Finansutskottets betänkande nr 34 år 1974

FiU 1974:34

Nr 34

Finansutskottets betänkande i anledning av motion om minskning
av statligt och kommunalt egenregibyggande.

I motionen 1974:1200 av herr Wennerfors (m) hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om att åtgärder vidtages för att minska
egenregibyggandet.

Motionären anför att de offentliga investeringarna i allt större utsträckning
företas i egen regi, vilket följaktligen medför att marknaden för existerande
entreprenadföretag minskar. Under de senaste åren har stat och kommun
företagit investeringar i byggnader och anläggningar i egen regi för minst
6 miljarder kronor per år. De statliga byggnads- och anläggningsarbetena
i egen regi uppgick sålunda 1971 till ca 4 miljarder kronor, motsvarande
ungefär 75 % av statens totala byggnadsinvesteringar. För kommunerna
utgör motsvarande tal cirka 2 miljarder kronor respektive 25 %. Ökningstakten
är cirka 5 % per år. Härigenom har entreprenadföretagen drabbats
av svåra följdverkningar genom friställningar av arbetskraft och maskiner
men samtidigt har också arbetena genomförts utan den nödvändiga konkurrens
som skulle hålla de offentliga utgifterna nere. Även om det är
svårt att statistiskt säkerställa, anser motionären nämligen att man erfarenhetsmässigt
vet att entreprenader är billigare än arbeten i egen regi. Motionären
pekar på att man i vissa kommuner helt tycks bortse från kostnadsaspekten
vid valet av regiform, t. o. m. att man flerstädes saknar vetskap
om kostnaderna för den egna produktionen.

Det mest omfattande egenregibyggandet sker på vägbyggandets område,
där staten 1971 använde 1 miljard av totalt 1,5 miljarder kronor för arbeten
i egen regi. I detta sammanhang påtalar motionären att vägverket med AMSbidrag
själv utför vägarbeten vintertid, vilket skapar sysselsättningsbekymmer
och otrygghet för de enskilda vägarbetarna. Vidare poängteras att AMS
utför en omfattande egenregiverksamhet i Norrland och härigenom bidragit
till att konkurrera ut privata företag.

Motionären anför avslutningsvis att han inte finner några starkare argument
för egenregiverksamhet.

Utskottet. Byggnadsindustrin i Sverige har under de senaste åren genomgått
en strukturomvandling, vars effekter torde förbli kännbara ännu några
år. En av förklaringarna till denna utveckling är en vikande efterfrågan
på bostäder, särskilt hyreshus, samt en nedgång i kommunernas investeringar.
De totala investeringarna i byggnader och anläggningar beräknas
för innevarande år volymmässigt ligga ca 5 % under nivån för 1969.

Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 34

FiU 1974:34

2

När det gäller de offentliga myndigheternas egenregiverksamhet är statistiken
ofullkomlig. Enligt statistiska centralbyråns produktionsstatistik var
det samlade produktionsvärdet år 1972 för statens, kommunernas och de
allmännyttiga bostadsföretagens egenregiverksamhet 7,6 miljarder kr., varav
staten svarade för 4,6 miljarder, kommunerna för 2,4 miljarder och de allmännyttiga
bostadsföretagen för 0,6 miljarder kr. Någon mer långsiktig tendens
till ökande andel för egenregiverksamheten tyder statistiken ej på.
Beräknat som andel av det totala produktionsvärdet för branschen var den
offentliga egenregiverksamheten lika stor år 1972 som år 1965, eller sammanlagt
en knapp fjärdedel. Om däremot perspektivet begränsas till 1970-talets första år har en uppgång av andelen egenregi skett för såväl stat som
kommun. Möjligheterna till en närmare analys av egenregiverksamheten
är dock begränsade.

När det gäller det krav på en generell minskning av det offentliga egenregibyggandet
som reses i motionen begränsar sig utskottet av naturliga
skäl till de statliga myndigheternas verksamhet.

Utskottet vill understryka att de statliga myndigheternas egenregibyggande
principiellt utgör ett alternativ till entreprenad. 1 sådana fall där myndigheterna
väljer att låta utföra byggnadsprojekt på entreprenad skall upphandlingskungörelsen
tillämpas. Enligt utskottets bedömning bör samma
stränga krav på affärsmässighet tillämpas vid valet av egenregiverksamhet.
Beslut att bedriva egenregiverksamhet bör således baseras på analyser av
verksamhetens för- och nackdelar och kostnadskalkyler för alternativa regiformer.

Självfallet kan en myndighet vid sidan av kortsiktiga lönsamhetskriteria
finna andra fullgoda motiv för verksamhet i egen regi. Som exempel kan
nämnas att förekomsten av egenregiverksamhet kan utgöra en positiv konkurrensfaktor
vid upphandling, egenregiverksamhet kan ge insyn i byggbranschen
och kunskap om kostnader och produktionsteknik vilket kan
stärka myndighetens ställning som beställare. Dessutom kan verksamhet
bedrivas i rent sysselsättningsskapande syfte och får därmed bedömas i annan
ordning.

FiU 1974:34

3

Utskottet förutsätter att statliga myndigheter fortlöpande noga prövar i
vilken regiform de bäst kan bedriva sin byggnads- och anläggningsverksamhet
och att egenregiverksamheten avpassas så att en ekonomiskt rationell
produktion främjas. Utskottet finner inte skäl att hos Kungl. Maj:t anhålla
om åtgärder för att minska egenregibyggandet, varför motionen avstyrks.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1200.

Stockholm den 12 november 1974

På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Kristiansson (c), Franzén
(s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström
(m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Wirtén (fp), Gadd
(s), af Ugglas (m) och Werner i Tyresö (vpk).

GOTAB 74 8266 S Stockholm 1974