Finansutskottets betänkande nr 35 år 1974

FiU 1974:35

Nr 35

Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående dataverksamhet.

Motionerna

I motionen 1974:935 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen beslutar
att hos Kungl. Majit begära att organisationen av universitetens, universitetsfilialernas
och högskolornas dataservice utreds och att därvid beaktas
dels möjligheten att lägga lokaliseringspolitiska synpunkter på förläggningen
av den för hela landet gemensamma, stora datoranläggning, som kommer
att erfordras, dels de övriga synpunkter som framförts i motionen.

I motionen 1974:936 av herr Turesson (m) hemställs dels att riksdagen
uttalar som sin mening att ansvaret för länsstyrelsernas datacentralers datorplanering
instruktionsmässigt åläggs länsstyrelsernas organisationsnämnd
(LON) och att arbetet inom kommundepartementets kommitté för
länsdatafrågan på sikt överförs till LON, dels att riksdagen ger Kungl. Majit
såsom sin mening till känna vad som i övrigt anförs i motionen.

1 motionen 935 hävdas att de nuvarande universitetsdatorerna inte längre
passar försina uppgifter. Motionären föreslår därför att universiteten utrustas
med datorer av betydligt mindre modell än de nuvarande för uppgifter av
mindre komplicerad natur. Samtidigt bör en "superdator” ställas till förfogande
för de verkligt stora forskningsuppgifter som de nuvarande universitetsdatorerna
är otillräckliga för. En sådan dator förutsätter ett landsomfattande
datanät. "Superdatorn” skulle med fördel kunna placeras på
Gotland, där den skulle bli en av länets största arbetsgivare.

Motionären vill vidare att de nuvarande universitetsanslagen för databehandling
- som är specialdestinerade för tjänster utförda av de egna datacentralerna
- skulle frisläppas så att universitetsinstitutionerna lår disponera
sina anslag för körning på den dator som är bäst och billigast.

I motionen 936 konstateras att länsstyrelserna varit starkt kritiska i sina
remissvar över den lägesrapport "ADB inom folkbokföring och beskattning"
som riksskatteverkets ADB-utredning avgav i fjol. Motionären anser det
lämpligt att länsstyrelsernas organisationsnämnd, LON, förstärks med ADBexpertis
så att den kan bli central talesman för länsstyrelsernas datacentraler.

Motionen tar också upp frågor som berör den närmare organisationen
av skatteväsendet på regional och lokal nivå samt ansvaret för folkbok -

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 35

FiU 1974:35

2

foringen. Enligt motionären är det angeläget att man finner en neutral huvudman
för verksamheten med folkbokföringen. Länsstyrelserna skall kunna
vara denna neutrala instans och ta över ansvaret för dataflödena till
företag och medborgare. Förutom länsstyrelsernas interna körningar skulle
länsstyrelsernas datacentraler också kunna utföra körningar åt andra myndigheter,
t. ex. fastighetsregistreringen, försäkringskassorna, arbetsmarknadsverket,
landstingen och vägverket. Centrala systemgrupper skulle i så
fall utforma de program som körs på regionala datorer och LON skulle
kunna fungera som en central motpart till andra myndigheters programmeringsenheter.

Motionären anför vidare vissa synpunkter på vilka programmeringsspråk
som enligt hans uppfattning bör användas i sammanhanget.

Utskottet

Båda de här behandlade motionerna tar upp problem som för närvarande
är föremål för utredningar och överväganden från statsmakternas sida. Betydelsefullt
material för frågornas behandling har i båda fallen lagts fram
sedan motionerna skrevs.

Vad gäller universitetens dataverksamhet har en särskild arbetsgrupp, som
tillsattes år 1972 av universitetskanslersämbetet, i april i år lagt fram en
rapport ”Datakraft för högre utbildning och forskning" (UKÄ-rapport 13 a
1974). Gruppen har haft till uppgift att utreda behovet av datorservice för
högre utbildning och forskning och hur detta behov bäst skulle tillgodoses.
I sitt arbete har datorservicegruppen samrått med representanter för universitet
och forskningsråd och hållit kontakt med dataindustriutredningen,
datasamordningskommittén och styrelsen för universitetens datamaskincentraler.

Arbetsgruppen har prövat frågan om anskaffande av en extremt stor dator
som gemensam resurs för landet, men anser att ekonomiska möjligheter
för närvarande inte föreligger härför. Forskare som måste utnyttja sådana
anläggningar får enligt gruppen vända sig till utlandet, varvid särskilt ekonomiskt
stöd bör lämnas. 1 en framtid med väl utbyggda datanät kan emellertid
frågan om en ”stordator” få prövas från nya utgångspunkter.

På sikt anser arbetsgruppen vidare att anvisningen av särskilda ”öronmärkta”
medel för datamaskintid bör upphöra. Man är emellertid inte beredd
att förorda ett omedelbart genomförande av detta förslag.

