Inrikesutskottets betänkande nr 29 år 1974 InU 1974:29

Nr 29

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående åtgärder
för att fördjupa arbetsdemokratin.

Motionerna

I motionen 1974:254 av herr Hörberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär initiativ på lämpligt sätt som syftar till inledande
av försök vid vissa statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer
för arbetstagarna.

I motionen redovisas bakgrunden till pågående strävanden att demokratisera
arbetslivet. Den hittillsvarande utvecklingen har huvudsakligen avsett
information och samråd. Med åberopande av program som antagits av TCO
och LO hävdar motionärerna att ett nytt steg innebärande avtal om medbestämmanderätt
blir av avgörande betydelse. Försök med en sådan beslutsorganisation
vid olika typer av företag bör därför nu startas. Staten
kan härvidlag föregå med gott exempel. En möjlig utveckling skulle vara
att revidera företagsnämndsavtalet.

I motionen 1974:1544 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos Kungl. Majit hemställer om tillsättandet av ett företagsdemokratiskt
råd sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och riksdagspartierna,
med uppgift att samordna den företagsdemokratiska försöksverksamheten,
utarbeta företagsdemokratiska försöksmodeller, föreslå åtgärder
från statsmakternas sida som är ägnade att underlätta verksamheten samt
i övrigt stimulera den företagsdemokratiska verksamheten och debatten.

Motionärerna framhåller att det är angeläget att verksamheten på det
företagsdemokratiska området får fortsätta och vidareutvecklas samt att olika
former för medinflytande prövas. Det är vidare viktigt att det utvecklingsarbete
som bedrivs ständigt är föremål för en bred offentlig debatt. Enligt
motionärerna måste en ingående utvärdering av hittills vunna erfarenheter
göras. Erfarenheterna visar att en bättre samordning av den företagsdemokratiska
verksamheten i landet är angelägen. För att åstadkomma en
sådan samordning, skapa ett politiskt stöd för verksamheten och underlätta
en allsidig företagsdemokratisk debatt bör ett företagsdemokratiskt råd tillsättas.

Allmänt om företagsdemokratins utveckling

År 1946 träffades det första Företagsnämndsavtalet mellan SAF samt LO
och TCO. Därigenom fick man en lokal ordning för samråd och information.

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 29

InU1974:29

2

År 1966 reviderades företagsnämndsavtalet. Detta blev inledningen till en
betydligt större aktivitet i företagsdemokratifrågorna.

År 1968 tillsattes en delegation för försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen)
och året därefter inrättades delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF).
Båda dessa utredningar har till uppgift att stimulera strävanden som går
ut på att tillförsäkra de anställda ett ändamålsenligt inflytande över verksamheten
i statliga företag och förvaltningar. Utredningarna har lämnat ett
flertal rapporter. DEFF har i en rapport från november 1973 redovisat de
försök med personalinflytande genom medbestämmanderätt som igångsatts
eller skulle komma att påbörjas. I det följande skall lämnas ytterligare uppgifter
om företagsdemokratidelegationens verksamhet.

Vid sidan om försöksverksamheten i anslutning till de båda delegationernas
arbete har statsmakterna tagit andra initiativ för att stimulera företagsdemokratin.

Rätt till styrelserepresentation för anställda vid aktiebolag och ekonomiska
föreningar med mer än 100 anställda föreligger sedan den 1 juli 1973 samt
för anställda i bankinstitut och försäkringsbolag med minst 50 anställda
sedan den 1 januari i år. Personalrepresentation har vidare fr. o. m. den
1 juni i år införts vid statliga myndigheter med minst 100 anställda.

De anställdas inflytande över olika förhållanden i arbetslivet berörs också
av de reformer som genomförts på arbetarskydds- och arbetsmarknadsområdena.
Sålunda har skyddsombudens ställning väsentligt förstärkts fr. o. m.
innevarande år. En ny lagstiftning har trätt i kraft den 1 juli i år som syftar
till att öka anställningstryggheten. 1 dagarna har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (prop. 1974:174) att de allmänna turordnings- och företrädesrättsreglerna
i sistnämnda lagstiftning skall gälla också inom det statliga området.

På begäran av riksdagen (InU 1971:13) tillsattes i slutet av år 1971 arbetsrättskommittén
för att utreda de s. k. § 32-frågorna. I direktiven för
utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder ge
löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd en demokratisering
av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning göras så
vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer
som det är angeläget för de anställda att få inflytande på.

