Inrikesutskottets betänkande nr 7 år 1974 InU 1974:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
1974:1 gjorda framställningar om anslag till regional utveckling m. m.
jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1974:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet)
under avsnitten E Regional utveckling punkterna E 1 och
E 2 (s. 177-188) samt Fonden för låneunderstöd, punkten V:9 (s. 196—

197) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar av grunderna för regionalpolitisk! stöd som
förordats i propositionen att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974,

2. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 188 419 000 kr.,

3. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

4. medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital
beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,

5. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 265 000 000 kr.

Motionerna Behandlas i

utsk.
yttr.s.

1974:89 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), vari hemställs 14

1. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att Gästrikland förs till
det allmänna stödområdet,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1 avslås — hos Kungl. Majit
hemställer att Ockelbo kommunblock förs till det allmänna stödområdet.

1974:135 av herr Jonasson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att 14
den inre stödområdesgränsen justeras så att Hagfors, Munkfors och Sunne
kommuner innefattas i detta område.

1974:181 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen delger 18
Kungl. Majit vad i motionen anförts beträffande den framtida regionala
planeringen enligt den s. k. bandlandskapsmodellen samt åtgärder för
främjandet av näringsutvecklingen i Södermanland.

1974:183 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag om 14
Gästriklands inordnande i allmänna stödområdet,

utsk.
hemst. p.

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att Gävleborgs län i fråga om
regler för statlig upphandling jämställs med övriga Norlandslän,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att -försök med

industricentrum påbörjas i Ljusdal så snart som möjligt.

1974:250 av herr Boo m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att Ludvika och Smedjebackens kommunblock skall ingå i
det allmänna stödområdet.

1974:341 av herr Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om en utredning angående handläggningsförfarande
för glesbygdsstöd i syfte att förenkla och effektivisera handläggningen.

1974:556 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om lämplig myndighet för
lokaliseringsstödet blir föremål för fortsatt utredning samt att förslag
med anledning härav föreläggs riksdagen.

1974:557 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs

att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts

om en statlig regionalpolitisk satsning inom Vänerregionen,

att riksdagen uttalar sig för att företag inom hamnkommunerna i
Skaraborgs län skall kunna komma i åtnjutande av lokaliseringsstöd.

1974:558 av herr Bohman m. fl. (m), vari i yrkandet 2 hemställs att
riksdagen avslår Kungl. Maj:ts förslag att företag som erhåller utbildningseller
lokaliseringsstöd skall reservera minst 40 % av antalet arbetsplatser
till vartdera könet.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 i inrikesutskottets betänkande
19743 och beträffande yrkandena 3—5 av utskottet i senare
betänkande.

1974:565 av fru Hörnlund m. fl. (s), vari i yrkandena A 1, A 2 och B
hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t

A 1. att samma regler som i proposition 1974:1 bil. 13 föreslås
beträffande kvotering vid lokaliseringsstöd skall gälla även vid ianspråktagande
av investeringsfondsmedel i samband med driftsutvidgningar,

2. att närmare föreskrifter härom snarast utfärdas,

B om utfärdande av särskilda bestämmelser för hygienutrymmen i
industrilokaler i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Motionen behandlas beträffande yrkandet C av utskottet i senare
betänkande.

1974:568 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen uttalar sig för att de stödområdesprinciper som nu ligger till
grund för samhällets regionalpolitiska insatser snarast möjligt ersätts med
regionalpolitiska målsättningsprinciper.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

16 8

InU 1974:7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1974:572 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp), vari hemställs 14 5, 6

att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts
beträffande fastställande av gränsen för inre stödområdet.

1974:575 av herrar Rämgård (c) och Stjernström (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. att statsbidraget till intensifierad kommunal sysselsättning höjs till 32 34

100 % för godkänt projekt,

2. att direktiv ges till länsarbetsnämnden att de arbetstillfällen som 32 35

uppstår vid de olika objekten inte bara skall tilldelas äldre utan också

yngre personer.

1974:576 av herr Rämgård m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen 14 5

hos Kungl. Majit begär att Rättviks kommun införlivas i det inre
stödområdet.

1974:880 av herr Fredriksson (s), vari hemställs att riksdagen måtte 14 4

besluta att Ludvika och Smedjebackens kommunblock inlemmas i det
allmänna stödområdet.

1974:882 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att Stockholms skärgård i fortsättningen skall ingå i allmänna 14 4

stödområdet,

2. att särskilt glesbygdsstöd skall kunna utgå i Stockholms skärgård. 31 32

1974:883 av herrar Gustafsson i Byske (c) och Johansson i Holmgår- 22 20

den (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om

1. att en översyn av bestämmelserna om flyttningsstöd i enlighet med
vad i motionen anförts sker,

2. att en ökad information kommer till stånd om de stödmöjligheter
som står till buds vid arbetstagares flyttning till anställning inom
allmänna stödområdet.

1974:888 av herr Hjorth m.fl. (s),vari hemställs att riksdagen i 14 4

skrivelse till Kungl. Majit hemställer att Älvkarleby, Tierps och Östhammars
kommuner i Uppsala län förs till det allmänna stödområdet.

1974:890 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m), vari 23 21

hemställs att riksdagen ger Kungl. Majit till känna vad som ovan anförts

beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om statligt lokaliseringspolitiskt
stöd i vad avser förläggande av ett industriellt centrum till
Moraområdet.

1974:891 av herr Karlsson i Malung m.fl. (s), vari hemställs att 17 9

riksdagen hos Kungl. Majit begär att en genomgripande sysselsättningsplan
utarbetas för de västra och norra delarna av Kopparbergs län med
särskilt beaktande av möjligheterna att åstadkomma en skogsindustriell
utveckling samt förbättrade transportförhållanden.

InU 1974:7

1974:893 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c),
vari hemställs att riksdagen måtte uttala att det regionalpolitiska stöd
inklusive sysselsättningsstöd som gäller för inre stödområdet jämväl skall
vara gällande för Gotland.

1974:894 av fru Normark m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en utredning om hur en ytterligare kontroll och
redovisning av lokaliseringsmedel skall ske och om en vidgning av
normerna för återbetalning vid t. ex. försäljning eller icke uppfylld
sysselsättningseffekt.

1974:899 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att hela Gävleborgs län skall ingå i det allmänna
stödområdet.

1974:1138 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
beslutar ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts
beträffande behovet av åtgärder för att främja ett mera allsidigt och
breddat utbud av arbetstillfällen inom Karlsborgs kommun.

1974:1140 av herr Danell m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
uttalar att inför framtida lokalisering av nya statliga verk Stockholms läns
ytterområdens behov av regionalpolitisk stimulans beaktas.

1974:1142 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. i princip uttalar att regionalpolitiken skall inriktas på decentralisering
av bebyggelse och näringsliv enligt i motionen angivna grunder,

2. godkänner att den fortsatta planeringen av den regionala strukturen
och därmed följande resurs- och funktionsfördelning i länen baseras
på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna enligt ovan angivna
grunder och att denna planering, i avvaktan på en länsdemokratireform,
handhas av länsstyrelserna i samarbete med kommuner och landsting,

3. uttalar att länsplanering 1974 och den regionala trafikplaneringen
bör inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv,

4. beslutar vidga medelsramen för det regionalpolitiska stödet för
femårsperioden 1973/74—1977/78, så att under perioden utöver outnyttjat
utrymme från tidigare treårsperiod får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån,
lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd
med 3 500 000 000 kr., med den huvudsakliga fördelning som angivits i
motionen,

5. ger Kungl. Majit till känna vad i motionen anförts beträffande
glesbygdsfrågorna, avseende särskilt

a) att den regionalpolitiska stödverksamheten bör användas i ökad
utsträckning för att främja näringslivets tillväxt i glesbygderna,

b) att arbetet för statliga servicegarantier till nödvändiga sekundära
serviceorter bör påskyndas,

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

14 5

InU 1974:7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

6. uttalar som riktlinje för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen
angelägenheten av att samhällets bas- och serviceorganisation
och särskilt kommunikationssystemet formas för ett mer decentraliserat
samhälle.

1974:1147 av herr Nordgren (m), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att de delar av Gävleborgs län som i dag ligger
utanför allmänna stödområdet tillförs detsamma.

1974:1148 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om att större krav ställs på etablering inom
stödområdet när företagen utnyttjar avsatta investeringsfondsmedel.

1974:1151 av herrar Sellgren (fp) och Nordin (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär att högsta möjliga lokaliseringsstöd och
sysselsättningsstöd skall kunna utgå till de i motionen angivna områdena.

1974:1152 av herrar Stjernström (c) och Gustafsson i Byske (c), vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att anvisa 27 000 000 kronor under punkten E 2. Särskilda
stödåtgärder i glesbygder, bil. 13 i statsverkspropositionen,

2. att hemställa hos Kungl. Majit om regler för bidrag till uppsamling
av mjölk i glesbygder.

1974:1156 av herr Åkerlind m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att Stockholms läns skärgård och större skärgårdsområden i
andra delar av landet hänförs till det allmänna stödområdet.

1974:1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c), vari
hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till styrmedel
som kan begränsa expansionen i de s. k. primära centra,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om att en utredning
tillsätts i syfte att utarbeta förslag till differentierade lokaliseringsbidrag
inom stödområdet, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1974:1539 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c, fp), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att uppbyggnad av industricentrum
snarast påbörjas i Ljusdalsområdet.

1974:1545 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om föranstaltande av en utvärdering av hur olika
politiska åtgärder påverkat den regionala utvecklingen, att läggas till
grund för en kommande parlamentarisk utredning om regionalpolitiken.

1974:1546 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos Kungl. Majit begär skyndsam prövning av och förslag till
utveckling av företagarföreningarna eller andra organ till regionala
lokaliseringspolitiska instrument med bl. a. uppsökande uppgifter för
etablering av nya företag i regionalpolitisk! viktiga områden,

InU 1974:7

Gehandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

2. beslutar att lokaliseringslån skall kunna utgå med högst två
tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion enligt godkänd plan
på sätt som förordats i motionen samt hos Kungl. Maj:t anhåller om
utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

3. beslutar att förstärkt sysselsättningsstöd med 7 000 kr. under vart
och ett av de två första åren, 5 000 kr. under tredje året, 3 000 kr. under
fjärde året och 2 000 kr. under femte året skall kunna medges i delar av
inre stödområdet med svagt näringsliv i enlighet med vad som i motionen
anförts samt hos Kungl. Maj:t anhåller om utfärdande av härför
erforderliga tillämpningsföreskrifter,

4. ger Kungl. Maj :t till känna vad som i motionen anförts beträffande
sysselsättningsstöd till turistföretag,

5. ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande
företagens möjlighet att placera den könsbundna arbetskraften på andra
uppgifter än sådana som skapats genom det lokala lokaliseringspolitiska
stödet samt angelägenheten av att ta hänsyn till den regionala arbetsmarknaden,

6. till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 260 000 000 kr. varav 125 milj. kr.
till lokaliseringsbidrag, 90 milj. kr. till lokaliseringsutbildningsstöd och 40
milj. kr. till sysselsättningsstöd,

7. på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Regionalpolitisk
stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1974/75 anvisar ett
investeringsanslag av 300 000 000 kr.

1974:1551 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär

1. att arbetet med den av 1972 års riksdag begärda servicegarantin för
mindre orter påskyndas och att förslag snarast föreläggs riksdagen,

2. att företag inom service- och turistnäringen jämställs med andra
företag som mottagare av regionalpolitisk! stöd,

3. att initialkostnader för marknadsföring inräknas i det underlag på
vilket statligt lokaliseringsstöd beräknas,

B. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen anförts beträffande utvidgat sysselsättningsstöd.

1974:1553 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari under yrkandet 2 —
med hänvisning till motiveringen i motionen 1974:1194 — föreslås att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till lag om
regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 i inrikesutskottets betänkande
1974:3.

InU 1974:7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1974:1562 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Gävleborgs läns kommuncentra får del av
särskilda insatser för att upprätthålla den servicenivå som riksdagen
beslutat om i anledning av propositionen 1972:111,

2. att riksdagen uttalar sig för särskilda regionalpolitiska åtgärder för
Ljusdals kommun,

3. att Söderhamn ges kompensation för utebliven lokalisering av
mynt- och justeringsverket.

1974:1563 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, fp), vari hemställs att
riksdagen beslutar att Sotenäs kommun skall ingå i det allmänna
stödområdet.

1974:1564 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till etablering av ytterligare
industricentra inom stödområdet och att Ljusdalsområdets problem
därvid särskilt beaktas.

1974:1565 av herr Nordgren m. fl. (m), vari - med hänvisning till
motiveringen i motionen 1974:1240 — hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om förslag till särskilt glesbygdsprogram för områden som
drabbats speciellt hårt av rationaliseringen inom skogs- och jordbruket.

1974:1575 av herr Ångström (fp), vari hemställs att ortsklassificeringen
för Storuman ändras så att Stomman klassas som regionalt
centrum.

Utskottet

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under fem års aktiv
lokaliseringspolitik formulerades vid 1970 års riksdag de allmänna målen
för regionalpolitiken på följande sätt: Regionalpolitiken skall förena ett
effektivare resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad
ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska
utvecklingen. Härigenom skall skapas ökad ekonomisk, social och
kulturell jämlikhet mellan människor i skilda regioner. Till detta kommer
miljöaspekten som tillför välståndsbegreppet en viktig dimension.

Vid 1972 års höstriksdag slogs fast att denna målsättning skulle gälla
även för de kommande årens politik. Det betonades att målen inte kan
uppnås en gång för alla. Näringslivets och samhällets fortgående
omvandling medför risker för nya regionala balansproblem som fordrar
energiska insatser. Strävan bör vara att invånare i alla delar av landet får
del av den materiella, sociala och kulturella välfärden. De avgörande
faktorerna är därvid tillgången på arbete, social, kommersiell och
kulturell service samt god miljö. Inom de olika regionerna bör resurserna

InU 1974:7

koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så
differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar
medborgarnas önskemål och behov.

1972 års höstriksdag preciserade regionalpolitikens inriktning genom
att dels fastställa ramar för planering av verksamheten i länen för tiden
t. o. m. år 1980, dels anta en plan för den regionala strukturen att läggas
till grund för planeringen av samhällsutbyggnaden. Planen för utbyggnad
av samhällsstrukturen innebär att orter och regioner delats in i fyra
huvudgrupper: storstadsområden, primära centra, regionala centra och
kommuncentra. Den närmare innebörden framgår av InU 1972:28 s. 32
och 33 samt hemställan punkt 28.

Planeringsramarna för länens verksamhet angavs i befolkningstal.

Ramarna för de olika länen framgår av följande tabell där även angetts de
befolkningstal centerpartiet förordar.

