Näringsutskottets betänkande nr 11 år 1974

NU 1974:11

Nr 11

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående multinationella
företag.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner med yrkanden angående
de multinationella företagen. Dessa yrkanden gäller bl. a.

ökad restriktivitet i fråga om tillstånd för utlänningar att idka näring i
Sverige eller köpa aktier i svenska företag,

utvidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag,
obligatorisk registrering i Värdepapperscentralen (VPC) av aktier i
utlandsdominerade företag,

särskild enhet inom statens industriverk och särskilda resurser inom
utrikesrepresentationen för att följa de multinationella företagens verksamhet,

internationell samverkan för information om och kontroll av multinationella
företag.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1974:245 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs

A. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att denna visar
avsevärt skärpt restriktivitet vid beviljande av utlännings rätt att idka
näring i Sverige enligt lagen av den 29 november 1968,

B. att i lagen om aktiebolag av den 14 september 1944 en ny
paragraf, 177 a §, införs med följande lydelse:

177 a §. Utländsk medborgare eller utländsk juridisk person får
förvärva aktier i svenska aktiebolag endast efter tillstånd av Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer.

C. att riksdagen som sin mening uttalar att avsevärt skärpt restriktivitet
skall visas vid tillståndsgivning för aktieköp till stora utländska
kapitalägare,

1974:854 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär

1. att den svenska regeringen tar initiativet till upprättande av

a) ett internationellt organ för samråd, ömsesidig information och
kontroll av multinationella företag,

b) en internationell konvention rörande internationella monopol och
karteller,

1 Riksdagen 1974. 17sami. Nr 11

NU 1974:11

2. att en särskild enhet med uppgift att följa de multinationella
företagens verksamhet i Sverige inrättas inom industriverket,

3. att riksdagen föreläggs förslag om utvidgad uppgiftsskyldighet för
multinationella företag,

4. att försöksverksamheten med arbetstagarkonsulter i första hand
skall användas för att öka de anställdas insyn i de multinationella
företagen,

5. att den svenska utlandsrepresentationen i de stora multinationella
företagens hemländer ges särskilda resurser för att följa deras verksamhet,

6. att förslag föreläggs 1975 års riksdag rörande beskattningen av de
multinationella företagen,

1974:1120 av herr Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga hemställs
(4) att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar att Kungl. Maj:t tar initiativ till
samverkan med i första hand OECD och EG i fråga om information om
och kontroll av multinationella företag,

1974:1487 av herr Fransson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om direktiv för utredningen om utländska
övertaganden av svenska företag angående förtursbehandling av obligatorisk
registrering i VPC av aktier i utlandsdominerade företag,

1974:1496 av herr Hellström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag i syfte att bygga upp
ett samhälleligt informationssystem med uppgiftsskyldighet för multinationella
företag som ger möjlighet att bättre bringa dessa företags
verksamhet i samklang med samhällets målsättningar.

Motiveringen för yrkandet i motionen 1974:1120 finns i motionen
1974:932 angående riktlinjer för den ekonomiska politiken, m. m., vilken
har hänvisats till finansutskottet och delvis behandlats i dess betänkande
1974:1.

Motivering

I motionen 1974:245 erinras om att antalet anställda i utlandsägda
företag i Sverige ökat med mer än 40 procent under åren 1965—1970 och
att tillväxttakten i dessa företag i allmänhet är snabbare än i svenskägda
företag. Motionärerna anser att nackdelarna av denna utveckling väger
tyngre än de fördelar som företrädare för näringslivet hänvisar till. De
utlandsägda företagen utgör visserligen fortfarande en rätt begränsad del
av den svenska ekonomin, men i vissa branscher har utländskt kapital
skaffat sig en dominerande ställning, säger motionärerna och nämner
särskilt reklambranschen, databranschen, oljebranschen, livsmedelsbranschen,
den elektrotekniska industrin och kreditupplysningsinstituten.
Utvecklingen innebär enligt motionärerna att Sverige alltmer
införlivas i det internationella kapitalistiska, imperialistiska systemet. De
negativa konsekvenserna för svenska arbetare är främst följande. De

NU 1974:11

multinationella företagen kan genom eftersläpande och släpphänta
bestämmelser bl. a. i fråga om skatter och tullar minimera sina
ekonomiska skyldigheter. Dessa företag driver vidare en hårdhänt
rationalisering av arbetsprocessen och söker i vissa fall föra en lönepressande
politik. De multinationella bolagens antifackliga verksamhet
och medvetna ansträngningar att spela ut arbetare i olika länder mot
varandra ställer också den internationella arbetarsolidariteten på svåra
prov; härvidlag åberopas erfarenheter från bl. a. Chile, Indokina och
Rhodesia. Motionärerna föreslår att de multinationella bolagens rätt att
köpa in sig i svenska företag och att nyetablera sig i landet skall begränsas
genom skärpt lagstiftning och genom mera restriktiv praxis i fråga om
tillståndsgivning. De anser inte att de av dem föreslagna åtgärderna kan
anstå i avvaktan på resultat från den arbetsgrupp under statsrådet
Lidboms ledning som har till uppgift att följa frågor rörande multinationella
företag.

Internationaliseringen av företagens verksamhet medför betydande
fördelar men också stora nackdelar, uttalas i motionen 1974:854. Till
fördelarna hör att de multinationella företagen bidrar till en snabb
internationell ekonomisk och teknisk utveckling. De negativa följderna
är, enligt motionärerna, främst utvecklingen mot en ekonomisk maktkoncentration
som förstärks av det faktum att huvudparten av alla
utländska direktinvesteringar görs av en relativt begränsad grupp av stora
företag. Motionärerna påpekar att de multinationella företagens växande
ekonomiska maktställning kan få och delvis också redan har fått allvarliga
följder dels för konkurrenssituationen på nationella marknader, dels för
nationella regeringars möjligheter att föra en självständig politik. Andra
problem som följer av svårigheterna att kontrollera de multinationella
företagens totala verksamhet är att för ett enskilt land viktiga beslut
fattas av moderbolag i annat land, att företagen till sin fördel kan
utnyttja skillnader i beskattning mellan olika länder, att ekonomiskpolitiska
medel i syfte att rätta till bristande balans i handelsutbytet har
ringa effekt på de multinationella företagens internleveranser mellan
olika länder och att dessa företag genom sina interna transaktioner ökar
instabiliteten i det internationella valutasystemet. De problem som de
multinationella företagens verksamhet har fört med sig beror enligt
motionärerna knappast på att dessa företag är mindre ansvarsfulla eller
mer maktlystna än nationellt inriktade företag. Förklaringen är snarare
att deras verksamhet är internationellt orienterad medan lagstiftningen
och andra kontrollmekanismer i huvudsak har nationell inriktning. Med
hänsyn härtill finner motionärerna det uppenbart att en bättre kontroll
över de nationella företagen och deras verksamhet förutsätter ett
samarbete mellan nationerna liksom mellan fackföreningsrörelserna i
olika länder. De menar vidare att det är nödvändigt att vidta vissa
åtgärder på det nationella planet, främst då på skatteområdet. Möjligheterna
till insyn i de multinationella företag som är verksamma i Sverige
anses böra förstärkas.

1* Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 11

NU 1974:11

De senaste årens omfattande debatt om de multinationella företagen
har till stor del kännetecknats av bristande saklighet, anförs i den
motivering till yrkandet i motionen 1974:1120 som ges i motionen
1974:932. Debatten har huvudsakligen behandlat de negativa aspekterna
på den multinationella företagsamheten. Motionärerna framhåller att de
multinationella företagens andel av den totala svenska industrisysselsättningen
endast är ca 6 % och att svenska företag har närmare 250 000
anställda utomlands medan motsvarande antal för utlandsägda företag i
Sverige är 100 000. Mot denna bakgrund vill motionärerna understryka
att utlandsetableringar av producerande enheter som regel bidrar till att
öka exporten från Sverige. En utlandsinvestering kan inte sällan utgöra en
förutsättning för en expansion inom Sverige. Utländska investeringar i
Sverige kan få positiva konsekvenser i sysselsättningshänseende bl. a.
genom att de tillför landet värdefull know-how. De enskilda länderna kan
visserligen genom de multinationella företagens verksamhet få svårare att
föra en självständig politik, men det är ytterligt svårt att isolera
effekterna av de multinationella företagen såsom sådana från de
inskränkningar i den nationella handlingsfriheten som den ökande
världshandeln generellt medför, säger motionärerna. De påpekar att
svenska åtgärder riktade mot multinationella företag riskerar att framkalla
motåtgärder mot svenska företag i utlandet. Detta skulle kunna leda
till att svenska företags möjligheter att hävda sig på världsmarknaden
försämras. Motionärerna erinrar om det omfattande internationella
samarbete som pågår bl. a. inom FN, OECD och EG och uttalar att
Sverige som världshandelsnation har allt intresse att ta aktiv del i detta
arbete. De anför att om en internationell kartläggning och kontroll av de
multinationella företagen skall genomföras — något som de anser vara i
vissa hänseenden angeläget - det är viktigt för vårt land att detta sker i
sådana former att de positiva effekter för välståndsutvecklingen som
dessa företags verksamhet kan medföra inte motverkas.

I motionen 1974:1496 uttalas att det finns behov av ett informationssystem
som gör det möjligt att bedöma hela koncerners uppträdande.
Motionärerna framhåller att bristen på information om bl. a. prissättning,
lönsamhet, sysselsättning, investeringsplaner, etablering och valutatransaktioner
såväl för dotterbolag som för hela koncerner kan göra det svårare
för samhället att fullfölja beslutade riktlinjer för skatte-, stabiliserings-,
sysselsättnings- och regionalpolitik. Vidare kan de fackliga organisationernas
möjligheter att bedriva en effektiv verksamhet för att tillgodose de
anställdas intressen i olika avseenden väsentligt minskas.

Motionärerna erinrar om det av 1972 års riksdag beslutade systemet
för information mellan företag och samhälle. De i och för sig värdefulla
uppgifter som kan komma att lämnas genom detta kommer dock, menar
de, att beröra endast en begränsad del av de frågor som är aktuella just
för de multinationella företagen. Så kommer t. ex. möjligheterna till
interntransaktioner inte att bli belysta. Det krävs därför ett mer
sammanhållet systematiskt informationssystem som kartlägger såväl

NU 1974:11

utländska företags beteende i Sverige sorn svenska företags i utlandet.
Informationssystemet bör ge upplysningar om bl. a. prispolitik, lönsamhet,
sysselsättnings- och produktionsplaner samt korta och långa kapitaltransfereringar
liksom om företagens lönevillkor och allmänna arbetsvillkor,
sociala förmåner och fackliga rättigheter i olika länder. Vidare bör så
långt det är möjligt de interna transaktionerna mellan moder- och
dotterbolag redovisas. Motionärerna påpekar att ett sådant informationssystem
skulle komma att kräva viktiga lagändringar, berörande exempelvis
aktiebolagslagen, skattelagstiftningen, valutalagen och sekretesslagen.

De multinationella företagens snabba tillväxt inom svenskt näringsliv
utgör enligt motionen 1974:148 7 en källa till oro för stora grupper.
Svårigheten att påverka dessa företag med politiska eller fackliga metoder
gör att en utveckling mot att en allt större del av svenska löntagare är
anställda inom utlandsägda företag måste förhindras, säger motionärerna.
De noterar med tillfredsställelse att samhället bl. a. genom att ge ökade
resurser för utredning av dessa frågor på allvar har börjat engagera sig för
att motverka en utveckling som medför att Sveriges beroende av utlandet
okar och att de anställdas möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden
minskar.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Utländsk företagsetablering i Sverige och svensk företagsetablering
utomlands

En ingående redogörelse för frågan om utländsk företagsetablering i
Sverige med en beskrivning av den utländska företagssektorns omfattning,
struktur och utveckling under perioden 1965—1970 lämnades i
näringsutskottets betänkande 1973:57. Av denna redogörelse framgår
bl. a. följande. Antalet företag i Sverige som till minst 25 % ägs från
utlandet uppgick år 1970 till ca 800. Antalet sysselsatta i sådana företag
ökade under perioden 1965—1970 från 68 000 till 100 000. Företagens
andel av den totala svenska industrisysselsättningen var år 1970 ca 6%.
De utlandsägda företagen återfinns inom flertalet branscher men framför
allt inom verkstadsindustrin, den kemiska industrin och livsmedelsindustrin.
Bland investeringsländerna dominerade år 1970 USA med 37 %
av de anställda, men EG-länderna sammantagna svarade för 47 %.
Sysselsättnings- och omsättningsökningen i den utländska industriföretagssektorn
i Sverige har varit något snabbare än i den svenska
industriföretagssektorn. Fortfarande gäller dock att den svenska industriföretagssektorn
i utlandet är betydligt större än den utländska i Sverige.
Antalet anställda i utländska företag i Sverige utgjorde t. ex. endast 1/3
av det totala antalet anställda i svenska industriföretag i utlandet år 1970.

