Finansutskottets betänkande nr 32 år 1974

FiU 1974:32

Nr 32

Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående välfärdsmätningar
m. m.

Motionerna

I motionen 1974:934 av fru Hambraeus (c) och herr Granstedt (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag angående
kompletterande mått på framgång i företag och affärsdrivande verk.

1 motionen 1974:1195 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om en rensad beräkning av bruttonationalprodukten
där dess negativa faktorer eliminerats och välståndsutvecklingens
nettoeffekt framgår.

I motionen 1974:1199 av fru Theorin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär att en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att söka
precisera förslag till hur utvecklings- och välfärdsmätningar skall kunna
ersätta BNP-begreppet som instrument för utveckling.

1 motionen 934 framhålls att ett företags framgång mäts huvudsakligen
i vinst och produktivitetstillväxt medan andra faktorer som också är avgörande
för ett företags berättigande tenderar att skjutas i bakgrunden.

Motionärerna anser det från samhällets utgångspunkt betydelsefullt att
människor genom företagen kan beredas meningsfulla arbeten, i hälsosam
miljö, utan skadlig stress, där de får ta ansvar, utveckla sina personligheter
och där de får gemenskap med andra och känner arbetsglädje. Vidare bör
varorna och tjänsterna vara av god kvalitet och produktionen ske med metoder
som hushållar med naturresurser, inklusive energi, och innebär slutna
system, dvs. inte förorsakar miljöförstöring och avfall.

Dessa faktorer saknar vi i dag metoder att värdera. Det innebär däremot
ofta en kostnad för företagen att utveckla dem. Därför anser motionärerna
att samhället bör finna värderingssystem för detta och därmed stimulera
företagen att förändras i en för samhället positiv riktning.

I motionen 1195 anförs att med de metoder som f. n. används för att
mäta den ekonomiska utvecklingen, även de mest negativa värden som
sjukdom, trafikolyckor och kapitalförstöring omvandlas till positiva faktorer
när skadorna på miljö och människor repareras eller förstöringen av fast
kapital ersätts med nytt. Den egentliga välståndsutvecklingen mäts sålunda
inte. Motionären framhåller att det är angeläget att skapa ett bättre underlag
för bedömning av vad som egentligen bör räknas till den ekonomiska till -

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 32

FiU 1974:32

växtens nettovinster. I sammanhanget framhålls att strukturomvandlingen
av samhället leder till utslagning av människor från arbetsmarknaden, dvs.
dessa människor får betala priset för det ökade välståndet.

Motionären anser därför att det borde vara möjligt att, i avvaktan på
att användbara välfärdsmått utarbetas, rensa de nuvarande beräkningarna
över bruttonationalprodukten från alla negativa faktorer, t. ex. skador på
människor och natur, kapitalförstörelse samt alla de ”reparationskostnader”
som blir en konsekvens av detta. Inte minst viktigt är då att ta med strukturomvandlingens
negativa faktorer, så att välståndsutvecklingens nettoeffekt
kan framräknas. Eventuellt kunde också välståndsmåttet kompletteras
med värden som i dag ligger utanför, t. ex. hemarbetet. En sådan schablonmetod
skulle, enligt motionären, ge bättre förutsättningar för en bedömning
av exempelvis takten i strukturomvandlingen.

I motionen 1199 framhålls att kritiken mot existerande ekonomiska mätsystem
vuxit sig allt starkare under senare år. Flera goda argument har
anförts mot ett användande av grova ensidigt ekonomiska metoder att mäta
förändringarna i samhället. Krav har rests på att ersätta BNP (bruttonationalprodukt)
med BNN (bruttonationalnytta), som tar hänsyn till utarmningen
av råvaror och energi, luftföroreningar m. m. och väger in den allmänna
hälsonivån, tillgången till bostad och arbete, den kulturella nivån,
den yttre miljön m. m. på samhällsnivå och om möjligt på individnivå.