Befolkningsramar för planeringen i länen. Invånare i tusental.

Län Folkmängd Folkmängd Folkmängd Av riksdagen Av (c) förordade

1965 1970 1973 godkända be- befolkningsramar

tolkningsramar för 1980 (rikt -

Stockholm	1 370	1 478	1 486	för 1980 1 600-1	675	värden) 1 550
Uppsala	199	219	227	225-	235	230
Södermanland	238	249	249	250-	260	255
Östergötland	369	383	386	390-	410	400
Jönköping	288	299	301	305-	320	320
Kronoberg	159	167	168	170-	180	175
Kalmar	239	241	240	245-	255	250
Gotland	54	54	54	52-	55	55
Blekinge	149	154	155	155-	165	165
Kristianstad	258	265	268	265-	275	280
Malmöhus	672	722	732	760-	790	760
Halland	184	201	212	210-	220	210
Göteborgs och Bohus	674	715	714	760-	790	760
Älvsborg	383	403	412	410-	430	415
Skaraborg	254	259	261	260-	270	275
Värmland	287	285	283	280-	290	295
Örebro	269	276	274	280-	290	290
Västmanland	248	262	260	270-	280	280
Kopparberg	282	278	278	270-	280	295
Gävleborg	293	294	292	290-	300	310
Västernorrland	270	268	267	260-	270	290
Jämtland	138	131	133	125-	135	140
Västerbotten	233	233	234	230-	240	250
Norrbotten	259	256	259	250-	260	260
Riket	7 769	8 092	8 144	8 312-8 675	8 510

Centerpartiet har haft en från riksdagsmajoriteten avvikande uppfattning
i frågor om regionalpolitikens allmänna inriktning, ramarna för
länens verksamhet och planen för utvecklingen av den regionala
strukturen. I motionen 1142 återkommer man från centerpartiets sida i
dessa frågor. I motionen hävdas att regionalpolitikens mål bör vara att
skapa förutsättningar för en så långt möjligt decentraliserad lokalisering
av boplatser och arbetsplatser. Samhällets bas- och serviceorganisation

InU 1974:7

måste därför inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv. I
motionen begärs att riksdagen skall göra ett principuttalande av detta
slag. Det yrkas vidare att riksdagen skall uttala att länsplanering 1974 och
den regionala trafikplaneringen skall inriktas på decentralisering av
bebyggelse och näringsliv. Ett motsvarande yrkande framställs beträffande
riktlinjer för myndigheternas handlande och den regionala utvecklingsplaneringen.

När det gäller den regionala strukturen yrkas i motionen att de
befolkningstal som centerpartiet angivit skall läggas till grund för
planeringen i länen. Även ortsklassificeringen är man kritisk mot och
anser att den bör utföras på länsnivå och bygga på en regionalpolitisk
funktionsbestämning av orterna. Motionärerna anser dessutom att resurserna
i för stor utsträckning koncentrerats till primära centra, vilket
måste bli till förfång för övriga kommuners möjligheter att överleva.

Länsplanering 1974 pågår nu för fullt. Arbetet bedrivs enligt följande
schema. Länsstyrelserna har utarbetat befolknings- och näringslivsprognoser
m. m. Stor uppmärksamhet har därvid ägnats åt att kartlägga brister
på arbetsmarknaden och i fråga om service. Länsstyrelsernas material
kommer under tiden fram till den 1 november i år att behandlas i
kommunerna. Avsikten är därvid att få en kritisk granskning av
länsstyrelsernas prognoser och förslag till åtgärder för att avhjälpa brister
på sysselsättnings- och serviceområdena. Kommunerna skall därvid
samråda med bl. a. fackliga organisationer. Under slutet av året och de
första månaderna nästa år skall det framkomna materialet bearbetas i
länsstyrelserna som utarbetar riktlinjer för handlingsprogram. Kommunerna
skall sedan yttra sig över länsstyrelsernas förslag varefter under
sommaren 1975 redovisning skall ske till arbetsmarknadsdepartementet.
Bearbetning av materialet i departementet skall sammankopplas med
sysselsättningsutredningens arbete och långtidsutredningen. Det slutliga
resultatet av arbetet kommer därefter att redovisas för riksdagen.

Det pågår sålunda på mycket bred bas ett arbete som kan sägas utgöra
en utvärdering av regionalpolitiken kopplat till ett programarbete för
politikens framtida inriktning. Utskottet kan för sin del inte finna
anledning att förändra inriktningen på detta arbete. Tvärtom vill
utskottet med särskild tillfredsställelse notera den ökade uppmärksamhet
som sysselsättningsfrågorna skall ägnas. Även av praktiska skäl är det
mindre lämpligt att som motionärerna begär nu utfärda centrala direktiv
för ett planeringsarbete som redan pågår. Planeringens breda uppläggning
ger dessutom möjligheter för kommunala och regionala instanser att, om
önskemål finns, föra fram synpunkter och förslag som knyter an till vad
som anförs i motionen.

När det gäller de i motionen upptagna frågorna om befolkningsramar
och ortsstruktur tillhör dessa de centrala ämnesområdena i den pågående
planeringsomgången. Kommunerna skall bl. a. ange de planeringstal för
1980 som ryms inom planeringsnivåerna för länen. Vidare skall föreslås
nya planeringstal för län och kommuner för åren 1980 och 1990. Ett
annat viktigt inslag blir en analys av ortssystemet, vilket naturligtvis kan

1* Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

föranleda omprövningar av den nuvarande strukturen. Vad slutligen angår
de i motionen föreslagna ändringarna i de övergripande regionalpolitiska
målen kan utskottet inte finna att tidpunkten nu är den rätta att
fastställa nya mål. Det ter sig naturligt att diskussionen i dessa frågor sker
i anslutning till den pågående länsplaneringen, varefter statsmakterna kan
ompröva målen.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet de
förevarande yrkandena i centerpartimotionen 1142.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även en annan partimotion
från centerpartiet, pämligen 1545. I motionen yrkas att riksdagen skall
begära en utvärdering av hur olika politiska åtgärder påverkat den
regionala utvecklingen. Motionärerna tänker sig att detta arbete skall
läggas till grund för en kommande parlamentarisk utredning om
regionalpolitiken. Motionärerna anger följande frågeställningar som
exempel på sådant som utvärderingen bör omfatta:

1. Hur har regionalpolitiken för arbetstillfällen i sysselsättningssvaga
områden och den geografiska rörlighetspolitiken, separat och i förhållande
till varandra, inverkat på den regionala utvecklingen?

2. Vilken effekt har ett selektivt företagsstöd som lokaliseringslån och
lokaliseringsbidrag haft på den regionala utvecklingen i jämförelse med
områdesvis generella åtgärder som transportstöd och sysselsättningsstöd?

3. Vad har differentieringen av det regionalpolitiska stödet i fråga om
t. ex. förstärkt lokaliseringsbidrag och möjligheter till sysselsättningsstöd
betytt för det inre stödområdet i förhållande till stödområdet i övrigt?

4. Hur har användningen av investeringsfonderna påverkat företagslokaliseringen
till dels sysselsättningssvaga områden, dels koncentrationsområden? 5.

Hur har skatteutjämningsbidragen inverkat på den regionala utvecklingen? 6.

Vad har den geografiska rörlighetspolitiken betytt dels samhällsekonomiskt,
dels socialt och ekonomiskt för de enskilda flyttarna?

7. Vilken betydelse har fördelningen av samhällsfunktioner och
resurser, t. ex. i fråga om kommunikationsmöjligheter och bostadsbyggande,
haft för den regionala utvecklingen?

8. Vad har centraliseringen med koncentration till storstadsområdena
och uttunning av glesbygderna betytt för t. ex. samhällsbyggnads- och
socialkostnader, miljö- och trafikförhållanden, inkomstfördelning och
jämlikhetsfrågor i övrigt?

9. Hur har centraliseringsutvecklingen motsvarat olika gruppers önskemål? Utredningsarbete

av det slag motionärerna tar upp utförs av expertgruppen
för regional utredningsverksamhet (ERU). Gruppen publicerar
fortlöpande resultatet av sin utredningsverksamhet. Strävan är därvid
bl. a. att presentera materialet på ett sätt som gör det användbart i den
politiska debatten. ERU har nyligen givit ut ett sammanfattande
betänkande över de senaste utredningsresultaten, Orter i regional
samverkan (SOU 1974:1). I detta betänkande finns material som belyser
åtskilliga av de frågor motionärerna nämner i sin uppräkning. En av
frågorna — om den geografiska rörligheten — har dessutom från såväl
samhällsekonomiska som sociologiska utgångspunkter behandlats i ett

InU 1974:7

projekt inom ramen för verksamheten i expertgruppen för arbetsmarknadsforskning
(EFA). Vid sidan av utredningsarbetet inom ERU och
EFA kan man vänta sig att sysselsättningsutredningen kommer att ta
fram material som belyser effekterna av regionalpolitiken. Detsamma
gäller självfallet det pågående länsplaneringsarbetet.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt att tillgodose
önskemål av det slag motionärerna nämner inom ramen för det
utredningsarbete som pågår eller planeras. Med hänsyn härtill synes det
inte erforderligt med någon åtgärd i anledning av den aktuella motionen.

Stödområdenas omfattning

Regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringsstöd och liknande
åtgärder kan förekomma över hela landet, men statsmakterna har för att
styra huvuddelen av stödet till de från regionalpolitisk synpunkt mest
angelägna områdena inrättat ett allmänt stödområde. Det består av
Norrland utom Gästrikland, Kopparbergs län utom Ludvika och Smedjebackens
kommuner, de västra och norra delarna av Värmland, Dalsland
utom ett mindre område i söder, de tre nordligaste kommunerna i
Bohuslän samt Öland och Gotland.

För de mest utsatta delarna av det allmänna stödområdet kan
förstärkta regionalpolitiska åtgärder sättas in. Det gäller Norrlands inland,
de norra och västra delarna av Kopparbergs län samt Torsby kommun i
Värmlands län, som tillsammans benämns det inre stödområdet.
Stödområdenas exakta gränser är utmärkta på kartan på s. 12. På kartan
har dessutom markerats den s. k. grå zonen, dvs. områden utanför det
allmänna stödområdet beträffande vilka riksdagen uttalat att särskild
hänsyn skall tas vid prövning av regionalpolitisk! stöd.

Frågan om det är lämpligt att styra de regionalpolitiska insatserna
genom prioritering av bestämda områden tas upp i motionen 1974:568 av
herr Larsson i Öskevik m. fl. (c). Motionärerna anser att metoden är
otidsenlig och vill att riksdagen skall uttala sig för att nuvarande
stödområdesprinciper ”snarast möjligt ersätts med regionalpolitiska
målsättningsprinciper”.

Den av motionärerna aktualiserade frågan diskuterades utförligt i
samband med att riksdagen hösten 1972 fastställde det nu gällande
regionalpolitiska handlingsprogrammet (InU 1972:28 s. 57). Riksdagen
beslöt därvid att bibehålla stödområdena. Till stöd härför anfördes
följande argument.

Bristerna i den regionala balansen är fortfarande störst inom det
allmänna stödområdet trots förbättringar i den befolkningsmässiga och
industriella utvecklingen under senare år. De näringsgeografiska förhållandena
medför att problemen är mer svårlösta där än på andra håll. Till
detta kommer att den pågående strukturomvandlingen kan medföra
ytterligare skärpning av obalansen mellan skogslänen och övriga delar av
landet. Om stödområdet avskaffas minskas möjligheterna att styra stödet
till områden med de största behoven. Negativa psykologiska konsekven -

gräns för det allmänna stödområdet gräns

för det inre stödområdet

gränsområden beträffande vilka
särskild hänsyn skall tas vid
prövning av regionalpolitisk!
stöd (grå zonen)

InU1974:7

ser och minskat intresse från företagens sida för lokalisering i områden
som nu ligger innanför gränsen kan också befaras.

De skäl för att bibehålla metoden med stödområden som ovan
redovisats är alltjämt giltiga, och utskottet är därför inte berett föreslå
någon principiell ändring i det nuvarande systemet. Utskottet avstyrker
således motionen 568.

När det gäller tillämpningen av nuvarande principer vill utskottet
anföra följande. Gränsen för det allmänna stödområdet har aldrig varit
och är inte avsedd att vara en absolut barriär för regionalpolitiska
stödinsatser. Lokaliseringsstöd i form av lån och i viss omfattning
utbildningsstöd har alltsedan dessa stödformers tillkomst i inte obetydlig
omfattning fördelats till områden utanför det allmänna stödområdet.
Punktinsatser görs i orter över hela landet där avsevärda svårigheter
förutses eller har uppkommit till följd av industrinedläggningar. Samma
sak gäller när särskilda skäl talar för att områden med ensidigt näringsliv
eller isolerat läge bör tillföras ytterligare industri. Under årens lopp har
med stöd av dessa principer cirka en fjärdedel av lokaliseringsstödet
kanaliserats till orter och regioner utanför det allmänna stödområdet. En
särskilt stor andel härav har gått till företag som är belägna i
gränstrakterna till det allmänna stödområdet. Detta stämmer med den
tillämpning av stödbestämmelserna som riksdagen flera gånger uttalat sig
för. Vid riksdagsbehandlingen hösten 1972 kom detta till särskilt starkt
uttryck genom att statsmakterna pekade ut vissa kommuner, den s. k. grå
zonen (se kartan s. 12), inom vilken särskild hänsyn skulle tas vid
bedömning av regionalpolitiska insatser.

Det inre stödområdet fick genom fjolårets beslut om regionalpolitikens
medel ökad betydelse. Sysselsättningsstödet är helt förbehållet det
inre stödområdet. Sådant stöd utgår med sammanlagt 17 500 kr. per
årsarbetskraft för den sysselsättningsökning som kvarstår i stödberättigat
företag under en treårsperiod. Stödet fördelas med 7 000 kr. första året
samt, i den mån sysselsättningsökningen kvarstår, med lika mycket
följande året och 3 500 kr. det tredje året. Stödet tillkommer företag
som utövar industriell eller industriliknande verksamhet, industriservice
samt viss partihandel eller uppdragsverksamhet. Det är generellt och utgår
alltså till både nyetablerade och befintliga företag i förhållande till den
sysselsättningsökning som kan redovisas vid slutet av ett år.

