredningsarbetet på industrins område i stor utsträckning inordnas
i ett särskilt ämbetsverk innebären byråkratisering som utskottet vill avråda
från. Det synes mer rationellt att utredningar av detta slag såsom tidigare
varit fallet genomförs i industridepartementets regi i nära samverkan med
företagen och deras branschorganisationer. Utskottet anser sig därför inte
böra tillstyrka samtliga i propositionen föreslagna tjänster. Förutom för de
tretton tjänster som hänför sig till SIFU:s integrering i industriverket anser
utskottet att medel bör anvisas bl. a. för sådana tjänster som hänför sig
till de uppgifter industriverket fått avseende säkerhetsarbete rörande transport
av farligt gods på väg. På dessa grunder beräknar utskottet medelsbehovet
till 11 574 000 kr.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen i anledning av propositionen 1974:47 i ifrågavarande
del och motionen 1974:1724 till Statens industriverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11 574 000 kr.

NU 1974:35

Inrikesutskottets yttrande nr 1 år 1974

InU 1974:1 y

Nr ly

Inrikesutskottets yttrande angående lokaliseringen av statens industriverk.

77// näringsutskottet

Efter samråd med näringsutskottet får inrikesutskottet — i anslutning
till förslag i propositionen 1974:47 och i ämnet väckta motioner - avge
följande yttrande om lokalisering av statens industriverk.

Bakgrund

Efter beslut vid 1973 års vårriksdag inrättades statens industriverk den
1 juli 1973. Det nya verket har övertagit en stor del av kommerskollegiets
uppgifter. Cirka två tredjedelar av verkets personal är överförda från kollegiet.
Personalstyrkan utgör budgetåret 1973/74 ca 110 tjänster. För nästa budgetår
beräknas i den föreliggande propositionen medel för 153 tjänster. Av de
nya tjänsterna kommer 13 från statens institut för företagsutveckling (SIFU),
som enligt statsmakternas tidigare beslut skall integreras med industriverket.
Integreringen av SIFU med industriverket innebär ingen förändring av riksdagens
beslut år 1971 om att en arbetsenhet av SIFU med drygt 100 personer
skall omlokaliseras till Borås.

I propositionen 1973:41 som låg till grund för 1973 års beslut om industriverkets
inrättande berördes inte frågan om verkets lokalisering, utan
det förutsattes att verket skulle vara förlagt till Stockholm. Med anledning
av motioner i lokaliseringsfrågan anförde näringsutskottet (NU 1973:54 s.
26) bl. a. att det inte borde tas för givet att det nya verket skulle ligga
i Stockholm. På förslag av utskottet hemställde riksdagen om skyndsam
utredning beträffande verkets lokalisering.

Den begärda utredningen har verkställts av statskontoret, som förordar
att industriverket med undantag av den nämnda SIFU-enheten i sin helhet
lokaliseras till Stockholmsområdet. Därvid finns enligt statskontoret skäl
att överväga lokalisering av industriverket utanför den centrala delen av
detta område. Utredningsförslaget har remissbehandlats.

I anknytning till statskontorets förslag förordas i propositionen 1974:47
(s. 41-42) att industriverket lokaliseras till Stockholmsområdet. Som avgörande
skäl härför anförs i propositionen att verket vid omlokalisering
till ort utanför Stockholmsområdet skulle få svårt alt fullgöra de utredande
och verkställande uppgifter på det industripolitiska området som statsmakterna
fastställt för verket i samband med dess inrättande. Vidare bedöms

NU 1974:35

de regionalpolitiska effekterna av en omlokalisering till en ort utanför Stockholmsområdet
som så pass begränsade att de inte skulle väga upp de olägenheter
som skulle uppstå om industriverkets möjligheter att fullgöra sina
uppgifter äventyras.

Frågan var industriverket skall förläggas inom Stockholmsområdet lämnas
öppen i propositionen. Det anmäls att de olika lokaliseringsalternativen inom
området skall utredas.

Industriverkets lokalisering har aktualiserats i motioner, som dels väckts
under allmänna motionstiden, dels i anslutning till propositionen 1974:47.