Enligt en undersökning gjord av Industriens utredningsinstitut har
antalet sysselsatta i svenska producerande dotterbolag utomlands nära
nog fördubblats mellan åren 1960 och 1970; det uppgick sistnämnda år

NU 1974:11

till ca 180 000. Samtidigt har de totala tillgångarna inom dotterbolagen
femdubblats till ca 15,6 miljarder kr. år 1970. Denna utveckling har lett
till att svensk industri numera är mer internationaliserad än flertalet
andra länders.

Frågor om tillstånd till direkta investeringar utomlands prövas inom
riksbanken i den mån investeringarna faller under valutaregleringen,
vilket regelmässigt är fallet. Enligt de restriktioner som infördesår 1969
medges endast investeringar som bedöms ha en exportfrämjande eller
valutasparande effekt. Investeringar i de u-länder som är huvudmottagare
av svenskt bistånd ges en prioriterande behandling. Vid beloppsmässigt
betydande investeringar och gränsfall avseende andra länder än u-länder
hänvisas till finansiering genom minst femårig upplåning i utlandet.
Genom beslut av valutastyrelsen i februari 1972 ändrades projekt
omfattande mycket stora belopp. I dessa fall bibehålls möjligheten att
föreskriva utländsk upplåning på minst tio år.

Riksbanken skall enligt valutalagen endast bedöma investeringsärendena
från penningpolitiska synpunkter. Detta innebär att riksbanken
normalt saknar möjlighet att motsätta sig investeringar i utlandet när
läget i fråga om betalningsbalans och valutareserv utvecklas tillfredsställande.

I en promemoria (Ds I 1974:2), utarbetad inom industridepartementet
i samråd med arbetsgruppen med uppgift att följa frågor rörande
multinationella företag, har föreslagits nya riktlinjer för prövning av
ärenden angående tillstånd för svenska direktinvesteringar utomlands.
Förslaget innebär att valutamyndigheten vid sin prövning skall beakta
även sysselsättningspolitiska och industripolitiska strävanden.

Internationellt regeringssamarbete rörande multinationella företag

I en översikt över internationellt regeringssamarbete rörande multinationella
företag som lämnas i den av industridepartementet utgivna
tidskriften Aktuellt i industripolitiken nr 1973:3 nämns bland de
organisationer som ägnat de multinationella företagen (MNF) särskild

Tillstånd till direkta investeringar utomlands. Milj. kr.

Investeringar i

försäljnings- produktions- totalt

företag företag

1967 137 740 877

1968 113 560 673

1969 249 1 447 1 696

1970 196 897 1 093

1971 372 883 1 255

1972 518 1 385 1 903

januari-juli 1972 311 507 818

januari-juli 1973 260 681 941

Källa: riksbanken.

NU 1974:11

uppmärksamhet ILO, UNCTAD, ECOSOC inom FN samt EG och OECD.
Nedanstående uppgifter är hämtade ur denna översikt.

I ILO har MNF:s effekter på sociala och arbetsmarknadsmässiga
förhållanden utretts i framför allt Metal Trades Committee. Resultatet av
ett sammanträde av teknisk natur rörande ILO:s aktiviteter i frågor som
rör förhållandet mellan MNF och socialpolitik kommer att ligga till grund
för ett handlingsprogram för ILO i MNF-frågor.

UNCTAD har behandlat frågor rörande internationella investeringar
och MNF i ett flertal resolutioner. Huvudintresset har knutits till tre
frågor: överföring av teknologi från utvecklade länder till utvecklingsländer,
statens suveräna rätt till sina naturresurser samt restriktiva affärsmetoder
som negativt påverkar utvecklingsländernas ekonomi. I maj 1972
tillsattes en särskild ad hoc-grupp med uppgift att identifiera alla
konkurrenshämmande åtgärder som negativt påverkar utvecklingsländerna,
däribland sådana som hänger samman med MNF:s verksamhet, samt
att avge rekommendationer till tänkbara motåtgärder.

På grundval av en i juli 1972 antagen resolution i ECOSOC utsåg FN:s
generalsekreterare under våren 1973 ett tjugotal framstående personer
med uppgift att studera MNF:s roll i och inverkan på utvecklingen,
särskilt i u-länderna, samt dessa företags betydelse för de internationella
relationerna. Gruppen fick vidare i uppgift att formulera slutsatser som
regeringar kan dra nytta av vid sina policybeslut på detta område samt att
lägga fram rekommendationer beträffande tänkbara insatser på det
internationella planet. I gruppen ingår från Sverige teknologie dr Tore
Browaldh. Gruppen, vars arbete bl. a. grundas på en omfattande rapport
från FN-sekretariatet, betitlad ”Multinational Corporations in World
Development”, har haft två av tre förutsedda sammanträden vid vilka
hearings med i ämnet erfarna företagsledare och experter har hållits. En
viss samordning med arbetet i UNCTAD och ILO har vidare ägt rum.

Som ett led i den översyn av EG:s industripolitik som beslöts vid
toppmötet i Paris 1972 har man inom kommissionen arbetat fram ett
dokument som innehåller grunddragen i en gemensam politik i fråga om
MNF. Arbetet har inte varit friktionsfritt. En EG-reglering skulle lätt
kunna uppfattas som riktad huvudsakligen mot amerikanska intressen,
vilka står för merparten av utländska investeringar inom EG. Bl. a. därför
har förslagen i dokumentet riktats mot storföretag i allmänhet.

Det grundläggande syftet med EG:s politik anges vara att återställa
balansen mellan berörda parter bl. a. genom att balansera MNF med
politiska och fackliga motvikter på det internationella planet. Detta får
emellertid inte medföra åtgärder som begränsar eller motverkar MNF:s
utveckling, eftersom dessa företag ”otvivelaktigt verkar positivt på
ekonomisk utveckling och effektivitet”. Man vill i stället skapa en
internationell legal ram som kan tillämpas lika effektivt i gemenskapen
som nationell rätt mot domestika företag. Emellertid anses det finnas
förfaranden bland MNF som lämpar sig mindre väl för internationell
lagstiftning. För dessa skulle ett antal uppföranderegler för företagen

NU 1974:11

kunna utgöra en motvikt. En uppförandekod i fråga om aktieköp i
samband med förvärv av företag föreslås i syfte att undvika att budgivare
döljer sin identitet bakom någon banks fasad. Kommissionen räknar med
att Rådet kommer att fastställa ett arbetsprogram för EG på detta
område. I kommissionens förslag prioriteras följande områden: beslut i
fråga om framlagda förslag rörande massfriställningar, förhandsanmälan
av fusioner, fastställande av förslaget rörande bolagsordning för Europabolag,
utfärdande av redan föreslagna direktiv om internationella
fusioner, internationellt samarbete beträffande skatteflykt samt publicering
av informationer om MNF:s verksamhet.

