Socialutskottets betänkande nr 3 år 1973

SoU 1973:3

Nr 3

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om riktlinjer för en
inre miljöpolitik.

Motionen

I motionen 1973:1172 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre
miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig
stress och psykisk otrygghet.

Motionärerna anför att miljöpolitiken under det senaste årtiondet fått
allt större betydelse men att de miljöpolitiska åtgärderna hittills i
huvudsak varit avgränsade till de samhällsmiljöer som de betecknar som
yttre. Motionärerna framhåller att människan för sitt välbefinnande är
beroende av hela sin omgivning och anför att de därmed avser inte endast
de yttre miljöerna utan också de miljöer som de betecknar som inre i
bemärkelsen att de är avgörande för den psykiska tryggheten. Det
påpekas att en fysisk miljö, t. ex. bo- eller arbetsmiljö, kan som yttre vara
acceptabel för den fysiska hälsan men som inre dock alltför påfrestande
för den psykiska hälsan. Motionärerna anför vidare att de i de inre
miljöerna även innesluter seder, bruk, traditioner, normer, kravinställningar
etc., som enligt motionärerna sammanfattningsvis kan betecknas
som det sociala värdemönstret.

Motionärerna påpekar att den inre miljöpolitikens uppgift är att verka
för att samhällslivet och den tekniska utvecklingen formas så, att även
människans psykiska välfärd främjas och att det är angeläget att
miljöplaneringen inriktas på att forma de fysiska miljöerna med hänsyn
även till människans psykiska förutsättningar och behov. Målet måste
enligt motionärerna vara att t. ex. bo-, arbets- och trafikmiljöerna blir
även psykiskt stimulerande miljöer. Motionärerna anför att hittills har
man i samhällsplaneringen litat uteslutande till ekonomisk och teknisk
expertis. Det betonas att det är väsentligt att sociologiska, socialantropologiska,
psykologiska, ekologiska och socialmedicinska experter utnyttjas
i ökad utsträckning i samhällets miljöplanering.

Motionärerna anför vidare att liksom det från psykiska utgångspunkter
kan vara fel på fysiska miljöer kan även värderingar och
kravinställningar vara ogynnsamma och för många människor t. o. m.
omöjliga att uthärda. Det anförs att individen kan känna att omgivningen
ställer krav på honom, vilka han inte förmår uppfylla, och att han också
kan ställa alltför hårda krav på sig själv. Det påpekas att motsvarande
problem finns i skolans betygsjäkt och konkurrenshets samt att de
negativa verkningarna torde ökas av att det i arbetsliv och även familjeliv

1 Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 3

SoU 1973:3

fortfarande finns kvar vissa patriarkaliska och t. o. m. auktoritära
betraktelsesätt.

Det bör vara möjligt, sägs det vidare, att forma sådana bestämmelser
om arbete och arbetsmiljöer att en skadlig stress i arbetsliv och i skolan
effektivt motverkas. Men, framhålls det, minst lika väsentligt är att den
socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen får möjligheter
att klarlägga det sociala värdemönstrets inverkan i fråga om den psykiska
tryggheten och att forskningsresultaten förs vidare i samhällets undervisning,
debatt och rådgivning.

Den viktigaste målsättningen för den inre miljöpolitiken måste enligt
motionärerna vara en systematisk anpassning av samhällets inre miljöer
efter människans psykiska förutsättningar och behov.

Utöver åtgärder avseende de fysiska miljöerna och det sociala
värdemönstret kan åtskilligt uppnås även genom att individen ges
förbättrade möjligheter till sin egen anpassning, sägs det vidare i
motionen. Det anförs att det härvidlag är fråga om rätt man på rätt plats
mot bakgrund av att olika människor kan ha väsentligt olika möjligheter
att värdera eller tolerera miljöer, och det betonas att noggrann
anlagsprövning, yrkesvägledning, yrkesrådgivning och arbetsanalys är av
stor betydelse. Vidare framhålls att det också är möjligt att i viss mån öka
individens motståndskraft mot miljöpåfrestningar, och härvid nämns
psykoterapi och rådgivning, t. ex. kommunal kuratorsverksamhet, samt
personalvården i arbetslivet, inom vilka områden en intensifiering av
åtgärderna enligt motionärerna är nödvändig.

