Näringsutskottets betänkande nr 32 år 1974

NU 1974:32

Nr 32

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1974/75 till styrelsen för teknisk utveckling
jämte motioner.

I detta betänkande behandlas propositionen 1974:1 bilaga 15 i vad
avser anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkterna E 1—E 4).
Förutom motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om
anslag tar utskottet upp två motioner om tillsättande av en delegation för
havsresurser.

Upplysningar och synpunkter rörande frågan om organisationen av
styrelsen för teknisk utveckling (STU) har inför utskottet lämnats av
generaldirektör Bertil Agdur, STU, samt av statssekreteraren och
vederbörande enhetschef i industridepartementet.

Svenska uppfinnareföreningen har inkommit med en skrivelse angående
organisationen av STU.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Kungl. Maj:t har (punkten E l,s. 113—125) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75, i enlighet
med vad chefen för industridepartementet anfört, godkänna avtal och
beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 85 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1975/76—
1978/79,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
191000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1974:240 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (C) att
riksdagen anvisar 750 000 kr. till styrelsen för teknisk utveckling för åtta
tjänster som tekniska företagskonsulenter,

1974:842 av herr Ullsten m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att förslag om inrättande av en svensk delegation för
havsresurser snarast föreläggs riksdagen,

1974:858 av herr Lothigius m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj :t hemställer om tillsättandet av en delegation för havsresurser
i enlighet med havsresursutredningens förslag,

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 32

NU 1974:32

1974:864 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till
ombildning av styrelsen för teknisk utveckling (STU) till stiftelse enligt
vad i motionen anförts,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen
anförts beträffande statens utvecklingsfonds anknytning till STU,

1974:1529 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar att styrelsen för teknisk utveckling omformas till stiftelse i
enlighet med det i motionen anförda.

Frågan om höjning av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling (STU)

Information om aktuella forskningsrön och utvecklingstendenser bör
enligt motionen 1974:240 utformas med utgångspunkt i de mottagande
företagens tekniska och personella resurser. De s. k. kontaktsekreterare
som nu finns vid vissa universitet och högskolor har, hävdas det, kommit
att fungera mer som informatörer om forskning och forskningsmöjligheter
vid dessa institutioner än som förmedlare av företagens utvecklingsproblem.
Yrkandet i motionen om att åtta tjänster som tekniska
företagskonsulenter skall inrättas vid STU anknyter till förslag som STU
har lagt fram i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74. De
föreslagna tjänsterna betecknas som en viktig del av en regional
organisation för företagsservice.

I samband med behandlingen av propositionen angående industripolitisk
verksorganisation avstyrkte näringsutskottet vid 1973 års riksdag
(NU 1973:54 s. 24) ett yrkande om att fyra tjänster som tekniska
företagskonsulenter skulle inrättas inom STU. Riksdagen avslog motionsyrkandet.

Frågan om STU:s organisation och verksamhet

STU:s nuvarande organisation kritiseras i motionerna 1974:864 och
1974:1529. Det förhållandet att STU är ett ämbetsverk sägs försvåra en
rationell och effektiv verksamhet. Bl. a. hävdas att verksformen medför
att STU har svårt att anställa personal med erforderlig kompetens, då
STU inte kan erbjuda konkurrensmässiga löner och anställningsförhållanden.
I motionen 1974:864 anförs vidare att STU i nuvarande läge inte
kan ge klara garantier för yrkes- och affärshemligheter. Beträffande
styrningen av STU uttalas att denna måste kunna göras med största
möjliga koncentration på målinriktningen av verksamheten och beträffande
medelstilldelningen att STU bör ha möjlighet att omdisponera sina
resurser utan att behöva invänta en kommande detalj reglerad budget.

Även i motionen 1974:1529 pekas på dessa problem. Motionärerna
anför att den tekniska utvecklingen är av grundläggande betydelse för
hela vårt samhälles utveckling och omdaning, inte bara för industrin. STU
har i dag främst dynamiska, uppsökande och aktivt initiativtagande

NU 1974:32

uppgifter. Dessa skiljer sig radikalt från de förvaltande och övervakande
uppgifter som i första hand brukar ankomma på ett ämbetsverk. Några
lagar och förordningar finns, anförs i motionen, inte meddelade för
STU:s verksamhet, och det vore orimligt med författningar som ingående
reglerade arbetet med att få fram nya okända produkter, metoder och
system.

I båda motionerna föreslås att STU ombildas till stiftelse. För att
säkra en nära kontakt med riksdagen bör riksdagsmän ingå i styrelsen.
1 övrigt bör i styrelsen ingå personer med särskilda insikter i utvecklingsarbetets
krav och möjligheter. I motionen 1974:1529 föreslås att
ytterligare ett organ, representantskapet, inrättas. I denna granskande
och rådgivande församling bör ingå representanter för de parter som i sitt
arbete har löpande kontakter med stiftelsen och därigenom de bästa
möjligheterna att utröna hur verksamheten sköts i praktiken. Motionärerna
förutsätter att en behovsprövning liknande den som sker i övrig statlig
verksamhet skall genomföras. I samband härmed skall en noggrann
kontroll av stiftelsens resultatuppfyllelse verkställas.

