Näringsutskottets betänkande nr 54 år 1973

NU 1973:54

Nr 54

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:41
angående industripolitisk verksorganisation, m.m., jämte motioner,
propositionen 1973:1 i vad avser anslag till statens institut för företagsutveckling
jämte motioner samt motioner angående näringspolitik m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1973:41 (industridepartementet) angående industripolitisk
verksorganisation, m. m., utom såvitt propositionen avser
förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), vilket
förslag behandlas i utskottets betänkande 1973:60,

dels tio motioner som väckts i anledning av propositionen,

dels propositionen 1973:1 bilaga 15 (industridepartementet) i vad
avser anslag till statens institut för företagsutveckling,

dels ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner
rörande bl. a.

företagareföreningarnas verksamhet,

inrättande av industriella utvecklingscentra,

åtgärder i övrigt till förmån för mindre och medelstora företag,

investeringsbidrag,

förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan Sverige och EG,
utarbetande av handlingslinjer för aktiv näringspolitik,
vissa programuttalanden på näringspolitikens område.

Synpunkter på propositionen 1973:41 och de därav föranledda
motionerna har inför utskottet framförts av

generaldirektör Bertil Agdur, styrelsen för teknisk utveckling,
överdirektör Bengt Resare och byråchef Jostein Hovland, statens
institut för företagsutveckling,

förbundsdirektör Tore Kellquist, direktör Lennart Ekenberg och
direktör Rune Nilsson, Företagareföreningarnas förbund, samt

direktör Carl Hagson, Svenska elverksföreningen, direktör Lennart
Borg, Svenska elektriska materielkontrollanstalten, och direktör Lennart
Elfström, Sveriges elektroindustriförening.

De tre sistnämnda organisationerna samt Svenska brandförsvarsföreningen
och Svenska elektriska kommissionen har till utskottet överlämnat
en gemensam promemoria angående resursbehovet för energienheten
i statens industriverk.

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Afr 54

NU 1973:54

2

Propositionen 1973:41

Hemställan

I propositionen 1973:41 har Kungl. Maj:t såvitt här är i fråga

dels föreslagit riksdagen att

1. besluta att en central myndighet med uppgifter inom det industripolitiska
området enligt de riktlinjer chefen för industridepartementet
förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

2. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för
omorganisation av den verksamhet som bedrivs vid statens institut för
företagsutveckling,

3. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för en
ökad regional företagsservice,

4. besluta att en fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete enligt
de riktlinjer departementschefen förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

5. godkänna att av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank
AB 30 000 000 kr. avsätts till fonden,

6. besluta att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom enligt
de riktlinjer departementschefen förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

7. medge att Kungl. Maj.'t uppdrar åt nämnden att utöva Kungl.
Maj:ts befogenhet att upplåta gruvrättigheter som tillkommer staten,

8. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för
Sveriges geologiska undersöknings verksamhet och organisation,

9. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och
åtgärder i övrigt som behövs för förslagens genomförande,

dels föreslagit riksdagen att antaga inom industridepartementet
upprättade förslag till

11. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar,

12. lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

13. lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter
m. m.,

14. lagom ändring i uranlagen (1960:679),

15. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås förändringar i verksorganisationen inom
industridepartementets ansvarsområde i syfte att bygga ut och effektivisera
medlen för näringspolitiken. En ny myndighet, statens industriverk,
föreslås således bli inrättad den 1 juli 1973, varigenom en basorganisation
skapas på verksplanet för centrala industri-, energi- och mineralfrågor.

För att tillgodose behovet av en kontinuerlig planerings- och utredningsverksamhet
på det industripolitiska området föreslås verket erhålla
resurser för bl. a. branschundersökningar och långsiktig prognosverksam -

NU 1973:54

3

het. Likaså inordnas den pågående utredningsverksamheten rörande
mindre och medelstora företag i verket. Vidare avses industriverket
överta de uppgifter inom inrikes- och industridepartementens verksamhetsområden
som åvilar det nuvarande kommerskollegiets industribyrå,
bl. a. omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och
administration av de statliga industrilånegarantierna. Verket kommer att
svara även för tillsynen av företagareföreningarna.

Vidare föreslås en förstärkning av statens insatser i fråga om
företagsservice. Under ett särskilt anslag föreslås 2,5 milj. kr. bli anvisade
budgetåret 1973/74 för rådgivning och informationsförmedling genom
företagareföreningarna. Industriverket förordas erhålla det samordnande
ansvaret för statens verksamhet på företagsserviceområdet.