Statistiska centralbyrån har i uppdrag att utveckla och kontinuerligt tilllämpa
levnadsnivåmätningar inom f. n. fyra komponenter. Motionärerna
bedömer att dessa mätningar kommer att bli ett värdefullt instrument för
studier av förändringar i befolkningen som helhet, men även mellan grupper
inom denna. På så sätt kommer ett instrument att skapas för bl. a. kontroll
av effekterna av olika politiska insatser.

Enligt motionärerna krävs dock nu att traditionella ekonomiska mått och
mätmetoder inom levnadsnivåområdet kopplas samman. En blandad arbetsgrupp,
med inslag av såväl samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig
som ekonomisk expertis samt av politiker och fackliga företrädare, bör ges
i uppdrag att närmare studera problemområdet. Det mätsystem som bör
bli resultatet skall kunna relateras till andra internationellt använda och
vedertagna system. Arbetsgruppen måste arbeta i samverkan med redan
pågående utredningarom levnadsnivåmätningar samt med mätprojekt inom
långtidsutredningens fält. Inledningsvis bör arbetsgruppen arbeta ett år och
därefter lägga fram förslag till fortsatt handläggning av frågan, förslagsvis
inom en särskilt upprättad enhet för utvecklings- och välfärdsmätningar,
eventuellt knuten till statistiska centralbyrån.

FiU 1974:32

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från statistiska centralbyrån
(SCB) och institutet för social forskning (SOFI). Dessa yttranden
är fogade som bilagor till detta betänkande.

Utskottet

I samtliga tre nu aktuella motioner påtalas problem som anknyter till
samhällsutvecklingen och vilkas konsekvenser är otillräckligt belysta av den
nuvarande statistiken. Krav ställs i alla motionerna på utveckling eller nyorientering
av statistiken. I två av motionerna framförs yrkanden om en
radikal omläggning av det nuvarande nationalräkenskapssystemet. Utskottet
finnér det angeläget att något närmare beröra detta räkenskapssystem och
slutprodukten av kalkylerna inom systemet - den s. k. bruttonationalprodukten
(BNP). Utskottet vill därvid i likhet med remissinstanserna betona
att BNP-begreppet inte är avsett att täcka välfärdsbegreppet i vid mening.
BNP utgör däremot ett mått på den samlade produktionen av varor och
tjänster och intar som sådant en självklart central ställning i den ekonomiska
analysen. Med utgångspunkt i BNP möjliggörs bedömningar av resursutrymmet
för framtida konsumtion, investeringar, bytesbalansmål etc. Samtidigt
vill utskottet betona vikten av att beräkningsmetodiken förbättras,
så att skillnaderna mellan BNP-beräkningarna från produktions- resp. användningssidan
klarare belyses. Statsmakternas beslut i ekonomisk-politiska
frågor skulle härigenom kunna baseras på ett fastare underlag än vad som
nu är fallet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Kungl. Majit tidigare
i år gett statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda här berörda förhållanden
(prop. 1974:100 s. 9).

Den grundläggande principen för BNP-kalkylerna är att de i första hand
endast innefattar värdet av de varor och tjänster som köps och säljs på
olika marknader. Däremot ingår inte resultat av produktiv verksamhet som
utförs utanför marknadshushållningen, t. ex. olika sysselsättningar i hemmen
- såsom matlagning, städning och barnpassning - oavlönat arbete i
föreningar osv. Som framgår av SCB:s yttrande råder rätt stor internationell
enighet om att nationalräkenskaperna även framgent bör innehålla så få
tillräknade värden som möjligt.

Vad beträffar den offentliga konsumtionen i form av undervisning, sjukvård,
försvar, polistjänster etc. omsätts visserligen inte denna påen marknad
med prisbildning men ingår trots detta i BNP. Dessa konsumtionsposter
infogas nu i BNP-beräkningarna från kostnadssidan med ett belopp som
motsvarar summan av löner, omkostnader för förbrukade varor och tjänster
(t. ex. medicin inom sjukvården) samt viss schablonmässig avskrivning på
realkapitalet i form av byggnader m. m.