STU har enligt sin instruktion (SFS 1973:623) till uppgift att
följa den tekniska utvecklingen och därvid hålla kontakt med forskare,
institutioner och företag,

organisera och stödja samarbete inom teknisk forskning oell industriellt
utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan myndigheter,
näringsliv och forskningsinstitutioner,

taga initiativ till teknisk forskning av betydelse för näringsliv och
samhälle samt främja sådan forskning och dess utnyttjande,

planera och fördela statligt stöd i form av lån och bidrag till teknisk
forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet,

följa verksamheten vid och utöva tillsyn över branschforskningsinstitut
och andra kollektiva forskningsinstitutioner, vid vilka forskningsverksamheten
bedrivs med statligt stöd,

ge råd åt uppfinnare samt förmedla forskningsresultat till kommersiellt
utnyttjande,

främja internationellt tekniskt samarbete och därvid samverka med
utländska institutioner och internationella organisationer,

planera och svara för förvaltningen av statliga forskningsstationer,
svara för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd
för vetenskaplig information och dokumentation samt för personaladministration
åt statens utvecklingsfond.

Inriktningen av STU:s verksamhet har senast preciserats i statsverkspropositionen
1972 bilaga 15 (s. 57 f.). Chefen för industridepartementet
anförde där att STU har tre huvuduppgifter, dels att med hjälp av
tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer,
dels att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet,
dels att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och
öka kunnandet inom skilda områden.

Vad avser den första uppgiften erinrade departementschefen om att

1* Riksdagen 1974. 17sami. Nr 32

NU 1974:32

resurser för planering och ledning av utvecklings- och forskningsverksamhet
efter hand byggts upp eller skulle byggas upp inom flera samhällsområden.
Detta gällde exempelvis miljövården, byggnadsområdet och
transportområdet. Ansvaret för forskning inom dessa områden fördes
därvid i ökande utsträckning över till organ inom respektive samhällsområde.
STU:s uppgifter koncentrerades i samband därmed till industriellt
utvecklingsarbete i den mån särskilda organ för stöd till sådan verksamhet
inte finns upprättade inom de skilda samhällsområdena.

I anslutning härtill uttalade näringsutskottet (NU 1972:15 s. 10) att
det i alla delar kunde ansluta sig till vad departementschefen anfört om
den verksamhet som STU skall bedriva.

Propositionen 1968:68 om inrättande av ett centralt statligt organ för
teknisk utveckling byggde på förslag som lagts fram i en departementspromemoria
(Ds Fi 1967:13). Över promemorian avgavs ett hundratal
remissyttranden. Förslaget om en styrelse för teknisk utveckling avstyrktes
inte från något håll. Några remissinstanser kritiserade att samma organ
avsågs få såväl medelstilldelande som förvaltande funktioner. 1 vissa
yttranden förordades att två helt skilda organ skulle skapas, medan i
andra föreslogs två samordnade organ — ett för medelstilldelning,
motsvarande tekniska forskningsrådets och delar av Malmfondens samt
eventuellt institutets för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR)
verksamhet, och ett förvaltande organ. Varken i departementspromemorian,
i remissyttrandena däröver eller i den utredning om
styrelsens organisation som statskontoret utfört med utgångspunkt i
departementspromemorian fördes fram förslag om att det nya statliga
organet skulle ges form av stiftelse.

Frågan om publicering och sekretess i bidragsärenden behandlades i
propositionen 1968:68. Departementschefen uttalade bl. a. att styrelsen
bör kunna medge undantag från publiceringskravet i de fall då stödda
arbeten leder fram till uppfinningar sojA bedöms ha förutsättningar för
framtida exploatering. Vidare framhölls[att en väsentlig förutsättning för
att styrelsen skall kunna stödja forsknings- och utredningsarbete är att
vissa handlingar innefattande tekniska och kommersiella uppgifter i
sådana ärenden inte får utlämnas.

Vidgat sekretesskydd för uppgifter om uppfinningar eller forskningsresultat
i handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och
vissa andra offentliga organ infördes 1968 (prop. 1968:126, KU
1968:22). Genom ett tillägg till 21 § sekretesslagen (1937:249) föreskrevs
då att det kan förordnas om sekretesskydd under högst 20 år för
enskilda personers, företags eller sammanslutningars uppfinningar eller
forskningsresultat. Sådant förordnande har gjorts i civilförvaltningens
sekretesskungörelse (1939:7). I sistnämnda kungörelse har också jämlikt
27 § sekretesslagen förordnats om motsvarande sekretesskydd för handlingar
vilka avser verksamhet som STU bedriver för införskaffande eller
meddelande av upplysningar till enskildas tjänst eller vilka har inkommit

NU 1974:32

till eller upprättats hos STU för utredning eller undersökning som STU
utför för enskilds räkning.

Till frågan om stiftelseform för STU kan följande antecknas. En
stiftelse utgör ett särskilt slag av juridisk person, konstituerad genom att
medel ställts under särskild förvaltning för att tjäna ett visst ändamål. Till
skillnad från vad som gäller exempelvis aktiebolag och ekonomiska
föreningar saknas detaljerad civilrättslig lagstiftning om stiftelser. En del
stiftelser berörs av lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen),
vilken tillkommit för att vissa s. k. allmännyttiga stiftelser skulle
bli föremål för offentlig kontroll och tillsyn. Stiftelser som ej omfattas av
tillsynslagen är bl. a. sådana vilkas förmögenhet ej överstiger 20 000 kr.,
sådana vilkas räkenskaper granskas av riksrevisionsverket samt
sådana som har av Kungl. Maj:t fastställda stadgar och enligt dem står
under särskilt anordnad tillsyn. För de stiftelser som omfattas av
tillsynslagen finns föreskrift om vissa uppgifter som stiftelsens stadgar
skall innehålla. Allmänna grundsatser rörande stiftelser får utom från
tillsynslagen hämtas från rättspraxis och från den juridiska doktrinen.