OECD bedriver sedan ett par år tillbaka ett ambitiöst arbete på detta
område. Organisationens olika fackkommittéer har samlat information
om internationella investeringar, de multinationella företagens verksamhet
samt medlemsländernas attityder och politik i dessa frågor.

År 1971 tillsatte OECD:s generalsekreterare en särskild högnivågrupp
under ledning av förre EG-presidenten Jean Rey i syfte att göra en analys
av viktigare internationella ekonomiska problem och OECD:s framtida
roll. Bland de ämnen som diskuterats i Rey-rapporten återfinns internationella
investeringar och multinationella företag. En särskilt inkallad
exekutivkommitté på hög nivå har därefter diskuterat Rey-rapportens
slutsatser. Resultatet har i fråga om multinationella företag blivit att
organisationen skyndsamt skall diskutera utarbetandet av riktlinjer för
dessa företags verksamhet. Dessa riktlinjer avses i första hand gälla ökad
information rörande företagens verksamhet, denna verksamhets effekter
på korta kapitalrörelser, interna transaktioner inom en multinationell
företagsgrupp i syfte att undgå nationell lagstiftning och beskattning,
effekterna på arbetsmarknad och sociala förhållanden samt effekterna på
teknisk forskning och utveckling i enskilda länder. Utkast till riktlinjer
har tagits upp till diskussion i konkurrens- och industrikommittéerna.

Det första utåt mera påtagliga resultatet av OECD:s verksamhet på
detta område kan komma att bli sådana riktlinjer, men vid sidan härav
bedrivs dessutom ett omfattande och komplicerat arbete i syfte att nå
fram till överenskommelser mellan regeringarna om en reglering av MNF:s
aktiviteter. Vissa resultat av betydelse i detta sammanhang har redan
uppnåtts, bl. a. på konkurrensområdet. Nämnas bör också koderna
beträffande liberalisering av löpande osynliga transaktioner och kapitalrörelser.
Dessa innefattar en förteckning över internationella kapitalöverföringar
som medlemsstaterna åtagit sig att under vissa villkor och
procedurregler liberalisera.

Gällande rätt m. m.

Enligt 177 § lagen (1944:705) om aktiebolag får, om aktiebreven skall
ställas till viss man (vilket enligt 3 § är fallet om inte särskilt medgivande
erhållits), i bolagsordningen göras förbehåll om att aktier i bolaget inte
får genom teckning eller överlåtelse förvärvas av aktiebolag eller andra
samfälligheter eller stiftelser eller av vissa slag av sådana eller av annan än

NU 1974:11

svensk medborgare. Förbehållet kan utformas så att viss del av aktierna
(fria aktier) undantas från inskränkningen till skillnad från de övriga
(bundna aktier). Närmare bestämmelser rörande fria och bundna aktier
finns i 178—187 §§. I övrigt regleras inte utlännings rätt att förvärva
aktier i svenskt aktiebolag genom aktiebolagslagen.

Lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom m. m. innebär huvudsakligen följande. Utländsk medborgare
får förvärva fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift bara efter
särskilt tillstånd som meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som
Kungl. Majit bestämmer. Med utländsk medborgare jämställs i lagen
utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser. Enligt 2 §
första stycket får inte heller svenskt handelsbolag, vari finns bolagsman
för vilken denna lags inskränkningar gäller, svenskt aktiebolag vars
aktiebrev får ställas till innehavaren eller svensk ekonomisk förening
förvärva fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift utan tillstånd i varje
särskilt fall. Detsamma gäller enligt 2 § andra stycket i fråga om svenskt
aktiebolag vars aktiebrev skall ställas till viss man. Sådant bolag kan
emellertid undgå tillståndsplikten genom att visst förbehåll, s. k. utlänningsklausul,
tas in i bolagsordningen. Klausulen skall gå ut på att
utländska rättssubjekt eller tillståndspliktiga svenska rättssubjekt genom
teckning eller överlåtelse bara får förvärva en mindre del av bolagets
aktier, nämligen vid varje tidpunkt mindre än 20 % av röstetalet för
bolagets samtliga aktier och mindre än 40 % av bolagets hela aktiekapital.

Innehåller bolagsordningen — vilket är fallet i det stora flertalet
svenskägda aktiebolag, bl. a. över 80 % av börsbolagen — sådan utlänningsklausul
eller strängare föreskrifter, får klausulen enligt 2 § tredje
stycket inte ändras utan medgivande av Kungl. Majit eller myndighet som
Kungl. Majit bestämmer. Medgivande skall - enligt en lagändring som
trädde i kraft i juni 1973 - ej lämnas om det strider mot väsentligt
allmänt intresse att bolaget förvärvas av rättssubjekt för vilket de i lagen
föreskrivna inskränkningarna i rätten att förvärva fast egendom gäller.
Förvärv av aktie som sker i strid mot utlänningsklausul är ogiltigt.

Om någon för vilken inskränkning enligt den nämnda lagen gäller vill
förvärva rörelse eller del av rörelse i Sverige från någon som inte berörs av
sådan inskränkning krävs enligt 5 a § - som också trädde i kraft i juni
1973 - för att förvärvet skall bli gällande att det godkänns av Kungl.
Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer.

Från vissa undantagsbestämmelser i lagen bortses här.

Utlännings och utländskt företags rätt att etablera sig i Sverige regleras
genom lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att
idka näring här i riket. Beträffande fysiska personer gäller generellt att
utlänning som har bosättningstillstånd i Sverige är likställd med svensk
medborgare beträffande rätt att idka näring. Utlänning som ej har
bosättningstillstånd får enligt lagens huvudregel idka näring i Sverige
endast efter särskilt tillstånd. Vissa näringar, nämligen jordbruk, skogsbruk,
fiske, rederirörelse, undervisningsverksamhet samt verksamhet som
läkare, tandläkare och veterinär, får dock utövas utan sådant tillstånd.

NU 1974:11

Frågor om näringstillstånd prövas av kommerskollegium.

Den nämnda lagen reglerar också utländskt företags näringsverksamhet
i Sverige genom filial, dvs. avdelningskontor med självständig förvaltning.
Verksamheten får drivas bara efter särskilt tillstånd, och alla filialer
registreras i patent- och registreringsverkets särskilda filialregister. Vidare
föreskrivs bl. a. att filial skall ledas av en i Sverige bosatt verkställande
direktör och ha egen bokföring helt skild från det utländska företagets.
Kungl. Maj:t har enligt 31 § möjlighet att medge undantag från det
generella kravet på näringstillstånd bl. a. om det är påkallat av hänsyn till
överenskommelse med främmande stat eller till det nordiska ekonomiska
samarbetet. Enligt samma paragraf får Kungl. Majit vidare i visst fall
medge sådant undantag från bestämmelse i lagen som föranleds av
särskilda omständigheter.