Borås som lokaliseringsort förordas i motionerna 1974:542 av fru Hörnlund
(s) och herr Carlstein (s), 1974:865 av herr Persson i Heden m. fl. (c, m)
och 1974:1508 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp). I motionerna
pekar man på möjligheterna att bilda ett industripolitiskt förvaltningsblock
genom att SIFU och statens provningsanstalt redan enligt tidigare riksdagsbeslut
skall omlokaliseras till Borås. Vidare framhålls Boråsregionens behov
av regionalpolitiska insatser av aktuellt slag på grund av den ensidiga näringslivsstrukturen
med stagnerande TEKO-industri som dominerande inslag.

I motionen 1974:1722 av herr Ekinge (fp) yrkas att Eskilstuna och Nyköping
skall ingå bland de lokaliseringsalternativ som enligt propositionen
skall utredas. Beträffande Eskilstuna hänvisar motionären till att det stora
bortfallet av arbetstillfällen under 1970-talet alltjämt motiverar regionalpolitiska
åtgärder. Den aviserade nedläggningen av flygflottiljen i Nyköping
gör det enligt motionären angeläget att garantera kommunen en ersättningsverksamhet.

Enligt motionen 1974:1723 av herr Hammarberg m. fl. (s, c, fp, vpk) bör
Västerås komma med som alternativ lokaliseringsort vid den i propositionen
aviserade utredningen. Motionärerna framhåller kommunens behov av ett
stabilare och mer differentierat näringsliv.

I samtliga motioner framhålls också de fördelar som de utpekade kommunerna
kan erbjuda, inte minst i form av goda kommunikationer.

Frågan om industriverkets lokalisering inom Stockholmsområdet tas upp
i motionerna 1974:1663 av fru Jordan m. fl. (s) och 1974:1726 av herrar
Strömberg i Botkyrka (fp) och Romanus (fp). I den förstnämnda motionen
föreslås riksdagen uttala sig för att industriverket förläggs till Stockholms
södra förorter, i den senare motionen till en förortskommun inom Storstockholm.

Utskottet

Utskottet vill först erinra om sina tidigare ställningstaganden när det gäller
lokalisering av statlig verksamhet (InU 1971:15 och 1973:22). I det sistnämnda
betänkandet diskuterade utskottet frågan om den framtida lokaliseringen
av statlig verksamhet. Utskottet ville inte då peka ut vissa orter

NU 1974:35

eller regioner som mottagare av framtida om- eller nylokaliserad statlig verksamhet
utan uttalade att den geografiska placeringen får avgöras då frågan
blir aktuell och då med hänsynstagande till bl. a. berörda verksamhets särskilda
förutsättningar. Utskottet underströk dock att vid bedömningen regionalpolitiska
synpunkter måste tillmätas stor betydelse. I sammanhanget
drog utskottet fram riksdagsuttalandet år 1971 till förmån för de fyra nordligaste
länen. Likaså erinrade utskottet om sitt tidigare uttalande att vid
förläggning av statlig verksamhet sydöstra Sverige bör beaktas.

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt
prövas möjligheterna att förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet.
I det aktuella ärendet har en prövning skett med denna utgångspunkt. Även
om ärendet från regionalpolitisk synpunkt inte i alla hänseenden fått den
grundliga beredning som varit önskvärd anser sig utskottet med hänsyn
till arten av den verksamhet det gäller i detta fall kunna biträda förslaget
om placering i Stockholmsområdet.

Utskottet biträder alltså propositionens förslag att industriverket skall förläggas
till Stockholmsområdet och att den definitiva placeringen inom området
skall avgöras efter ytterligare utredning. Av det sagda framgår att
utskottet avstyrker samtliga aktuella motionsyrkanden.

Stockholm den 23 april 1974

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson
i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund
(s), herrar Andréasson i Falkenberg (s), Rämgård (c) och Carlström (fp).