Som synes faller mycket av vad som ingår i begreppet mänsklig välfärd

Fil) 1974:32

utanför BNP, även om man begränsar sig till enbart de ekonomiska och
sociala aspekterna på tillvaron. Sålunda saknas delar av miljön kring människan,
exempelvis hälsa, trygghet och andra sidor av välbefinnande.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att dessa ”kvalitativa”
sidor av utvecklingen belyses. Detta bör dock ske i form av mätningar
av enskilda välfärdskomponenter som komplement till de nuvarande
nationalräkenskaperna, vilket också framhålls i båda remissvaren. Remissinstanserna
framfor samtidigt uppfattningen att det inte torde vara möjligt
att skapa något sammanfattande välfärdsmått. Utskottet delar denna åsikt.

Som bekant görs kraftiga ansträngningar - såväl i Sverige som utomlands
- att genomfora särskilda undersökningar angående välfärden i samhället.
Den s. k. låginkomstutredningen utförde 1968 en levnadsnivåundersökning
omfattande nedanstående nio komponenter ägnade att belysa levnadsnivån:

1. Hälsa och vårdkonsumtion

2. Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden

3. Utbildning

4. Ekonomiska resurser

5. Politiska resurser

6. Uppväxt- och familjeförhållanden

7. Bostadsförhållanden

8. Kost

9. Fritid och rekreation

Enligt Kungl. Maj:ts beslut från februari 1974 genomför institutet för
social forskning (SOFI) f. n. en upprepning av denna undersökning, vilket
kommer att möjliggöra jämförelser av levnadsnivåns förändring. En första
rapport från denna undersökning skall enligt planerna finnas tillgänglig vid
årsskiftet 1974/75. Vid bearbetningen av resultaten av denna undersökning
kommer försök att göras att finna samband mellan de olika levnadsnivåkomponenterna,
vilket ligger i linje med tankegångarna i motionen 1199.

Inom SCB startar i höst löpande undersökningar av levnadsförhållandena
i samhället. 1 en första fas omfattar undersökningarna levnadsnivåkomponenterna
hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende, men man
avser att senare ta med ytterligare komponenter. Vidare deltar SCB i det
internationella utvecklingsarbetet angående sociala indikatorer som bedrivs
i OECD:s regi. Inom FN pågår också ett arbete med anknytning till välfärdsmätningar
- s. k. sociodemografisk statistik. Inom ramen för detta arbete,
i vilket Sverige också deltar, kommer man bl. a. att försöka skapa
kopplingar mellan individstatistiken och nationalräkenskapssystemet.

Vad välfärdsmätningar beträffar bedömer utskottet att de ovan beskrivna
verksamheterna inom SCB och SOFI utgör de komplement till nationalräkenskaperna
som f. n. ligger inom det möjligas gränser. Utskottet förutsätter
samtidigt att den nu arbetande långtidsutredningen kommer att
belysa till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem inom den
ekonomiska politiken. Därvid bör även de frågor som motionärerna ak -

FiU 1974:32

tualiserar kunna bli föremål för närmare analys från principiell synpunkt.

Av SOFI:s yttrande framgår att det pågår social forskning eller utredningsverksamhet
inom områden som ligger nära eller sammanfaller med
dem som påtalas i motionerna inom ett stort antal institutioner, kommittéer
och arbetsgrupper. Försök pågår nu att omorganisera och koordinera socialforskningsarbetet,
bl. a. genom den till socialdepartementet knutna delegationen
för social forskning. SOFI och SCB är eniga om att man åtminstone
inte f. n. bör tillsätta nya kommittéer eller arbetsgrupper. Utskottet delar
denna bedömning.

Beträffande det krav som framförs i motionen 934 angående kompletterande
mått på framgång i företag och affärsdrivande verk vill utskottet
hänvisa till SCB:s utvecklingsarbete inom miljöområdet samt projektet ”Försök
med social kalkyl” som beskrivs i SOFLs remissyttrande.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört finnér utskottet ej skäl att
nu tillstyrka motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. att motionen 1974:934 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. att motionen 1974:1195 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,

3. att motionen 1974:1199 ej föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1974

På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Knut Johansson i
Stockholm (s), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s). Fågelsbo
(c), Jansson (s), Söderström (m). Pettersson i Malmö (s), Wirtén (fp), af
Ugglas (m), Elmstedt (c) och Werner i Tyresö (vpk).