Enligt lagen (1968:557) om rätt för utlänning och utländskt företag
att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag krävs särskilt
tillstånd för engagemang av angiven art. Även denna lag innehåller
bestämmelser som ger Kungl. Majit rätt att medge undantag från
skyldigheten att söka tillstånd då detta är påkallat med hänsyn till
överenskommelse med främmande makt. Tillstånd enligt lagen krävs
också — efter lagändring i juni 1973 — för motsvarande engagemang av
svensk juridisk person för vilken gäller inskränkning enligt den ovan
berörda lagen (1916:1 56).

Bestämmelser om Värdepapperscentralen (VPC) finns i lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering.

Vissa utredningar m. m.

Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37) skall enligt tilläggsdirektiv,
meddelande år 1972, genomföra en undersökning av konsekvenserna för
svensk ekonomi och ekonomisk politik av de internationella företagens
växande betydelse.

Utredningens arbete beräknas bli slutfört år 1974.

Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska
företag (ordförande: landshövding Per Eckerberg) har enligt sina direktiv
att företa en översyn av lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom m. m. 1 direktiven ges bl. a. följande
riktlinjer för utredningsarbetet.

De problem som utlandsägda företag ger upphov till kan i princip
angripas på två olika sätt. Man kan skapa möjligheter för samhället att
ingripa mot icke önskvärda utländska etableringar med stöd av exempelvis
koncessionslagstiftning. Man kan också inrikta sig på att hindra eller
dämpa negativa effekter av ett utländskt företags etablering genom att
utöva skärpt kontroll över utlandsägda företags skötsel. Båda dessa
metoder bör övervägas.

En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att någon radikal
omläggning av vår hittillsvarande allmänna politik i fråga om utländska
investeringar inte är aktuell. Vad som bör eftersträvas är en ordning som

NU 1974:11

ger möjligheter att inom ramen för våra internationella förpliktelser
hindra en utländsk investering när väsentliga allmänna intressen talar
emot att investeringen kommer till stånd. Övervakning och kontroll av
utlandsägda företags verksamhet bör likaledes vara inriktad på att skapa
betingelser för ingripanden när väsentliga allmänna intressen gör det
påkallat att företaget ändrar sin politik i ett eller annat hänseende.

Utredningen skall försöka bota de brister som för närvarande finns i
fråga om tillgång till utredningsmaterial som ger en bild av hur
multinationella företag faktiskt agerar i olika sammanhang och vilka
verkningar deras agerande har. Utredningens uppgift är i första hand att
få fram instrument som sätter samhället i stånd att utöva kontroll över
dels utländska uppköp av svenska företag, dels utlandsägda företags
verksamhet i vårt land. I direktiven sägs att behovet av sådana instrument
betingas redan av att det finns risker för att allmänna intressen träds för
när och är alltså inte beroende av att det kan påvisas att riskerna
materialiserats. Det är utredningens uppgift att överväga vilka legala
instrument samhället bör utrustas med för att kunna förebygga eller
motverka dessa risker.

Ett befintligt instrument som behöver förstärkas är, uttalas det i
direktiven, kontrollen enligt 1916 års lag av utländska uppköp av svenska
företag. Olika vägar för en sådan förstärkning anges. En lösning kan vara
att utvidga systemet med bundna och fria aktier. Aktiebolag som inte har
utlänningsklausul skulle exempelvis kunna förbjudas att driva rörelse här
i landet utan särskilt tillstånd. Systemet skulle kunna kompletteras med
regler om att utländska rättssubjekt skulle kunna förvärva bundna aktier
efter tillstånd i det särskilda fallet.

Det är av stor betydelse att det allmänna i god tid får kännedom om
planerade etableringar, anförs det vidare. Visst informationsmaterial
inkommer redan nu i samband med den kontroll av utländska direktinvesteringar
i Sverige som sker inom ramen för valutaregleringen. Detta
informationsmaterial har emellertid hittills inte använts för andra
ändamål än valutapolitiska. De sakkunniga bör undersöka i vad mån
sådant material framdeles skulle kunna göras tillgängligt även inom ramen
för den nu aktuella kontrollen.

I fråga om större aktiebolag gäller för närvarande att möjligheterna att
få insyn i ägarförhållandena i praktiken är ganska begränsade, vilket bl. a.
sammanhänger med att aktieägare inte är skyldiga att registrera sitt
aktieinnehav i den offentliga aktieboken. De sakkunniga bör pröva om en
obligatorisk tillämpning av det nya systemet, i varje fall beträffande
större aktiebolag, kan bidra till förbättrad information rörande det
utländska inflytandet i svenskt näringsliv.

De sakkunniga bör överväga i vad mån ändring beträffande kontrollen
rörande aktiebolag kan medföra behov av ändringar i lagen (1968:555)
om rätt för utlänning eller utländskt företag att idka näring här i riket
och lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i rätten att sluta svenskt
handelsbolag m. m. (ändrad senast 1973:308).

Det finns behov av att kunna kontrollera även utländska företag som
redan är etablerade i Sverige. Ett sätt att åstadkomma en kontroll över

NU 1974:11

företag som i framtiden övertar svenska företag är att knyta särskilda
villkor till själva tillståndet till övertagande. Ett koncessionssystem av
denna typ finns sedan lång tid bl. a. i Norge. Enligt norsk lag kan en
koncession åt ett utländskt rättssubjekt tidsbegränsas och förses med
villkor av olika slag. De sakkunniga bör undersöka om en ordning
liknande den norska kan vara lämplig för våra förhållanden.

Med ledning av erfarenheter från bl. a. Canada skall de sakkunniga
undersöka om ett system av ”good-behaviourregler”, dvs. riktlinjer
utanför lagstiftningen för utlandskontrollerade företags uppträdande i
den svenska samhällsmiljön, bör utarbetas, antingen som ett alternativ till
ett koncessionssystem eller som ett komplement till ett sådant system.
Syftet med systemet bör vara att förmå utlandskontrollerade företag att
utöva sin verksamhet på ett sätt som är förenligt med i vårt land allmänt
erkända normer. Det anförs att ett good-behavioursystem i första hand
torde böra byggas på frivillighet och samverkan mellan myndigheter och
företag men att det allmänna ytterst måste ha möjlighet att ingripa om
ett utländskt företag genom att bryta mot riktlinjerna åsidosätter
väsentliga svenska intressen.