Förutom sysselsättningsstödet finns vissa andra speciella lokaliseringspolitiska
förmåner inom det inre stödområdet. Bidrag eller avskrivningslån
som normalt utgår med 35% eller i vissa fall högst 50% för
investeringar i byggnader kan i det inre stödområdet beviljas med upp till
65 %. Dessutom kan inom området beviljas avskrivningslån till industriföretag
för investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg. I
samband med att lokaliseringsstödet förra året förstärktes i det inre
stödområdet uppmärksammades den tröskeleffekt som uppstår i förhållande
till företag som är belägna strax utanför gränsen. För att mildra
denna effekt uttalade riksdagen att det kunde vara berättigat att vid

InU 1974:7

regionalpolitisk! angelägna etableringar i kommuner strax utanför gränsen
samt på Gotland vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd.
Detta uttalande avsåg emellertid inte sysselsättningsstödet, som till följd
av sin konstruktion helt är förbehållet företag innanför gränsen.

Alltsedan tillkomsten av stödområdena har gränsdragningsfrågorna
tilldragit sig stor uppmärksamhet i riksdagen. Även i år har väckts ett
stort antal motioner i ämnet. I motionerna 89, 183, 899 och 1147 med
företrädare från Gävleborgs län för de fyra största riksdagspartierna som
undertecknare yrkas att Gästrikland skall inkluderas i det allmänna
stödområdet. Motsvarande yrkande beträffande Ludvika och Smedjebacken
återfinns i motionerna 250 av herr Boo m. fl. (c, m, fp) och 880
av herr Fredriksson (s) samt beträffande de tre inom den ”grå zonen”
belägna Upplandskommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar i
motionen 888 av herr Hjorth m. fl. (s). Stockholms skärgård bör enligt
motionerna 882 av herr Granstedt m. fl. (c) och 1156 av herr Åkerlind
m. fl. (m) innefattas i det allmänna stödområdet. Den sistnämnda
motionen innehåller samma yrkande även för ”större skärgårdsområden
i andra delar av landet”. En kustkommun behandlas också i motionen
1563 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, fp). I den motionen yrkas att den
vid gränsen till allmänna stödområdet belägna kommunen Sotenäs i
Bohuslän skall införlivas med det allmänna stödområdet.

För det inre stödområdets del föreligger konkreta yrkanden om
utvidgning i fyra motioner. Dessa avser Gotland i motionen 893 av herrar
Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c), Hagfors, Munkfors
och Sunne kommuner i motionen 135 av herr Jonasson (c), delar av
Örnsköldsviks och Kramfors kommuner i motionen 1151 av herrar
Sellgren (fp) och Nordin (c) samt Rättviks kommun i motionen 576 av
herr Rämgård m. fl. (c, fp). I den sistnämnda motionen åberopas särskilt
att den tidigare självständiga kommunen Ore, som låg i det inre
stödområdet, hamnat utanför detta genom att kommunen sammanslagits
med Rättviks kommun.

Frågor som rör gränsen för det inre stödområdet tas också upp i
motionen 572 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp). I den
motionen förordas att gränsen till skillnad mot f. n. skall kunna dras
genom en kommun under förutsättning att ett sådant förfarande
stämmer med den kommunala och regionala planeringen. Som exempel
på en kommun där en sådan lösning är lämplig anförs Vännäs. Den
tidigare kommunen Bjurholm, som nu ingår i Vännäs, bör enligt
motionärerna ligga i det inre stödområdet. Folkpartiets partimotion 1551
har ett liknande syfte som den föregående, nämligen att göra sysselsättningsstödet
mer flexibelt. I motionen föreslås att Kungl. Maj:t på försök
skall få möjlighet att besluta om sysselsättningsstöd till företag som
startar eller utvidgar verksamhet på orter i närheten av gränsen till det
inre stödområdet.

1 samband med att riksdagen hösten 1972 och våren 1973 tog
ställning till det regionalpolitiska handlingsprogrammet och utformningen
av de regionalpolitiska medlen prövades ingående var gränsen för

InU 1974:7

det allmänna stödområdet skulle gå samt riktlinjerna för gränsdragningen
för det inre stödområdet. I den sistnämnda frågan har Kungl. Maj:t
riksdagens uppdrag att fastställa den exakta gränsen. Inrikesutskottets
ställningstaganden i dessa frågor som godkändes av riksdagen var
enhälliga. Utskottet framhöll år 1973 att utvecklingen får visa om det blir
behov av förändringar under den kommande femårsperioden. Såväl
utvidgningar som inskränkningar av det allmänna stödområdet kan därvid
tänkas. Resultatet av statsmakternas ställningstagande blev att såväl det
allmänna som det inre stödområdet utvidgades i Kopparbergs län samt att
den nordligaste kommunen i Värmland, Torsby, togs in i det inre
stödområdet.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att årligen ompröva
gränserna för områden av den karaktär det här gäller. Utskottet vill
därför inte nu föreslå någon ändring av stödområdesgränserna. I samband
med utvärderingen av det pågående länsplaneringsarbetet kan det vara
naturligt att göra en samlad översyn av stödområdenas utformning.
Utskottet är vid detta ställningstagande medvetet om att en del
kommuner omedelbart utanför gränsen till det allmänna stödområdet
haft en oroande utveckling. De gånga årens erfarenheter visar dock att
uppkommande behov av insatser i orter och regioner utanför det
allmänna stödområdet kan tillgodoses genom punktinsatser. På det viset
bör det vara möjligt att lösa de flesta problem av det slag som
aktualiserats av motionerna om det allmänna stödområdet. För gränsområdet
— den grå zonen — gäller dessutom riksdagsuttalandena om
särskilt hänsynstagande. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av
att vad som anförts i den frågan iakttas i den praktiska tillämpningen.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de motionsyrkanden
som avser ändring av gränserna för de båda stödområdena. Inte heller vill
utskottet förorda att en stödområdesgräns skall kunna dras genom en
kommun. Däremot är utskottet berett att föreslå en lösning som i
praktiken kan tillgodose åtminstone en del av de önskemål som ligger
bakom yrkandena om utvidgning av det inre stödområdet.

I anslutning till önskemålen i trepartimotionen 572 och folkpartimotionen
1551 vill utskottet sålunda föreslå en vidgad användning av
sysselsättningsstödet. Utskottet förordar att sysselsättningsstöd skall i
samband med annat lokaliseringsstöd kunna utgå till företag i gränsområdet
till det inre stödområdet samt på Gotland. Beslut om sådant särskilt
sysselsättningsstöd skall fattas av Kungl. Majit. Det särskilda sysselsättningsstödet
skall vara en försöksverksamhet som bör starta under nästa
budgetår vid tidpunkt som Kungl. Majit bestämmer och pågå minst två
år, varefter resultatet bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet anfört i
denna fråga bör ges Kungl. Majit till känna.

InU 1974:7

Åtgärder i vissa regioner och orter

I likhet med tidigare år tas i skilda motioner upp problem som rör
speciella delar av landet eller särskilda orter. Allmänt kan om dessa
yrkanden sägas att de avser frågor som behandlas i den pågående
länsplaneringen. Det gäller exempelvis det av herr Ångström (fp) i
motionen 1575 framställda yrkandet att Stomman skall klassificeras som
regionalt centrum. Stomman tillhörde de orter om vilka tveksamhet
rådde vid riksdagens ställningstagande till ortsklassificeringen hösten
1972 (InU 1972:28 s. 48). Utskottet konstaterade att det med hänsyn till
den låga yrkesverksamhetsgraden och den höga arbetslösheten var
angeläget att kraftfullt främja en fortsatt utveckling av kommunen med
de regionalpolitiska medel som står till buds. Utskottet uteslöt inte att
den fortsatta utvecklingen kunde motivera en ändrad ortsbeteckning men
hänförde orten till gruppen kommuncentra.

Som tidigare antytts får det pågående länsplaneringsarbetet ge svar på
frågan om Stomman skall klassas som regionalt centrum. I avvaktan
härpå bör det inte ske någon ändring och motionen avstyrks därför.

Problem som rör Gävleborgs län behandlas i motionerna 1562 av fru
Jonäng m. fl. (c) och 183 av herr Westberg i Ljusdal (fp). I den
sistnämnda motionen yrkas bl. a. att länet i fråga om reglerna för statlig
upphandling skall jämställas med övriga Norlandslän. Motionären torde
avse skyldigheten i vissa fall för statliga myndigheter att infordra anbud
från Norrlandsföretag samt förtur för sådana företag vid lika anbud.
Samma yrkande som nu behandlas framställdes förra året. I ett enhälligt
betänkande anförde finansutskottet (1973:27 s. 8) att det var en praktisk
lämplighetsfrågä huruvida de åtgärder som exklusivt föreslås vid statlig
upphandling från företag i de fyra nordligaste länen skall utsträckas att
gälla även för andra områden, t. ex. Gävleborgs län, och att möjligheterna
härtill fick prövas av Kungl. Maj:t vid tillämpningen av upphandlingsförfarandet.
Enligt inrikesutskottets uppfattning bör det inom ramen för de
förra året fastställda upphandlingsreglerna vara möjligt att tillgodose
regionalpolitiska intressen av det slag som tas upp i motionen. Reglerna
innebär bl. a. att upphandlingsärenden med betydelsefulla regionalpolitiska
konsekvenser skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med
hänvisning till det anförda synes motionsyrkandet inte böra föranleda
någon åtgärd.

Även en del av de i motionen 1562 upptagna frågorna behandlades av
riksdagen förra året. Det gäller dels yrkandet att samtliga kommuncentra
i länet skall hänföras till den grupp orter som kan påräkna särskilda
åtgärder, dels yrkandet om särskilda åtgärder i Ljusdal. Därutöver yrkas i
motionen att Söderhamn skall kompenseras för den uteblivna lokaliseringen
av myntverket. I sitt i de aktuella frågorna enhälliga betänkande
ansåg utskottet det inte påkallat med någon åtgärd i anledning av
motionsyrkandena (InU 1973:7 s. 26). Utskottet uttalade emellertid att
utvecklingen inom Gävleborgs län under den gångna delen av 1970-talet
kunde vara ägnad att inge oro. Den förstärkning av lokaliseringsstödet
som föreslogs borde dock enligt utskottets mening bli till fördel för länet.

InU 1974:7

Inte minst gällde detta Ljusdal, som är beläget i det inre stödområdet, för
vilket stödinsatserna föreslogs bli väsentligt förstärkta. Utskottet anförde
vidare att de södra delarna av länet visserligen inte tillhörde det allmänna
stödområdet men att de ingick i den s. k. grå zonen, där en smidig
tillämpning av stödbestämmelserna har förutsatts. Slutligen pekade
utskottet på att Gävle fått en betydande del av den första etappen av
omlokalisering av statlig verksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet anförde förra året och det tidigare
sagda om den pågående länsplaneringen bör motionen 1562 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Problemen i de norra och västra delarna av Kopparbergs län behandlas
i motionen 891 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s). Motionärerna vill att
en genomgripande sysselsättningsplan skall utarbetas för dessa delar av
länet med särskilt beaktande av möjligheterna att åstadkomma en
skogsindustrien utveckling samt förbättrade transportförhållanden.

Utskottet vill för sin del framhålla att i länsplaneringsarbetet
sysselsättningsfrågorna ingår som ett centralt parti och att det planeringsarbetet
bör kunna tillgodose motionärernas önskemål. När det gäller
trafikfrågan vill utskottet därutöver peka på den regionala trafikplaneringen.
I anslutning till de i motionen utförligt behandlade skogsfrågorna
må slutligen hänvisas till den i år framlagda propositionen nr 61 angående
stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige m. m. som torde få
betydelse för bl. a. sysselsättningen i de aktuella delarna av Kopparbergs
län. Motionen bör med hänsyn till det anförda inte föranleda någon
åtgärd.

Frågor som rör Skaraborgs län behandlas i motionerna 557 och 1138,
båda undertecknade av de socialdemokratiska ledamöterna från länet. I
motionerna går man in på de regionalpolitiska frågorna i Vänerregionen.
Motionärerna uttalar sig för en fortsatt statlig satsning för att främja
lokalisering av nya industrier till Lidköping, Götene (Hällekis hamn),
Mariestad och Gullspång (Otterbäckens hamn). Dessa kommuner föreslås
kunna komma i åtnjutande av lokaliseringsstöd. Den andra motionen
gäller Karlsborgs kommun. Motionärerna oroar sig för den vikande
sysselsättningen i kommunen som kan bli följden av bl. a. tillbakagången
av den militära och civilmilitära verksamheten på orten. Staten har enligt
deras mening ett särskilt ansvar på grund av sin framträdande ställning
som arbetsgivare i Karlsborg och bör därför verka för att näringslivet i
orten differentieras så att man får ett mera allsidigt utbud av arbetstillfällen.

Utöver vad som tidigare flera gånger sagts om den pågående
länsplaneringen vill utskottet framhålla att i den mån det föreligger behov
av regionalpolitiska åtgärder utanför stödområdena det finns möjligheter
härtill genom punktvis insatt lokaliseringsstöd. Det är bl. a. med den
metoden man får lösa problem av den art som tagits upp i motionerna.
Beträffande en av de behandlade orterna, Hällekis, kan också nämnas att
Kungl. Maj:t tillsatt en särskild arbetsgrupp som under ledning av
landshövdingen i länet skall söka lösa sysselsättningsfrågorna i orten. Med

1** Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

det anförda har utskottet besvarat de båda motionerna 557 och 1138,
som inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Olika frågor som rör Södermanlands län avhandlas i motionen 181 av
herr Ekinge (fp). Motionären anser att den framtida regionala planeringen
i länet skall ske enligt den s. k. bandlandskapsmodellen. Dessutom
behandlar han olika frågor som rör utvecklingen i länet. Det gäller
sysselsättningen i Eskilstuna, nedläggningen av ett flygförband i Nyköping,
industriverkets lokalisering, AB Atomenergis anläggningar i
Studsvik samt kommunikationsfrågor.

Frågan om planering efter bandlandskapsprincipen behandlades av
utskottet i betänkandet InU 1972:28 s. 49 Utskottet konstaterade då att
modellen inte använts i den då slutförda länsplaneringen men att det stod
intresserade länsmyndigheter fritt att i nästa planeringsomgång pröva om
tekniken är lämplig och framlägga skälen härför med beaktande av de
allmänna mål som angetts av statsmakterna. Eftersom det rörde sig om en
metodfråga för planeringsmyndigheterna ansåg utskottet att det inte
fanns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd.

Utskottet vidhåller denna inställning. När det gäller övriga av
motionären upptagna frågor vill utskottet peka på att frågan om
industriverkets lokalisering tagits upp i propositionen 1974:47 och att
problemen i Eskilstunaområdet behandlas i propositionen 1974:63.
Utskottet finner med hänsyn till vad sålunda redovisats inte anledning till
något initiativ på grund av motionen.

Frågan om lokalisering av statlig verksamhet i Stockholms län
behandlas i motionen 1140 av herr Danell m. fl (m). Motionärerna vill att
riksdagen skall uttala sig för att vid lokalisering av nyinrättade statliga
verk Stockholms läns ytterområdens behov av regionalpolitisk stimulans
skall beaktas.