FiU 1974:32

Bilaga

Yttranden över motionerna

Statistiska centralbyrån (1974-07-05)

Med anledning av att statistiska centralbyrån (SCB) beretts tillfälle att
avge yttrande över rubricerade motioner får verket anföra följande.

I samtliga rubricerade motioner berörs den snabba samhällsomvandlingen
och dess konsekvenser för människor och miljö. Motionärernas beskrivningar
av samhällsförändringen utmynnar i önskemålet att finna nya mått
som kan komplettera, korrigera eller ersätta nuvarande redovisade mått,
främst BNP-måttet.

Tillämpad forskning och utvecklingsarbete på det samhällsvetenskapliga
området aktualiserar ofta svårbemästrade problem, då det gäller att kvantifiera
de storheter, som från politiska eller principiellt teoretiska utgångspunkter
bedöms vara av betydelse. Vidare är det förenat med stora problem
att med hjälp av starkt sammanfattande mått ge en god översiktlig beskrivning
av ett samhälle, vare sig bilden skall avse tillståndet vid en bestämd
tidpunkt eller förändringen under en bestämd tidsperiod. Samhället och
dess förändring har så olikartade dimensioner att det är tveksamt om det
är ändamålsenligt att söka sammanfatta dessa i något enhetligt mått på
det sätt som föreslås eller antydes i de berörda motionerna. SCB vill understryka
vikten av att de mått som används på olika områden är lämpligt
konstruerade med hänsyn till deras användning men samtidigt realistiska
med hänsyn till möjligheterna att utan godtycke genomföra beräkningarna.

BNP är ett för den ekonomiska analysen centralt mått. Ibland har det
hänt att man velat använda det som mått på välfärdsutvecklingen i landet
i dess helhet. BNP och nationalräkenskaperna har emellertid inte utvecklats
med avsikt att utgöra ett sammanfattande mått på välfärden. BNP, i sin
nuvarande utformning, utgör ett mått på den totala produktionen inom
landet, som kan utnyttjas för att beskriva och prognosticera de fysiska produktionsmöjligheterna
för en ekonomi. Det är m. a. o. fråga om data som
kan tjäna som underlag för exempelvis stabiliseringspolitiska överväganden
på kort och medellång sikt.

De nuvarande BNP-beräkningarna, som utförs av SCB, görs i enlighet
med FN-rekommendationer från 1968 (A System of National Accounts,
SNA). Det kan nämnas att man nyligen hållit ett OECD-möte (maj 1974,
Paris) kring nationalräkenskapsfrågor, där bl. a. alternativa BNP-begrepp diskuterades.
I diskussionen framkom att man inte borde söka skapa något
nytt BNP-begrepp, möjligen något modifiera det gamla med hänsyn till
de uppoffringar produktionen kräver. För att härvid få någotsånär enhetliga
utvecklingslinjer i de olika länderna borde man identifiera uppoffringarna
och bestämma vilka som är viktiga och vilka som är mindre viktiga. Vidare

FiU 1974:32

var det rätt stor enighet om att nationalräkenskaperna skulle innehålla monetära
transaktioner och så få tillräknade värden som möjligt. SCB utgår
från att det därav eventuellt föranledda utvecklingsarbetet för modifiering
av BNP-begreppet även kommer att kräva medverkan från SCB:s sida.

SCB delar uppfattningen att BNP-talen i stort skall bibehålla den nuvarande
utformningen då det f. n. och även i framtiden kommer att finnas
viktiga användningsområden för dessa tal. Dessutom har man ännu bristande
erfarenhet och underlag för att i nationalräkenskaperna företa sådana
rensningar som efterlyses i motion 1974:1195.