I direktiven erinras om att under senare tid vidtagits åtgärder för att
stärka de anställdas inflytande i företagen. Våren 1973 började sålunda
systemet med styrelserepresentation för de anställda att tillämpas.
Ytterligare förstärkningar av de anställdas inflytande inom företagen kan
förväntas. Denna utveckling har betydelse även när det gäller att
kontrollera hur utlandsdominerade företag sköts. De sakkunniga bör ägna
särskild uppmärksamhet åt denna aspekt på problemet.

Direktiven tar huvudsakligen upp frågor som har att göra med
utländsk etablering och utlandsägda företags skötsel. Det framhålls dock
att det är givet att likartade problem ibland kan inträda också till följd av
åtgärder som vidtas av svenska företag med utländska dotterföretag. I den
mån problemen är identiska och det är nödvändigt för att undvika en
opåkallad diskriminering gentemot utländska företag bör utredningen
vara oförhindrad att föreslå åtgärder som går utanför den i dessa direktiv
primärt angivna ramen.

Vid tillkomsten av 1916 års lag gällde det att i första hand inrikta
skyddet på landets naturtillgångar. Samhället har emellertid sedan dess
genomgått stora förändringar. 1 dag har den svenska industrin andra
tillgångar — teknik, know-how, dyrbara maskiner, patent och varumärken
— som vid sidan av naturtillgångarna framstår som särskilt skyddsvärda.
Tiden sägs nu vara mogen att lösa upp det lagtekniska sambandet mellan
skydd för fast egendom och skydd mot utländska övertaganden av
svenska företag. De sakkunniga bör vid utformningen av sina förslag
kunna utgå från att i framtiden bör finnas dels en lagstiftning som
innehåller bestämmelser om kontroll av uppköp från utländsk sida av
mark och naturtillgångar, dels en särskild lagstiftning som tar sikte på
kontroll av utländsk etablering och utlandsägda företags skötsel.

Riksdagen beslöt år 1970 på förslag av bevillningsutskottet (BeU
1970:53) att hos Kungl. Maj:t begära utredning angående de multinatio -

NU 1974:11

nella företagens beskattning. Någon utredning av detta slag har ännu ej
tillsatts. Chefen för finansdepartementet har som svar på en enkel fråga
(RD 1972:42 s. 9) varför så inte skett meddelat att detta beskattningsproblem
för närvarande undersöks både inom OECD:s skattekommitté
och på gemensam nordisk bas och att med hänsyn till frågans
komplicerade natur erfarenheter från dessa undersökningar bedömts böra
avvaktas innan en speciell svensk utredning tillsätts.

Chefen för industridepartementet tillsatte våren 1973 en arbetsgrupp
med uppgift att följa frågor rörande multinationella företag (MNF).
Gruppens ordförande är statsrådet Lidbom, och de övriga medlemmarna
är statssekreterarna i justitie-, finans-, handels-, arbetsmarknads- och
industridepartementen, biträdande kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet
och vice riksbankschefen.

I direktiven till arbetsgruppen framhålls att expansionen av MNF
under 1960-talet aktualiserat en rad problemställningar. Vidare påpekas
att ett stort antal utredningar och studier både här hemma och
utomlands påbörjats för att belysa olika aspekter rörande MNF och deras
verksamhet. Med hänsyn härtill samt till att problemen kring MNF är
många och svåra sägs det vara angeläget att gruppen samordnar de statliga
aktiviteterna på MNF-området.

Beträffande gruppens mera konkreta arbetsuppgifter sägs i direktiven
att gruppen skall sammanställa faktamaterial och analyser av MNFproblematiken.
Utifrån en sådan sammanställning skall gruppen —
tillsammans med bl. a. näringslivet och arbetsmarknadens parter —
definiera de problemområden som från svensk synpunkt är angelägna att
belysa. De luckor i informationsunderlaget som kan väntas uppenbara sig
vid denna probleminventering skall avhjälpas bl. a. genom förbättringar
av den statistiska basinformationen om såväl utländska företag i Sverige
som svenska i utlandet.

Mot bakgrund av probleminventeringen skall gruppen slutligen göra en
utvärdering av existerande lagstiftning och kontrollinstrument samt
initiera förslag till erforderliga ändringar och kompletteringar. Probleminventeringen
skall emellertid också syfta till att belysa de MNF-problem
som måste lösas genom internationellt samarbete, och en av gruppens
uppgifter blir därför att medverka vid utarbetandet av riktlinjer för det
svenska agerandet i internationella sammanhang på MNF-området.

Gruppens arbete skall enligt direktiven betraktas som långsiktigt. En
viss samordning av olika aktiviteter på MNF-området har kommit till
stånd. Sålunda har kontaktmän utsetts inom de organisationer inom
näringslivet och på arbetsmarknaden som bedriver egen verksamhet på
området. Organisationerna är Sveriges industriförbund, SAF, LO, Svenska
metallindustriarbetareförbundet, TCO och Svenska industritjänstemannaförbundet.
Gruppen har deltagit i utformningen av den tidigare
nämnda kartläggning av de löpande betalningarna som koncentrationsutredningen
skall utföra. Arbetsgruppen har vidare deltagit i utarbetandet
av direktiven till översynen av 1916 års lag och själv gjort översyn av det
gällande prövningssystemet för svenska investeringar utomlands. På det

NU 1974:11

internationella planet har gruppen börjat fungera som koordinerande
organ för det svenska agerandet i MNF-frågor.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1973 års riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1973:57) en
motion med i huvudsak samma yrkanden som nu förs fram i motionen
1974:245. Motionen togs upp i samband med propositionen 1973:72,
vari föreslogs ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom m. m. Utskottet avstyrkte motionen med
hänvisning till att utskottet tillstyrkt lagförslaget som skulle innebära en
väsentlig skärpning av samhällets kontroll av utländska etableringar.
Vidare erinrade utskottet om att en total översyn av lagen aviserats.
Enligt en reservation av vänsterpartiet kommunisternas representant
borde Kungl. Maj:t föranstalta om åtgärder enligt motionärernas förslag.
Riksdagen avslog motionen.

I samma betänkande behandlades även ett motionsyrkande om att
regeringen skulle ta initiativet till ett internationellt organ för samråd och
ömsesidig information om samt kontroll av multinationella företag.
Utskottet förklarade sig dela motionärernas uppfattning att en internationell
samverkan erfordras för att de multinationella företagens
aktiviteter skall kunna kontrolleras. Utskottet erinrade om det internationella
samarbete som pågår och anförde att det inte ansåg det vara
erforderligt att riksdagen hemställde om regeringsinitiativ för att tillskapa
ett särskilt organ för en sådan verksamhet. Utskottet avstyrkte alltså
motionsyrkandet, som också avslogs av riksdagen. Av folkpartiets
representanter avgavs en reservation till förmån för motionsyrkandet.

Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den
19 mars 1974 en interpellation av herr Lorentzon (vpk) angående förslag
till åtgärder som förhindrar försäljning av företag till utländska multinationella
företag. Statsrådet anförde bl. a. följande:

Aktieägarnas rätt att fritt förfoga över sina aktier i ett företag
ifrågasätts — med vissa speciella undantag — inte i lagstiftningen. Att
aktier fritt kan köpas respektive säljas är - så länge det rör sig om mindre
poster — enligt min uppfattning en riktig princip. När köp respektive
försäljning avser större poster, exempelvis vid överlåtelse av företag,
måste man emellertid ställa sig mera tveksam. I ett sådant fall är det inte
enbart aktieägarnas intressen som berörs utan också många gånger de
anställdas. En företagsöverlåtelse medför inte sällan förändringar i
företagets verksamhet så att de anställdas situation påverkas. Därför är
jag av den principiella uppfattningen att styrelsen i det företag som köps
upp, och därigenom också de anställdas representanter i denna styrelse —
även om det inte föreligger någon laglig skyldighet — bör informeras och
beredas tillfälle att yttra sig över en överlåtelse innan den går i
verkställighet. Om de anställdas representanter ställs utanför en sådan
diskussion, strider det klart mot andan i lagen om styrelserepresentation
för de anställda.

Styrelsens arbete och uppgifter regleras inte särskilt detaljerat i
aktiebolagslagen. Med hänsyn härtill skulle man kunna diskutera en

NU 1974:11

ändring av aktiebolagslagen för att få fram en obligatorisk styrelsebehandling
av företagsöverlåtelser. En ändring begränsad enbart till detta
skulle emellertid medföra vissa praktiska problem. För att öka de
anställdas och även samhällets inflytande vid företagsöverlåtelser bör man
enligt min mening i stället pröva andra vägar. En sådan väg är någon form
av övervakning eller kontroll av fusioner i kombination med anmälan från
köpare och säljare i samband med en överlåtelse. Frågan om införande av
en dylik övervakning och kontroll utreds för närvarande inom justitiedepartementet.
Med en sådan ordning skulle såväl de anställda som
samhället få tillfälle att i förväg syna de villkor på vilka en överlåtelse
skall ske från sina respektive utgångspunkter.

Vad jag hittills sagt gäller generellt om företagsöverlåtelser. När det
gäller förvärv som görs av utlänning eller utländskt företag har vi redan
betydande kontrollmöjligheter. Det stora flertalet svenska aktiebolag (ca
80 procent) har nämligen i sin bolagsordning ett s. k. utlänningsförbehåll,
som inte får tas bort utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Därigenom har vi
möjlighet att förhindra att företag, vars fortvaro i svensk ägo är önskvärd
från samhälleliga synpunkter, säljs till utländska intressen. Den nuvarande
lagstiftningen är emellertid inte tillfredsställande till följd av att en rad
företag, som nämnts, saknar utlänningsförbehåll i bolagsordningen.

Samtidigt besvarades en interpellation av herr Olof Johansson i
Stockholm (c) om vilka principer som enligt statsrådets mening borde
vara vägledande vid användningen av näringspolitiska åtgärder för att
minska beroendet av utlandsdominerade multinationella företag i allmänhet
på områden av stor betydelse för sysselsättning, produktion och
försörjning. Statsrådet uttalade att det i vissa fall, exempelvis när det
gäller att införa ny eller bättre teknik, får accepteras att utländska
multinationella företag går in som intressenter även i större svenska
företag. Principen bör då, sade han, vara att samhället skaffar sig sådan
insyn i och kontroll över dessa företags verksamhet att så långt det är
möjligt garantier skapas för att företagen inte agerar mot de anställdas
och samhällets intressen. Detta gällde exempelvis i frågor som rör det
fackliga arbetet, i prisfrågor och i skattehänseende. Statsrådet erinrade
om att utredningen (In 1973:17) om utländska övertaganden av svenska
företag har till uppgift även att finna former för en sådan övervakning
och kontroll av de utlandsägda företagens verksamhet här i landet och
anförde att det i vissa fall kan vara befogat att samhället skaffar sig den
nödvändiga insynen genom en representant i styrelsen.

Utskottet

De multinationella företagens utveckling har medfört en rad problem
av såväl politisk som ekonomisk natur. Gemensamt för förslagen i de
motioner som utskottet behandlar i detta betänkande är önskemålet att
få till stånd en ökad kontroll från de enskilda staternas sida över de
multinationella företagens verksamhet.

Motionerna 1974:854, 1974:1487 och 1974:1496 går ut från en
likartad syn på de multinationella företagens verksamhet och behovet av
att bygga ut samhällets möjligheter att kontrollera dem. I motionen

NU 1974.11

1974:854 hemställs att riksdagen skall föreläggas förslag om vidgad
uppgiftsskyldighet för multinationella företag. Motionärerna önskar
vidare att en särskild enhet med uppgift att följa de multinationella
företagens verksamhet i Sverige skall inrättas inom statens industriverk
och att förslag skall föreläggas 1975 års riksdag rörande beskattningen
av de multinationella företagen. De förordar att ett ökat internationellt
samarbete på området kommer till stånd både mellan regeringarna och
inom fackföreningsrörelsen. 1 detta syfte föreslås i motionen att den
svenska regeringen skall ta initiativ till upprättande dels av ett internationellt
organ för samråd, ömsesidig information och kontroll av
multinationella företag, dels en internationell konvention rörande internationella
monopol och karteller. I motionen 1974:1496 hemställs om
utredning och förslag i syfte att bygga upp ett samhälleligt informationssystem
med uppgiftsskyldighet för multinationella företag som ger
möjlighet att bringa dessa företags verksamhet i bättre samklang med
samhällets mål. Yrkandet i motionen 1974:1487 går ut på att utredningen
om utländska övertaganden av svenska företag med förtur skall
behandla frågan om obligatorisk registrering i Värdepapperscentralen
(VPC) av aktier i utlandsdominerade företag.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
och som också chefen för industridepartementet uttalat i sitt ovan
refererade interpellationssvar, nämligen att samhället bör skaffa sig sådan
insyn i och kontroll över dessa företags verksamhet att så långt det är
möjligt garantier skapas för att företagen inte agerar mot de anställdas
och samhällets intressen. Som framgår av redovisningen i det föregående
behandlas problem som sammanhänger med de multinationella företagens
verksamhet inom flera utredningar. I direktiven till dessa utredningar
tas vissa av de här berörda frågorna upp. Utskottet ansluter sig i
det stora hela till de synpunkter och förslag som förs fram i de nu
nämnda motionerna och finner det angeläget att de särskilt beaktas i det
pågående utredningsarbetet. Av detaljförslagen i motionen 1974:854
torde dock det som gäller försöksverksamhet med arbetstagarkonsulter
för närvarande sakna aktualitet och det som gäller förstärkning av
utrikesrepresentationens resurser kunna lämnas åsido för att prövas i
annat sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till
Kungl. Maj:t instämmer i utskottets önskemål rörande utredningsarbetet i
fråga om multinationella företag.