Stiftelser används i viss utsträckning som subjekt för offentlig
förvaltning. En stiftelse kan ha bildats av staten och annan huvudman
(andra huvudmän) gemensamt. Vidare förekommer rent statliga stiftelser.
Förmögenhetsmassan i offentliga stiftelser är ibland ringa och av
sekundär betydelse. Bland statliga stiftelser som tillkommit under senare
år märks Institutet för rikskonserter, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
och Svenska institutet. En statlig stiftelse för främjande
av forsknings- och utvecklingsarbete är Norrlandsfonden, som tillkom
år 1961 (prop. 1961:77, SU 1961:89, rskr 1961:233). Samtidigt
inrättades stiftelsen Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,
vars verksamhet år 1968 övertogs av STU (prop. 1968:68, SU 1968:131,
rskr 1968:304). Beträffande de statliga stiftelserna finns i utredningsbetänkanden
och propositioner vissa motiveringar för den organisationsform
som valts. Statsmakternas styrning av de offentliga stiftelserna kan
ske på olika sätt. Grundläggande betydelse har stiftelsens stadgar.
Speciallagstiftning kan ifrågakomma. I stadgarna eller i lag kan föreskrivas
att andra offentligrättsliga regler, t. ex. om besvärsrätt hos statlig
myndighet och om ämbetsansvar för tjänstemän, helt eller delvis skall
tillämpas på en stiftelse. Som finansiär (ensam eller tillsammans med
andra intressenter) av en stiftelses verksamhet kan staten uppställa villkor
motsvarande de anslagsvillkor som gäller för myndigheter. Beträffande
offentlighetsprincipens tillämpning gäller att en offentlig stiftelse i
rättspraxis torde kunna bli betraktad som sådan inrättning som enligt 2
kap. 3 § tryckfrihetsförordningen (TF) är jämställd med statsmyndighet i
fråga om handlingars offentlighet. Offentlighetskommittén föreslog (SOU
1966:67) en ändring i TF som skulle medföra att offentlighetsprincipen
blev gällande för statliga stiftelser. Ny utredning pågår genom offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:49).

NU 1974:32

Utredningar som berör STU:s verksamhet och organisation

Dataindustriutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande
(SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 lagt fram förslag som bl. a. rör
forskning och utvecklingsarbete på dataområdet.

I den del som förslagen berör STU:s verksamhet innebär de att STU
skall tilldelas medel för en ökning av stödet till datautveckling. Detta
stöd föreslås utgå med 20 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och därefter
successivt öka till 55 milj. kr. 1978/79. Vidare skall särskilda stödåtgärder
för svensk dataindustri utgå inom en ram av 75 milj. kr. under en
treårsperiod efter närmare preciseringar och förhandlingar mellan STU
och berörd industri. STU skall även omedelbart ge den långsiktiga
datatekniska forskningen ett ökat stöd. STU:s personella resurser föreslås
förstärkta med ytterligare minst tre kvalificerade handläggare.

För kompletterande utredningar och för projekteringar rörande ett
antal större nationella utvecklingsprojekt beräknar utredningen ett anslag
under budgetåret 1974/75 av ca 3 milj. kr. STU bör, anser utredningen,
få i uppdrag att värdera dessa projekt från utvecklingssynpunkt och få
erforderliga anslag för att bestrida de industripolitiskt motiverade
merkostnaderna i projekten - enligt utredningens preliminära bedömning
ca 15 milj. kr. per år under en femårsperiod.

En utredning om finansiering av stöd till industriell forskning och
utveckling (ordförande: överdirektör Bengt Resare) har i mars 1974
tillkallats av chefen för industridepartementet. 1 direktiven uttalas att det
bl. a. mot bakgrund av att industrins insatser för forskning och utveckling
(fou) varierar betydligt mellan företag av olika storlek och i olika
branscher är motiverat att överväga om olika företagskategoriers bidrag
till finansieringen bör differentieras. Avgiftsfinansiering torde i detta
avseende enligt direktiven särskilt böra övervägas. Departementschefen
uttalar bl. a. följande.

En central uppgift för de sakkunniga är att överväga i vilken grad
finansieringen av industriell fou bör ske medelst avgifter. Hittills har
denna metod använts när det är fråga om att stödja sådana aktiviteter
vilkas resultat kan förväntas beröra alla betalande eller komma dem till
godo på ett eller annat sätt. Som exempel kan nämnas byggnadsforskningsavgiften
och arbetarskyddsavgiften. Med undantag av ett program
för ökad säkerhet vid kärnkraftsproduktion, till vilket alla berörda
kraftproducenter bidrar, har avgiftsmetoden ännu inte använts inom
industrin. Fou-insatser med direkt sikte på exploatering inom något eller
några industriföretag finansieras så gott som helt antingen av vederbörande
företag själva med egna vinster och lån eller med statliga medel.
Exempel på det sistnämnda är STU:s insatser för industriellt utvecklingsarbete,
statens utvecklingsfond och Norrlandsfonden. Departementschefen
anser det befogat att överväga avgiftsfinansiering även av det
statliga stöd till fou inom industrin som lämnas via dessa organ.

Redan med hänvisning till gällande praxis kan med fog hävdas att
stora delar av STU:s verksamhet borde kunna avgiftsfinansieras på samma

NU 1974:32

sätt sorn sker beträffande byggnadsforskningen och arbetsmiljöforskningen,
sägs det vidare i direktiven. Inemot två tredjedelar av anslagen till
STU går nämligen vidare till ändamål vilkas resultat är offentliga och
användbara för stora företagsgrupper, t. ex. stödet till högskolor och
branschforskning.