Samtidigt framstår det som mycket angeläget att mäta samhällsutvecklingen
jämväl i andra dimensioner. Dessa mått bör, som ovan framhållits,
emellertid inte integreras i nationalräkenskaperna. Det torde i stället vara
mest ändamålsenligt att separatredovisa dem. Behoven av information om
sådana faktorer som hälsa, boende och sysselsättning försöker SCB möta
genom utveckling av en statistik som belyser dessa ”levnadsnivåkomponenter'’
(se nedan). För de olika komponenterna utvecklas statistiska beskrivningar
som belyser välfärden, dess fördelning och utveckling. Syftet
är emellertid inte att skapa ett enda sammanfattande mått på välfärden,
exempelvis bruttonationalnytta, som anges i motion 1974:1199. Anledning
härtill är dels att användbarheten har ifrågasatts av ett sådant mått i vilket
olika levnadsnivåkomponenter vägs samman, dels svårigheterna att finna
kriterier för en meningsfull sammanvägning.

Vid SCB startar hösten 1974 löpande undersökningar av levnadsförhållandena
i samhället. Resultatredovisningar sker löpande fr. o. m. första halvåret
1975. Statistiken omfattar till att börja med levnadsnivåkomponenterna
hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende men avses byggas
ut successivt med ytterligare komponenter. Målet är att fortlöpande belysa
fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter som ett
underlag för samhällsdebatt och reformarbete. Utöver dessa mer övergripande
undersökningar finns flera statistikgrenar som är inriktade på att belysa
speciella aspekter av välfärden. Särskilt kan nämnas de löpande inkomstfördelningsundersökningarna
och arbetskraftsundersökningarna.

SCB vill vidare peka på det arbete som sedan flera år bedrivs i FN:s
regi på att skapa ett system för socio-demografisk statistik, SSDS, som på
individstatistikens område avses spela en roll liknande den nationalräkenskaperna
har på den ekonomiska statistikens område. 1 arbetet ingår bl. a.
att utreda problem kring kopplingar mellan de båda systemen SNA och
SSDS samt att ta fram internationella riktlinjer för sociala indikatorer. SCB
deltar aktivt i SSDS-arbetet i FN:s regi liksom i ett arbete med sociala indikatorer
i OECD:s regi. Det har vidare på detta område utvecklats ett
samarbete med övriga nordiska statistiska centralbyråer och bildats ett nordiskt
utskott för ett system för socio-demografisk statistik. Dessa internationella
kontakter och samarbetsprojekt är av stort värde för att nationellt
utveckla ett måttsystem som mäter samhällsutveckling och förändringar

FiU 1974:32

i medborgarnas levnadsomständigheter. Som påpekas i motion 1974:1199,
spelar måttsystem för mätning av utvecklingsnivåer och utvecklingstakt
en stor roll vid internationella jämförelser. SCB vill också instämma i att
ett nationellt mätsystem bör kunna relateras till andra internationellt använda
och vedertagna system och betona betydelsen av en internationell
samordning vid utvecklandet av ett sådant system. Vid internationella jämförelser
accentueras emellertid problem som sammanhänger med värderingars
och politiska måls betydelse för utformningen av en statistik över
välfärden.

Härutöver har inom SCB:s ram nyligen ett projekt initierats med syfte
att utveckla och tillämpa metoder för samhällsekonomisk bedömning av
viss offentlig verksamhet, s. k. cost-benefit analys. Arbetet innebär försök
att mäta de samhällsekonomiska intäkter och kostnader, utöver de direkt
observerbara finansiella posterna, som följer av förändringar i den offentliga
produktionen av vissa ej till marknadspris försålda tjänster. Som exempel
kan nämnas att om- eller nybyggnad av en väglänk i ett hårt belastat vägsystem
kan medföra en ökning av den totala trafikvolymen i området till
följd av förbättrad framkomlighet. Detta kan betraktas som en samhällsekonomisk
intäkt i vid bemärkelse. Samtidigt kan åtgärden innebära sänkta
trängsel- och olyckskostnader men också omfördelade eller höjda kostnader
för buller och avgaser, dvs. förändrade samhällsekonomiska kostnader.

