Inrikesutskottets betänkande nr 6 år 1974

InU 1974:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1974:1 bilaga
13 gjorda framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner.

I betänkandet behandlas Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 bilaga
13 (arbetsmarknadsdepartementet) gjorda framställningar om anslag
under avsnittet D Invandring m. m. I anslutning till anslagspunkten D 3
behandlas dessutom sex motioner.

Invandringens omfattning

De tre senaste åren har invandringen minskat kraftigt. Nedanstående
diagram visar omfattningen av invandringen av utländska medborgare
åren 1964—1973. Det tidigare stora överskottet har förbytts i en
nettoutvandring. Den uppgick under år 1973 enligt preliminära beräkningar
till 5 375 personer totalt och till 7 355 nordbor. Samtidigt som
det pågår en betydande återflyttning till hemlanden av nordbor fortsätter
en begränsad nettoinvandring av andra utlänningar.

70 000

50 000

40 000 ■

Brutto invandring -

20 000 - *

Brutto invandring -

10 000 ■-

Nettoinvandring

- 10 000

1966

1967

1972

1970

1973

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 6

InU 1974:6

Antalet arbetsanmälda utlänningar den 1 januari 1974 uppgick till
preliminärt 232 000, vilket är drygt 10 000 fler än vid motsvarande
tidpunkt i fjol.

Dl. Statens invandrarverk

Propositionen

Kungl. Maj:t föreslår under förevarande punkt (s. 159—162) att
riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 16 455 000 kr.

I sammanhanget anmäles en ändring i medelsanvisningen för invandrarverkets
översättningskostnader. Tidigare har medel anvisats under
anslaget för anpassningsåtgärder för översättningskostnader som avser
sådan verksamhet, medan övriga översättningskostnader har bestritts från
myndighetsanslaget. För översättningar, som utförts åt andra myndigheter
m. fl., har ersättning tagits ut och tillgodoförts anpassningsanslaget.

Verksamheten med översättningsservice avses skola fortsätta. Inkomsterna
härav beräknas inte täcka kostnaderna. Under ett nytt anslag (D 4)
föreslås därför medel för att täcka underskottet. Ersättningar för utförda
uppdrag skall tillgodoföras det nya anslaget. Under myndighetsanslaget
bör medel anvisas — 600 000 kr. — för verkets samtliga egna kostnader
för översättningsarbete. De under anpassningsanslaget f. n. anvisade
medlen för översättningsarbete föreslås utgå.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de föreslagna
ändringarna i medelsanvisningen för översättningskostnader utan tillstyrker
dem. Utskottet godtar även i övrigt Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande anslagspunkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen till S ta tens invandrarverk för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 16 455 000 kr.

D 2. Åtgärder för flyktingar

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 2 (s.
162—164) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för flyktingar förbudgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 18 210 000 kr.

D 3. Anpassningsåtgärder för invandrare

Propositionen

Kungl. Majit har under punkten D 3 (s. 164—176) föreslagit riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare förbudgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.

InU 1974:6

Motionerna

1974:573 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c, fp), vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att ett system med auktorisation och examination av tolkar och
översättare införes,

2. att en statlig nämnd för auktorisation och examination av tolkar
och översättare inrättas.

Motionen innehåller också ett yrkande (3) om tystnadsplikt för
tolkar. I den delen behandlas motionen av justitieutskottet.

19 74:8 76 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Wiklund (s), vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att de i statsverkspropositionen,
bilaga 13, föreslagna länsvisa registren över tolkar och översättare
måtte omfatta endast personer som genomgått av samhället
godkänd kunskapstest och därmed kan anses ha erhållit auktorisation.

1974:879 av fru Diesen m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit hemställer om förslag angående auktorisation av tolkar i
enlighet med invandrarutredningens förslag.

1974:885 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att ett system för
auktorisation av tolkar och översättare samt examination av vissa tolkar
bör inrättas.

1974:1154 av fru Söder (c) och fröken Eliasson (c), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att bidraget till Stiftelsen Invandrartidningen
för budgetåret 1974/75 skall utgå med 1 440 000 kr. och att motsvarande
höjning görs av ifrågavarande anslag,

2. att bidragsvillkoren för Invandrartidningen ändras i enlighet med
vad som anförs i motionen.

1974:1540 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fröken Eliasson (c), vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att i samråd med Svenska
kommunförbundet utfärdas sådana rekommendationer att invandrarorganisationerna
i bidragshänseende får en i jämförelse med svenska organisationer
med riksomfattande verksamhet likvärdig ställning.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse
som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana
anpassningsåtgärder, för vilka medel inte står till förfogande i annan
ordning.

Invandrartidningen kommer ut på fem främmande språk med 46
nummer per år. Därutöver ges en svensk version ut. Prenumerationsavgiften
har under budgetåret 1972/73 höjts från 10 kr. till 15 kr. Antalet
prenumerationer har under samma tid minskat med 5 100 till 26 300.