Motionärerna anför att de åtgärdsområden de diskuterat i motionen
inte är nya utan på många delområden pågår utrednings- och försöksarbete
men, betonas det, åtgärder och utredningar brister i samordning
och saknar helhetlig miljöpolitisk målsättning. Den inre miljön är en
helhet kring människan, anförs det, och detta förutsätter en inre
miljöpolitik som utformas som en helhet. Olika åtgärdsområden, miljöplanering,
åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret, vägledning för
individen till den för honom lämpligaste miljön, psykoterapi och annan
rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter etc. måste,
anför motionärerna, tillsammans utgöra ett sammanhängande och samordnat
åtgärdssystem. Motionärerna anför att pågående detaljutredningar
bör skyndsamt fullföljas, men för att förverkligandet av en helhetlig inre
miljöpolitik inte skall skjutas alltför långt in i framtiden bör det
övergipande utredningsarbetet påbörjas snarast.

Som en grund för det utredningsarbete som föreslås vill motionärerna
ange följande punkter.

1. Miljöplaneringen måste inriktas på att forma t. ex. bo-, arbets- och
fritidsmiljöer till psykiskt stimulerande miljöer. Det är väsentligt att
sociologiska, socialantropologiska, psykologiska, ekologiska coh socialmedicinska
experter i ökad utsträckning engageras i miljöplaneringen.

2. För att förbättra det sociala värdemönstret, främst vad beträffar
skadlig konkurrensinställning och kvardröjande patriarkaliska eller auktoritära
drag, måste samhället i ökad utsträckning satsa på förbättringar av

SoU 1973:3

arbetsmiljön samt arbets- och skoldemokrati.

3. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken måste utformas så, att
individen finner den för honom lämpligaste arbetsuppgiften och miljön.

4. Psykoterapi och rådgivning skall i ökad utsträckning utnyttjas till
stöd för individen att bemästra ogynnsamma attityder och reaktionssätt,
som kan föranleda skadlig stress.

5. Olika åtgärder för de inre miljöernas utformning och individens
egen anpassning måste samordnas till en helhetlig miljöpolitik.

6. Den socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen skall
ges möjligheter att i största möjliga utsträckning medverka till ett säkert
underlag för en helhetlig inre miljöpolitik.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med yrkande om en parlamentarisk utredning angående den
inre miljöpolitiken väcktes även vid 1971 och 1972 års riksdagar.
Motionerna, som så gott som i sin helhet var likalydande med motionen
1973:1 172, behandlades i socialutskottets betänkanden SoU 1971:36
och SoU 1972:8.

I sitt betänkande SoU 1971:36 till 1971 års riksdag redovisade
utskottet inledningsvis tidigare riksdagsbehandling av frågor om inriktning
av den svenska socialpolitiken i mentalhygienisk riktning, om den
psykiska hälsovården, om arbetsmiljön, boendemiljön och om skolans
arbetsmiljö.

Utskottet redogjorde för pågående utredningsarbete m. m. beträffande
frågor som togs upp i motionen. I fråga om utredningar m. m. berörande
arbetsmiljöfrågor omnämndes försöks- och undersökningsverksamhet på
det företagsdemokratiska området genom det i anslutning till företagsnämndsavtalen
mellan SAF och LO samt mellan SAF och TCO inrättade
Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor, statsförvaltningens centrala samarbetsråd
för personalfrågor, de centrala råden för samarbetsfrågor på de
primärkommunala och landstingskommunala arbetsområdena, delegationen
(Fi 1969:4) för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen) och
delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati. Som utredningar av
betydelse för arbetsmiljöområdet omnämndes vidare utredningen (In
1970:30) rörande anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen
och arbetsmiljöutredningen (S 1970:35). I fråga om utredningsverksamhet
berörande boendemiljöfrågor omnämndes servicekommittén
(In 1968:16), boendeutredningen (In 1970:36) och trafikbullerutredningen
(K 1970:33). Vidare omnämndes beträffande förskolan

1968 års bamstugeutredning (S 1969:31) och beträffande skolmiljön
utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA).