I motionen 1974:1120 föreslås att Kungl. Maj:t skall ta initiativ till
samverkan med i första hand OECD och EG i fråga om information och
kontroll av multinationella företag. Utgångspunkten för detta yrkande är
att en internationell kartläggning och kontroll av de multinationella
företagen i vissa hänseenden kan vara angelägen men måste genomföras i
sådana former att den inte motverkar de positiva effekter för välståndsutvecklingen
som dessa företags verksamhet kan medföra.

Inom flera internationella organisationer pågår för närvarande — som
framgår av den ovan lämnade redogörelsen — ett nära samarbete om olika
aspekter av de multinationella företagens verksamhet. I detta samarbete

NU 1974:11

är dels regeringarna, dels fackliga organisationer i olika länder engagerade.
Sverige deltar aktivt i samarbetet. Utskottet finner därför inte anledning
att föreslå riksdagen att göra det i motionen önskade uttalandet till
Kungl. Maj:t.

Olika konkreta åtgärder i syfte att omedelbart begränsa de multinationella
företagens möjligheter att utvidga sin verksamhet i Sverige
framförs i motionen 1974:245. Det gäller dels en ändring i aktiebolagslagen
(1944:705) varigenom utlännings möjlighet att förvärva aktie i
svenskt aktiebolag i samtliga fall blir beroende av att särskilt tillstånd
erhålls, dels uttalanden om skärpt restriktivitet vid prövning av ansökningar
om tillstånd enligt lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket och enligt lagen (1916:156)
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.
Förslagen överensstämmer med motionsyrkanden som fördes fram förra
året i samband med propositionen 1973:72 om ändringar i de båda
sistnämnda lagarna. Utskottet (NU 1973:57) avstyrkte dessa yrkanden
med hänvisning till att de i propositionen föreslagna lagändringarna
innebar en väsentlig skärpning av samhällets kontroll av utländska
etableringar och till att en total översyn av lagen hade aviserats.

Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska
företag är nu i färd med denna översyn. Utskottet anser att utredningens
förslag bör avvaktas och avstyrker därför motionen 1974:245.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:854, 1974:
1487 och 1974:1496 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört om inriktningen av utredningsarbetet
rörande multinationella företag,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1120 såvitt den gäller
initiativ rörande internationell kontroll av multinationella
företag (punkten 4),

3. att riksdagen avslår motionen 1974:245 om åtgärder mot
ökat utländskt inflytande över svenska företag.

Stockholm den 26 mars 1974

På näringsutskottets vägnar

C. G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors
(s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s),
Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö
(vpk) och Sivert Andersson i Stockholm (s).

NU 1974:11

Reservationer

1. beträffande initiativ rörande internationell kontroll av multinationella
företag (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m) och
Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med
”Inom flera” och slutar på s. 17 med ”Kungl. Maj:t” bort ha följande
lydelse:

1 detta sammanhang vill utskottet påpeka att frågan om de
multinationella företagen berör inte endast utländska företags verksamhet
i Sverige utan även svenska företags verksamhet utomlands. Sådan
förekommer i stor omfattning. Det är, som motionärerna framhåller,
angeläget att Sverige inte genom dogmatiska nationella politiska strävanden
förhindrar den internationella integration som utgör en förutsättning
för vårt välstånd. Ett omfattande internationellt samarbete rörande de
multinationella företagen äger rum inom olika internationella organisationer.
Det ligger i Sveriges intresse som världshandelsnation att i största
möjliga utsträckning ta aktiv del i detta arbete. Utskottet anser därför att
Kungl. Maj:t bör ta initiativ till ett närmare samarbete med i första hand
OECD och EG i fråga om de multinationella företagens arbetsvillkor. Det
här berörda yrkandet i motionen 1974:1120 tillstyrks alltså av utskottet.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1120 punkten 4
hos Kungl. Maj:t anhåller om initiativ till samverkan med
OECD, EG och andra internationella organisationer i fråga
om information om och kontroll av multinationella företag,

2. beträffande åtgärder mot utländskt inflytande över svenska företag
(utskottets hemställan under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk), som
anser

dels att det stycke på s. 17 i utskottets yttrande som börjar med
”Utredningen (Ju 1973:17) om” och slutar med ”motionen 1974:245”
bort ha följande lydelse:

De utlandsägda företagens verksamhet i Sverige har vuxit snabbt under
senare år, och inom vissa branscher har utländskt kapital skaffat sig en
dominerande ställning. Utvecklingen har medfört en rad negativa
konsekvenser för de svenska löntagarna. De multinationella företagens
alltmer ökande makt, deras alltmer politiskt präglade sätt att agera och
de små ländernas alltmer påtagliga beroende av dessa storföretag gör det
nödvändigt att vidta konkreta åtgärder för att begränsa deras verksamhet.
Det är inte längre möjligt att skjuta undan problemen till pågående
utredningar. De lagändringar som riksdagen antog år 1973 är endast
marginella och innebär inte ett verkligt hinder för utländskt kapital att
tillvälla sig makt i Sverige. Ytterligare åtgärder måste, såsom påyrkas i
motionen 1974:245, vidtas utan dröjsmål. En skärpt restriktivitet bör
tillämpas vid prövning av ansökningar från utlänningar och utländska

NU 1974:11

företag om tillstånd enligt de båda nyssnämnda lagarna att idka näring i
Sverige och förvärva aktier i svenska aktiebolag. Aktiebolagslagen bör
också ändras så att tillstånd generellt erfordras för sådana aktieförvärv.
Regeringen bör omgående förelägga riksdagen förslag beträffande här
angivna åtgärder.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen i anledning av motionen 1974:245 som sin
mening ger till känna vad utskottet anfört angående åtgärder
mot utländskt inflytande över svenska företag.

GOTAB 74 7317 S Stockholm 1974