Vid sidan av det arbete som sker under medverkan av staten i någon
form förekommer inom de enskilda och kommunala sektorerna av arbetslivet
omfattande och betydelsefulla försök med olika former av inflytande
för de anställda. Verksamheten bedrivs bl. a. inom partssammansatta organ.
På den enskilda sektorn har SAF, LO och TCO tillsatt Utvecklingsrådet
för samarbetsfrågor. Rådet har en permanent arbetsgrupp (URAF) som med
hjälp av forskare och konsulter driver försök som avser att belysa förutsättningar
för och konsekvenser av ökat inflytande för de anställda på olika
beslutsområden. Liknande försöksverksamhet bedrivs på de kommunala
och landstingskommunala områdena.

InU 1974:29

3

Förutom verksamheten inom URAF:s ram förekommer försök organiserade
vid enskilda företag med varierande grad av inflytande för de anställda.

De fackliga organisationerna bedriver på egen hand ett arbete för att driva
företagsdemokratifrågorna vidare. TCO haren särskild kommitté, SAMKO,
som givit ut skrifter i ämnet. På LO-kongressen i september 197! antogs
ett företagsdemokratiskt program. Önskemålen från fackligt håll har resulterat
i att förhandlingar f. n. pågår mellan SAF, LO och privattjänstemannakartellen
vilka syftar till en överenskommelse om hur de anställdas
representanter i företagsnämnder och styrelser skall erhålla upplysningar
om företagens ekonomiska frågor och hur de bäst skall tillgodogöra sig
sådan information.

Vid Europarådets rådgivande församlings möte i Strasbourg i maj i år
antogs bl. a. en resolution, som uppmanar medlemsstaternas regeringar att
bedriva en politik, ägnad att främja lagstiftning om anställdas medverkan
i beslutsprocessen på olika nivåer i nära samråd med arbetsmarknadens
parter. I resolutionen anges att medlemsstaterna bör överväga att basera
lagstiftningen på vissa närmare angivna grundprinciper.

Utvecklingen inom de statliga bolagen

Företagsdemokratidelegationen har sedan sin tillkomst år 1968 medverkat
i olika försök att vidareutveckla företagsdemokratiska arbetsformer. Delegationen
har fortlöpande publicerat resultat från olika projekt.

Delegationen har i september 1973 publicerat en sammanfattande redovisning
av sin verksamhet i en rapport benämnd Försöksverksamhet med
företagsdemokrati vid statliga bolag. Rapportens syfte är att mot bakgrund
av den hittillsvarande utvecklingen ange vissa utgångspunkter för försöksverksamhet
med vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen. Rapporten
vänder sig i första hand till ledamöter i företagsnämnder, och syftet är att
den skall stimulera till diskussion och intensifierad försöksverksamhet. Rapporten
redovisar översiktligt en del erfarenheter från de hittillsvarande försöken.
Den anger olika vägar och metoder som kan prövas för att föra
utvecklingen framåt. Delegationen sammanfattar erfarenheterna från försöksverksamheten
på följande sätt:

Erfarenheterna från försöken visar att det är svårt att utveckla olika delfunktioner
inom en organisation i demokratisk riktning oberoende av varandra.
Företagsdemokratin förverkligas bäst genom parallella insatser på
flera nivåer i företaget. En enstaka förändring inom ett begränsat avsnitt
kan visserligen under en kortare tid framstå som lyckad, men efter hand
tillstöter komplikationer. Dessa kan bl. a. ha sin grund i att arbetet inom
försöksområdet organiseras efter andra principer och kräver en annan typ
av administrativt system än företagets övriga verksamhet. Utvecklingen
av arbetstagarinflytande på en nivå eller inom en sektor av arbets- och
företagsorganisationen kräver således förr eller senare en utvidgning av arbetstagarnas
inflytande på övriga nivåer och inom övriga sektorer inom
företaget. Detta innebär att ett representativt inflytande över de frågor som

InU1974:29

4

berör de anställda kollektivt för ses som ett nödvändigt komplement till
inflytande på individ- och gruppnivå.

Delegationen finneräven att en fortsatt utveckling av enbart informationsoch
samrådsverksamheten enligt gällande företagsnämndsavtal inte leder
till en tillräcklig reell ökning av arbetstagarnas inflytande i företaget, emedan
företagsledningens möjligheter att ensam driva igenom sin linje kvarstår
i en situation då parterna inte kan enas. Kännedom därom påverkar parternas
agerande i kommittéer och nämnder och kan bl. a. leda till att såväl de
anställda som den verkställande ledningen inte tillräckligt aktivt engagerar
sig i arbetet med att utveckla demokratin. Inflytandegraden bör följaktligen
vara sådan att de anställdas representanter får möjlighet till direkt medverkan
i beslutsfattandet.

Delegationen avslutar rapporten med följande deklaration.