Utskottet redogjorde härefter för utredningsarbete om kurativ service
m. m. genom socialutredningen (S 1969:29) och den av socialstyrelsen år

1969 tillsatta utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens
målsättning och organisation. Vidare redovisades att Kungl. Maj:t i april

1* Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 3

SoU1973:3

år 1970 — i anledning av riksdagsbeslut år 1968 och år 1969 på förslag av
allmänna beredningsutskottet (ABU 1968:21) respektive statsutskottet
(SU 1969:133) — uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa av statsutskottet
begärd utredning angående den psykiska hälsovården.

Socialutskottet får för närmare uppgifter om ovannämnda utredningar
m. m. hänvisa till betänkandet SoU 1971:36 samt till de kompletterande
uppgifter om dessa utredningar, som lämnas i det följande.

Över den år 1971 väckta motionen inhämtades yttranden från
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen. Remissinstanserna
ställde sig avvisande till en sådan utredning som begärdes i motionen. De
hänvisade till att utredningsarbete som berörde de i den dåvarande
motionen upptagna frågorna redan pågick hos myndigheten eller på
annat håll. Socialstyrelsen erinrade om att den erhållit det i det
föregående nämnda uppdraget att verkställa en utredning angående den
psykiska hälsovården. Skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen omnämnde
olika aktiviteter i syfte att förbättra skolmiljön respektive boendemiljön.
Bostadsstyrelsen förordade att motionen skulle överlämnas till boendeutredningen
för att tas upp till behandling i de delar som hade nära
samband med utredningens uppdrag.

Socialutskottet föreslog i sitt förenämnda, av riksdagen godkända
betänkande SoU 1971:36 att riksdagen skulle avslå den vid 1971 års
riksdag väckta motionen. Utskottet anförde bl. a. att i motionen berördes
många frågor, vilkas lösande har stor betydelse för att reducera de
påfrestningar som det moderna samhället medför och för att öka den
enskildes anpassning till detta. En utredning av det slag motionärerna
förordade skulle emellertid enligt utskottets mening spänna över ett så
stort område av samhällslivet att det inte skulle vara ett rationellt sätt att
behandla de många problem som togs upp i motionen i ett sådant
sammanhang. Utskottet anförde vidare, att enligt dess mening var
åtskilliga av frågorna så betydelsefulla att de utredningar som redan
pågick på områdena i fråga borde få fortsätta sitt arbete utan att arbetet
skulle splittras av någon form av övergripande utredning. Utskottet
kunde mot denna bakgrund inte tillstyrka att den begärda utredningen
skulle komma till stånd.

I sitt betänkande SoU 1972:8 till 1972 års riksdag lämnade utskottet
en med den föregående redogörelsen likartad redogörelse för utskottets
betänkande till 1971 års riksdag. Härutöver omnämndes bl. a. att
sakkunniga tillkallats för att göra en översyn av arbetsfred slagstiftningen
(arbetsrättskommittén, In 1971:03) och att i direktiven angivits att
arbetet borde inriktas på att skapa förutsättningar för ett verkligt
arbetstagarinflytande på områden som berör den enskilde arbetstagaren
nära och dagligen.

Socialutskottet föreslog i förenämnda av riksdagen likaledes godkända
betänkande, att riksdagen skulle avslå även den vid 1972 års riksdag
väckta motionen. Utskottet anförde samma motivering som utskottet
anförde år 1971.

SoU 1973:3

Vissa uppgifter om pågående utredningsarbete m. m.

Till komplettering av i föregående avsnitt lämnade uppgifter får
nämnas följande om de däri angivna utredningarna.

Delegationen för förvaltningsdemokrati har hösten 1972 publicerat en
rapport Medbestämmanderätt för statsanställda — Överväganden, riktlinjer
och förslag.

Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet
för arbetsdomstolen har i år till chefen för inrikesdepartementet avgivit
betänkandet (SOU 1973:7) Trygghet i anställningen, vari framförts
förslag om väsentligt stärkt anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande
åtgärder.

Arbetsmiljöutredningen har år 1972 till chefen för socialdepartementet
avgivit betänkandet (SOU 1972:86) Bättre arbetsmiljö, vari framlagts
förslag om skärpta bestämmelser i flera avseenden beträffande lagstiftningen
om arbetarskyddet och om en kraftig förstärkning av arbetarskyddets
personalresurser. Förslagen syftar till att skapa en bättre
arbetsmiljö och till att öka de anställdas inflytande över miljön på den
egna arbetsplatsen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Barnstugeutredningen har i ett till statsrådet Odhnoff i fjol avgivet
betänkande (SOU 1972:26—27) Förskolan framlagt förslag om förskoleverksamhetens
innehåll och organisatoriska utformning. Utredningen har
bl. a. föreslagit att en allmän förskola införs för samtliga 6-åringar
fr. o. m. år 1975 samt speciella insatser för barn med särskilda behov av
stöd och stimulans. Utredningens förslag och remissyttranden däröver
bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli.