I anslutning till motionsyrkandet vill utskottet erinra om att i
propositionen 1974:47 föreslås att statens industriverk skall lokaliseras
till Stockholmsområdet men att frågan om till vilken kommun verket
bör förläggas skall utredas ytterligare. Inrikesutskottets majoritet har för
sin del biträtt propositionen i detta avsnitt (InU 1974:ly). I övrigt
hänvisar utskottet i fråga om den framtida lokaliseringen av statlig
verksamhet till sitt ställningstagande i betänkandet InU 1973:22 s. 29.
Utskottet ville inte peka ut vissa orter eller regioner som mottagare av
framtida om- eller nylokaliserad statlig verksamhet utan uttalade att den
geografiska placeringen får avgöras då frågan blir aktuell och då med
hänsynstagande till bl. a. berörda verksamhets särskilda förutsättningar.
Utskottet underströk dock att vid bedömningen regionalpolitiska synpunkter
måste tillmätas stor betydelse. I sammanhanget hänvisade
utskottet till riksdagsuttalandet år 1971 till förmån för de fyra
nordligaste länen. Likaså erinrade utskottet om sitt tidigare uttalande att
vid förläggning av statlig verksamhet sydöstra Sverige bör beaktas. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motionen 1140.

InU 1974:7

Regionalpolitiska medel

Som led i strävandena att dämpa storstadsexpansionen antogs på
hösten 1970 lag om lokaliseringssamråd (1970:725). Lagen tillämpas
sedan april 1971 i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna och
innebär att företag som överväger att etablera eller utvidga verksamhet i
dessa regioner är underkastade ett samrådsförfarande. En viss skärpning
av lagen gjordes förra året. Resultaten av samrådsverksamheten har
hittills varit begränsade. Särskilda sakkunniga utreder f. n. om starkare
styrmedel i regionalpolitiken kan anses behövliga och lämpliga. De
sakkunniga har antagit benämningen utredningen om regionalpolitiska
styrmedel (URS).

För att man skall kunna nå en kontrollerad och balanserad ekonomisk
utveckling, hävdas i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1553,
bör samhälleliga intressen och inte kapitalets spekulation avgöra var, när
och vilka industrier som skall startas. Kontroll av alla företagsetableringar
är enligt motionärerna ett första steg att begränsa kapitalets makt. De
begär därför förslag till lag om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar.

Som ovan nämnts utreds behovet av starkare regionalpolitiska
styrmedel av URS. De sakkunniga skall bl. a. klargöra om etableringskontroll
eller andra restriktiva medel bör införas för att begränsa
expansionen i vissa regioner. Med hänvisning härtill och då utskottet inte
har anledning att i förevarande sammanhang pröva frågan om en generell
etableringskontroll avstyrker utskottet motionen. Den sistnämnda frågan
behandlas f. ö. av näringsutskottet i anledning av en motion i ämnet.

Starkare styrmedel efterlyses även i motionen 1538 av herrar
Andersson i Nybro (c) och Fransson (c). De anser att behov föreligger av
medel för att begränsa expansionen i primära centra. Förslag till sådana
åtgärder bör därför utarbetas. Som motivering anför motionärerna att
den år 1972 antagna planen för utveckling av den regionala strukturen
och avsaknaden av reella styrmedel kommer att förstärka expansionen
främst i de primära centra på svagare kommuners bekostnad. De pekar
särskilt på att utvecklingen i Norrlandslänen har inneburit en kraftig
expansion i primära centra och fortsatt tillbakagång för inlandskommunerna.

Motionärernas önskemål faller inom ramen för det arbete som bedrivs
inom URS. Resultatet av det utredningsarbetet bör avvaktas innan man
tar ställning till behovet av åtgärder av det slag som motionärerna har
förordat. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

De större företagen har möjlighet att göra skattefria avsättningar till
investeringsfonder. Dessa får tas i anspråk endast efter medgivande av
Kungl. Majit eller AMS. Tanken är att frisläppen av fonderna skall göras
under konjunktursvackor för att motverka den nedgång i sysselsättningen
som då kan inträffa. Investeringsfonderna är ursprungligen ett konjunkturpolitiskt
instrument. Med början under 1960-talet har emellertid
fonderna utnyttjats även i regionalpolitisk! syfte. Frisläppen har sålunda
ofta betingats av att investeringar kommit till stånd i regioner med

InU 1974:7

sysselsättningsproblem.

I motionen 1148 av herr Nordgren m. fl. (m) tar man upp frågan om
användningen av investeringsfonder som regionalpolitiska instrument.
Motionärerna anför att det ofta händer att företag får utnyttja en stor
andel av frisläppta medel för investeringar i en tätortsregion i utbyte mot
att företaget investerar en mindre del inom stödområdet. Motionärerna
vill att fonderna på ett effektivare sätt skall utnyttjas för att förbättra
situationen i allmänna stödområdet. De föreslår därför att det på
företagen skall ställas större krav på etablering inom stödområdet för att
använda medel ur investeringsfonderna.

Under konjunkturnedgången de senaste åren har investeringsfonderna
i stor utsträckning släppts fria, framför allt för byggnadsinvesteringar.
Frisläppen har satts in som medel för att allmänt stimulera den
ekonomiska aktiviteten i samhället. Härav följer att fondernas betydelse
som regionalpolitisk! instrument minskar i en nedåtgående konjunktur. I
ett uppåtgående konjunkturläge är det däremot möjligt att i större eller
mindre omfattning låta investeringsfonderna utnyttjas för regionalpolitiskt
motiverade investeringar. Utskottet förutsätter att de möjligheter
som därvid finns att utnyttja fonderna som regionalpolitisk! medel tas till
vara. I övrigt kan anmärkas att styrningseffekter av det slag motionärerna
vill ha kan uppnås även med medel av det slag som övervägs i URSs
arbete. Slutligen vill utskottet hänvisa till att lagstiftningen om investeringsfonder
ses över av företagsskatteberedningen. De förslag om fondernas
användning som framställdes i 1970 års länsprogram har överlämnats
till beredningen. Med hänsyn till det anförda bör motionen inte
föranleda någon åtgärd.

Möjlighet att räkna in kostnader för marknadsföring i lokaliseringsstödet
aktualiseras i partimotioner av folkpartiet (1551) och centerpartiet
(1546). Enligt folkpartimotionen skall initialkostnader för marknadsföringsåtgärder
kunna räknas in i det underlag som lokaliseringsstöd i
form av bidrag och lån baseras på. I centerpartimotionen understryks att
marknadsföringskostnader normalt bör bekostas av företagets löpande
intäkter. I initialskedet, dvs. innan produktionen kommit i gång och
intäkter härav kan påräknas, bör stöd kunna ges till marknadsintroduktion.
Stöd bör ges i form av lån som täcker upp till två tredjedelar av
kostnaderna enligt godkänd plan.

Avsättnings- och marknadsföringsfrågorna har stor betydelse för
företagens utveckling. Arbetet med att introducera en ny produkt är ofta
förenad med betydande problem och kostnader, framför allt för mindre
företag. Risk föreligger att för små resurser avsätts för marknadsundersökningar
och introduktionsinsatser för en ny produkt, något som i sin
tur kan leda till att den produktionskapacitet som byggs upp med statligt
stöd inte kan utnyttjas i beräknad omfattning. Mot angivna bakgrund kan
det vara anledning att som föreslås i motionerna överväga möjligheterna
att komplettera lokaliseringsstödet med stöd till marknadsföringsåtgärder.
Olika lösningar är därvid tänkbara. Motionärerna anvisar delvis
olika vägar för att lösa frågan. I folkpartimotionen framhålls också den
roll företagareföreningarna kan spela i sammanhanget. Utskottet föreslår

InU 1974:7

att Kungl. Maj:t mot bakgrund av motionsförslagen närmare överväger i
vilka former ökat stöd till marknadsföringsåtgärder bör komma till stånd.
Förslag till lösning av frågorna bör snarast föreläggas riksdagen, om
möjligt redan nästa år. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Majit till
känna.

Föregående års riksdagsbeslut om medlen i den regionalpolitiska
stödverksamheten innebar bl. a. att den tidigare försöksverksamheten
med sysselsättningsstöd permanentades och att stödet förstärktes så att
det utgår med 7 000 kr. för vartdera av de första två åren och 3 500 kr.
för det tredje året. I partimotionen 1546 föreslår centerpartiet ett
förstärkt sysselsättningsstöd att utgå under fem år med 7 000 kr. under de
två första åren, 5 000 kr. det tredje året, 3 000 kr. det fjärde året och
2 000 kr. det femte året. Det förstärkta stödet avses utgå efter prövning
av AMS i varje särskilt fall och förbehållas delar av inre stödområdet med
ett näringsliv som är svagt utvecklat i förhållande till inlandet i övrigt.

Utskottet erinrar om att fjolårets beslut även innebar att sysselsättningsstödet
räknat på en treårsperiod höjdes från 12 500 till 17 500 kr.
per årsarbetskraft. I samband därmed avslogs ett yrkande från centerpartiet
av samma slag som det nu aktuella. Den förhållandevis korta tid,
under vilken sysselsättningsstödet har prövats, ger enligt utskottets
mening inte tillräckligt underlag för en bedömning av behovet att bygga
ut stödet på det sätt motionärerna begär. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionsyrkandet.

1 detta sammanhang tar utskot-tet upp ett annat motionsyrkande som
går ut på ökad differentiering av lokaliseringsstödet. Det gäller den
tidigare behandlade motionen 1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och
Fransson (c), i vilken begärs utredning om differentierade lokaliseringsbidrag
inom stödområdet. Utredningskravet skall ses mot bakgrunden av
motionärernas uppfattning att inlandskommunerna har små möjligheter
att hävda sig i konkurrensen om sysselsättningstillfällena, samtidigt som
de befolkningstäta orterna vuxit sig allt starkare. För att komma till rätta
härmed är enligt motionärerna en differentiering av stödåtgärderna en
tänkbar åtgärd.

Motionärerna har inte konkretiserat sitt utredningskrav i annan mån än
att de anser att inlandskommunerna i varje fall bör få ett starkare stöd.
Utskottet konstaterar för sin del att indelningen av landet i det inre resp.
det allmänna stödområdet, den s. k. grå zonen och landet i övrigt innebär
en differentiering av stödinsatserna. Som framhållits tidigare i betänkandet
lämnas i det inre stödområdet, dvs. den del av landet som
motionärerna vill prioritera, ett på flera sätt väsentligt förstärkt regionalpolitiskt
stöd. Därutöver är inlandskommunerna förbehållna det särskilda
glesbygdsstödet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en särskild utredning av det slag
motionärerna begär. Om det finns behov av och önskemål om ytterligare
differentiering av lokaliseringsstödet, torde frågan komma att aktualiseras
under länsplaneringsarbetet eller i sysselsättningsutredningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

InU 1974:7

Det regionalpolitiska stöd som ges turistanläggningar är underkastat
vissa begränsningar. Bl. a. kan sysselsättningsstöd f. n. inte komma i
fråga, i centerpartiets och folkpartiets partimotioner 1546 resp. 1551
vänder man sig mot den begränsningen och framhåller att turistnäringen
när det gäller denna stödform bör jämställas med andra näringar. Enligt
centerpartimotionen bör det ankomma på Kungl. Majit att närmare ange
de grunder efter vilka stödet skall utgå. I folkpartimotionen kritiseras att
turistnäringen även i andra avseenden behandlas mer restriktivt än andra
näringar. Lokaliseringsstöd ges för nyetablering och utbyggnad av
turistanläggningar. Enligt motionen bör lån kunna ges till rationaliseringar.
Vidare förordas att amorteringstiden för lån förlängs från 15 till
30 år för att nå överensstämmelse med den avskrivningstid som gäller vid
beskattningen.

Utskottet är berett att gå motionärerna till mötes på det sättet att
sysselsättningsstöd införs i viss omfattning på försök. Kungl. Majit bör få
möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall bevilja sysselsättningsstöd
till turistföretag i det inre stödområdet. I likhet med försöksverksamheten
med sysselsättningsstöd till företag utanför gränsen till det inre
stödområdet bör den nu aktuella verksamheten starta nästa budgetår vid
tidpunkt som Kungl. Majit bestämmer och pågå i minst två år. Därefter
bör resultatet av försöksverksamheten redovisas för riksdagen.

Övriga, i folkpartimotionen framförda förslag om förbättrat stöd till
turistföretag m. m. är utskottet inte berett att biträda.

Vad utskottet i anledning av de båda motionerna anfört om
sysselsättningsstöd till turistföretag bör ges Kungl. Majit till känna.

Flyttningsstöd utgår till arbetstagare och ges i form av respenning,
bortavistelsebidrag och starthjälp enligt normerna i arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368 senast omtryckt 1972:300). Till skillnad från
huvudregeln om arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som förutsättning
för flyttningsbidrag kan flyttningsstöd beviljas den som lämnar en
stadigvarande anställning för att övergå till en ny. Å andra sidan krävs att
arbetstagaren har kvalificerad yrkesutbildning och att han fått den nya
anställningen vid nyetablerat eller utvidgat företag inom allmänna
stödområdet.

I motionen 883 av herrar Gustafsson i Byske (c) och Johansson i
Holmgården (c) begärs dels att kravet på kvalificerad yrkesutbildning
slopas, dels att ökad information lämnas om stödmöjligheterna vid
arbetstagares flyttning för anställning inom allmänna stödområdet.

Motionsyrkanden med samma innebörd avstyrktes förra året av ett
enhälligt inrikesutskott. Riksdagen följde utskottet.

Det aktuella flyttningsstödet har, som motionärerna påpekar, fått
ringa omfattning. De gör gällande att tillämpningen är alltför rigorös och
att stödet förbehålls personer som kan placeras i nyckelställning i
arbetsledande funktioner. Det torde vara en missuppfattning. Som
exempel på nyckelmän som f. n. efterfrågas kan nämnas svarvare,
svetsare, grovplåtslagare och filare. Självfallet avses arbetstagare med goda
yrkeskunskaper. Utskottet anser att det kravet bör behållas och avstyrker

InU 1974:7

på grund härav motionen i denna del. Till följd härav anser sig utskottet
inte ha anledning att närmare gå in på yrkandet om en upplysningskampanj
om möjligheterna till flyttningsstöd vid återflyttning för
anställning i stödområdet, eftersom den föreslagna kampanjen torde
förutsätta att reglerna om flyttningsstöd ändras. Som utskottet tidigare
år påpekat vid prövning av likartade motionsyrkanden lämnas information
om flyttningsstödet av arbetsförmedlingarna, som administrerar
stödet. Aktuella lediga platser annonseras varje vecka i tidningen
Arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motionen i dess helhet.