Avvikande meningar

1. av fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp),
Granstedt (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med ”Vid inrättande” och slutar med ”aktuella
motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt
prövas möjligheterna att förlägga verksamheter utanför Stockholmsområdet.
1 propositionen förordas att industriverket skall placeras i Stockholmsområdet,
men den definitiva förläggningen inom området skall ytterligare utredas.
Lokaliseringsfrågan är således inte slutligt löst. Mot bakgrund härav
och då möjligheterna att placera verket utanför Stockholm i det tidigare

NU 1974:35

utredningsarbetet inte fätt den allsidiga belysning som är önskvärd, förordar
utskottet att lokaliseringsalternativ även utanför Stockholmsområdet övervägs
i det fortsatta utredningsarbetet. En utgångspunkt bör därvid vara de
ovan refererade riksdagsuttalandena. Dessutom börén förläggning till Borås
ytterligare prövas. Utskottet har inte heller någon erinran mot att övriga
i motionerna upptagna orter övervägs i sammanhanget.

2. av fru Hörnlund (s) som anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med ”Vid inrättande” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:

Vid inrättande av nya verk bör mot bakgrund av det ovan sagda allvarligt
prövas möjligheterna att förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet.
I sådana fall måste skälen för en lokalisering till Stockholm vara utomordentligt
starka. Utskottet, som i samband med 1971 och 1973 års omlokaliseringsetapper
haft att pröva utflyttningen av ett stort antal myndigheter
och institutioner, kan inte finna att de skäl som nu förebragts för
industriverkets lokalisering till Stockholmsområdet har en sådan styrka.
Tvärtom är de argument som åberopats av i stort sett samma slag som
traditionellt har anförts av företrädare för myndigheter som motsatt sig en
utlokalisering från Stockholm. Utskottet har sålunda inte kunnat övertygas
om att industriverket skulle få svårigheter som inte kan bemästras vid fullgörande
av sina funktioner vid en omlokalisering utanför Stockholmsområdet.

Det har hävdats att en omlokalisering av industriverket skulle få begränsade
regionalpolitiska effekter. Härvid torde åsyftas att verket vid starten
haren så pass begränsad personalstyrka som 110 personer. Det har emellertid
förutsatts att verket skall successivt tillföras ytterligare personalresurser. Redan
för nästa budgetår kommer personalstyrkan att överstiga 150 personer.
Med en sådan expansionstakt blir verket ett intressant lokaliseringsobjekt.

Sammanfattningsvis finner utskottet från de synpunkter utskottet har
att företräda att industriverket bör lokaliseras till ort utanför Stockholmsområdet.

Vid valet mellan de orter som då kan komma i fråga har utskottet stannat
för Borås. En av grundsatserna i omlokaliseringssammanhang har varit alt
samla omlokaliserade myndigheter i lämpliga block. 1 Borås skulle kunna
bildas ett industripolitiskt block bestående av industriverket med dess S1FUenhet,
som under alla förhållanden skall lokaliseras dit, och statens provningsanstalt.
Sysselsättningsstrukturen och den allmänna tillbakagången
inom Borisregionen gör att en regionalpolitisk insats av detta slag ter sig
särskilt angelägen.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 542, 865 och 1508. Ställningstagandet
innebär samtidigt att motionerna 1722, 1723, 1663 och 1726
inte kan biträdas av utskottet.

NU 1974:35

Särskilt yttrande

av herr Granstedt (c):

Den statliga verksamhetens lokalisering inom Stockholmsområdet har
en mycket stor betydelse för regionens sysselsättningsstruktur. Den stora
koncentrationen av arbetsplatser till Stockholms innerstad och bristen på
arbetsplatser i stora delar av ytterområdena utgör ett mycket stort problem
för regionen. Förhållandet leder bl. a. till långa och tidsödande arbetsresor
för många människor och besvärande trafikproblem. Om det fortsatta utredningsarbetet
leder fram till att industriverket bör lokaliseras till Stockholmsregionen
förutsätter jag därför att verket förläggs till en plats i regionens
ytterområden där det föreligger brist på sysselsättningstillfällen.

GOTAB 74 7638 S Slockholm 1974