I propositionen föreslås att industriverket övertar de arbetsuppgifter
som de nuvarande bergs- och elbyråerna inom kommerskollegium svarar
för. I samband härmed vidgas ansvarsområdet till att efterhand omfatta
hela energisektorn. Resurser för prognos- och utredningsarbete på
energiområdet överförs även till verket.

I propositionen dras vissa riktlinjer upp för den statliga verksamheten
på mineralområdet. En särskild nämnd föreslås bli inrättad för förvaltningen
av statens gruvegendom. Kungl. Maj:t föreslås få möjlighet att till
nämnden delegera viss beslutanderätt i hithörande frågor. Nämnden
knyts till industriverket, som avses svara för dess administration.

Industriverket avses från kommerskollegium överta funktionen som
chefsmyndighet för sprängämnesinspektionen, bergsstaten och statens
elektriska inspektion.

Industriverket föreslås få en styrelse med högst nio ledamöter. Verket
skall enligt förslaget bestå av en planerings- och utredningsenhet, en
industrienhet, en energienhet, en mineralenhet och en administrativ
enhet. Till verket avses även vissa rådgivande organ bli knutna.

För industriverket beräknas budgetåret 1973/74 113 tjänster, vilket
innebär att verket tillförs 41 tjänster för tillkommande arbetsuppgifter.
Medelsbehovet för verket under nästa budgetår beräknas till sammanlagt
10,4 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. föreslås bli anvisade under ett särskilt
anslag till utredningar m. m.

Vidare förordas i propositionen att statens institut för företagsutveckling
(SIFU) integreras i industriverket fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Samtidigt avses en ytterligare regional spridning av SIFU:s nuvarande
arbetsuppgifter ske.

I propositionen föreslås vidare att en särskild fond, statens utvecklingsfond,
inrättas med syfte att stödja riskbetonade investeringar inom
industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system. Stöd
från fonden avses utgå i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Verksamheten föreslås inledningsvis bli finansierad genom att 30
milj. kr. av vinsten från Sveriges investeringsbank AB tillförs utvecklingsfonden.
Fonden leds av en särskild styrelse. Administrativt knyts
utvecklingsfonden till industriverket genom att verket avses svara för den
löpande verksamheten vid fonden.

NU 1973:54

4

I propositionen läggs också fram riktlinjer för Sveriges geologiska
undersöknings (SGU) verksamhet och organisation. SGU:s karaktär av
geologiskt service- och fackorgan understryks med avseende på bl. a.
geologisk kartering samt information och dokumentation på geologins
område. SGU :s prospekteringsverksamhet avses successivt komma att bli
utförd på uppdragsbasis. Slutligen redovisas principförslag till organisation
för SGU och — mot bakgrund av den beslutade omlokaliseringen av
SGU till Uppsala och Luleå — riktlinjer för fördelningen av SGUs
verksamhet mellan dessa två orter.

Propositionen 1973:1 bilaga 15

1 propositionen 1973:1 bilaga 15 punkterna B 1—B 3 (s. 19—24) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1. till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
8 900 000 kr.,

3. till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Motionerna

De i anledning av propositionen 1973:41 väckta motionerna är
följande.

1973:1749 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om ökat
anslag till Främjande av företagsservice.

1973:1750 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om att i riktlinjerna för organisationskommitténs
beträffande SIFU arbete uttalas att en regionalisering av SIFU :s
nuvarande verksamhet bör komma till stånd genom företagareföreningarna.

1973:1804 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs bl. a. att
riksdagen

1. avslår propositionens förslag i vad avser inrättandet av ett statens
industriverk,

2. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande
statens institut för företagsutveckling,

3. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande ökad
regional företagsservice,

4. ger Kungl. Maj:t till känna att fonden för stöd till industriellt
utvecklingsarbete knyts till styrelsen för teknisk utveckling,

5. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande

NU 1973:54

5

nämnden för förvaltning av statens gruvegendom,

6. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1902:71 s. 1)
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

7. avslår propositionens förslag om ändring i gruvlagen (1938:314),

8. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1886:46 s. 1)
angående stenkolsfyndigheter m. m.,

9. avslår propositionens förslag om ändring i uranlagen (1960:679),

10. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln.

Ett återstående yrkande i motionen, angående anslag till Kommerskollegium,
behandlas i utskottets betänkande 1973:56.

1973:1805 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär utredning och förslag angående lokalisering av det föreslagna
industriverket, varvid de i motionen framförda synpunkterna beaktas.

1973:1806 av herrar Enlund (fp) och Enskog (fp), vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen ger Kungl. Maj:t till känna
vad som anförts i motionen angående statens industriverks lokalisering.