På grundval av tankegångar som presenterats av den av socialstyrelsen
tillsatta utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens
målsättning och organisation i rapporten Integrerat samhälle har socialstyrelsen
i samarbete med kommunerna i Tierps kommunblock, Uppsala
läns landsting, universitetet i Uppsala, socialhögskolan i Stockholm samt
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri) påbörjat försök med att i Tierp bygga upp en modell för
samordning (integrering) av socialvård, skolans elevvård samt hälsovård
och öppen sjukvård. Viss anknytning skall ske bl. a. till arbetsförmedlingens,
arbetsvärdens och de allmänna försäkringskassornas verksamhet.
I verksamheten skall delta socialarbetare, beteendevetare och medicinsk
personal.

Sedan socialstyrelsen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda den
psykiska hälsovården beslöt styrelsen att i första hand söka kartlägga och
sammanfatta den debatt som förts på området. Uppdraget att göra denna
kartläggning gavs åt med. lic. och fil. kand. Hans Lohman. 1 skriften
Psykisk hälsa och mänsklig miljö, vilken år 1972 utgavs som nr 30 i
skriftserien Socialstyrelsen redovisar, har resultatet av denna kartläggning
redovisats. I denna skrift behandlas i skilda avsnitt begreppet psykisk
hälsa, indikatorer på problematisk psykisk hälsa, forskning angående
orsaker till sjukdom och hälsa samt psykisk miljövård — möjligheter och

SoU 1973:3

omöjligheter. Skriften Psykisk hälsa och mänsklig miljö samt den debatt
den föranleder avses skola ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Bland övrigt utredningsarbete som har anknytning till de i motionen
upptagna frågorna får nämnas följande.

En med stöd av ett Kungl. Majrts bemyndigande år 1971 tillkallad
arbetsgrupp (Ju 1971:07) för framtidsforskning har år 1972 till statsministern
avgivit betänkandet (SOU 1972:59) Att välja framtid. Olika
med utredningsarbetet sammanhängande aspekter har behandlats med
större utförlighet och från speciella utgångspunkter av ledamöter i
utredningen i särskilda specialarbeten. Professorn i experimentell psykologi
Marianne Frankenhaeuser har sålunda utarbetat ett stencilerat
betänkande (Ds Ju 1972:24) Synpunkter på forskning om människan i
framtidens samhälle. Framställningen syftar till att med exempel belysa
hur forskning om människan och hennes relationer till den fysiska och
sociala miljön kan bidra till att skapa levnadsförhållanden som minskar
riskerna för skadeverkningar och öppnar nya möjligheter att höja
människornas livskvalitet. Betänkandet Att välja framtid samt specialarbetena
är för närvarande föremål för en mycket omfattande remissbehandling.
Nästa steg blir att på grundval av arbetsgruppens betänkande
och remissyttrandena över detta dra upp riktlinjer för det fortsatta
arbetet. Som ett led i dessa förberedelser avses bl. a. anordnas vissa
symposier och andra överläggningar. Med stöd av ett Kungl. Maj:ts
bemyndigande i år har tillkallats en sakkunnig för att leda arbetet med
bearbetning av remissyttrandena och de övriga uppgifter som har
samband därmed.

Den genom ett Kungl. Maj ds bemyndigande år 1970 tillkallade
utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratien, som har till
huvuduppgift att undersöka möjligheterna till ett vidgat och fördjupat
medborgerligt engagemang i den kommunala verksamheten, har genom
tilläggsdirektiv år 1972 fått i uppdrag att överväga sådana författningsändringar
som behövs dels för att kommunala och landstingskommunala
nämnder genom majoritetsbeslut skall kunna medge representanter för de
anställda att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna
men inte i besluten, dels för att kommunala och landstingskommunala
nämnders beslutanderätt i vissa ärenden skall kunna överföras till
företagsnämnd eller annat organ med arbetstagarrepresentation.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden år 1972 har tillkallats en
utredning (Fi 1972:03) om representation för de anställda i bankinstitutens
styrelser samt styrelserepresentationsutredningen (Fi 1972:04).
Sistnämnda utredning skall utreda frågor angående representation för de
anställda i statliga myndigheters styrelser m. m.