InU 1974:6

Några gånger årligen ges speciella temanummer ut i samverkan med någon
central myndighet, som själv svarar för merkostnaderna. Försöksvis har
stiftelsen inom ramen för tillgängliga medel gett ut en månadsbulletin på
språk, som inte omfattas av den övriga verksamheten.

För att täcka underskott på tidningsverksamheten utgår statsbidrag.
Detta utgör innevarande budgetår 1 145 000 kr. Som villkor för
statsbidraget gäller bl. a. att kostnaderna för löner och arvoden inte får
överstiga de dubbla prenumerationsinkomsterna.

Stiftelsen har i likhet med tidigare år begärt att bidraget skall ökas.
Stiftelsen önskar att tidningen skall ges ut på ytterligare två språk, att
merkostnaderna för temanumren skall bestridas av stiftelsen samt att
månadsbulletinerna skall ges ut även i fortsättningen.

1 propositionen föreslås en uppräkning av bidraget med 95 000 kr.,
vilket svarar mot beräknade kostnadsökningar vid oförändrad omfattning
av verksamheten. Temanumren och månadsbulletinerna bör finansieras
som hittills.

I motionen 1974:1154 av fru Söder (c) och fröken Eliasson (c) yrkas
att bidraget till Invandrartidningen ökas med ytterligare 200 000 kr. för
att möjliggöra en viss utvidgning av verksamheten. Vidare yrkas att
bidragsvillkoret om maximerade kostnader för löner och arvoden
upphäves. Bidragets storlek i sig bör enligt motionärerna vara en
tillräcklig styrning av verksamheten.

Utskottet vill liksom tidigare framhålla sin positiva inställning till
verksamhet av den typ som Invandrartidningen representerar. Invandrarutredningen
kommer i sitt slutbetänkande, som är att vänta till
försommaren i år, att lägga fram ett samlat program för samhällets olika
aktiviteter för invandrarnas anpassning, varvid även Invandrartidningen
kommer att behandlas. Det finns anledning räkna med att finansieringsfrågor
av det slag som tagits upp i motionen därvid kommer att prövas.
Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att tidningen det
kommande budgetåret skall kunna komma ut i oförändrad omfattning är
utskottet inte berett att nu föreslå ändrade bidragsvillkor eller anslagshöjning
utöver Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför motionen.

Från anpassningsanslaget bekostas också bl. a. bidrag till invandrarnas
egna organisationer, till religiösa samfund och till svenska organisationer.
Under budgetåret 1972/73 erhöll invandrarorganisationerna 258 000 kr.,
de religiösa samfunden 324 000 kr. och svenska organisationer 313 000
kr., varav 47 000 kr. gick till bibliotek. Bidrag utgick till tio invandrarorganisationer
och till nio svenska organisationer. Enligt de av invandrarverket
antagna riktlinjerna för bidragsgivningen står möjligheter till
bidrag öppna för varje enskild av staten inte helt finansierad organisation
eller institution. Företräde ges åt riksorganisationer eller sammanslutningar,
vilkas verksamhet inte är lokalt begränsad.

I motionen 1974:1540 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fröken
Eliasson (c) begärs rekommendationer om att invandrarorganisationerna i
bidragshänseende skall likställas med svenska organisationer med riksomfattande
verksamhet.

InU 1974:6

Motionärerna framhåller att invandrarna måste ges möjlighet att i sitt
nya hemland föra vidare sina seder och traditioner samtidigt som de
måste kunna flyta in i vårt samhälle. Invandrarnas kulturaktiviteter och
organisationsverksamhet måste härvid ges ett verksamt stöd.

Frågor av det slag motionärerna tagit upp kommer enligt vad utskottet
inhämtat att behandlas i det aviserade slutbetänkandet av invandrarutredningen.
I avvaktan på detta bör motionen inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

En av de verksamheter som understötts med hjälp av anpassningsanslaget
är utbildning av tolkar. Frågan om utbildning, förmedling och
auktorisation av tolkar har i anledning av ett delbetänkande av
invandrarutredningen (SOU 1972:83) beretts i samband med budgetarbetet
för det kommande budgetåret.

Stödet till tolkutbildning föreslås avvecklat såvitt gäller anpassningsanslaget
och i stället lägger chefen för utbildningsdepartementet fram
särskilda förslag i det ämnet. Tolkutbildning på högskolenivå avses bli
anordnad vid de filosofiska fakulteterna, och övrig tolkutbildning skall
ske i studiecirklar och på folkhögskolor. Enligt förslaget skall skolöverstyrelsen
fr. o. m. den 1 juli 1974 överta ansvaret från invandrarverket
för försöksverksamheten med utbildning av kontakttolkar.