1973:1807 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen beslutar

1. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
företagareföreningarnas organisation och verksamhetsinriktning,

2. att hos Kungl. Maj:t anhålla om att administrationsbidraget till
företagareföreningarna i fortsättningen tas upp på industridepartementets
huvudtitel,

3. att till Främjande av företagsservice förbudgetåret 1973/74 anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 7 500 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

4. att som sin mening uttala att delegationen för de mindre och
medelstora företagen bör bibehålla en fristående ställning i enlighet med
vad som har anförts i motionen,

5. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
organisationen och verksamhetsinriktningen inom statens institut för
företagsutveckling,

6. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
medverkan av studieförbunden i utbildningsverksamheten för företagare
och anställda i mindre och medelstora företag,

7. att statens utvecklingsfond administrativt skall knytas till styrelsen
för teknisk utveckling,

8. att till Statens utvecklingsfond för budgetåret 1973/74 under
trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

9. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
utdelning på statens aktier i Sveriges investeringsbank AB,

10. att hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning beträffande
lokaliseringen av statens industriverk i enlighet med vad som har anförts i
motionen.

NU 1973:54

6

1973:1808 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att den i propositionen nämnda fonden för stöd till industriellt
utvecklingsarbete (statens utvecklingsfond) och de för denna avsedda
personella och andra resurserna administrativt knyts till styrelsen för
teknisk utveckling (STU),

2. att ett rådgivande organ, med i princip samma ställning som STU:s
nuvarande nämnder, inrättas inom STU, i vilket representation kan ges
t. ex. industriverket och Investeringsbanken för att ge rekommendationer
beträffande fondens projektstöd.

1973:1809 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen i samband med behandlingen av propositionen som sin mening
ger till känna

1. att i Kungl. Maj:ts föreskrifter för företagareföreningarnas organisation
och verksamhet måtte intagas bestämmelser som säkrar att representanter
för löntagarnas fackliga organisationer på det regionala planet ges
plats i föreningarnas styrelser,

2. att sådana utskott under företagareföreningarnas styrelser, åt vilka
styrelsen delegerat en del av sin beslutanderätt, måtte få en sammansättning
som avspeglar vad av Kungl. Majit stadgats för företagareföreningarnas
styrelser.

1973:1810 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall ha
oförändrad ställning och ej inordnas i statens industriverk.

1973:1811 av herr Rydén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen beslutar

1. att utöver vad Kungl. Majit föreslagit anvisa 2 milj. kr. till
företagsservice,

2. att anvisa 500 000 kr. för försöksverksamhet med statliga bidrag
till konsult- och rådgivningsinsatser,

3. att inrätta fyra tjänster som tekniska företagskonsulenter vid
styrelsen för teknisk utveckling (STU) fr. o. m. den 1 juli 1973,

4. att anvisa 500 000 kr. för under punkt A 3 angivet ändamål,

5. att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall finnas kvar
som självständigt institut med industriverket som huvudman,

6. att SIFU: s fortsatta verksamhet blir föremål för utredning,

7. att avslå förslaget om inrättandet av statens utvecklingsfond,

8. att vidga uppgifterna för styrelsen för teknisk utveckling (STU) i
enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att 20 milj. kr. av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank
AB skall ställas till STUis förfogande,

10. att 10 milj. kr. av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank
AB skall ställas till företagareföreningarnas förfogande för produktutvecklingslån
med villkorlig återbetalningsskyldighet,

B. att riksdagen hos Kungl. Majit begär att frågan om lämplig

NU 1973:54

7

myndighet för lokaliseringsstödet blir föremål för fortsatt utredning samt
att förslag med anledning härav föreläggs riksdagen.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas i
sammanhanget är följande.

1973:225 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av den regionalpolitiska stödverksamheten måtte ansluta sig
till de riktlinjer som i motionen framförts i syfte att stimulera
sysselsättningen inom stödområdet.

Motionen har hänvisats till näringsutskottet såvitt den avser stödet till
företagareföreningarna och i övrigt till skatte-, trafik- och inrikesutskotten.

1973:342 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag i enlighet
med vad i motionen angivits om utveckling och förbättring av lokalbeståndet
för hantverks-, industri- och serviceföretag i syfte att öka
sysselsättningen och skapa bättre arbetsmiljöer i näringslivet.

1973:514 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

a) anvisar 5 milj. kronor för produktutvecklingslån till mindre och
medelstora företag,

b) medger att statsgaranti för produktutvecklingslån till mindre och
medelstora företag får beviljas intill ett belopp av 20 milj. kronor,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om inrättande av
ytterligare industriella utvecklingscentra föreläggs riksdagen.