Industricentra

Efter beslut vid 1972 och 1973 års riksdagar har som led i de
regionalpolitiska stödåtgärderna påbörjats en försöksverksamhet med
statliga industricentra. Sådana anläggningar är avsedda att lokaliseras till
regionala centra i det inre stödområdet. Ansvaret för planering, uppförande
och förvaltning av dessa centra har lagts på Stiftelsen Industricentra,
som är förlagd till Skellefteå.

Enligt statsmakternas beslut skall industricentra i en första etapp
uppföras i Strömsund och Lycksele. Fullt utbyggda skall var och en av
anläggningarna omfatta 300 arbetsplatser. Som ett första steg i utbyggnaden
har medel anvisats för att uppföra anläggningar om vardera 150
arbetsplatser. Byggnadsarbetena har igångsatts och väntas bli slutförda i
år.

Önskemål om att industricentrum snarast uppförs i Ljusdal uttalas i
motionerna 183 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och 1539 av herr
Eriksson i Bäckmora (c, fp). I motionen 1564 begär herr Nordgren m. fl.
(m) förslag om etablering av ytterligare industricentra inom stödområdet,
varvid Ljusdalsområdets problem bör särskilt beaktas. Herrar Jonsson i
Mora (fp) och Turesson (m) önskar i motionen 890 att ett industricentrum
skall förläggas till Moraområdet.

Utskottet hade åren 1972 och 1973 att ta ställning till motionsyrkanden
om lokalisering av industricentra till en rad olika orter. Förra
året gällde det Ljusdal, Mora, Gotland, Kalix, Vilhelmina, Järpen och
Sveg. Utskottet uttalade då att den fortsatta utbyggnaden av industricentra
får bli beroende av erfarenheterna från den första etappen i
Strömsund och Lycksele. Vid de överväganden som måste föregå en
utbyggnad av verksamheten förutsatte utskottet att bl. a. de nämnda
orterna i det inre stödområdet skulle vara aktuella.

Som framgår av det anförda är den första etappen f. n. i ett
uppbyggnadsskede, och det är därför ännu för tidigt att dra några
slutsatser av den inledda verksamheten. Planeringen av nya industricentra
ankommer på den stiftelse som inrättats för att leda verksamheten. Enligt
vad utskottet inhämtat pågår redan ett planeringsarbete med sikte på att
ytterligare industricentra skall kunna byggas. Det finns alltså förutsättningar
för en utbyggnad av industricentra om erfarenheterna av den

InU 1974:7

inledda försöksverksamheten blir positiva. Motionerna bör med hänvisning
till det anförda inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Könskvotering som villkor för lokaliseringsstöd, m. m.

I enlighet med ett förslag som delegationen för jämställdhet mellan
män och kvinnor lagt fram föreslås i propositionen att företag för att få
lokaliserings- och utbildningsstöd måste förbehålla vartdera könet minst
40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet.
Verksamheten föreslås få formen av ett försök som skall pågå under två
år. Företagen bör i samband med ansökan om regionalpolitiskt stöd
redovisa rekryteringsplaner i avseende på yrkesfördelning och möjligheterna
att sysselsätta både män och kvinnor. Länsarbetsnämnderna bör
medverka till och kontrollera att rekryteringsplanerna uppfylls. Bestämmelserna
bör tillämpas med viss försiktighet i inledningsskedet. Dispens
bör kunna ges av Kungl. Majit eller AMS, om förhållandena gör det
nödvändigt. Den föreslagna ändringen i grunderna för regionalpolitiskt
stöd föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Som skäl för förslaget åberopas att undersysselsättningen i skogslänen
är särskilt stor bland kvinnorna. Det regionalpolitiska stödet bör därför
utformas så, att det i möjligaste mån bidrar till att förbättra kvinnornas
situation på arbetsmarknaden. Departementschefen anser det väsentligt
att män och kvinnor får lika rätt till de nya sysselsättningstillfällen som
kommer till genom samhällets stöd i form av olika lokaliseringsbidrag.

I moderata samlingspartiets partimotion 558 avvisar man förslaget om
kvotering. Motionärerna anser att förslaget inte står i överensstämmelse
med syftet med lokaliseringsstödet. De anser också att varje individ skall
behandlas likvärdigt oberoende av kön.

Även i centerpartiets partimotion 1546 uttalas viss tveksamhet
beträffande de föreslagna kvoteringsreglerna. Motionärerna förordar att
reglerna modifieras så att företagen får möjlighet att placera 40 % av de
nyanställda männen eller kvinnorna inte bara på nytillkomna utan
även på befintliga arbetsplatser. Motionärerna betonar vidare att dispenserna
måste bli många om inte den regionala stödverksamheten skall lida
avbräck. De anser att kvotering är en tvivelaktig väg att söka skapa
jämställdhet men accepterar förslaget med ovan angivna kompletteringar.

Fru Hörnlund m. fl. (s) vill däremot att man skall gå längre än som
förordas i propositionen och lägger i motionen 565 fram förslaget att den
aktuella försöksverksamheten skall utsträckas till att gälla även vid
ianspråktagande av investeringsfondsmedel i samband med driftsutvidgningar.
Motionärerna framhåller att de i propositionen föreslagna
kvoteringsreglerna kommer att påverka kvinnornas möjligheter att få
arbete i huvudsak endast inom stödområdet. Även på många orter utom
stödområdet är arbetslösheten bland kvinnor relativt hög, och kvinnorna
hänvisas ofta till ett ensidigt yrkesval. Om investeringsfonder tas med i
bilden blir det möjligt att påverka utvecklingen i hela landet.

1 samma motion framhålls också att personalutrymmena inom

InU 1974:7

företagen måste disponeras så att en rekrytering av både män och kvinnor
är möjlig att genomföra. Som villkor för lokaliseringsstöd och för
ianspråktagande av investeringsfondsmedel bör enligt motionärerna föreskrivas
att hygienutrymmen skall anordas så, att de ej kan åberopas som
hinder mot en mer flexibel anställningspolitik. Motionärerna anser att det
bör utarbetas särskilda bestämmelser för hur industrilokalernas hygienutrymmen
skall inrättas.

Utskottet har förståelse för att betänkligheter anförs mot förslag om
kvotering. Schematiska regler av det slaget på arbetsmarknaden kan vara
svåra att hantera på ett praktiskt sätt med hänsyn till de skiftande
förhållanden som räder inom skilda branscher och på olika orter. Å andra
sidan gäller det att söka utnyttja de praktiska uppslag som finns att
förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Förslaget i propositionen
kan vara ett sätt att påverka utvecklingen i rätt riktning. Utskottet
kan därför ansluta sig till förslaget om försöksverksamhet på det berörda
området. 1 likhet med departementschefen förutser utskottet därvid att
det kan bli nödvändigt med dispenser i tämligen stor omfattning.
Utskottet vill i anslutning till motionen 1546 stryka under vikten av att
myndigheterna agerar smidigt i detta hänseende så att den regionalpolitiska
verksamheten inte lider förfång.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens
förslag om ändrade grunder för det regionalpolitiska stödet. Det aktuella
yrkandet i motionen 558 avstyrks således. Erfarenheterna av försöksverksamheten
får ge vid handen om den bör fortsätta och eventuellt
utsträckas till nya områden. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka
förslaget i motionen 565 att verksamheten skall gälla även vid ianspråktagande
av investeringsfondsmedel. Utskottet vill å andra sidan inte
biträda förslaget i motionen 1546 att vid tillämpningen av kvoteringsreglerna
hänsyn skall tas även till befintliga arbetsplatser. En sådan regel
skulle kunna urholka effekten av verksamheten då den kan leda till att
kvinnor i ökad omfattning placeras på områden där de traditionellt
dominerar, t. ex. inom kontor eller bespisningsverksamhet.

När det gäller yrkandet i motionen 565 om hygienutrymmen
förutsätter utskottet att invändningar om svårigheter på denna punkt
normalt inte skall föranleda dispens. Erfarenheterna av försöksverksamheten
får visa om det finns anledning att komplettera arbetsmiljölagstiftningens
regler i detta avseende. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksammas
i samband med det pågående reformarbetet på arbetsmiljöns
område.

Med det anförda har utskottet besvarat de i förevarande sammanhang
upptagna yrkandena i motionerna 565 och 1546 som inte bör föranleda
någon åtgärd.

Lokaliseringsstödets administration m. m.

Huvudmannaskapet för den regionalpolitiska stödverksamheten tas
upp i en motion. Verksamheten har alltsedan sin tillkomst hanterats på
myndighetsplanet av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). I samband med att

InU 1974:7

industriverket skapades prövades frågan om verket borde ta över arbetet
med det regionalpolitiska stödet. Förslag i den riktningen hade lagts fram
av den bakomliggande utredningen i SOU 1971:69. I propositionen
(1973:41) om industriverkets inrättande liksom vid riksdagsbehandlingen
(NU 1973:54 s. 26) avvisades emellertid tanken på en förändring i fråga
om huvudmannaskapet för stödverksamheten. Frågan återkom i en
interpellation (nr 106) vid 1973 års höstriksdag. Även då uttalade
departementschefen att någon förändring i handläggningsordningen inte
var aktuell.

Herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) aktualiserar nu på nytt frågan om
huvudmannaskapet. 1 motionen 556 begär de att frågan om lämplig
myndighet för lokaliseringsstödet skall bli föremål för fortsatt utredning.

Utskottet kan inte finna att det sedan frågan om huvudmannaskapet
prövades förra året tillkommit några skäl som bör föranleda riksdagen att
ändra uppfattning. Utskottet avstyrker därför motionen.

Vid förra årets riksdag godkändes delvis nya riktlinjer för uppföljning
och bevakning av statens fordringar i företag som beviljats lokaliseringsstöd.
Riktlinjerna innebär att länsstyrelserna på försök skall regionalt
svara för uppföljning och bevakning med biträde av företagareföreningarna.
Centralt samordnas uppföljnings- och bevakningsfrågorna av en
expertgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Gruppen har också till
uppgift att arbeta fram förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden.

I motionen 894 av fru Normark m. fl. (s) framhålls att de stora
satsningarna på lokaliseringsstöd kräver noggrann uppföljning och bevakning.
Motionärerna gör gällande att företag ofta inte ökar sysselsättningen
i den utsträckning de ställt i utsikt vid ansökan om lokaliseringsstöd
och att det också förekommer att lokaliseringsmedel slussas över till
andra företag genom att företag som fått stöd säljs till annat företag.
Motionärerna föreslår att det utreds hur en ytterligare kontroll och
redovisning av lokaliseringsmedel skall ske och huruvida reglerna om
återbetalning bör skärpas t. ex. vid försäljning eller då utlovad sysselsättningseffekt
inte har uppnåtts.

Utskottet vill betona att uppföljning och bevakning av stödärendena
har stor betydelse redan av den anledningen att det ligger i stödverksamhetens
natur att den innebär ett långtgående statligt risktagande.
Förluster kan självfallet inte undvikas. Mot den bakgrunden kan det
konstateras att antalet rena misslyckanden i lokaliseringsstödsärendena
varit relativt litet. I propositionen 1973:50 (s. 55) redovisas att av det
stöd som beviljats under perioden den 1 juli 1965—31 december 1972
mindre än 3 procent har utgått till företag som sedermera har gått i
konkurs eller avvecklats. En ökning av förlusterna har emellertid kunnat
konstateras under de senare åren.

Det finns enligt utskottets uppfattning inga delade meningar om
behovet av en effektiv uppföljning och bevakning av stödärendena. Bl. a.
gäller det att förhindra att syftet med stödverksamheten träds för när om
ett företag som byggts ut med statligt stöd överlåts till annan ägare.

InU 1974:7

Enligt motionärerna har den faktiska sysselsättningsökningen i stödföretagen
i många fall blivit lägre än vad företagen planerat i samband
med stödansökningarna. Med anledning härav kan påpekas att en studie
av lokaliseringsstödets effekter nyligen har publicerats i betänkandet
Orter i regional samverkan (SOU 1974:1 s. 117—139). Studien gäller
perioden den 1 juli 1965—30juni 1973. Enligt denna studie och kompletterande
uppgifter som tillställts utskottet och omfattar även andra halvåret
1973 råder allmänt sett en ganska god överensstämmelse mellan faktisk och
planerad sysselsättningsökning. Den faktiska ökningen under perioden den
1 juli 1965—31 december 1973 uppgår sålunda till 24 772 mot planerat
26 527. I vissa län, särskilt Gävleborgs och Jämtlands län, överstiger den
faktiska ökningen inte oväsentligt den beräknade.

Med hänvisning till att en ändrad och utbyggd organisation för
uppföljning och bevakning nyligen börjat sin verksamhet och till vad i
övrigt anförts anser utskottet att motionen 894 inte bör föranleda någon
åtgärd.

Frågan om företagareföreningarnas roll i den regionalpolitiska stödverksamheten
tas upp i centerpartiets partimotion 1546. Enligt motionärerna
bör förslag skyndsamt läggas fram om utveckling av företagareföreningarna
eller andra organ till regionala lokaliseringspolitiska instrument,
med uppgift bl. a. att bedriva uppsökande verksamhet bland
personer som kan vara intresserade av att starta nya företag.

Företagareföreningarna är numera knutna till statens industriverk och
skall utgöra verkets regionala basorganisation. Föreningarnas resurser för
rådgivande och uppsökande verksamhet har därvid förstärkts. Men
därutöver har företagareföreningarna viktiga funktioner att fylla genom
sin medverkan i det regionalpolitiska stödet och den stödverksamhet som
bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och industrilån m. m. Också
när det gäller användningen av det särskilda glesbygdsstödet har
föreningarnas tjänster tagits i anspråk i växande grad.

Som utskottet ser det kan en del skäl tala för att företagareföreningarna
tilldelas ökade uppgifter inom regionalpolitiken. Man kan
emellertid inte förändra företagareföreningarnas roll utan att samtidigt
beakta de funktioner som länsstyrelserna och länsarbetsnämnderna har
att fylla i den regionalpolitiska verksamheten inom länen. Utskottet vill
för sin del föreslå att Kungl. Maj:t närmare låter pröva de arbetsuppgifter
inom regionalpolitikens ram, som regionalt skall ankomma på de tre
organen länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening, liksom
samordningen av dessa uppgifter och härmed sammanhängande spörsmål.
En fråga av det slaget har utskottet berört tidigare i betänkandet i
samband med behandlingen av frågan om stöd till marknadsföringsåtgärder.
Vad utskottet anfört i anledning av det aktuella motionsyrkandet
bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Anslag till regionalpolitisk! stöd

Vid fjolårets riksdag fastställdes för perioden 1973/74—1977/78 en
totalram för det regionalpolitiska stödet om 2 500 milj. kr. Av

InU 1974:7

totalramen avsågs 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och
1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. För utbildningsstöd beräknades 325
milj. kr. och för sysselsättningsstöd 150 milj. kr.