Bland andra förslag kan nämnas att gruppen vill att speciella medel ställs
till förfogande för inköp av smådatorer till ett belopp av ca 10 milj. kr.
per år under en femårsperiod.

Vidare föreslås att universitetens dataresurser sammanförs i sex regionala
driftorganisationer (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala).

Som framgår av det föregående har den av motionären begärda utred -

FiU 1974:35

3

ningen redan verkställts. Utredningens förslag är för närvarande under prövning
inom universitetskanslersämbetet och enligt vad utskottet under hand
inhämtat är en framställning från ämbetet till Kungl. Maj:t att förvänta
inom den närmaste tiden. Riksdagen har därefter att emotse förslag i ärendet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet yrkandet i motionen 935.

Yrkandena i motionen 936 spänner över ett vitt fält, som även det är
föremål för intensivt utrednings- och utvecklingsarbete.

Vad först beträffar databehandlingen i samband med folkbokföring och
beskattning kan konstateras att den av motionären berörda lägesrapporten
efter en omfattande remissbehandling kompletterats med ytterligare utredningar.
På basis härav framlade riksskatteverket i samråd med statskontoret
i maj i år ett principförslag till ADB inom folkbokföring och beskattning.
Verken förordade därvid ett av tre undersökta alternativ - det s. k. central/regionala
systemet som innebär att samtliga data registreras på en för
länsstyrelserna gemensam anläggning. Kontroll av data samt utskrifter från
magnetband görs däremot på 14 regionala anläggningar. Remissbehandling
av förslagen pågår. Enligt tidsplanen skall riksskatteverket sommaren 1975
överlämna en rapport till regeringen angående behovet av datorkraft och
genomförandeplan.

I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till principförslaget avser
de båda verken att driva utredningsarbetet vidare med inriktning på ett
etappvis genomförande av det central/regionala alternativet. Enligt verkens
mening bör datorutrustningen för det nya ADB-systemet primärt vara avsedd
och dimensionerad för databehandlingen inom folkbokföring och beskattning.
Statskontoret menar dock att de regionala anläggningarna skulle
kunna dimensioneras så, att de även kan tillgodose vissa externa regionala
och lokala databehandlingsbehov. Så långt som motionären, som förordar
att de regionala datacentralerna hos länsstyrelserna skulle utföra körningar
för t. ex. fastighetsregistreringen, försäkringskassorna, arbetsmarknadsverket,
landstingen och vägverket samt ta över ansvaret för de flesta offentliga
basregistren, vill man emellertid inte gå.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att flera andra betydelsefulla
utredningar sysslar med problem, som är av betydelse för ett ställningstagande
till kraven i motionen. Sålunda har länsberedningen i dagarna lagt
fram ett betänkande ”Stat och kommun i samverkan” (SOU 1974:84), där
man bl. a. föreslagit att skatteavdelningarna skall brytas ut från länsstyrelserna
och organiseras som självständiga regionala skatteverk med egna lekmannastyrelser.

Genom beslut den 5 april 1974 tillkallade vidare justitieministern en parlamentariskt
förankrad kommitté med uppdrag att förutsättningslöst pröva
olika alternativ till datasystem för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende.
Enligt direktiven har de sakkunniga bl. a. att pröva frågan hur
långt en samordning mellan dessa datasystem och systemet för folkbokföring
och beskattning bör drivas.

FiU 1974:35

4

Slutligen har datasamordningskommittén (jfr riksdagsberättelsen 1972,
s. 222), som också har ett inslag av parlamentariker, ett övergripande ansvar
för att följa och samordna det utrednings- och utvecklingsarbete som pågår
på dataområdet samt i samband därmed förse statsmakterna med ett relevant
beslutsunderlag på området. En arbetsgrupp inom kommitténs sekretariat
lade i januari i år fram en rapport "Olika systemstrukturer”, som behandlade
frågan om centralisering, decentralisering och regionalisering i ADB-sammanhang.
Kommittén har därefter inhämtat synpunkter på rapporten från
ett stort antal myndigheter och andra organ och avser att bl. a. på grundval
av detta material senare ta ställning till frågan. Detta väntas ske antingen
i kommitténs remissyttrande över riksskatteverkets tidigare berörda förslag
till central/regionalt system för folkbokföring och beskattning eller i kommitténs
kommande betänkande.

1 motionen 936 begärs att riksdagen på en råd konkreta punkter skall
ta ställning till frågor som ännu befinner sig på utredningsstadiet eller där
förslag från Kungl. Majit är att förvänta. Utskottet finner det under dessa
omständigheter inte lämpligt att riksdagen genom ett särskilt uttalande föregriper
och låser statsmakternas ställningstagande på det sätt motionären
föreslår. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1974:935,

2. avslår motionen 1974:936.

Stockholm den 12 november 1974

På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s). Kristiansson (c), Franzén
(s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström
(m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Wirtén (fp), Gadd
(s), af Ugglas (m) och Werner i Tyresö (vpk).

GOTAB 74 8219 S Stockholm 1974