1973:811 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag till
åtgärder ägnade att förbättra villkoren för de mindre och medelstora
företagen samt stimulera till ökat nyföretagande.

1973:813 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av
företagsutveckling, måtte bevilja ett med 300 000 kr. förhöjt anslag av
9 200 000 kr.

1973:816 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam prövning och förslag
till ett halvstatligt institut för värdering av projekt avseende investeringar
i marknadsföring.

1973:823 av herr Kristiansson i Örkelljunga m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär att delegationen för de mindre och
medelstora företagen får i uppdrag att utreda de i motionen åberopade
problemen med underleverantörsförhållandet.

1973:824 av herrar Larsson i Umeå (fp) och Andersson i Örebro (fp),
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att se över formerna för
den regionala handläggningen av lokaliseringsstödet och att utredningen,

NU 1973:54

8

som bör bedrivas skyndsamt, likaledes ser över formerna för hela det
statliga stödet, med övervägande av att göra företagareföreningarna till
regionala utrednings- och serviceorgan för samtliga statliga stödformer till
de mindre och medelstora företagen.

1973:828 av herrar Olsson i Kil (fp) och Stålhammar (fp), vari
hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en kartläggning av de löntagarägda
företagen och deras problem och

att förslag till speciella stödåtgärder för denna typ av företag snarast
föreläggs riksdagen.

1973:831 av herr Stjernström m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär en utredning beträffande ändamålsenliga
former för de statliga kreditstöden till industri- och hantverksföretag,
varvid särskild hänsyn tages till att handläggningstiden förkortas, ansökningsförfarandet
förenklas och sekretessfrågorna beaktas.

1973:834 av herr Turesson m. fl. (m, c), vari under hänvisning till vad
som anförts i motionen 1973:729 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t
föreslår att under anslaget till Statens institut för företagsutveckling för
budgetåret 1973/74 anvisas 300 000 kr. för program, utbildning och
forskning inom byggnadskulturvård, att brukas i samverkan med sagda
institution enligt särskilt avtal.

1973:837 av herr Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om utvidgning av
företagareföreningarnas rådgivnings- och kreditstödjande verksamhet till
mindre företagsamhet inom åkeri-, entreprenör- och serviceverksamheten.

1973:944 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående
möjligheterna att öka företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet i
fråga om företagens marknadsundersöknings- och försäljningsfrågor.

1973:946 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag syftande till att sänka de
mindre företagarnas kostnader för egen utbildning i enlighet med vad
som har anförts i motionen.

1973:1267 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttalar sig för att i motionen angiven marknadssituation
bedöms och att föreslagna åtgärder vidtages.

Motionen har hänvisats till utbildningsutskottet och senare överflyttats
till näringsutskottet enligt 42 § riksdagsordningen. De i motionen
föreslagna åtgärderna avser vissa slag av utbildning inom byggnads- och
anläggningsbranschen.

1973:1446 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att företagareföreningarna ges
möjligheter att värdera enskilda innovatörers projekt och ställa lån till
dessas förfogande med villkorlig återbetalningsskyldighet.

NU 1973:54

9

1973:1454 av fröken Eliasson (c) och herr Sjönell (c), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att den
teknologiska forskningen i högre grad bör uppmärksamma de mindre och
medelstora företagens produktionsvillkor och inriktas på utnyttjandet av
smådriftsfördelar.

1973:1457 av herr Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om kompletterande utredning och förslag om
regionala finansierings- och serviceorgan i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1973:1458 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk
arbetsgrupp för utarbetande av grunder och handlingslinjer för en aktiv
näringspolitik enligt motionens syfte.

1973:1459 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar

A. att hos Kungl. Majit anhålla om att ett aktionsprogram för
100 000 arbetstillfällen utarbetas i enlighet med vad som anges i
motionen innehållande:

1. förmedling av särskilda lån och bidrag till etablering och utvidgning
av företag inom industri- och servicenäringarna, med inriktning på mindre
och medelstora företag och i samordning med de regionalpolitiska
strävandena,

2. en kampanj för nya produkter och nya marknader med särskild
inriktning på ökade exportmöjligheter för mindre företag,

B. att anvisa till och att disponeras i enlighet med vad som har
förordats i motionen

1. Bidrag till nyetableringar och utvidgningar av företag inom
industri- och servicenäringarna för budgetåret 1973/74 ett anslag av
200 000 000 kr.,

2. Lån till nyetableringar och utvidgningar av företag inom industrioch
servicenäringarna för budgetåret 1973/74 ett investeringsanslag av
400 000 000 kr.