I centerpartiets partimotion 1142 förordas att totalramen vidgas till
3 500 milj. kr., varav 675 milj. kr. avses för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån,
2 150 milj. kr. för lokaliseringslån, 400 milj. kr. för utbildningsstöd
och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd.

Motsvarande yrkande framställdes förra året av centerpartiet. Utskottet
vill liksom i fjol framhålla att en flerårsbudget av det slag det här
gäller i viss mån får karaktär av en prognos för de anspråk som kommer
att ställas på regionalpolitisk! stöd och att det med hänsyn till den
ovisshet i beräkningen som är svår att undvika är mycket möjligt att
ramen kan behöva justeras längre fram. Att redan i periodens inledningsskede
väsentligt vidga den förra året fastställda ramen kan inte anses
påkallat. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Vad härefter gäller anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas
under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett belopp av
188 419 000 kr., varav 90 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån,
65 milj. kr för utbildningsstöd och 30 milj. kr. för sysselsättningsstöd.
Det är samma belopp som beräknats för innevarande budgetår. För
infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte tas upp ett formellt
belopp om 1 000 kr. Enligt propositionen har hittills inga sådana
garantier behövt infrias. Återstående ca 3,4 milj. kr. utgör förvaltningskostnader.

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringsslån föreslås uppfört
med 265 (+15) milj. kr.

I partimotionen 1546 föreslår centerpartiet att bidragsanslaget uppförs
med 260 milj. kr., varav 125 milj. kr. beräknas för lokaliseringsbidrag,
90 milj. kr. till utbildningsstöd och 40 milj. kr. till sysselsättningsstöd.
Anslaget till lokaliseringslån bör enligt motionen uppföras med 300
milj. kr.

Yrkandena om anslagsuppräkningar hänger samman med centerpartiets
i motionen 1142 framställda krav om vidgning av totalramen för det
regionalpolitiska stödet och med kravet på införande av ett utvidgat
sysselsättningsstöd. Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i
dessa frågor avstyrker utskottet de av centerpartiet föreslagna anslagsuppräkningarna
och föreslår att de aktuella anslagen förs upp med i
propositionen beräknade belopp.

För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital bör för
.nästa budgetår i enlighet med propositionens förslag fastställas en ram
om 25 milj. kr.

Glesbygdsfrågor

1 samband med behandlingen på hösten 1972 av riktlinjerna för
regionalpolitiken framhölls från riksdagens sida att förslag till olika
former av s e r v i c e i glesbygder bör utformas på ett sådant sätt att de

InU 1974:7

innebär en rejäl garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva
(InU 1972:28, s. 37, rskr 1972:347).

Vid 1973 års riksdag fattades beslut om åtgärder för att skapa ökad
sysselsättning i glesbygder. På grundval av separata förslag beslöts
dessutom om stöd till kommersiell service, om social omvårdnad och om
skolor i glesbygd.

I partimotionen 1551 återkommer folkpartiet med ett tidigare
framfört yrkande att arbetet på den av riksdagen begärda servicegarantin
påskyndas och att konkreta förslag härom snarast föreläggs riksdagen. Om
kommunerna kan utgå från att de får statligt stöd för att upprätthålla
visst slag av service, skulle det komma att främja deras serviceplanering.
Servicegarantin avses få formen av generella bestämmelser som anger de
omständigheter under vilka statligt stöd kan utgå till kommunerna. Även
i centerpartiets partimotion 1142 understryks att arbetet med statliga
servicegarantier bör påskyndas. Garantin bör enligt den motionen ta sikte
på serviceförsörjningen i s. k. sekundära serviceorter.

Serviceförsörjningen i glesbygderna kräver en ingående planering,
framför allt ute i kommunerna. Krympande befolkningsunderlag i de
mindre tätorterna i glesbygder medför svårigheter att där bevara offentlig
och kommersiell service. Servicefrågorna är därför en viktig del av
pågående arbete med länsplanering 1974. Den lokala trafikförsörjningen,
som har strategisk betydelse i sammanhanget, behandlas i den parallellt
bedrivna regionala trafikplaneringen.

Sysselsättnings- och serviceproblemen i glesbygderna spänner över en
rad olika verksamhetsfält. Sedan glesbygdsutredningen numera slutfört
sitt uppdrag, förs dess arbete vidare av en interdepartemental arbetsgrupp
inom kanslihuset. Försöksverksamhet bedrivs f. n. med glesbygdsmedel i
syfte att finna praktiska och organisatoriskt lämpliga lösningar av
servicefrågan. Glesbygdsfrågornas betydelse motiverar enligt utskottets
uppfattning att den nämnda arbetsgruppen breddas genom att till
densamma knyts en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.

Till referensgruppens uppgifter skall höra att delta i arbetet på större
principiella frågor. Gruppen skall också kunna begära utredningar och
initiera nya åtgärder för att komma till rätta med glesbygdsproblemen.
I det syftet kan det vara lämpligt att göra försök med organisatoriska
grepp av nytt och okonventionellt slag. En arbetsuppgift är det i
motionerna aktualiserade problemet hur man skall kunna lösa serviceproblemen
i vissa orter i de större glesbygdskommunerna (s. k. kommundelscentra).
Möjligheterna att garantera att en tillfredsställande service
upprätthålls på orter av angivet slag är förenade med åtskilliga komplikationer.
Det får inte hindra att man söker finna former som i praktiken är
en servicegaranti.

Utskottet vill slutligen understryka att det fortsatta arbetet med
servicefrågorna bör bedrivas snabbt. Den förstärkta arbetsgruppen för
glesbygdsfrågor bör, om så befinns lämpligt, lägga fram delförslag.

1 den mån utredningsarbetet kommer in på åtgärder i bestämda orter
måste självfallet en samordning med länsplanering 1974 komma till
stånd.

InU 1974:7

Vad utskottet anfört i anslutning till de aktuella motionsyrkandena
om det fortsatta arbetet med serviceförsörjningen i glesbygd bör ges
Kungl. Majit till känna.

Utskottet tar härefter upp olika frågor om åtgärder för att skapa
sysselsättning i glesbygder.

För ändamålet har innevarande budgetår anvisats ett anslag om 25
milj. kr. Av anslaget är ett belopp om 5 milj. kr. beräknat för stöd till
hemarbete, som huvudsakligen utgörs av hemslöjd och legoarbeten för
industrier. Ett belopp om 1 milj. kr. står till förfogande för företagareföreningarna
för råd och service till småföretag i glesbygder. Det skall
gälla speciella projekt med syfte att främja företagsamhet i glesbygder.
För bidrag till kommunala sysselsättningsinsatser (s. k. IKS-stöd) används
9 milj. kr. Slutligen har 10 milj. kr. beräknats för vägarbeten i
Vindelådalen.

I propositionen beräknas för nästa budgetår ett anslag av samma
storlek och med oförändrad fördelning på de nämnda ändamålen. Till
frågan om medelsberäkningen och vissa andra därmed sammanhängande
spörsmål återkommer utskottet i det följande.

För att främja näringslivets tillväxt i glesbygderna bör den regionalpolitiska
stödverksamheten användas i ökad utsträckning, hävdar centerpartiet
i motionen 1142. Det yrkas att ett uttalande av detta slag ges
Kungl. Maj:t till känna. Som grund för yrkandet framhålls att det är
nödvändigt att skapa ett bärande näringsliv som underlag för sysselsättning
och service i glesbygder. I sammanhanget pekar man på småföretagens
betydelse i detta hänseende samt på deltidsjordbruken, som i
glesbygdsområdena kan kombineras med sysselsättning i t. ex. industri,
service- eller turistnäringen, och framhåller att den snabba nedgången i
jord- och skogsbrukets sysselsättningsmöjligheter är en huvudorsak till
problemen i stora glesbygdsområden. I motionen 1565 av herr Nordgren
m. fl. (m) begärs förslag till särskilt glesbygdsprogram för områden som
drabbats speciellt hårt av rationaliseringen inom jord- och skogsbruket.

Som utskottet tidigare framhållit intar sysselsättningsfrågorna en
central roll i länsplanering 1974. Ett programarbete av det slag som
efterlyses i motionen 1565 pågår sålunda. I övrigt bör med anledning av
de båda motionsyrkandena erinras om dels de särskilda medel för
speciella projekt för att stödja företagsamhet i glesbygderna som står till
företagareföreningarnas förfogande, dels vad utskottet tidigare i betänkandet
uttalat om dessa föreningars roll i regionalpolitiken. I vad gäller
frågan om deltidsjordbruk bör påpekas att ett yrkande i samma riktning
framställts i motionen 1100. På förslag av jordbruksutskottet (JoU
1974:6) har riksdagen beslutat hemställa att den motionen överlämnas
till 1972 års jordbruksutredning.

Utskottet förutsätter vidare att sysselsättningsfrågorna blir ett av de
områden som den ovan behandlade glesbygdsgruppen skall bevaka.

Med hänvisning till det anförda synes det inte erforderligt med något
initiativ i anledning av de aktuella yrkandena i motionerna 1142 och
1565.

InU 1974:7

Med hänsyn till de speciella problem för sysselsättning och service som
föreligger i Stockholms skärgård föreslås i motionen 882 av herr
Granstedt m. fl. (c) att stödåtgärder sorn finansieras med glesbygdsanslaget
skall kunna sättas in där.

De särskilda problemen i Stockholms skärgård har belysts i en brett
upplagd utredning, som nyligen slutförts av länsstyrelsen i Stockholms
län. Med utredningen som bakgrund har länsstyrelsen i april i år gjort en
framställning till Kungl. Maj:t om olika stödåtgärder i Stockholms
skärgård, vari också innefattas frågan om glesbygdsstöd. Eftersom den av
motionärerna väckta frågan härigenom redan har aktualiserats i Kungl.
Maj:ts kansli, finner utskottet inte påkallat med något initiativ från
riksdagens sida i anledning av motionen. Densamma bör alltså inte
föranleda någon åtgärd.

Som förut nämnts bekostas från anslaget Särskilda stödåtgärder i
glesbygder bl. a. stöd till hemarbete. Det gäller en försöksverksamhet
med syfte att ge sysselsättning åt äldre, lokalt bunden arbetskraft i
skogslänen. Arbetena utgörs huvudsakligen av hemslöjd och legoarbeten
för industriföretag. Stödet till hemarbete uppges i propositionen ha
resulterat i arbete för ett par tusen personer på hel- eller deltid.

När det gäller stödet till hemarbete tas i propositionen upp vissa
problem som uppstått vid gränsdragningen mellan detta stöd till
hemarbete och olika former av regionalpolitiskt stöd. Gränsdragningsproblemet
aktualiseras när exempelvis verksamhet för hemarbete utvecklas
till industriell verksamhet. Som allmän princip uttalas i propositionen
att glesbygdsstöd inte skall beviljas verksamhet, till vilken lokaliseringsstöd
och/eller sysselsättningsstöd kan utgå. Det förhållandet att en
verksamhet tillerkänts glesbygdsstöd bör emellertid inte hindra att
sysselsättningsstöd senare beviljas om förutsättningar härför föreligger.
Av tekniska skäl får det enligt propositionen accepteras att stöd
övergångsvis utgår i båda formerna för samma period, dvs. under ett år.

Utskottet anser sig i princip kunna godta vad i propositionen anförts
om där berörda samordningsfrågor men förutsätter att de praktiska
konsekvenserna av den nya tillämpningen följs inom glesbygdsgruppen.

Bidraget till hemarbete administreras numera av statens industriverk.
Det är avsett att täcka merkostnader som uppstår till följd av att arbetet
bedrivs som hemarbete. Det är fråga om kostnader för exempelvis
instruktion och annan kortare utbildning, transporter mellan beställaren
och hemarbetaren och för arbetsverktyg och annan mindre kostsam
teknisk utrustning för hemarbetet. I motionen 341 av herr Lindberg
m. fl. (s) anförs att stödet till täckande av merkostnaderna tidigare fått
bestämmas till viss andel av utbetalad arbetslön, ett förfarande som bl. a.
medfört låga handläggningskostnader. Industriverket har enligt motionärerna
i meddelade anvisningar krävt att merkostnaderna verifieras.
Detta anses ha medfört väsentligt ökade handläggningskostnader. Med
hänvisning härtill begär motionärerna en utredning med syfte att förenkla
och effektivisera handläggningen av glesbygdsstödet.

Utskottet kan allmänt instämma i motionens syfte. I förevarande

InU 1974:7

liksom i annan bidragsverksamhet bör självfallet eftersträvas att verksamheten
bedrivs effektivt och till så låga administrationskostnader som
möjligt. Samtidigt framstår det som ett rimligt krav att om bidrag skall
täcka vissa merkostnader sådana kostnader på lämpligt sätt blir styrkta.
Enligt vad utskottet inhämtat är industriverket i färd med en utvärdering
av hemarbetsverksamheten. Utskottet förutsätter att verket tar upp
problem av det slag motionärerna har berört och att resultatet av
utvärderingen redovisas för riksdagen. På grund härav och med hänvisning
till vad i övrigt anförts anser utskottet att motionens utredningskrav inte
bör föranleda någon åtgärd.

Det förut nämnda IKS-stödet utgår till vissa inlandskommuner. För
varje separat arbetsobjekt utgör bidraget 75 procent av det godkända
bidragsunderlaget. I underlaget räknas in lönekostnader inkl. sociala
kostnader, materialkostnader och kommunens administrationskostnader.
Bidrag till varje enskild intressent får uppgå till högst 15 000 kr. för varje
objekt.

I propositionen uttalas om de arbeten som kommer till med IKS-stöd
att äldre personer i ökad utsträckning bör få tillgång till arbetstillfällena.

I motionen 575 av herrar Rämgård (c) och Stjernström (c) begärs
ändring av bidragsreglerna så att bidrag utgår med 100 procent för
godkänt projekt, därför att det visat sig att enskilda personer inte har
möjlighet att svara för sin andel av kostnaden med nuvarande regler.
Förslaget innebär enligt motionärerna en återgång till tidigare regler.
Vidare anser motionärerna det vara en riktig åtgärd att stimulera att alla
oavsett ålder får sysselsättning genom IKS. De föreslår därför att
länsarbetsnämnderna får direktiv om att arbetstillfällena skall tilldelas
inte bara äldre utan även yngre personer.