Den företagsdemokratiska utvecklingen har starkt stöd hos majoriteten
av dem som verkar i arbetslivet. Riksdagens och regeringens samt arbetsmarknadsparternas
klara ställningstagande leder med säkerhet till en snabbare
utveckling av företagsdemokratin. De företag som tidigt inser detta
och tar konsekvenserna härav kommer att stå bättre rustade än sina konkurrenter,
när nya ramar för ett demokratiskt arbetsliv under de närmaste
åren formuleras i lagstiftning och avtal. Delegationen vill därför rekommendera
alla parter i de statliga bolagen att medverka till en påskyndad
utveckling av demokratin i sina företag.

Staten har även på annat sätt än genom företagsdemokratidelegationens
verksamhet framhållit vikten av en intensifierad utveckling på det aktuella
området inom de statliga bolagen.

I den proposition som låg till grund för bildande av Statsföretag AB framhölls
att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna skulle gälla även
målen arbetstillfredsställelse och medinflytande för de anställda. I enlighet
härmed utgav Statsföretag AB hösten 1971 ett ramprogram med vissa riktlinjer
för den företagsdemokratiska utvecklingen. Av programmet framgår
bl. a.

att anställda på alla nivåer skall beredas tillfälle att påverka sin arbetssituation
både i fråga om den egna arbetsplatsen och i fråga om företagets
verksamhet i stort,

att ägaren genom stämma, styrelse och verkställande direktör skall medverka
till att de som arbetar i företagen får vidgade möjligheter att delta
i beslutsprocessen,

att varje företag inom gruppen skall ha ett partsgemensamt handlingsprogram
för den företagsdemokratiska utvecklingen av vilket omfattning
och takt i riktlinjernas förverkligande skall framgå.

Även det statliga förhandlingsorganet, SFO, har engagerat sig i det företagsdemokratiska
arbetet, bl. a. genom att anordna konferenser.

Efter förhandlingar har SFO, LO SIF, SALF, Sveriges civilingenjörsförbund
(CF) och HTF förra året enats om att bilda Utvecklingsrådet för statsägda
bolag. Rådet skall verka för en påskyndad utveckling inom det företagsdemokratiska
området. Rådet skall därvid bk a. befordra en fortlöpande

InU 1974:29

5

samverkan mellan berörda bolag och deras anställda samt mellan SFO och
de fackliga organisationerna för främjande av produktionens effektivitet och
de anställdas välfärd samt främja och vägleda företagsnämndernas verksamhet
ävensom motsvarande verksamhet vid företag där företagsombud
utsetts. Rådet har vidare att främja en utveckling av det företagsanpassade
samarbetet genom att initiera lokal utbildning inom företagsdemokratiområdet
samt tillhandahålla material och vägledning härför ävensom att ta
initiativ till och följa upp resultaten av separata utvecklingsprojekt inom
medlemsföretagen avseende bl. a. företagsdemokrati.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har förekommit
vid 1965-1972 års riksdagar. Ettvart av åren 1970-1972 väcktes motioner
med samma syfte som det i motionen 1974:1544. På hemställan av vederbörande
utskott avslogs motionerna (se BaU 1970:70, InU 1971:14 och
NU 1972:62). Inrikesutskottet anförde i sitt betänkande år 1971 att som
framgått av den redogörelse som lämnats i utskottets betänkande pågick
en omfattande forsknings- och försöksverksamhet på det företagsdemokratiska
området i olika huvudmäns regi. Särskild uppmärksamhet förtjänade
de aktiviteter för vilka Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor svarar. De båda
utredningar som tillsatts för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom den statliga sektorn hade också anbefallts hålla kontakt
med bl. a. detta utvecklingsråd.

Inrikesutskottet delade den uppfattning som bankoutskottet uttalat år
1970 i anledning av motioner med samma yrkande som det då förevarande.
Bankoutskottet hade anfört att tillsättandet av en ny utredning av det slag
som begärdes skulle medföra risker för en dubblering av redan förekommande
verksamhet och hänvisat till de invändningar som arbetsmarknadsparterna
riktat mot förslaget om en sådan utredning. Inrikesutskottet avstyrkte
med hänvisning till det anförda den aktuella motionen.

Vid 1972 års riksdag redovisade näringsutskottet frågans tidigare behandling
samt framhöll att av de remissyttranden, som inhämtats över 1972
års motion, framgick att de invändningar som arbetsmarknadens parter tidigare
riktat mot motionsförslaget kvarstod. Näringsutskottet kunde inte
finna att något nytt tillkommit som motiverade en ändrad bedömning och
avstyrkte därför motionen.

Vid 1973 års riksdag behandlade inrikesutskottet ett motionsyrkande med
samma lydelse som det i motionen 1974:254. På hemställan av utskottet
(InU 1973:29) avslog riksdagen motionen. I betänkandet framhöll utskottet
att de organ som har att verka för vidgad företagsdemokrati i de statliga
bolagen strävar att bedriva försöksverksamhet med den inriktning som motionärerna
förordade. Detta framgick enligt utskottet klart bl. a. av en lämnad
redogörelse för företagsdemokratidelegationens verksamhet. Motionärens
önskemål var alltså redan tillgodosett.