Motionen innefattar motivering för ett yrkande om viss befrielse från
allmän arbetsgivaravgift för nyetablerade m. fl. företag, vilket framförs i
en följdmotion, 1973:1015, som hänvisats till skatteutskottet och
behandlats i dess betänkande 1973:24.

1973:1466 av herr Hagnell (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit anhåller om skyndsam utredning och förslag till åtgärder i avsikt att
trygga sysselsättningen och den sociala utvecklingen genom en effektiv
regional näringspolitik enligt de huvudlinjer som angivits i motionen.

1973:1470 av herr Helén m. fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga, hemställs

A. att riksdagen ger Kungl. Majit till känna

1. att näringspolitiken och den ekonomiska politiken bör utformas
med sikte på en socialliberal ramhushållning, som syftar til! att förena

NU 1973:54

10

marknadsekonomins decentralisering och effektivitet med en socialt
balanserad inriktning av den ekonomiska utvecklingen i hela folkets
intresse,

2. att en nödvändig förutsättning för trygghet i arbetet och tillräckliga
investeringar är att lönsamheten i företagen hålls på en godtagbar
nivå,

B. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att en särskild expertgrupp tillsätts för att

a. kartlägga orsakerna till nuvarande strukturella arbetslöshetsproblem,

b. pröva möjligheterna att förbättra de konjunkturpolitiska instrumenten,

c. föreslå åtgärder för att stimulera investeringar och nyetableringar,

2. att inom regering och förvaltning ett förberedelsearbete för
utvidgning av de nu träffade avtalen mellan Sverige och de europeiska
gemenskaperna snarast påbörjas för att Sverige vid lämpligt tillfälle skall
kunna begära nya förhandlingar med EEC beträffande anslutningsform
resp. sådan utveckling av samarbetet som skulle säkerställa en avtalsreglerad
harmonisering av konkurrensvillkor och konkurrensförutsättningar
och som skulle garantera att vårt förhandlingsmål om omfattande, nära
och varaktiga relationer med EEC uppnås, allt under förutsättning av
oförändrad svensk neutralitetspolitik.

Motionen behandlas i övrigt i utskottets betänkanden 1973:9,
1973:41, 1973:57 och 1973:58.

1973:1474 av herr Olof Johansson i Stockholm (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller om en kartläggning av skillnaderna i samhällets näringspolitik
och deras effekter på mindre och medelstora företag å ena sidan
och storföretagen (med mer än 500 anställda) å den andra, samt

2. anhåller om utredning och förslag om sådana åtgärder att de
mindre och medelstora företagen konsekvent främjas i förhållande till
storföretagen i samhällets näringspolitik och ekonomiska politik på i
motionen angivna grunder.

1973:1489 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begären undersökning av den snedvridning av
konkurrensen som de punktvisa stödåtgärderna inom näringslivet medför.

1973:1495 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Eriksson i
Ulfsbyn (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
utredning angående tendenserna i fråga om nyetablering av företag inom
näringslivet, dess inverkan på företagsutveckling och sysselsättning samt
förslag om åtgärder som kan underlätta och öka nyetableringar.

1973:1496 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam prövning samt förslag
angående statligt stöd till företagareföreningar för inrättande av rådgivningsgrupper
med teknisk och ekonomisk expertis för förstärkt rådgiv -

NU 1973:54

11

ning åt mindre och medelstora företag.

1973:1508 av herrar Sjönell (c) och Andersson i Örebro (fp), vari

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och

förslag till ett system med investeringsbidrag i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1973:1509 av herrar Sjönell (c) och Andersson i Örebro (fp), vari

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och

förslag som medger de små företagen

dels undantag från uppgiftslämnande i de fall där detta ej är
oundgängligen nödvändigt och eljest förenklade rutiner i fråga om
redovisning och uppgiftslämning till myndigheter och institutioner samt
ersättning för uppgiftslämnandet,

dels mer ändamålsenlig och för dem avpassad utbildnings-, rådgivningsoch
konsultverksamhet samt

dels förenklade företagsformer som medger i princip aktiebolagens
skydd och rättigheter men under mindre komplicerade förfaranden.

1973:1511 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om snabb utredning och förslag om åtgärder i syfte
att tillförsäkra den importkonkurrerande hemmaindustrin tillräckliga
produktionsobjekt samt att stärka dess stabilitet och konkurrensförmåga.

1973:1512 av herr Stridsman m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag om allsidig utveckling
av underleverantörssystemet i näringslivet samt om samarbetsformer som
medger ökad trygghet för ingående parter.