Forskningsråd sutredningen (U 1972:02; ordförande: f. d. universitetskansler
Nils Gustav Rosén) har lagt fram förslag om det finansiella stödet
till teknisk grundforskning och frågan om samordning av detta stöd
mellan å ena sidan STU, å andra sidan statens naturvetenskapliga
forskningsråd (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR). Förslaget
bygger på synpunkter som dessa organ fört fram i skrivelser och på en
inom forskningsrådsutredningen utarbetad promemoria samt ett omfattande
remissmaterial.

Beträffande finansieringen av den tekniska grundforskningen anför
utredningen att det står fullt klart att det här finns ett reellt problem.
Detta vitsordas även av STU som finner sig ha ett ansvar för
finansieringen av denna forskning. Forskningsrådsutredningen anser en
fortlöpande särskild redovisning av kraven på stöd till teknisk grundforskning
angelägen som ett hjälpmedel vid bedömningen av hur stora resurser
som bör ställas till denna forsknings förfogande. Ett ställningstagande till
formerna för detta stöd kan dock ske utan ytterligare dokumentation i
detta avseende.

Beträffande organisations- och finansieringsfrågan anför utredningen
bl. a. följande. En genomgång av remissmaterialet är så till vida
omedelbart klargörande som en tämligen enhällig opinion förespråkar
eller kan acceptera att STU fortfarande ges uppgiften att stödja teknisk
grundforskning. Det successiva inhämtandet av synpunkter har dock
aktualiserat även problemet om hur frågorna om långsiktig teknisk
grundforskning skall handläggas inom STU. Huvudintressenterna NFR
och AFR respektive STU är eniga om att STU skall ha ansvaret men
synes ha olika uppfattning om hur stödet bäst skall organiseras.

Utredningen redovisar att STU i september 1973 beslutat tillsätta en
ad-hoc-kommitté som rådgivande organ till styrelse och verksledning.
Kommittén, som består av företrädare för STU:s nämnder, skall bl. a.
granska stöd till kunskapsuppbyggande av intresse för flera områden,
granska betydelsen av STU:s insatser fördelade på olika vetenskapsområden
och tekniska områden, behandla allmänna frågor rörande kontakt
med och gränsdragning mot forskningsråden samt diskutera metodik för
planering på mycket lång sikt av grundläggande forskning och utveckling
av svenska resurser för teknisk fou.

Genom denna åtgärd synes alltså STU ha tagit ett steg mot inrättande
av en rådgivande kommitté för teknisk grundforskning baserad på
nämnderna.

NFR och AFR har i en gemensam skrivelse, inkommen till forskningsrådsutredningen
i december 1973, ytterligare understrukit sin tidigare
framförda uppfattning att en särskild ram för teknisk grundforskning bör

NU 1974:32

skapas. Även i denna fråga stöder opinionen bland remissinstanserna
tydligt NFR:s och AFR:s förslag. STU däremot framhåller att en särskild
ekonomisk ram för teknisk grundforskning skulle kunna komma att
motverka en önskvärd långsiktig planering inom olika delområden med
avseende på stöd till framtida teknologier. Vidare markerar STU sitt
intresse för en kvalificerad teknisk grundforskning som en del av
långsiktiga behovsstyrda insatser.

Med hänvisning till de resonemang som utredningen för rörande
inriktningen av det statliga stödet till teknisk grundforskning föreslår
utredningen följande riktlinjer för stödet till den mot tekniska tillämpningar
riktade grundforskningen.

Nämnderna inom STU skall inom sina respektive områden inventera
och bedöma behovet av såväl kortsiktiga som långsiktiga forskningsinsatser.
De bör i sitt programplanearbete ta in förslag om sådana insatser.

En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla
med tekniska grundforskningsfrågor. Den skall bereda det samlade
grundforskningsprogrammet under en programplaneperiod och kunna
besluta om medelstilldelning till sådana långsiktiga forskningsprojekt som
inte uppenbart kan hänföras till ett visst sektorsområde. Samordnade
insatser av nämnden för teknisk grundforskning och andra nämnder
liksom gemensam finansiering torde i många fall vara lämpliga.

Nämnden för teknisk grundforskning bör disponera särskild medelsram.
Den bör vara sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän
men även innehålla icke-vetenskapsmän med utblick över samhälleliga
och industriella behov på längre sikt.

Kungl. Maj:t har i april 1974 givit en tjänsteman i industridepartementet
i uppdrag att under en övergångstid vidta vissa administrativa
åtgärder vid STU. Dessa åtgärder innefattar utarbetande av förslag till
arbetsordning, översyn av erforderliga personalresurser samt utarbetande
av förslag till riktlinjer för hur STU :s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
bör bedrivas. Förslagen skall föreläggas styrelsen i plenum. Kungl.
Maj:t har vid samma tillfälle begärt att justitiekanslern skall granska vissa
förhållanden vid STU som rör frågan huruvida gällande bestämmelser om
jäv och om anlitande av konsulter m. m. har följts.

Riksrevisionsverket kommer att genomföra en förvaltningsrevision vid
STU.

Skrivelse från Svenska uppfinnare föreningen

Svenska uppfinnareföreningen (SUF) har i anledning av motionerna
1974:864 och 1974:1529 i en skrivelse till näringsutskottet sammanfattat
sina synpunkter på STU och dess verksamhet samt lagt fram vissa
rekommendationer. SUF anför bl. a. att föreningen bedömer att funktionen
utdelning av anslag till uppfinningar, utvecklingsprojekt och
teknisk forskning med hänsyn till insyn och opartiskhet bäst sker av STU
såsom ett ämbetsverk. Föreningen tar upp fyra olika problem som bör

NU 1974:32

lösas.