InU 1974:29

6

Som svar på en interpellation vid årets riksdag framhöll chefen för industridepartementet
bl. a. att förhandlingar f. n. pågår mellan SFO och arbetstagarnas
organisationer angående möjligheterna att skapa en permanent
organisation under arbetsmarknadsparternas gemensamma ledning för de
uppgifter som företagsdemokratidelegationen hittills svarat för. Först om
parterna kommer överens och eventuellt genom ett avtal preciserar ett handlingsprogram,
som ligger inom ramen för vissa krav som han ställt, var
han beredd att framlägga förslag om att delegationens arbete förs över i
nya former. Chefen för industridepartementet angav också att han planerade
att kalla ledande representanter inom det statliga bolagsområdet till en speciell
grupp med uppgift såväl att följa försöksverksamheten i de statliga
bolagen som att överblicka vad som sker inom det företagsdemokratiska
området på arbetsmarknaden i övrigt både nationellt och internationellt.

Utskottet

Som framgår av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen pågår
en omfattande försöksverksamhet på det företagsdemokratiska området. Parterna
på arbetsmarknaden har i huvudsak själva organiserat och svarat för
detta arbete. Statens medverkan i verksamheten har väsentligen begränsats
till de områden där staten är arbetsgivare.

I motionen 254 begärs initiativ som syftar till inledande av försök vid
vissa statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer för
arbetstagarna.

1 motionen 1544 framställs önskemål om ett företagsdemokratiskt råd,
sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och riksdagspartierna,
med uppgift att samordna den företagsdemokratiska försöksverksamheten,
utarbeta företagsdemokratiska försöksmodeller, föreslå åtgärder
från statsmakternas sida, som är ägnade att underlätta verksamheten, samt
i övrigt stimulera den företagsdemokratiska verksamheten och debatten.

På begäran av riksdagen tillsattes år 1971 arbetsrättskommittén. I direktiven
för utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder
ge löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd
en demokratisering av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning
göras så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer
som det är angeläget för de anställda att få inflytande på. Enligt
vad utskottet inhämtat beräknas arbetsrättskommittén slutföra sitt arbete
vid årsskiftet 1974-1975.

Arbetsrättskommitténs förslag kan väntas ge nya utgångspunkter för arbetet
att utveckla demokratin inom arbetslivet. Med hänsyn härtill och då
utredningens resultat kommer att redovisas inom kort bör man avvakta
innan man tar ställning till i vilka former arbetet i framtiden skall bedrivas
och vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas för att främja den företagsde -

InU 1974:29

7

mokratiska utvecklingen på såväl den enskilda som den statliga sektorn.
Motionerna bör därför inte leda till något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet hemställer

att motionerna 1974:254 och 1974:1544 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 21 november 1974

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nordgren (m),
Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar
Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk),
Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s) och herr Nygren (s).

Reservation

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar
Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Arbetsrättskommitténs
förslag” och på s. 7 slutar med ”riksdagens sida” bort ha
följande lydelse:

Arbetsrättskommitténs förslag kan väntas ge nya utgångspunkter för arbetet
att utveckla demokratin inom arbetslivet. Det finns anledning räkna
med en utveckling som stärker arbetstagarnas inflytande och möjligheter
att påverka förhållandena inom arbetslivet inte minst när det gäller den
egna arbetssituationen. De förändrade regler som arbetsrättskommitténs arbete
kan komma att ge upphov till innebär en ny ram för relationerna
mellan parterna på arbetsmarknaden. Därmed är emellertid inte frågorna
lösta för gott utan problemen måste angripas även från praktiska utgångspunkter.
Det kommer att finnas anledning till försöksverksamhet och fortsatt
utredningsarbete för att driva företagsdemokratifrågorna framåt. Detta gäller
inte minst på det statliga området. Staten såsom arbetsgivare har ett särskilt
ansvar och bör visa vägen till ökad demokratisering av arbetslivet. Den
hittillsvarande utvecklingen inom den statliga sektorn lämnar som framgår
av motionen 254 mycket övrigt att önska på detta område.

Mot bakgrund av det anförda bör Kungl. Maj:t överväga i vilka former
det företagsdemokratiska arbetet skall stimuleras i framtiden. Detta gäller
både den offentliga och enskilda sektorn. En lösning som kan övervägas
är den som skisseras i motionen 1544 med inrättande av ett företagsdemokratiskt
råd med representation från parterna på arbetsmarknaden och

InU 1974:29

8

de politiska partierna i riksdagen. Kungl. Majit bör ta upp de behandlade
frågorna till överläggning med berörda parter.

Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. Majits kännedom.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av motionerna 1974:254 och 1974:1544
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 74 8263 Stockholm 1974