Vidare har med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande år 1972 tillkallats
en utredning (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden.
I direktiven påpekas att kunskaperna är ofullständiga om de
sociala, miljömässiga och ekonomiska problem som kan vara förknippade
med en uppbyggnad av stora industriområden. Riktpunkten för utred -

SoU 1973:3

ningsarbetet skall vara att finna lösningar som leder till en — trots de
särskilda villkoren — fullgod miljö i olika avseenden.

År 1972 har vidare tillkallats en utredning (I 1972:05) angående
tillämpad beteendevetenskaplig forskning. I direktiven har erinrats om att
arbetarskyddsstyrelsen, institutet för social forskning, den inom inrikesdepartementet
arbetande expertgruppen för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor, arbetarskyddsfonden, statskontoret, statens personalnämnd,
delegationen för förvaltningsdemokrati och företagsdemokratidelegationen
har uppgifter beträffande utvecklingsarbete och forskning
berörande arbetslivet m. m. När det gäller former för samt inriktning
och omfattning av ett fortsatt statligt engagemang inom arbetslivsforskningen
i de delar denna inte berörs av nämnda organ krävs enligt
direktiven ett samlat underlag för statsmakternas ställningstaganden. Mot
denna bakgrund har det förordats att en utredning tillkallas för att göra
en översyn av den del av den tillämpade arbetslivsforskningen som har
anknytning till det beteendevetenskapliga området.

I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1972:7 anförde trafikutskottet
i fjol (s. 8) att utskottet funnit det angeläget att vissa från statens
trafiksäkerhetsverk aviserade långtgående förslag till konkret utformade
alternativa handlingsprogram på trafiksäkerhetsområdet bleve föremål för
beredning i en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp. Utskottet
föreslog att detta skulle ges Kungl. Maj:t till känna. I prop. 1973:1 bil. 8
(s. 73—74) har föredragande departementschefen anfört att han avseratt
tillsätta en arbetsgrupp.

I sitt av riksdagen godkända betänkande CU 1972:13 i anledning av
motioner angående forskning m. m. i samhällsplaneringsfrågor anförde
civilutskottet i fjol (s. 3) att utskottet fann det önskvärt att Kungl.
Maj:t lämnade riksdagen en översikt över inriktningen av samhällsplaneringsforskningen
i vid bemärkelse tillika med bedömningar av vilka
organisatoriska och prioriterande beslut som kan ankomma på statsmakterna.
Utskottet föreslog att detta skulle ges Kungl. Maj:t till känna.

Under innevarande års riksdag har särskilda motioner väckts om
företagsdemokrati-, arbetsmiljö-, boendemiljö- och trafikbullerfrågor.

Utskottet

I motionen 1973:1172 av herr Fälldin m. fl. (c) berörs olika
förhållanden i dagens samhälle som kan innebära påfrestningar för den
psykiska hälsan och som motionärerna sammanfattningsvis betecknar
som den inre miljön. Motionärerna pekar på att både fysiska miljöer —
såsom arbetsmiljö, boendemiljö och trafikmiljö — och seder, bruk,
traditioner, normer och kravinställningar (det sociala värdemönstret)
inrymmer faktorer, som utsätter människorna för hälsovådligt psykiskt
tryck. Motionärerna yrkar att en parlamentarisk utredning skyndsamt
skall tillsättas med uppgift att utarbeta riktlinjer för inre miljöpolitik i
syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig stress och
psykisk otrygghet.

