Finansutskottets betänkande nr 13 år 1974

FiU 1974:13

Nr 13

Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommunernas
ekonomi.

I detta betänkande behandlas motionerna

1974:265 av herr Fälldin m. fl. (c) angående kommunernas ekonomi,

1974:599 av herr Löfgren m. fl. (fp) om utredning rörande en
långsiktig ekonomisk planering m. m., i vad avser hemställan under 3,

1974:601 av herrar Turesson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m)
angående skatteutjämningssystemets konstruktion och

1974:1198 av herrar Strömberg (fp) och Nyquist (fp) angående
överföringen av kommunalskattemedel till kommunerna.

Motionerna

I motionen 265 hemställs att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t

1. att den kommunalekonomiska utredningen ges i uppdrag att med
förtur utarbeta förslag om dels förstärkning av skatteutjämningssystemet,
dels kompensation till kommunerna för verkningarna av vissa statliga
beslut, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att skatteutredningen ges uttryckligt uppdrag att beakta de
kommunalekonomiska konsekvenserna av sitt blivande förslag,

3. att motionen överlämnas till den kommunalekonomiska utredningen
för att beaktas vid fullgörandet av dess utredningsuppdrag.

1 motionen 599 hemställs såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen begär att motionen, i vad den avser mindre
detaljstyrande och mer rationella och besparingsvänliga former för
statsbidrag till landsting och primärkommuner, av Kungl. Maj:t överlämnas
till utredningen om kostnadsfördelningen mellan stat och
kommuner.

I motionen 601 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
utredningen om kommunernas ekonomi erhåller tilläggsdirektiv att, med
förtur, diskutera såväl skatteutjämningssystemets konstruktion som
frågan om formerna för kompensation till kommunerna för verkningar av
statliga beslut.

1 motionen 1198 hemställs att riksdagen måtte besluta sådan ändring
av gällande regler för överförande av kommunalskattemedel från skatteverket
till kommunerna att det skatteunderlag som på grundval av
taxeringen läggs till grund för utbetalning av förskott, ävensom avräkning
av kommunalskattemedel, skall uppräknas med 4 procent.

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 13

FiU 1974:13

Utskottet

Den kommunala sektorn har under efterkrigstiden expanderat mycket
snabbt och tar för närvarande i anspråk dubbelt så mycket resurser som
den statliga sektorn. Följande tablå, som hämtats ur Konjunkturläget
Januari 1974 (s. 170), ger en prognos över kommunernas och landstingens
inkomster och utgifter under innevarande år.

Som synes svarar kommunalskatten — ca 30 miljarder kr. — för större
delen av kommunernas inkomster. Statens bidrag till kommunerna ökar
relativt kraftigt i år och uppgår till drygt 15 miljarder kr. eller något mer
än hälften av kommunernas skatteintäkter. Av bidragen är ca 4 miljarder
allmänna bidrag (skatteutjämningsbidrag, skattebortfallsbidrag m. m.),
resten utgörs av specialdestinerade bidrag till lärarlöner, sjukvårdskostnader,
barndaghem m. m.

På utgiftssidan är den dominerande posten kommunal konsumtion —
ca 38 miljarder kr. Transfereringar, dvs. inkomstöverföringar till hushåll
m. fl., uppgår till ca 10 miljarder kr. och realinvesteringar till 9,5
miljarder kr.

För att allsidigt utreda kommunernas ekonomiska situation tillkallades
på riksdagens begäran den 30 december 1971 den kommunalekonomiska
utredningen. Enligt sina direktiv har utredningen att bedöma den
framtida kommunala finansieringssituationen. Härvid skall den bl. a.
undersöka för- och nackdelar av en övergång till mer generella former för
statsbidragsgivningen, pröva omfattningen av avgiftsfinansiering av kommunala
tjänster samt ta upp frågor som har med den kommunala
upplåningen att göra. Kommittén bör vidare i samråd med länsberedningen
överväga vilka konsekvenser som ändringar i uppgifts- och
funktionsfördelningen mellan stat och kommun bör få för kostnadsfördelningen
dem emellan.

Enligt tilläggsdirektiv, utfärdade den 28 december 1973, skall vidare
utredningen med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av

1974
prognos
milj. kr.

1. Inkomster

1.1. Skatter

1.2. Statsbidrag

1.3. Övriga inkomster

2. Utgifter

2.1. Transfereringar

2.1.1. Till hushållen

2.1.2. Till socialförsäkring

2.1.3. Till staten

2.1.4. Ofördelat

2.2. Konsumtion

2.3. Realinvestering

57 620
9 930
5 070
1 230
270
3 360
38 210
9 480

57 150
30 050

15 140
11 960

FiU 1974:13

statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet
efter år 1974. Utredningen skall också pröva om statsbidrag
skall utgå till kommunernas färdtjänst.

De yrkanden som framförs i motionerna 265, 599 och 601 gäller i
första hand tre nära sammanhängande frågor: skatteutjämningssystemets
konstruktion, formerna för statsbidrag till kommunerna samt kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun. Yrkandet i motionen 1198 syftar
till att åstadkomma en snabbare överföring av kommunalskattemedel
från statsverket till kommunerna.

Enligt utskottets mening är samtliga de frågor som nu berörts av den
karaktären att de lämpligen bör behandlas inom ramen för den
kommunalekonomiska utredningen. Möjligen skulle det kunna hävdas att
den i motionen 1198 föreslagna uppräkningen av kommunernas skatteunderlag
med 4 procent endast är en teknisk fråga som berör utbetalningsrutinen.
Ett genomförande av förslaget skulle emellertid medföra en
så kraftig engångsförstärkning av kommunernas inkomster — med ca
1 300 milj. kr. — att detta svårligen kan isoleras från det problemkomplex
som kommunalekonomiska utredningen har att behandla.

Med hänvisning till vad sålunda anförts anser utskottet att de nu
behandlade yrkandena i motionerna bör överlämnas till den kommunalekonomiska
utredningen för beaktande. Utskottet erinrar om att samma
förfaringssätt tillämpats i fråga om tidigare motioner i kommunalekonomiska
frågor (FiU 1972:23, rskr 139, FiU 1973:21, rskr 165).

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 265 att skatteutredningen ges
i uppdrag att beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av sina
förslag, vill utskottet erinra om att så skett i utredningens nyss avgivna
första betänkande (SOU 1974:20). Som framgår av betänkandet (s. 14
och 1 59) har den finansiella effekten för kommunerna av utredningens
förslag beräknats bli ett inkomstbortfall (netto) av 660 milj. kr. för år
räknat. Utredningen har förutsatt att kommunerna skall kompenseras
härför.

Utskottet vill understryka vikten av att framlagda skatteförslags effekt
på kommunernas ekonomi belyses på sätt som skett i skatteutredningens
betänkande. Då utredningen torde vara inställd på att även i fortsättningen
beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av sina förslag
synes ett särskilt riksdagens uttalande härom nu inte påkallat. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 265 i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att motionerna
1974:265, momenten 1 och 3, 1974:599, moment 3,
1974:601 och 1974:1198 överlämnas tillden kommunalekonomiska
utredningen för beaktande,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:265, moment 2.

Stockholm den 18 april 1974
På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

FiU 1974:13

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Burenstam Linder
(m), Knut Johansson i Stockholm (s), Kristiansson (c), Franzén (s),
Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s),
Söderström (m), fru Söder (c), herrar Wirtén (fp), Bergman i Nyköping
(s) och Werner i Tyresö (vpk).

GOTAB 74 7377 S Stockholm 1974