Dessa gäller relationerna mellan industridepartementet och STU,
verksamheten vid rådgivnings- och förmedlingsenheten inom STU,
behovet av att STU till sig söker knyta fler företrädare med kreativa
egenskaper och med aktiv innovationsverksamhet inom små och medelstora
företag samt en ökning i förhållande till nuläget av stödet från STU
till enskilda uppfinnare och till små och medelstora innovationsaktiva
företag.

Föreningen tar vidare upp fyra områden vilka enligt dess uppfattning
bäst tillgodoses inom ramen för en särskild stiftelse även om de i princip
redan nu skulle kunna anses tillhöra dem som STU skall ägna
uppmärksamhet.

För det första bör samhällets behov inom skilda sociala och tekniska
områden analyseras kreativt som grundval för fou-program och för en
metodisk och riktad innovationsaktivitet med särskild betoning av de
tekniska möjligheterna för alternativa utvecklingslinjer.

För det andra bör det snarast organiseras ett forum med resurser för
studier av innovationsprocessen i dess helhet — däri inbegripet sättet att
överföra innovationer till industriell tillämpning.

För det tredje är det nödvändigt att effektivisera överföringen av
forskningens resultat till fristående uppfinnare och industrins utvecklingspersonal
samt till samhället i övrigt, inte minst till politiska förtroendemän.

För det fjärde anser föreningen att det på ett antal platser inom landet
bör inrättas innovationscentra med anställda uppfinnare och kreativa
forskare.

Beträffande utseende av stiftelsens ledning och verkställande personal
bör enligt SUF särskild hänsyn tagas till dokumenterad kreativ kompetens.
Den av motionärerna föreslagna formen för insyn förefaller lämpa
sig väl för riksdagens kontakt med och kontroll över sådan verksamhet.

Avslutningsvis förordar SUF att förutsättningarna för STU:s arbete
omedelbart förbättras samt att en stiftelse inrättas för kreativa insatser av
för samhällsutvecklingen grundläggande art.

Frågan om statens utvecklingsfond

Förslag om inrättande av statens utvecklingsfond lades fram i
propositionen 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation. I
propositionen föreslogs att fonden i administrativt hänseende skulle
knytas till den föreslagna myndigheten statens industriverk. Med anledning
av motionsyrkanden om att fonden skulle anknytas till STU anförde
näringsutskottet (NU 1973:54 s. 23) att det fann de argument som
anförts i propositionen beträffande fondens administrativa anknytning
bärande. Företrädare för centerpartiet, folkpartiet, moderata samlingspartiet
och vänsterpartiet kommunisterna reserverade sig till förmån för
motionsyrkandena. Riksdagen biföll reservationen.

Kungl. Maj:t har sedermera uppdragit åt STU att handha medelsför -

NU 1974:32

vältning och personaladministration för fonden (SFS 1973:623). I
motionen 1974:864 hävdas att den tolkning Kungl. Maj:t härvid gjort av
riksdagens uttalande är en formell och icke godtagbar tolkning. STU:s
centrala uppgift är projektadministration, inte att betala ut löner, anförs
det.

Frågan om tillsättande av en delegation för havsresurser

Två motioner, 1974:842 och 1974:858, tar upp det förslag om
inrättande av en delegation för havsresurser som lagts fram av havsresursutredningen
i betänkandet (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av
havet. Motionärerna påpekar att en mycket snabb utveckling inom
havsforsknings- och havsexploateringsområdet under de senaste åren har
skett i flertalet industriländer, av vilka särskilt nämns Frankrike och
Norge. Sverige har som den största strandägaren vid Östersjön stora
potentiella tillgångar men även ett ansvar för att havsmiljön skyddas från
nedsmutsning och förgiftning. Ett nationellt program för tillvaratagande
av havets naturresurser och skydd av miljön är enligt motionärerna
nödvändigt liksom en samordning av olika nu pågående aktiviteter för
utvinning av havets resurser.

Motionärerna anför att svensk forskning på detta område har för små
resurser och är splittrad på ett stort antal myndigheter, verk och
institutioner. Marinens resurser på området nämns särskilt. Denna
splittring gör det svårt för Sverige att i internationella sammanhang föra
fram inte bara önskemål beträffande våra närvatten utan även en
genomtänkt principiell syn på utnyttjandet av havsresurserna. Ett
planerings- och samordningsorgan är vidare, säger motionärerna, nödvändigt
för att de kunskaper som finns inom statliga verk, forskningsinstitutioner,
marinen och näringslivet skall kunna tas till vara på ett effektivt
sätt.

STU har i april 1974 fått i uppdrag att utreda havstekniska forskningsoch
utvecklingsfrågor. Resultatet av arbetet bör enligt direktiven redovisas
i styrelsens anslagsframställning hösten 1975. I direktiven anförs
bl. a. följande.

Utredningsarbetet bör inriktas på att dels prioritera sådana havstekniska
problemområden, som ur såväl den offentliga sektorns som
näringslivets synvinkel bedöms vara angelägna att lösa, dels ange lämpliga
former för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner
i frågor om havsteknisk forskning och utveckling. En långsiktig
samordning och planering av det statliga stödet på detta område bör
eftersträvas. En central uppgift för utredningen bör således vara att,
genom värdering av olika havstekniska problemområdens relativa omfattning
och betydelse i tillämpningshänseende, göra en angelägenhetsgradering
dem emellan. Vid värderingen bör hänsyn tas såväl till behov, vilka
följer av svenska myndigheters eller företags egen verksamhet med
anknytning till havet, som till behov som kan föreligga utomlands men
som ändå bedöms som intressanta för svensk industri. Vidare bör