Vid SCB har också sedan något år pågått statistiskt utvecklingsarbete
på miljöområdet. Detta arbete är f. n. inriktat på att lösa problem rörande
hur primärinformation om miljön skall inhämtas och bearbetas för att möjliggöra
beskrivning av miljötillstånd och miljöförändringar. 1 ett längre perspektiv
torde detta leda till ökad belysning av de samhällsekonomiska kostnadskonsekvenser,
som skilda produktionsprocesser är förenade med. Underlaget
för bedömning av företags och verks samhällsekonomiska lönsamhet
torde genom de ovan beskrivna projektens arbetsresultat komma att
förbättras.

SCB vill också understryka den vikt verket fäster vid att, vid planering
och uppbyggnad av nya statistikgrenar och vid omläggning av existerande
statistik, kontinuerligt samarbeta med statistikkonsumenterna. Därför finns
exempelvis för undersökningarna av levnadsförhållandena i samhället arbetsgrupper
för varje komponent samt en övergripande samarbetsgrupp. I
grupperna ingår representanter för forskning, samt berörda departement och
myndigheter. Institutet försocial forskning haren central ställning vid sidan
av andra statistikkonsumenter inom det sociala området och ingår i samtliga
grupper. I detta sammanhang bör också understrykas SCB:s uppgift att på
det nationella planet svara för samordning av den statliga statistikproduktionen
samt verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion.

Med hänvisning till vad som ovan anförts finner statistiska centralbyrån
det angeläget att belysningen av de i motionerna berörda problemen för -

FiU 1974:32

bättras. Men då det redan inom SCB existerar enheter och arbetsgrupper
som sysslar med dessa frågor finner verket det icke vara motiverat att för
de av motionärerna föreslagna ändamålen tillsätta någon särskild utredning
(motion 1974:934) eller arbetsgrupp (1974:1199).

Detta ärende har avgjorts av generaldirektörens ställföreträdare. I handläggningen
har därutöver deltagit avdelningschefen K Wallberg, statistikchefen
G Danielsson, statistikchefen B Olsson, byrådirektören S Nelander
och som föredragande byrådirektören M Bohman.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Lennart Fastbom

Mats Bohman

FiU 1974:32

Institutet Tor social forskning (1974-09-19)

Med anledning av att Institutet för social forskning (SOFI) beretts tillfälle
att avge yttrande över rubricerade motioner får institutet anföra följande.

Allmän karakteristik av motionerna.

Alla tre motionerna tar upp angelägna problem som står i centrum för
intresset i forskningen och i politiken, och har så gjort i många år.

Motionerna berör aspekter på samhällslivet som bl. a. har att göra med
den moderna produktionsapparatens inverkan på människorna och deras
miljö.

I motionerna konstateras att vissa väsentliga aspekter på dessa levnadsomständigheter
inte täcks av den nuvarande statistiken. Alla motionerna
utmynnar sålunda i förslag till utvecklingsarbete som syftar till ny och/eller
förändrad statistik.

Motionerna skiljer sig från varandra bl. a. i det att de riktar intresset
på olika ”beskrivningsnivåer” eller statistikområden enligt följande schema.

Motion nr:

1195',
(Johansson)

934

(Hambraeus)

Behandlar statistik
på beskrivningsnivå:

samhället

företaget

Motionens

huvudämne:

”rensat mått
på nettonationalprodukten” ”social

kalkyl
för företag”

1199

(Theorin)

individen

”utvecklingsoch
väl färdsmätningar” -

Dessa skiljaktigheter i statistikområden återspeglar skillnader i intresseinriktning
i de olika motionerna.

Motion 1195: Genom beräkning av en ”nettonationalprodukt”, som är
en ”rensad beräkning av bruttonationalprodukten, där dess negativa faktorer
eliminerats och välståndsutvecklingens nettoeffekt framgår”, kan ges underlag
för att med större tyngd väga in "reparationskostnader på människor,
produktionsapparaten och miljön” än vad som nu är fallet vid samhällsekonomiska
beslut.