Invandrarutredningen föreslog ett system med auktorisation av tolkar
och översättare samt examination av tolkar på lägre nivå. En invandrare
bör kunna lita på att han anförtror sina angelägenheter åt en person som
är kompetent att utföra ett tolkuppdrag. Det är bl. a. därför viktigt att en
verifiering av tolkens kompetens kommer till stånd. Auktorisationen och
examinationen bör enligt utredningen has om hand av en särskilt inrättad
nämnd. Denna bör också föra ett centralt register över de tolkar och
översättare som auktoriserats eller examinerats. Något krav på att tolk
skall ha viss behörighet för att få anlitas av myndighet anser utredningen
inte nödvändigt.

Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrkte förslaget om
auktorisation och examination av tolkar och översättare. Näringsfrihetsombudsmannen
(NO) avstyrkte förslaget med motiveringen att varje
form av auktorisation utgör en konkurrensbegränsning.

Föredraganden anser att det inte föreligger behov av att genom särskilt
kunskapstest ytterligare styrka kompetensen hos de personer som
genomgått tolkutbildning. Med beaktande av NO:s synpunkter anser
föredraganden att auktorisation eller examination tills vidare inte heller
bör införas för personer som inte genomgått tolkutbildning. För att
förbättra tolkförmedlingsverksamheten bör det emellertid hos varje
länsstyrelse upprättas ett register över tolkar och översättare. Efter
anmälan bör införas personer som är beredda att motta tolkuppdrag
inom länet. Någon prövning av vederbörandes kvalifikationer bör tills
vidare inte ske. Registret bör innehålla uppgifter om bl. a. tolkutbildning,
språkkunskaper samt fackområde.

Motionerna 1974:573 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c, fp), 1974:879 av
fru Diesen m. fl. (m) och 1974:885 av herrar Göransson (s) och

InU 1974:6

Marcusson (s) syftar till att ett auktorisationssystem skall införas. I
motionen 1974:876 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Wiklund (s)
yrkas att i de av Kungl. Maj:t föreslagna registren skall upptas endast
personer som genomgått godkänt kunskapstest och därmed kan anses ha
erhållit auktorisation.

Enligt motionärerna har berättigade klagomål förts fram beträffande
en del nu anlitade tolkars kompetens och pålitlighet. Motionärerna
befarar dessutom att registrering av den typ som föreslagits i propositionen
oriktigt kan uppfattas som en auktorisation från samhällets sida av
vederbörande.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att man förbättrar
samhällets tolk- och översättningsservice. Det i propositionen framlagda
förslaget är ett steg i den riktningen, men utskottet anser att Kungl. Maj:t
ytterligare bör överväga vad som kan göras för att förbättra situationen.
En fullgod tolkservice är en kärnfråga när det gäller invandrarnas
möjligheter att ta vara på sina rättigheter och klara sig i svåra situationer.
Det måste ställas stora krav på en tolk inte bara i fråga om språkkunskaper
utan även i etiska hänseenden.

Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att ett auktorisationssystem
för tolkar och översättare införs. Riksdagen föreslår därför
att Kungl. Maj:t ytterligare prövar denna fråga. De invändningar NO
riktar mot en sådan ordning kan utskottet inte godta med hänsyn till
vikten av att skapa en god och pålitlig kår av tolkar.

Ett auktorisationssystem kan utgöra basen för förmedlingsverksamhet
av tolkar och minska de risker för missbruk som det registreringssystem
propositionen föreslår onekligen medför. Man kan nämligen inte bortse
från att personer som utan närmare kontroll förs in i ett av länsstyrelsen
upprättat register oriktigt kan komma att framstå som sanktionerade av
samhället. En viss kontroll från länsstyrelsernas sida bör därför företas
beträffande sådana uppgifter om utbildning, språkkunskaper etc. som
tolkar önskar få införda i registret. Denna fråga får närmare övervägas i
samband med att föreskrifter om registren utfärdas.

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet förslaget att
register för tolkar och översättare upprättas vid länsstyrelserna. Hela
frågan om registrering och förmedling av tolkar bör emellertid övervägas
på nytt i samband med att auktorisationsfrågan ånyo prövas. Med det
anförda har utskottet i allt väsentligt tillgodosett syftet med de
förevarande motionsyrkandena. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t
efter ytterligare överväganden i enlighet med det ovan sagda så snart som
möjligt åter redovisar frågan för riksdagen.

Vad utskottet sålunda anfört om auktorisation och förmedling av
tolkar m. m. bör bringas Kungl. Maj:t till kännedom.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till invandrarnas organisationer att motionen
1974:1540 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
på motionen 1974:1 154 till Anpassningsåtgärder för in -

InU 1974:6

vandrare för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 4 195 000 kr.,

3. beträffande auktorisation av tolkar m. m. att riksdagen i
anledning av motionerna 1974:573, yrkandena 1 och 2,
1974:876, 1974:879 och 1974:885 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

D 4. Översättningsservice

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag underpunkten D 4 (s. 176)
och hemställer

att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nordgren (m), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c),
fru Ludvigsson (s), herrar Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru
Berglund (s), herrar Strindberg (m), Ulander (s), fru Ekholm-Frank (s),
herrar Rämgård (c) och Hallgren (vpk).

GOTAB 74 7153 S Stockholm 1974