Utskottet

Ett förslag angående den industripolitiska verksamheten av den typ
som framläggs i propositionen 1973: 41 behandlar naturligt nog inte bara
i strikt mening organisatoriska frågor utan kommer också att beröra en
mängd frågor rörande inriktningen av och innehållet i industripolitiken
och näringspolitiken i stort. I detta betänkande tar utskottet följaktligen
förutom propositionen och de därav föranledda motionerna också upp en
rad av de motioner med näringspolitiskt innehåll som väcktes under den
allmänna motionstiden, fastän dessa motioner inte alltid har ett nära
samband med det organisationsförslag som bildar utgångspunkten för
betänkandet. De ytterligare förslag som till följd härav nu underställs
riksdagens prövning går i vissa fall ut på omedelbara åtgärder, bl. a.
anvisande av anslag, i andra fall på olika slags utredningar och i åter andra
på programmatiska uttalanden från riksdagens sida angående näringspolitiken
i stort eller speciella aspekter på denna.

Inrättande av statens industriverk

Central förvaltningsmyndighet för ärenden på industrins område är för
närvarande i första hand kommerskollegium. Industripolitiska och
allmänt näringspolitiska uppgifter har också tilldelats ett flertal andra

NU 1973:54

12

statliga organ i verksform, i bolagsform och i kommittéform. Sedan
industridepartementet inrättades för drygt fyra år sedan har utredningsoch
planeringsverksamheten på industripolitikens område i hög grad
koncentrerats dit. Att ett permanent organ utanför departementet skall
tillskapas för den centrala utredningsverksamheten är ett av huvudsyftena
med propositionens förslag. Dessutom eftersträvas en samordning av de
verkställande funktionerna. Kommerskollegium har omfattande och
betydelsefulla uppgifter på utrikes- och inrikeshandelns områden och hör
primärt under handelsdepartementet. En grundläggande tanke i det nu
framlagda förslaget är att de exekutiva och utredande resurserna på det
industripolitiska området skall avgränsas från motsvarande resurser på det
handelspolitiska området. De uppgifter som föreslås tillkomma det nya
industriverket är i första hand dels industripolitisk utredningsverksamhet,
vissa uppgifter i samband med det statliga finansiella företagsstödet samt
statliga insatser för företagsservice, främst till de mindre och medelstora
företagen, dels det säkerhetsinriktade arbete som nu utförs av kommerskollegium,
dels slutligen centrala myndighetsuppgifter på energipolitikens
område och i fråga om den statliga mineralpolitiken.

I motionen 1973: 1804 betecknas propositionens förslag att ett nytt
ämbetsverk skall inrättas för dessa uppgifter som löst hopkommet och
mindre grundat på sakliga överväganden än på en önskan att manifestera
en vilja att omforma det ekonomiska systemet i socialistisk riktning.
Motionärerna gör i sammanhanget en allmän deklaration till förmån för
en näringspolitik byggd på enskilt ägande, fri prisbildning och konkurrens
samt undvikande av statliga detaljregleringar.

Starka praktiska skäl talar enligt utskottets mening för inrättandet av
ett särskilt industriverk. En sådan åtgärd får i princip anses vara neutral i
vad avser industripolitikens innehåll; bestämmande härvidlag blir liksom
hittills statsmakternas beslut. Att ett organ för kontinuerlig utredningsverksamhet
inom industridepartementets verksamhetsområde tillkommer
är enligt utskottets uppfattning av stort värde. Utskottet avvisar sålunda
den kritik mot förslaget om industriverkets inrättande som framförs i
motionen 1973: 1804 och tillstyrker propositionens förslag i hittills
berörd del.

Delegationen för de mindre och medelstora företagen, som inrättades
1970 och formellt tillhör kommittéväsendet, betraktas allmänt som ett
värdefullt organ. Delegationen har främst svarat för en samordning av
utredningar rörande de mindre och medelstora företagen. I åtskilliga
sammanhang har den lämnat synpunkter på och avgett förslag i angelägenheter
av betydelse för denna kategori av företag. Verksamheten föreslås
nu bli överförd till industriverket och sålunda få en mera permanent
karaktär. Industriverket skall överta ansvaret för utredningsarbetet, och
delegationen skall ersättas av ett råd för mindre och medelstora företag
vilket skall knytas till verket.

Detta förslag godtas inte i motionen 1973:1807. Delegationens
viktigaste uppgift är, sägs det där, att utforma näringspolitiska riktlinjer
med avseende på de mindre och medelstora företagen. Därför bör

NU 1973:54

13

delegationen få behålla en fristående ställning, menar motionärerna.