Motion 934: Genom ”sociala kalkyler i företag” kan bl. a. ges underlag
för ökade insatser för att förbättra anställdas arbetsmiljö vid företagsbeslut.

' Den andra delen av motionen 1974:1195 som utmynnar i motionen 1974:1503 behandlas
ej här.

FiU 1974:32

Motion 1199: Med ”kalkyler baserade från utvecklings- och välfärdsmätningar”
bereds underlag för att på basis av mer adekvata mått göra överväganden
vid socialpolitiska beslut, bl. a. i välfärds- och jämlikhetspolitiken.

I motionerna ställs sålunda vittsyftande förslag till utvecklingsarbeten,
som — om de kan realiseras i enlighet med intentionerna — skulle innebära
att man skulle få hjälpmedel att i högre grad kunna ta hänsyn till ”sociala
effekter” vid beslut på olika nivåer i samhället eller åtminstone få en bättre
idé om vad som sker med medborgarnas levnadsförhållanden i någon mera
”real” eller ”kvalitativ” mening än de rent ekonomiska och kvantitativa
måtten ger uttryck åt.

Institutets allmänna bedömning.

Institutet ställer sig positivt till huvuddragen i de tankegångar som förs
fram i motionerna (invändningar mot vissa detaljer i förslagen, främst den
användning av bruttonationalprodukten som utgångspunkt för utvecklingsarbetet,
som föreslås i två av motionerna, anföres nedan).

Institutet föreslår därför att utskottet uttalar sig för att motionernas syfte
beaktas av statsmakterna i första hand på så sätt att arbete i dessa ämnen
ges hög prioritet vid fördelningen av resurser för den pågående utvecklingen
av socialforskning och statistik. Huruvida en eller flera nya arbetsgrupper
eller kommittéer skall tillskapas för att hålla samman detta arbete (och/eller
överta det från de institutioner som redan har dessa ämnen på sitt arbetsprogram)
är emellertid för tidigt att uttala sig om med hänsyn till de konkreta
överväganden rörande såväl forskningens organisation och välfärdsmätningarnas
utformning som just nu pågår (se nedan). Institutets mera specifika
överväganden beträffande förslagen redovisas nedan. Avslutningsvis ges
information om arbeten som bl. a. bedrivs vid institutet och som har beröringspunkter
med det som behandlas i motionerna.

Det står klart att ett arbete på förslag till statistik som skall kunna förverkliga
motionärernas intentioner innebär forskningsproblem av en oerhörd
omfattning. Bl. a. krävs i utvecklingsarbetet begreppsmässiga förankringar
av mått och tal som preciserar vilka perspektiv som skall läggas på problemen.

I inledningsskedet är utvecklingsarbetet sålunda av klar forskningskaraktär.

I de här behandlade fallen gäller dessutom att flera av de problem som
rests i motionerna ligger vid de mest framskjutna forskningsfronterna.

Vid universitet, enskilda forskningsinstitutioner samt i kommittéer och
utredningar bearbetas näraliggande och ibland t. o. m. sammanfallande problem
som de motionerna behandlar. Som illustration bifogas en ofullständig
lista på 64 sådana institutioner, kommittéer och arbetsgrupper som nu bedriver
en eller annan form av social forskning eller utredningsverksamhet.

Socialforskningsarbetet är f. n. inne i en intensiv ny- och omdaningsperiod
i samband med att allt större resurser satsas på området. Mängden ”socialforskningsinstitut”
har föranlett försök att omorganisera och koordinera

FiU 1974:32

arbetet. Dessa organisationsproblem behandlas såsom redan antytts av Arbetsgruppen
för samhällsforskning vid Forskningsberedningen. En koordinationsfunktion
har (förutom Institutet för social forskning) den nyinrättade
Delegationen för samhällsforskning hos Socialdepartementet.