NU 1974:32

utredningen gruppera problemen och de potentiella utvecklingsmöjligheterna
med hänsyn till deras tekniska karaktär på olika problemområden
och göra en prioritering mellan dessa områden. Med utgångspunkt i
vad som framkommit vid denna prioritering bör lämpliga former för
samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner föreslås.
Samarbetet bör avse genomförandet av teknisk forskning och
utveckling inom aktuella problemområden. Det kan bl. a. övervägas om
det finns skäl att vid STU inrätta en särskild havsteknisk samrådsgrupp
med företrädare för olika intressenter. En eventuell sådan grupps
relationer till bl. a. STU:s nämnder fordrar särskild granskning. Om
utredningsarbetet inte visar att det finns underlag för ett fortlöpande
samarbete i en bestämd form mellan myndigheter och företag över en
större del av det havstekniska fältet bör i stället möjligheterna till
samarbete på enskilda problemområden granskas.

Samhälleliga och näringspolitiska behov av havsteknisk forskning och
utveckling bör tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen av vilka
insatser som bör göras. Det är samtidigt väsentligt att tillvarata den
speciella kompetens på det havstekniska området som i dag finns hos
vissa forskningsinstitutioner och myndigheter. Det bör därför särskilt
studeras hur denna kompetens kan utnyttjas i utvecklingsverksamheten
t. ex. genom att forskningsuppdrag inom de ur avnämarsynvinkel
intressanta problemområdena läggs ut på lämpliga institutioner eller
genom att forskningsresultat sprids under hänsynstagande till potentiella
avnämarintressen. Behoven av och formerna för informations- och
kontaktverksamhet på det havstekniska området mellan de offentliga
organens och företagens forskare och tekniker bör övervägas.

Betydande resurser avdelas numera, såväl inom den offentliga som
inom den privata sektorn, för havsteknisk verksamhet. Det övergripande
målet för utredningens överväganden rörande prioriteringen, planeringen
och samordningen av det statliga stödet till havsteknisk forskning och
utveckling skall vara att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dessa
resurser samt en effektiv samverkan mellan myndigheter, företag och
forskningsinstitutioner på det havstekniska området.

Statens industriverk har i april 1974 fått i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. I
direktiven erinras om att havsresursutredningen i sitt betänkande (SOU
1972:43) Utnyttjande och skydd av havet framhållit betydelsen av de
stora grustillgångar som finns på kontinentalsockeln runt Sverige. De
sakkunniga skall granska möjligheterna till en utökad utvinning av sand
och grus från havsområden. Detta arbete bör bedrivas med beaktande
särskilt av en sådan utvinnings verkningar i den marina miljön på såväl
kortare som längre sikt. Dessutom bör belysas vilka tekniska eller andra
hinder mot grustäkt på havsbottnen som kan föreligga, t. ex. bristande
exploateringsteknik, farleder och reproduktionsområden för fisk.

De sakkunniga skall även överväga principerna för tillståndsgivning i
fråga om täktverksamhet i allmänt vattenområde och på kontinental -

NU 1974:32

sockeln. I samband därmed bör prövas bl. a. havsresursutredningens
förslag om inrättande av ett halvstatligt bolag för sådan verksamhet.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innebär ett fortsatt kraftigt ökat stöd till
industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Anslaget till styrelsen
för teknisk utveckling (STU) för teknisk forskning och utveckling
föreslås höjt med 33 900 000 kr. till totalt 191 000 000 kr. I motionen
1974:240 yrkas att anslaget till STU skall höjas med 750 000 kr. utöver
propositionens förslag. Denna höjning är avsedd för inrättande av åtta
tjänster som tekniska företagarkonsulenter vid STU. Dessa tjänster skulle
enligt motionärerna utgöra en betydelsefull del av en regional organisation
för företagsservice.

En viktig uppgift för STU är att ge råd och service i olika former till
de mindre och medelstora företagen, som ibland har svårigheter att
tillgodogöra sig utvecklingsresultat. Denna verksamhet skall genomföras i
samarbete med dels statens industriverk och statens institut för företagsutveckling,
dels regionala organ, främst företagareföreningarna.

Utskottet får i anledning av motionsyrkandet erinra om att statsmakterna
år 1973 beslöt om en förstärkning av företagareföreningarnas
rådgivande verksamhet, främst avsedd för teknisk och ekonomisk
rådgivning, kontaktförmedling och informationsverksamhet. Även i år
föreslås (prop. 1974:1 bil. 13 s. 190) en ytterligare förstärkning av
företagareföreningarnas resurser, detta bl. a. mot bakgrund av föreningarnas
ökade betydelse som förmedlingslänk mellan olika statliga organ
och de mindre och medelstora företagen. Utskottet tillstyrker i annat
sammanhang (NU 1974:33) att anslaget till företagareföreningarnas
administrationskostnader förstärks utöver Kungl. Maj:ts förslag. Vidare
föreslås i propositionen 1974:63 inrättande av tekniska konsulenttjänster
för metallmanufakturindustrin, ett förslag som utskottet tillstyrker (NU
1974:34). Med hänsyn till vad här sagts är utskottet inte berett att
tillstyrka någon ytterligare höjning av anslaget till STU.