Utskottet finner en sådan omorganisation följdriktig och ägnad att
ytterligare förbättra förutsättningarna för att de mindre och medelstora
företagens speciella problem och behov blir beaktade. Genom det
föreslagna rådet kommer, såsom framhålls i propositionen, de berörda
intressena att få ett organ varigenom de fortlöpande kan framföra sina
synpunkter till industriverket. För utredningsverksamheten på de mindre
och medelstora företagens område bör anslutningen till industriverkets
planerings- och utredningsenhet innebära en förstärkning som blir till
gagn för den betydelsefulla företagskategori som det här gäller. Det
argument mot den föreslagna organisatoriska lösningen som framförs i
motionen 1973: 1807 finner utskottet inte bärande. Det råd för mindre
och medelstora företag som avses tillkomma bör i samma mån som
hittills delegationen ha möjlighet att bidra till utformningen av de
näringspolitiska riktlinjerna för dessa företag.

Regional företagsservice

I propositionen föreslås en förstärkning av statens insatser i fråga om
företagsservice. Under ett särskilt anslag föreslås 2,5 milj. kr. bli anvisade
för rådgivning och informationsförmedling genom företagareföreningarna.
Rådgivningen avses i första hand ta sikte på översiktliga analyser
rörande behov av olika kompletterande insatser av mera specialiserad
karaktär — utbildningsprogram eller konsulttjänster — som kan förbättra
företagens produktionsförmåga.

De förordade riktlinjerna för denna ökade regionala företagsservice
kritiseras i motionerna 1973: 1804 och 1973: 1807. I den förstnämnda
motionen uttalas att det är angeläget att statliga insatser kommer i fråga
endast där service saknas eller är bristfälligt utvecklad och där skäl finns
att anta att ett tillfredsställande serviceutbud inte kan komma till stånd
de statliga insatserna förutan. Försiktighet bör iakttas i vad avser
verksamheten med subventionerade konsulttjänster i statlig regi, sägs det
bl. a. Den tilltänkta inriktningen av företagareföreningarnas verksamhet
anses inte klart framgå av propositionen. I motionen 1973: 1807 hävdas
att företagareföreningarnas resurser måste stärkas mera påtagligt om
föreningarna skall kunna fullgöra sina viktiga uppgifter. Verksamheten
måste i ökad utsträckning inriktas på allmän informationsverksamhet,
uppsökande verksamhet bland företag och uppfinnare, marknadsundersökningar,
exportfrämjande åtgärder och ren serviceverksamhet. Önskvärt
anses också vara att föreningarna i större utsträckning än för närvarande
kan biträda även andra företag än industriföretag. I båda motionerna
föreslås att riksdagen skall i ett uttalande till Kungl. Maj:t ansluta sig till
motionärernas synpunkter.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade riktlinjerna
för en ökad regional företagsservice. Utskottet kan inte dela den
uppfattning som framförs i motionen 1973: 1804 att den tilltänkta
inriktningen av företagareföreningarnas verksamhet beträffande företagsservice
skulle vara vag. Några närmare preciseringar än vad som gjorts

NU 1973:54

14

torde inte vara möjliga på detta stadium. Företagareföreningarna bör
själva praktiskt få pröva sig fram till hur de på effektivaste möjliga sätt
skall kunna fullgöra sin uppgift på företagsservicens område. Statens
satsning på företagareföreningarna har successivt förstärkts. Det statliga
administrationsbidraget utgjorde budgetåret 1968/69 5 milj. kr. och
föreslås 1973/74 uppgå till 11,4 milj. kr. Samtidigt föreslås att ett särskilt
anslag om 2,5 milj. kr. skall anvisas för företagsservice. Erfarenheterna av
den nya verksamheten bör närmare prövas innan en ytterligare förstärkning
sker. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt
uttalande i enlighet med de förslag som framlagts i motionerna.

I motionen 1973: 1809 föreslås för det första att riksdagen skall uttala
att Kungl. Maj:t vid revisionen av föreskrifterna för företagareföreningarna
bör inta bestämmelser som säkrar att representanter för löntagarnas
fackliga organisationer på det regionala planet ges plats i föreningarnas
styrelser. Motionärerna erinrar också om att de flesta företagareföreningar
har arbets- eller låneutskott åt vilka styrelsen ofta delegerar en stor
del av beslutanderätten i enskilda låneärenden. Enligt motionärerna
avspeglar dessa utskott i sin personsammansättning inte alltid den
uppdelning på samhälls- och företagsrepresentanter som finns i styrelsen.
Därigenom blir, hävdas det, föreskrifterna om styrelsens sammansättning
som ett medel att avväga företagsekonomiska synpunkter mot samhällsekonomiska
illusoriska. Motionärerna föreslår därför för det andra att
riksdagen skall uttala att sådana utskott bör få en sammansättning som
avspeglar vad av Kungl. Maj:t stadgas för företagareföreningarnas styrelser.