Man kan vänta sig att socialforskningen under de närmaste åren kommer
att bättre organiseras och administreras. Innan så har skett, vore det enligt
institutets uppfattning knappast ändamålsenligt att ytterligare 1—3 ”socialforskningsinstitut”
utan vidare inrättas i enlighet med motionernas förslag.

Invändning mot användning av BNP-begreppet som utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

I två av motionerna förs fram synpunkter som siktar mot förändringar
av BNP-måttets innehåll. Två skäl som talar emot detta är:

— BNP-måttet är ett uttryck för produktionen i samhället och är som
sådant rimligt (även om det naturligtvis bekajas av tekniska ofullkomligheter),
ett nödvändigt instrument i den ekonomiska politiken. (Dess existens
hindrar inte upprättandet av andra mått som ger uttryck för andra skeenden
än de rent ekonomiskt kvantifierbara).

— Att utgå från ett givet begrepp när man skall konstruera något nytt
är ett hinder. Så länge det inte kan visas att BNP-begreppet är nödvändigt
som utgångspunkt för här ifrågavarande arbeten bör man därför inte i onödan
binda arbetet vid detta.

Det är vidare osannolikt att man kan nöja sig med enstaka totalmått,
sådant som BNP-måttet, när man går utanför det ekonomiska området.
I de nu aktuella levnadsnivåundersökningarna, som görs av SCB och SOFI,
rör man sig med ett stort antal mått, och problemet att reducera detta antal
är i sig självt en forskningsuppgift.

Arbeten med beröringspunkter till motion 1199 (välfärdsmätningar).

Beträffande motion 1199 finns det anledning att peka på de ”förarbeten”
som utfördes på initiativ av Inrikesdepartementet, dels rapporten av Arbetsgruppen
för låginkomstfrågor (Ds In 1972:19), och dels Per Holmbergs
”Forskning om välfärden och dess fördelning i Sverige” (Ds In 1972:17).

Vidare finns det överensstämmelser mellan denna motion och målsättningen
för arbetet i den tredje fasen i OECD:s arbetsgrupp för sociala indikatorer.
Arbetet med den andra fasen (definitionen av sociala indikatorer)
påbörjades 1973; något beslut om den tredje fasen (ev. utveckling av konkreta
instrument för socialpolitiska beslut), har ännu ej fattats.

Institutets arbeten på ifrågavarande områden.

Av institutets arbete har främst 1974 års levnadsnivåundersökning beröringspunkter
med det som behandlas i motionerna, och då främst motionen

FiU 1974:32

1199. Denna undersökning är en replikation av den levnadsnivåundersökning
som utfördes 1968 inom ramen för den av Kungl. Majit tillkallade
låginkomstutredningen. Uppdragsgivaren den här gången är arbetsmarknadsdepartementet,
och särskild tonvikt läggs på sysselsättningsaspekterna.

Vid sidan av beskrivande statistik kommer ett arbetsspår denna gång
att bestå av försök att finna samband mellan de olika levnadsnivåkomponenterna
och -variablerna. Detta arbetsspår kan knytas ihop med arbete
i enlighet med motion 1199, och då framför allt om i motionens hemställan,
uttrycket: .. ersätta BNP-begreppet..byts ut mot: användas (som in strument

för utvecklings- och välfärdspolitiken).

Förutom den nya levnadsnivåundersökningen är projektet ”Försök med
social kalkyl” av intresse i detta sammanhang. Ursprunglig beställare av
projektet är Volvo. Man försöker här beräkna individens, företagets och
samhällets kostnader/intäkter av bl. a. frånvaro och arbetsersättning i syfte
att utröna investeringsutrymme för förbättringar av bl. a. arbetsmiljö.
Institutets roll i detta sammanhang är att ingå i en arbetsgrupp för diskussioner
om kalkylernas hållbarhet och relevans.

Man kan betrakta detta projekt som en ”case-study” för prövning av
vissa av de idéer som förs fram i motion 934 (mått på framgång i företag).

Stockholm som ovan
Bertil Olsson

Gösta Rehn

GOTAB 74 8099 S Stockholm 1974