STU:s nuvarande organisation kritiseras i motionerna 1974:864 och
1974:1529. I den senare motionen påpekas särskilt den tekniska
utvecklingens grundläggande betydelse för hela samhället. Det förhållandet
att STU är ett ämbetsverk medför enligt motionärerna vissa påtagliga
nackdelar. Det påpekas att den detaljerade styrning av STU :s verksamhet
från statsmakternas sida som sker genom Kungl. Maj:ts regleringsbrev
försvårar för STU att vid behov snabbt omdisponera sina resurser.
Beträffande anställning av personal anses att de författningar som STU
har att följa skapar vissa svårigheter främst då det gäller att till STU
knyta kompetenta medarbetare med praktisk erfarenhet från näringslivet.
Offentlighetsprincipen sägs medföra att STU inte alltid kan ge klara
garantier för skydd av yrkes- och affärshemligheter. Båda motionerna går
ut på att STU skall ombildas till en stiftelse. Stiftelsens stadgar bör klart

NU 1974:32

ange verksamhetens syfte och vara så utformade att insyn i görligaste
mån skall ges i verksamhetens mål och medel. I motionen 1974:864
hemställs om förslag till ombildning av STU till stiftelse, medan i
motionen 1974:1529 önskas ett uttalande från riksdagens sida att STU
bör ombildas till stiftelse i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motionerna påtalas vissa brister i STU:s nuvarande verksamhetsformer,
vilka anses kunna återföras till STU :s ställning som ämbetsverk. Vad
motionärerna anför ger anledning till vissa erinringar. Ett långtgående
sekretesskydd för STU:s del har åstadkommits genom bestämmelser som
år 1968 införts i sekretesslagen (1937:249) och civilförvaltningens
sekretesskungörelse (1939:7). Beträffande anställning av personal gäller
att STU liksom andra myndigheter har möjlighet att få tillämpa
kontraktsanställning av personal med individuellt anpassade anställningsvillkor.
STU tillhör de myndigheter för vilka programbudgetering
tillämpas, vilket i viss mån innebär att statsmakterna har fått ökade
möjligheter att lämna myndigheten frihet i ekonomiskt avseende.

Den tekniska utvecklingens grundläggande betydelse för samhällets
omdaning är obestridlig. Statens ekonomiska bidrag till denna utveckling
bör inte kanaliseras till endast etablerade verksamheter utan även
användas till att ge möjligheter att pröva alternativa vägar. Som
samhällets centrala organ för direkta ekonomiska insatser i industriellt
utvecklingsarbete och teknisk forskning har STU betydelsefulla uppgifter.
Det är därför av vikt att STU:s verksamhet fungerar smidigt och
effektivt.

STU inrättades år 1968. En utvärdering av STU:s verksamhet och
stödformer pågår f. n. Utredningen rörande offentlig upphandling och
teknisk utveckling berör i hög grad STU och dess samverkan med andra
samhällsorgan. Sakkunniga har nyligen tillkallats för att utreda finansiering
av stödet till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ytterligare
bör nämnas att programkommittén för forsknings- och utvecklingsarbete
inom energiområdet kan komma med förslag som berör STU och
dess samverkan med andra organ. Vidare pågår vissa förvaltningsmässiga
undersökningar från bl. a. riksrevisionsverkets sida.

Utskottet finner tiden vara inne för en samlad översyn av STU:s
verksamhet, varvid de hittills vunna erfarenheterna bör beaktas. Även de
regionala aspekterna bör härvid uppmärksammas. 1 utredningen, som bör
tillsättas snarast och arbeta snabbt, bör berörda avnämar- och intressentgrupper
liksom parlamentariker ingå. Utredningen bör dock avvakta
pågående utredningar som direkt berör STU:s verksamhet. Något
ställningstagande beträffande ombildning av STU till annan verksamhetsform
är utskottet nu inte berett att göra.

I motionen 1974:864 yrkas vidare att riksdagen i anslutning till
motionen skall göra ett uttalande till Kungl. Maj:t beträffande statens
utvecklingsfonds administrativa anknytning till STU. Motionärerna
vänder sig emot att Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut år 1973
om utvecklingsfondens administrativa anknytning endast uppdragit åt

NU 1974:32

STU att svara för medelsförvaltning och personaladministration. Detta är
enligt motionärerna en formell och icke godtagbar tolkning av riksdagens
beslut.

Riksdagens beslut år 1973 innebar att statens utvecklingsfond
inrättades som en självständig myndighet med administrativ anknytning
till STU. Dess förvaltning handhas av en särskild styrelse. I propositionen
1973:41, där riktlinjerna för fondens verksamhet drogs upp, förutsattes
att fonden för sin verksamhet skulle kunna anlita expertis från såväl STU
som statens industriverk och Sveriges investeringsbank. Administrativt
skulle fonden enligt propositionen knytas till industriverket. Till följd av
riksdagens beslut skedde i stället motsvarande anknytning till STU.
Under den korta tid som fonden fungerat har den i övrigt, enligt vad
utskottet inhämtat, nära samarbetat med STU på sätt som förutsattes i
propositionen. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att
göra det av motionärerna önskade uttalandet till Kungl. Maj:t. Utskottet
avstyrker alltså motionen i denna del.

Förslag om inrättande av ett särskilt samordningsorgan för frågor om
utnyttjande och skydd av havsområdena har lagts fram av havsresursutredningen
i betänkandet (SOU 1973:43) Utnyttjande och skydd av havet.
Den av utredningen föreslagna delegationen skulle ha en självständig
ställning men kanslimässigt anknytas till STU. I propositionen (bil. 15
s. 93 f.) påpekas att havsresursutredningens förslag berör många olika
sektorer av samhällslivet och att dess förslag därför lämpligen bör prövas i
ett bredare och delvis annat sammanhang än det som enbart har
havsområdena som gemensam nämnare. De behov av samordning som
föreligger beträffande olika insatser för att utnyttja och skydda havsområdena
samt i frågor om forskningsinsatser rörande havsområdena bör
enligt propositionen kunna tillgodoses genom fortlöpande samråd och
samarbete mellan berörda myndigheter och institutioner. Inrättande av
ett särskilt organ enligt havsresursutredningens förslag anses inte vara
påkallat.