SoU 1973:3

På de områden som tas upp i motionen pågår ett omfattande
utredningsarbete. På arbetslivets område pågår sålunda ett utvecklingsarbete
rörande företagsdemokrati samt utredningar om arbetsmiljö och
anställningstrygghet. På sistnämnda områden har också utredningsarbetet
resulterat i betydelsefulla förslag som inom en nära framtid kommer att
underställas riksdagen. Boendemiljöfrågor är föremål för överväganden
inom bl. a. boendeutredningen och trafikbullerutredningen. Servicekommittén
beräknar slutföra sitt arbete under innevarande halvår. En
utredning på trafiksäkerhetsområdet har aviserats. Här bör också erinras
om att 1968 års barnstugeutredning i fjol avgav förslag om förskoleverksamheten,
vilket förslag för närvarande bereds inom Kungl. Maj :ts kansli,
samt att utredning pågår om skolans inre arbete. Frågor om kurativ
service behandlas av socialutredningen. Viss försöksverksamhet beträffande
organisationen av social service för allmänheten skall byggas upp som
en fortsättning på ett av socialstyrelsen gjort utredningsarbete om den
icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation. I
utredningsarbete inom ramen för arbetsgruppens för framtidsforskning
verksamhet har frågor om livskvalitet ur psykologisk synvinkel uppmärksammats.
Här bör även framhållas att för kort tid sedan visst utredningsmaterial
publicerats för debatt från en utredning om den psykiska
hälsovården, som Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen att företa.

I remissyttranden över en år 1971 väckt, i huvudsak likalydande
motion ställde sig socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyreisen
avvisande till en sådan utredning som motionärerna begär. Remissinstanserna
hänvisade till att utredningsarbete som berör i motionen upptagna
frågor redan pågick hos myndigheten eller på annat håll.

Utskottet får liksom vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden
vid riksdagarna 1971 och 1972 framhålla att i motionen berörs
många frågor, vilkas lösande har stor betydelse för att reducera de
påfrestningar som det moderna samhället medför. En utredning av det
slag motionärerna förordar skulle emellertid spänna över ett så stort
område av samhällslivet att det inte skulle vara ett rationellt sätt att
behandla de många problem som tas upp i motionen i ett sådant
sammanhang. Enligt utskottets mening är åtskilliga av frågorna så
betydelsefulla att de utredningar som redan nu pågår på områdena i fråga
bör få fortsätta sitt arbete utan att arbetet skall splittras av någon form av
övergripande utredning. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka
att den begärda utredningen kommer till stånd. Motionen 1973:1172
bör därför avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973:1172.

Stockholm den 20 mars 1973

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1973:3

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Dahlberg (s), Carlshamre
(m), fru Skantz (s), herr Larsson i Öskevik (c), fru Sigurdsen (s), herrar
Hyltander (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s)*,
Åkerlind (m), Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp), Nilsson i Växjö
(s) och Hagberg (vpk)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c),
Bengtsson i Göteborg (c) och Romanus (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”1
remissyttranden” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Den inre miljön är som framhålls i motionen en helhet kring
människan. Detta förutsätter en inre miljöpolitik som utformas som en
helhet. Olika åtgärdsområden — planering av fysiska miljöer, åtgärder i
fråga om det sociala värdemönstret, vägledning för individen som skapar
möjlighet till val av den lämpligaste miljön, psykoterapi och annan
rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter — måste
tillsammans utgöra ett sammanhängande och samordnat åtgärdssystem.

På åtskilliga av de områden, som diskuteras i motionen, pågår
utredningsarbete. Dessa pågående detaljutredningar, t. ex. arbetsmiljöutredningen,
boendeutredningen, trafikbullerutredningen och utredningen
om skolans inre arbete, har angelägna uppdrag, som skyndsamt bör
fullföljas. De kan inte avvakta resultatet av en övergripande utredning.

Det måste emellertid konstateras att den utredningsverksamhet som
pågår är inriktad på vissa delområden och att därför en övergripande
målsättning för utformningen av den inre miljön och den psykiska hälsan
saknas.

Enligt utskottets mening bör en särskild utredning tillsättas snarast för
att göra ett sådant övergripande utredningsarbete. Det bör ankomma på
denna utredning att följa arbetet inom de olika delutredningar som pågår
och att fortlöpande ta del av framkomna resultat och gjorda utvärderingar
samt att på grundval härav och genom sådant eget utredningsarbete
som anges i motionen utarbeta riktlinjer för en inre miljöpolitik, i syfte
att bemästra de samhällsproblem, som föranleder skadlig stress, psykisk
ohälsa och otrygghet. Utredningen bör ha parlamentarisk sammansättning.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1973:1172.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1172 hos Kungl.
Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre
miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som
föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.