Vid starten av IKS-verksamheten utgick bidrag med 100 procent
till lönekostnaderna. De bidragsregler som nu gäller underställdes
fjolårets riksdag och lämnades då utan erinran. Som framgår av vad
tidigare sagts innebär de nya reglerna en sänkning av den procentuella
bidragsandelen. Å andra sidan täcks kostnader som tidigare inte varit
bidragsgilla. Härigenom blir den nya ordningen till fördel i vissa fall,
till nackdel i andra. På grund av den korta tid som förflutit sedan de nya
reglerna trädde i kraft är det vanskligt att bedöma om för- eller nackdelar
överväger. Utskottet håller inte för osannolikt att erfarenheterna av
verksamheten under ytterligare någon tid kan ge vid handen att en
modifiering av bidragsreglerna kan behöva göras. Att följa verksamheten
på detta område bör ankomma på den tidigare nämnda glesbygdsgruppen.
I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör de sedan den 1 juli
1973 gällande reglerna om bidragsandelen bestå. Motionsyrkandet bör
sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Beträffande ålderssammansättningen bland dem som bereds sysselsättning
genom IKS-stödet kan påpekas att det f. n. saknas uttryckliga regler
härom — detta i motsats till det förut behandlade stödet till hemarbete
som är förbehållet äldre personer. Genom IKS-stödet har också sysselsatts
en inte ringa andel yngre personer.

InU 1974:7

Som redovisas i propositionen bedrevs IKS-arbeten under år 1973 i
sex kommuner. Därjämte beviljades fem kommuner medel för objektinventeringar.
Arbeten kommer därför sannolikt att bedrivas i elva
kommuner i år. Intresse för sysselsättningsinsatser av detta slag har
därjämte anmälts av ytterligare ett antal kommuner. Någon anslagsuppräkning
med anledning härav görs emellertid inte i propositionen.

Propositionens och motionärernas förslag får ses mot bakgrunden av
bl. a. den begränsade tillgången på medel. Det kan anmärkas att inte
heller motionärerna har begärt någon anslagsuppräkning till följd av sitt
förslag. Även tillgången på lämpliga arbetsobjekt får antas vara begränsad.
Angivna begränsningar talar för att man, som propositionen föreslår,
bör prioritera de äldres sysselsättning. Det gäller här personer som med
en realistisk bedömning kan antas ha små utsikter att nu eller framdeles
få lämplig kompletterande sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden
i den ort de är bundna till. Å andra sidan ser utskottet propositionens
förslag som en allmän riktpunkt. Yngre personer kommer sålunda inte
heller i fortsättningen att vara utestängda från IKS-arbeten. Det sagda
innebär att utskottet ställer sig bakom propositionens uttalanden på
denna punkt i följd varav utskottet inte kan biträda motionsförslaget.

I motionen 1152 av herrar Stjernström (c) och Gustafsson i Byske (c)
föreslås införande av särskilt statsbidrag för merkostnader för uppsamling
av mjölk i glesbygder. Bidrag avses utgå till berörda mejeriföretag i norra
Sverige för merkostnader för att behålla mjölklinjer i glesare ytterområden
men även till enskilda producenter för extraordinära kostnader
för att transportera mjölk från gården till uppsamlingsplats vid körlinje.
Motionärerna beräknar kostnaderna för det föreslagna bidraget till 2 milj.
kr. och föreslår att anslaget räknas upp med samma belopp.

Till stöd för yrkandet har motionärerna även anfört att det jordbrukspolitiskt
motiverade särskilda mjölkpristillägg som utgår i norra Sverige
inte helt kompenserar aktualiserade merkostnader. Utskottet vill med
anledning härav erinra om att 1972 års jordbruksutredning på initiativ av
utskottet (InU 1972:28 s. 53) fått i uppdrag att ta upp frågan om ett
regionalpolitisk! jordbruksstöd. Utskottet förutsätter att motionärernas
förslag prövas i det sammanhanget. Den pågående regionala trafikplaneringen
kan också få betydelse för det aktuella transportproblemet.
Utskottet är för sin del inte berett att föreslå att man utan närmare
utredning inför transportbidrag av det slag som föreslås. Till följd härav
är det inte aktuellt att, som föreslås i motionen, företa en uppräkning av
förevarande anslag. Utskottet biträder sålunda propositionens medelsberäkning.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen
avslår motionen 1974:1142, yrkandena 1, 2, 3 och 6,

2. beträffande utvärdering av regionalpolitiken att motionen
1974:1545 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

InU 1974:7

3. beträffande stödområdena som styrinstrument att riksdagen
avslår motionen 1974:568,

4. beträffande allmänna stödområdets omfattning att riksdagen
avslår motionerna 1974:89, 1974:183, yrkandet 1, 1974:250,
1974:880, 1974:882, yrkandet 1, 1974:888, 1974:899,
1974:1147, 1974:1156 och 1974:1563,

5. beträffande inre stödområdets omfattning att riksdagen
avslår motionerna 1974:135, 1974:572, 1974:576, 1974:893
och 1974:1151,

6. beträffande sysselsättningsstöd till företag utanför inre stödområdet
att riksdagen i anledning av motionerna 1974:572
och 1974:1551, yrkandet B, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande klassificering av Stomman som regionalt centrum
att riksdagen avslår motionen 1974:1575,

8. beträffande regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län m. m.
att motionerna 1974:183, yrkandet 2, och 1974:1562 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande sysselsättningsplan för delar av Kopparbergs län
att motionen 1974:891 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

10. beträffande regionalpolitiska insatser i Skaraborgs län att
motionerna 1974:557 och 1974:1138 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

11. beträffande regionalpolitiska insatser i Södermanlands län att
motionen 1974:181 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande statlig verksamhet i Stockholms läns ytterområden
att riksdagen avslår motionen 1974:1140,

13. beträffande regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar
att riksdagen avslår motionen 1974:1553, yrkandet
2,

14. beträffande förslag till styrmedel för att begränsa expansionen
i primära centra att riksdagen avslår motionen
1974:1538, yrkandet 1,

15. beträffande användningen av investeringsfonder i regional■politiskt
syfte att motionen 1974:1148 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

16. beträffande stöd till marknadsföringsåtgärder att riksdagen i
anledning av motionerna 1974:1546, yrkandet 2, och
1974:1551, yrkandet A 3, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande förstärkt sysselsättningsstöd att riksdagen avslår
motionen 1974:1546, yrkandet 3,

18. beträffande utredning om differentierade lokaliseringsbidrag
att riksdagen avslår motionen 1974:1538, yrkandet 2,

19. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen
i anledning av motionerna 1974:1546, yrkandet 4, och

InU 1974:7

1974:1551, yrkandet A 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande ändrade grunder för flyttningsstöd, m. m. att
riksdagen avslår motionen 1974:883,

21. beträffande industricentra att motionerna 1974:183, yrkandet
3, 1974:890, 1974:1539 och 1974:1564 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande könskvotering som villkor för regionalpolitiskt
stöd, m. m. att riksdagen

dels med avslag på motionen 1974:558, yrkandet 2,
godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna
för regionalpolitiskt stöd, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1974,

dels lämnar motionen 1974:565, yrkandena A och B, samt
motionen 1974:1546, yrkandet 5, utan åtgärd,

23. beträffande huvudmannaskapet för den regionalpolitiska
stödverksamheten att riksdagen avslår motionen 1974:556,

24. beträffande uppföljning och bevakning av stödärenden att
motionen 1974:894 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

25. beträffande företagareföreningarnas uppgifter inom regionalpolitiken,
m. m. att riksdagen i anledning av motionen
1974:1546, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

26. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet att riksdagen
avslår motionen 1974:1142, yrkandet 4,

27. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionen 1974:1546, yrkandet 6, för budgetåret
1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
ett förslagsanslag av 188 419 000 kr.,

28. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionen 1974:1546, yrkandet 7, för budgetåret
1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
ett investeringsanslag av 265 000 000 kr.,

29. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medger att
statsgaranti för län i lokaliseringssyfte till rörelsekapital
beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

30. beträffande serviceförsörjningen i glesbygd att riksdagen i
anledning av motionerna 1974:1142, yrkandet 5 b), och
1974:1551, yrkandet A 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande främjande av näringslivets tillväxt i glesbygder,
m. m. att motionerna 1974:1142, yrkandet 5 a), och
1974:1565 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

32. beträffande glesbygdsstöd i Stockholms skärgård att motionen
1974:882, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

InU 1974:7

33. beträffande utredning om handläggningen av glesbygdsstödet
till hemarbete att motionen 1974:341 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

34. beträffande ändring av grunderna för bidrag till IKS-arbeten
att motionen 1974:575, yrkandet 1, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

35. beträffande ålderssammansättningen bland sysselsatta i IKSarbeten
att riksdagen avslår motionen 1974:575, yrkandet 2,

36. beträffande införande av statsbidrag till uppsamling av mjölk
i glesbygder att riksdagen avslår motionen 1974:1152,
yrkandet 2,

37. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med
avslag på motionen 1974:1152, yrkandet 1, för budgetåret
1974/75 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Stockholm den 25 april 1974

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m), Nilsson i
Östersund (s), Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c),
herrar Oskarson (m)1, Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c),
Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s),
herrar Andréasson i Falkenberg (s) och Ulander (s).

1 Vid behandlingen av det avsnitt som omfattas av punkt 22 i hemställan har fru af
Ugglas (m) deltagit i stället för herr Oskarson.

Reservationer

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (punkt 1)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Mot
bakgrund” och slutar på s. 10 med ”centerpartimotionen 1142” bort ha
följande lydelse:

Det är ett viktigt och avgörande led i välfärdspolitiken att människor i
olika landsdelar och bebyggelsetyper har likvärdiga levnadsbetingelser.
Detta gäller såväl sysselsättnings- och inkomstmöjligheter som möjligheter
till utbildning och vård, kultur- och fritidsaktiviteter och annan
service. För att förverkliga denna målsättning måste centraliseringsutvecklingen
brytas och strävandena inriktas på ett så långt möjligt
decentraliserat samhälle.

InU 1974:7

Centraliseringspolitiken har motiverats med att den skulle främja
näringslivets expansion och därmed vårt lands ekonomiska framåtskridande.
Inom denna ram har lokaliseringspolitiken betraktats som ett medel
att hålla befolkningsomflyttningen i takt med utbyggnadsmöjligheterna i
koncentrationsområdena. Befolkningsströmmarnas förändring under
olika konjunkturskeden visar att samhällets infrastruktur fortfarande är
inriktad på en successiv centralisering av bebyggelsen. Ansträngningarna
för ett decentraliserat samhälle måste därför sättas in snabbt och med
stor kraft.

Centraliseringspolitiken var särskilt uttalad under 1960-talet. 1970 års
regionalpolitiska proposition (1970:75) innebar en viss fördjupning av
målsättningen genom uttalandet att regionalpolitiken skulle syfta till
bättre jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende mellan
människor i skilda regioner. Detta mål förklarades innefatta också ett
ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker
på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas. I
riksdagsbeslutet erinrades vidare om att den ökade insikten om miljöns
betydelse har tillfört välståndsbegreppet ytterligare en viktig dimension.

I 1972 års regionalpolitiska beslut framhålls att regionalpolitiken
måste vidareutvecklas till en välfärdspolitik för alla delar av landet. Hela
samhällsverksamheten måste engageras i strävan att åstadkomma större
jämlikhet mellan människor i olika regioner. Det framhölls att insatser
för att förbättra miljön i hög grad är ägnade att öka välfärden och att en
spridd ortsstruktur är att föredra från miljösynpunkt framför de stora
befolkningskoncentrationerna.

Med utgångspunkt i de allmänna målsättningarna antog emellertid
1972 års riksdag befolkningsramar, vilka ligger till grund för pågående
länsplanering, med ett sådant innehåll att centraliseringsutvecklingen i
stort sett kan fortsätta. Riksdagen var inte enig om en sådan uppfattning.
Centerpartiet redovisade då alternativa befolkningsramar med inriktning
för att centraliseringsutvecklingen skulle kunna brytas under 1970-talet.

Ramarna för planeringen i länen enligt de olika alternativen framgår av
tabellen på s. 38 (invånare i tusental).

I centerpartiets partimotion 1142 krävs att regionalpolitiken nu
inriktas på ett decentraliserat samhälle. Samhällets bas- och serviceorganisation
måste inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv.
Länsplanering 1974 och den regionala trafikplaneringen skall inriktas på
decentralisering av bebyggelse och näringsliv. Motionärerna inrymmer i
sina krav att den regionala utvecklingsplaneringen inriktas efter de av
centerpartiet angivna målsättningarna enligt ovan. Ortsklassificeringen
bör utföras på länsnivå och bygga på en regionalpolitisk funktionsbestämning
av orterna.

Enligt utskottets mening är en decentralistisk målsättning för regionalpolitiken
bättre förenlig med framåtsyftande ekonomiska, sociala,
jämlikhetspolitiska och miljömässiga målsättningar än vad de riktlinjer
planeringen nu inriktas efter är. De uttunnade glesbygderna har ett
otillräckligt underlag för nödvändig service. I storstadsmiljöerna är det

InU1974:7 Län	Folkmängd	Folkmängd	Folkmängd	Av riksdagen	38 Av (c) fc
	1965	1970	1973	godkända be-	befolkni
Stockholm	1 370	1 478	1 486	folkningsramar för 1980 1 600-1 675	för 198C värden) 1 550
Uppsala	199	219	227	225- 235	230
Södermanland	238	249	249	250- 260	255
Östergötland	369	383	386	390- 410	400
Jönköping	288	299	301	305- 320	320
Kronoberg	159	167	168	170- 180	175
Kalmar	239	241	240	245- 255	250
Gotland	54	54	54	52- 55	55
Blekinge	149	154	155	155- 165	165
Kristianstad	258	265	268	265- 275	280
Malmöhus	672	722	732	760- 790	760
Halland	184	201	212	210- 220	210
Göteborgs och Bohus	674	715	714	760- 790	760
Älvsborg	383	403	412	410- 430	415
Skaraborg	254	259	261	260- 270	275
Värmland	287	285	283	280- 290	295
örebro	269	276	274	280- 290	290
Västmanland	248	262	260	270- 280	280
Kopparberg	282	278	278	270- 280	295
Gävleborg	293	294	292	290- 300	310
Västernorrland	270	268	267	260- 270	290
Jämtland	138	131	133	125- 135	140
Västerbotten	233	233	234	230- 240	250
Norrbotten	259	256	259	250- 260	260
Riket	7 769	8 092	8 144	8 312-8 675	8 510

svårt att skapa tillfredsställande fysiska och psykiska livsmiljöer.

Regionalpolitiken måste inriktas på att livskraftiga regioner och
tätorter skapas och upprätthålls över hela landet. En allsidig yrkesstruktur
med balans mellan olika sysselsättningar i alla landsdelar måste
eftersträvas. Det är ett grundkrav att en så långt möjligt differentierad
arbetsmarknad skall vara tillgänglig i alla regioner.