I motionerna 1974:842 och 1974:858 kritiseras detta ställningstagande.
Yrkandena i motionerna syftar till att en delegation för havsresurser
skall inrättas det förslag som havsresursutredningen lagt fram.

Frågor som berör utnyttjande och skydd av havsområdena är för
närvarande föremål för utredning i flera sammanhang. Vattenvårdsforskningen
faller under miljöforskningsutredningen (Jo 1972:02), som bl. a.
har att undersöka efter vilka vägar en samordning av miljövårdsforskningen
bör ske. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) gör en översyn
av forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område.
Denna översyn omfattar även dessa forskningsråds befogenheter och
ställning i relation till andra forskningsråd och organ som har att planera,
stödja eller bedriva forskning. Chefen för industridepartementet har i
april 1974 uppdragit åt statens industriverk att utreda vissa frågor
rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. Behovet
av och formerna för havstekniska forsknings- och utvecklingsinsatser skall

NU 1974:32

enligt direktiv från chefen för industridepartementet utredas av STU.
Utskottet vill också erinra om att ett interdepartementalt samrådsorgan
har upprättats på initiativ av utrikesministern för att samordna det
svenska förberedelsearbetet inför FN:s tredje havsrättskonferens år 1974.
Denna samrådsgrupp för havsrättsfrågor, vari ingår företrädare för
justitie-, utrikes-, försvars-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-,
handels- och industridepartementen, har utarbetat ett förslag till svenskt
ställningstagande till de frågor som skall behandlas av konferensen.
Förslaget redovisas i skriften Inför Förenta nationernas tredje havsrättskonferens
(utrikesdepartementet 1974).

Den samordning av skilda verksamheter rörande havsfrågor som har
påbörjats är enligt utskottets mening värdefull. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om behovet av ett i fastare former bedrivet samarbete
inom området. För en sådan samordning torde den av havsresursutredningen
föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Utskottet
förutsätter därför att denna fråga kommer att prövas av Kungl. Maj:t och
att förslag föreläggs nästa års riksdag.

Utskottet har ingenting att erinra mot den i propositionen föreslagna
fördelningen av STU:s resurser på olika behovsområden. Denna fördelning
överensstämmer i huvudsak med vad STU föreslagit i fråga om
finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret
1974/75, i enlighet med vad chefen för industridepartementet
anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.
som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 85 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren
1975/76-1978/79,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:240 punkten C till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
191 000 000 kr.,

3. att riksdagen i anledning av motionen 1974:864 punkten 1
och motionen 1974:1529 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört om en snabb utredning av
styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer,

4. att riksdagen avslår motionen 1974:864 i vad avser statens
utvecklingsfonds anknytning till styrelsen för teknisk utveckling
(punkten 2),

5. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:842 och
1974:858 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om tillsättande av en delegation för havsresurser.

NU 1974:32

2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 2, s. 125 f.) och
hemställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av
forskningsstationer för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 3, s. 126 f.)
och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75
godkänna beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete m. m. som inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr.
under budgetåret 1975/76 och högst 3 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.

4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 4, s. 128) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75
godkänna beslut om beställning av utrustning, som inberäknat
redan löpande beställningar uppgår till högst 3 000 000
kr. under budgetåret 1975/76 och högst 2 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Stockholm den 9 maj 1974

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c),
Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist
(s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk),
fru Hansson (s) och herr Petersson i Ronneby (c).

NU 1974:32

Reservationer

vid punkten 1 (Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling)

1. beträffande statens utvecklingsfonds anknytning till STU av herrar
Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Riksdagens beslut” och slutar med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1973 års riksdagsbeslut
om utvecklingsfondens administration inte kan tolkas så snävt som skett
genom Kungl. Maj:ts beslut. STU:s centrala uppgift är projektadministration,
och dess sakkunskap bör utnyttjas i fondens verksamhet. Fondens
administrativa anknytning till STU bör syfta till att motverka att gränser
dras mellan olika faser i ett industriellt utvecklingsprojekts framväxt.
Utskottet anser sålunda i enlighet med vad som anförs i motionen
1974:864 att Kungl. Maj:t bör genom ändrade direktiv åstadkomma
sådana relationer mellan fonden och STU som riksdagen åsyftade med
sitt ställningstagande år 1973.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1974:864 punkten 2
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om statens utvecklingsfonds anknytning till styrelsen
för teknisk utveckling,

2. beträffande insatser inom behovsområdet energiteknik av fru
Hambraeus (c) och herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att det stycke
i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet har” och slutar
med ”och utvecklingsverksamhet” bort ha följande lydelse:

Till behovsområdet energiteknik har för budgetåret 1973/74 anvisats
7,2 milj. kr. Inom ramen för detta anslag finansieras bl. a. AB
Atomenergis långsiktiga kärntekniska forskning. I propositionen föreslås
medel för en oförändrad ambitionsnivå för den del av AB Atomenergis
långsiktiga forskningsprogram som faller inom detta område.

Huvudandelen av medlen till behovsområdet energiteknik går till
forskning rörande uranbaserad energi.

Utskottet kan inte godta ett så markerat stöd till forskning rörande
kärnkraftsproduktion. STU bör i stället disponera medlen för väsentligt
ökad forskning rörande alternativa energikällor, huvudsakligen förnyelsebara
sådana som inte ökar värmebelastningen på jorden.

I övrigt har utskottet ingenting att erinra mot den i propositionen
föreslagna fördelningen av STU:s resurser på olika behovsområden.