Frågan om utvecklandet av den regionala ortsstrukturen är av central
betydelse för regionalpolitiken. En koncentration av de regionalpolitiska
insatserna till i första hand primära centra men i viss mån också till
regionala centra medverkar till en koncentration inom länen. En
utgångspunkt för 1962 års kommunreform var att de nya kommunerna
skulle fungera som lämpliga enheter från t. ex. arbetsmarknads-, service-,
och kommunikationssynpunkt. De nya kommunerna skulle vara grunden
för en stabiliserad befolkningsmässig och ekonomisk utveckling.

Den regionala strukturen bör formas av människorna inom regionen.
Den regionala utvecklingsplaneringen, inkluderande utvecklande av ortsstruktur,
är en viktig uppgift för länsdemokratin. I avvaktan på en
länsdemokratireform bör länsstyrelserna få möjlighet att genomföra
aktuell planering med större självständighet än tidigare och med nära
kontakt med landsting och kommuner.

Som utskottet ovan framhållit är en decentralistisk bebyggelseutveckling
en förutsättning för en positiv välfärdsutveckling. Mot denna
bakgrund måste det anses välmotiverat att regionalpolitiken inriktas på
decentralisering av bebyggelse och näringsliv och att pågående plane -

InU 1974:7

ringsarbete inriktas för denna målsättning. Vad utskottet anfört i
anledning av motionen 1142 bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj :t
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen
med bifall till motionen 1974:1142, yrkandena 1, 2, 3
och 6, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

2. Utvärdering av regionalpolitiken (punkt 2)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”1
detta” och slutar på s. 11 med ”aktuella motionen” bort ha följande
lydelse:

I detta sammanhang vill utskottet också framhålla vikten av att all
samhällsverksamhet underordnas de övergripande regionalpolitiska målsättningarna.
Som framhålls i centerpartiets partimotion 1545 synkroniseras
uppenbarligen inte de politiska insatserna på skilda fält för en
bestämd regionalpolitisk målsättning. En rad problemkomplex bör
belysas för att utifrån ett helhetligt synsätt beskriva olika insatsers
funktion från regionala utgångspunkter.

I motionen 1545 anges exempel på frågeställningar som en sådan
samlad utvärdering bör omfatta. Utskottet är medvetet om att en
utvärdering av regionalpolitiken sker inom främst ERU och EFA. För att
ett heltäckande och allsidigt underlag för de framtida regionalpolitiska
besluten skall finnas tillgängligt finner emellertid utskottet det vara
nödvändigt att, som förordas i motionen, hos Kungl. Maj:t anhålla om
föranstaltande av en utvärdering av hur olika politiska åtgärder påverkat
den regionala utvecklingen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av regionalpolitiken att riksdagen
med bifall till motionen 1974:1545 som sin mening ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

3. Regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar (punkt 13)
av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”För
att” och slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1553 begärs förslag till
lag om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att samhälleliga intressen och inte kapitalets
spekulation skall avgöra var, när och vilka industrier som skall startas.

InU 1974:7

Kontroll av alla företagsetableringar är, som de framhåller, ett första steg
att begränsa kapitalets makt. De resultat som kan komma fram av arbetet
inom URS kan till följd av utredningsdirektivens snäva inriktning endast
bli marginella. Väsentligt starkare medel behövs. Samhällelig styrning av
investeringsbesluten är ett betydelsefullt steg på vägen mot regional
balans. Samtidigt blir det möjligt att avveckla de företagssubventioner
som i dag är en av grundvalarna för regionalpolitiken. Med biträdande av
motionärernas förslag vill utskottet sålunda förorda att lagstiftning med
av dem angiven inriktning utan dröjsmål förbereds och föreläggs
riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1553,
yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

4. Förstärkt sysselsättningsstöd m. m. (punkt 17)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar
Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Utskottet erinrar” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Det är mycket som talar för att de regionalpolitiska medlen i ökad
omfattning får en direkt sysselsättningsstimulerande karaktär. Utskottet
har därför en positiv inställning till förslag som innebär en utveckling av
det nuvarande sysselsättningsstödet. Det framgår bl. a. av vad tidigare i
betänkandet anförts om sysselsättningsstöd till företag i gränsområdet till
det inre stödområdet och på Gotland.

Det generella sysselsättningsstödet är knutet till företag i det inre
stödområdet. Problemen i detta vidsträckta område varierar emellertid i
svårighetsgrad, och på grund härav kan det vara berättigat att som föreslås
i centerpartimotionen 1546 differentiera stödet. Liksom det på vissa
orter finns möjlighet att ge särskilt kraftigt lokaliseringsstöd för att
stimulera företagsetablering bör det finnas möjligheter att på sådana
platser ge ett förstärkt sysselsättningsstöd. Utskottet vill därför förorda
att nästa budgetår startas en försöksverksamhet med förstärkt sysselsättningsstöd
av det slag som föreslås i motionen. Ett sådant stöd skulle i
inledningsskedet kunna omfatta exempelvis kommunerna i Tornedalen,
Jokkmokk, Sorsele, Stomman, Åsele, Berg, Änge, Ljusdal, Älvdalen och
Torsby. Kungl. Maj:t bör få möjlighet att dels förordna att det förstärkta
sysselsättningsstödet skall utgå generellt i vissa kommuner, dels för
särskilda fall i andra kommuner bestämma att sysselsättningsstöd skall
utgå vid nyetablering eller utvidgning av befintlig verksamhet. Vilka
kommuner som skall väljas bör alltså bestämmas av Kungl. Maj:t. Den
ovan gjorda uppräkningen bör därvid tjäna som vägledning.

InU 1974:7

Med den föreslagna konstruktionen blir det bl. a. möjligt att i
kommuner med en förhållandevis stark centralort lämna särskilt stöd till
företag för etablering i mindre orter inom kommunen, givetvis under
förutsättning att det står i överensstämmelse med den kommunala
planeringen. Vad utskottet anfört i anledning av den ovannämnda
motionen bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Utskottets ställningstagande ligger i linje med yrkandet 2 i motionen
1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c) angående
utredning om differentierade lokaliseringsbidrag. F. n. synes det inte
påkallat med en utredning av det slag som begärs.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förstärkt sysselsättningsstöd att riksdagen i anledning
av motionen 1974:1546, yrkandet 3, som sin mening
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

5. Könskvotering som villkor för regionalpolitisk! stöd, m. m. (punkt

22)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början slå fast att den vägledande principen bör
vara att vaije individ oavsett kön skall erhålla likvärdig behandling utifrån
de krav som ifrågakommande arbetsuppgifter ställer. Från denna utgångspunkt
gäller det att ta till vara de förslag till konkreta åtgärder som
kommer fram för att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden.
En viss urskillning är dock på sin plats även i detta sammanhang.
Kvinnorna är inte betjänta av förslag som inte går att hantera i den
praktiska tillämpningen. Kvoteringsförslaget med sin schematiska uppläggning
har vid remissbehandlingen mött åtskilliga invändningar, och
departementschefen erkänner själv att dispenserna kan komma att bli
många och omfattande. Det innebär att man inte kan veta på förhand om
kvotering blir regel eller undantag. Både praktiska och principiella skäl
talar alltså mot den föreslagna ordningen. Utskottet avstyrker därför
propositionens förslag om ett kvoteringssystem.

Enligt utskottets mening kan man nå propositionens syfte med det
alternativa förslag som har lagts fram av AMS och f. ö. också arbetats in
som en del av propositionsförslaget. AMS:s förslag, som mer i detalj
redovisas i propositionen på s. 53, går ut på att företagen i samband med
ansökningar om lokaliseringsstöd lägger fram rekryteringsplaner, som
efter förhandlingar med länsarbetsnämnden fastställs och blir styrande
för personalrekryteringen. Utskottet förordar att en ordning av det slaget
prövas försöksvis under en tvåårsperiod. En redogörelse för verksamheten
bör senare lämnas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t
till känna.

Den ändrade inriktning av försöksverksamheten som utskottet för -

InU1974:7

ordat torde i huvudsak tillgodose de synpunkter och förslag som
redovisas i motionen 1546. Den motionen torde alltså inte böra föranleda
någon åtgärd.

I vad sedan gäller motionen 565 följer av utskottets ställningstagande
att utskottet inte kan biträda förslaget om att kvoteringssystemet skall
utsträckas att gälla även vid ianspråktagande av medel ur investeringsfond.
Behovet av lämpligt disponerade personalutrymmen är ett av de
spörsmål som kan klaras upp vid förhandlingarna mellan länsarbetsnämnd
och företag. Självfallet får praktiska svårigheter av det slaget inte lägga
hinder i vägen för en önskad breddning av rekryteringsurvalet. I övrigt
förutsätter utskottet att i motionen berörda frågor om personalutrymmenas
beskaffenhet uppmärksammas i samband med pågående
reformarbete på arbetsmiljöns område. Utskottet föreslår att motionen i
aktuella delar inte föranleder någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande könskvotering som villkor för regionalpolitiskt
stöd, m. m. att riksdagen

dels med bifall till motionen 1974:558, yrkandet 2, avslår
propositionens förslag, såvitt avser kvotering som villkor för
lokaliseringsstöd,

dels i anledning av motionen 1974:558, yrkandet 2, samt
propositionens förslag i övrigt som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om rekryteringsplaner
m. m. i samband med beviljande av lokaliseringsstöd,

dels lämnar motionerna 1974:565, yrkandena A och B,
samt 1974:1546, yrkandet 5, utan åtgärd.

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet (punkt 26)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med
”Motsvarande yrkande” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i detta betänkande uttalat sig för att regionalpolitiken
förstärks och används konsekvent för en mer decentraliserad lokalisering
av näringsliv och bebyggelse. Om det skall bli möjligt att nå målen för
regionalpolitiken måste totalramen vidgas. Utskottet biträder det i
motionen 1142 föreslagna beloppet.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet att riksdagen
med bifall till motionen 1974:1 142, yrkandet 4, bestämmer
att under budgetåren 1973/74—1977/78 får, utöver
outnyttjat utrymme av beslutsramar för närmast föregående

InU 1974:7

treårsperiod, beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån,
utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med
sammanlagt 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning
som angivits i motionen.

7. Anslag till regionalpolitisk! stöd (punkterna 27 och 28)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets, yttrande på s. 28 som börjar med
”Yrkandena om” och slutar med ”beräknade belopp” bort ha följande
lydelse:

I konsekvens med ställningstagandet för en vidgad totalram för det
regionalpolitiska stödet bör både bidrags- och låneanslaget räknas upp i
förhållande till propositionens förslag. På grund härav tillstyrker utskottet
de aktuella motionsförslagen.

dels att utskottets hemställan under 27 och 28 bort ha följande
lydelse:

27. att riksdagen i anledning av propositionens förslag samt med
bifall till motionen 1974:1546, yrkandet 6, för budgetåret
1974/75 anvisar tili Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
ett förslagsanslag av 260 000 000 kr.,

28. att riksdagen i anledning av propositionens förslag samt med
bifall till motionen 1974:1546, yrkandet 7, för budgetåret
1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Regionalpolitikens uppläggning

av herr Lorentzon (vpk):

Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga
delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga
utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än
mer öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt
förkastliga, de vilar också på en fåfäng tro att man med deras hjälp skall
komma någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.

Det parti jag företräder har nu och tidigare i konkreta termer angivit
mål och metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i
folkflertalets intresse. Den reservation jag fogat till detta betänkande är
ett uttryck för vår viljeinriktning. I övrigt har jag avstått från att reservera
mig mot de föreliggande förslagen, vilket alltså inte innebär att jag
biträder de åsikter utskottet förfäktar. Med detta yttrande har jag
sålunda velat markera min principiella uppfattning.

InU 1974:7

2. Anslag till sysselsättningsstöd (punkt 27)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp):

1 det föregående har vi förordat ett förstärkt sysselsättningsstöd. Den
kostnadsökning som kan uppstå till följd härav synes med hänsyn till
anslagets karaktär och vad utskottet anfört om möjligheterna att vidga
totalramen för den pågående femårsperioden inte böra föranleda att
anslaget räknas upp nu.

3. Glesbygdsstöd i Stockholms skärgård (punkt 32)

av herr Granstedt (c):

Den skärgårdsutredning som har genomförts av länsstyrelsen i Stockholms
län visar tydligt den alarmerande situation som Stockholms
skärgård befinner sig i. Kraftfulla åtgärder, bl. a. på sysselsättningsområdet,
är nödvändiga om inte en nästan fullständig avfolkning på sikt skall
bli oundviklig. Ansvaret för att de nödvändiga åtgärderna snabbt kommer
till stånd måste vila på de berörda kommunerna, på landstinget och på
staten. Statens ansvar måste bl. a. gälla att tillse att de regionalpolitiska
instrument som står till förfogande sätts in för att skapa nya sysselsättningstillfällen
åt skärgårdens befolkning.

Under det att motionen 882 behandlades i inrikesutskottet aktualiserade
länsstyrelsen i Stockholms län skärgårdens problem hos Kungl.
Maj:t. Utskottet finner det därför inte påkallat med något initiativ från
riksdagens sida i anledning av motionen. Jag har inget att erinra mot
utskottets bedömning och förutsätter därmed att Kungl. Maj:t kommer
att vidta erforderliga åtgärder och bl. a. besluta om att glesbygdsstöd
skall utgå i skärgården. Jag vill i detta sammanhang också peka på vad
utskottet på annat ställe i betänkandet uttalat om möjligheterna att låta
andra former av regionalpolitisk! stöd utgå också utanför allmänna
stödområdet.

InU 1974:7

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionsförteckning 1

Utskottet 7

Regionalpolitikens allmänna inriktning 7

Stödområdenas omfattning 11

Åtgärder i vissa regioner och orter 16

Regionalpolitiska medel 19

Industricentra 23

Könskvotering som villkor för lokaliseringsstöd, m. m 24

Lokaliseringsstödets administration m. m 25

Anslag till regionalpolitisk stöd 27

Glesbygdsfrågor 28

Utskottets hemställan 33

Reservationer 36

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (c) 36

2. Utvärdering av regionalpolitiken (c) 39

3. Regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar (vpk) .. 39

4. Förstärkt sysselsättningsstöd m. m. (c, fp) 40

5. Könskvotering som villkor för regionalpolitisk stöd, m. m.

(m) 41

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet (c) 42

7. Anslag till regionalpolitisk stöd (c) 43

Särskilda yttranden 43

1. Regionalpolitikens uppläggning (vpk) 43

2. Anslag till sysselsättningsstöd (fp) 44

3. Glesbygdsstöd i Stockholms skärgård (1 c) 44

GOTAB 74 7390 S Stockholm 1974