I företagareföreningarnas styrelser skall ingå lika många ledamöter
utsedda av staten och av vederbörande landstingskommun. Dessa
ledamöter skall tillsammans bilda styrelsens majoritet. Övriga ledamöter
väljs av föreningsstämma. Redan gällande bestämmelser gör det sålunda
möjligt att utse ledamöter som företräder fackliga organisationer.
Föreningarna kan också genom stadgeändring öka antalet styrelseledamöter
och på det sättet bereda utrymme för sådana representanter. Med
hänsyn till vad här sagts anser utskottet inte att något särskilt uttalande i
ämnet från riksdagens sida är erforderligt.

Beträffande personsammansättningen i företagareföreningarnas arbetseller
låneutskott utgår utskottet från att företagareföreningarnas styrelser
väljer sådana ledamöter att sammansättningen blir lämplig med hänsyn
till respektive utskotts arbetsuppgifter. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida om sammansättningen av dessa utskott synes inte vara
erforderligt.

I propositionen hemställs att riksdagen skall anvisa ett reservationsanslag
av 2,5 milj. kr. för en ökad satsning på regional företagsservice. I
motionerna 1973:181 1 och 1973:1807 anförs att detta förslag är mycket
nedbantat i förhållande till det förslag som delegationen för de mindre
och medelstora företagen framlagt. Ett anslag om 2,5 milj. kr. anses vara
helt otillräckligt. En uppräkning av anslaget till 4,5 resp. 10 milj. föreslås.
I motionen 1973:1749 sägs att ett anslag på 2,5 milj. kr. kan anses utgöra
en god början till en uppbyggnad av företagsservicen. Det stora behov

NU 1973:54

15

som visat sig bland de mindre och medelstora företagen när det gäller
företagsservice torde emellertid snart visa, säger motionärerna, att det nu
föreslagna anslaget inte är till fyllest. En ytterligare förstärkning av
företagareföreningarnas resurser kommer därför att bli nödvändig för att
möjliggöra fullföljandet av intentionerna på detta område. Riksdagen
föreslås göra ett uttalande av denna innebörd.

Ett anslag på 2,5 milj. kr. gör det möjligt att tilldela varje
företagareförening som presenterat ett tillfredsställande programförslag
medel för att sätta i gång en verksamhet med teknisk och ekonomisk
rådgivning, kontaktförmedling och informationsverksamhet. Detta anser
utskottet vara tillfredsställande. Därigenom erhålls värdefulla erfarenheter
av denna typ av verksamhet. Dessa erfarenheter måste noggrant
utvärderas och påverka omfattningen av den framtida satsningen på detta
område. Hur stora behoven kan bli i framtiden kan för närvarande inte
överblickas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker de
framförda förslagen om högre anslag samt förslaget att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om vilka behov som kan komma att föreligga i
framtiden.

I motionen 1973:1811 föreslås att ett anslag om 500 000 kr. skall
anvisas för en försöksverksamhet med statliga bidrag till vissa konsultoch
rådgivningsinsatser inom ett eller ett par län. Syftet med denna
verksamhet skulle vara att stimulera framför allt de mindre företagen att
utnyttja kvalificerade konsultinsatser genom att täcka de kontakt- och
tröskelkostnader som ingår i varje nytt konsultuppdrag.

Enligt utskottets uppfattning bör innan ställning tas till anslag av detta
slag erfarenheter vinnas av den ökade satsningen för främjande av
företagsservice. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Om man vill uppnå den av riksdagen beslutade målsättningen att
främja regional utveckling och åstadkomma en mera balanserad befolkningsfördelning
över landet kommer det, hävdas det i motionen
1973:1457, att erfordras åtgärder av mer allsidig karaktär när det gäller
att utveckla näringslivet i de flesta län utanför storstadsområdena. Det
kommer att erfordras en samordning av insatta resurser för att största
effekt skall nås. Dessa uppgifter bör åläggas ett speciellt serviceorgan.
Serviceorganet skall ha till uppgift att svara för den regionala utvecklingen
samt att lämna råd och service. Ett utvecklat samarbete bör byggas
upp med det regionala bankväsendet inklusive sparbanker och jordbrukskassor.
Det framförda förslaget bör enligt motionärerna utredas. En
allmän överarbetning av hela den statliga stödverksamheten med avseende
på den regionala handläggningen av lån, bidrag och garantier vilka skall
komma de enskilda företagen till godo föreslås i motionen 1973:824.
Därvid skulle enligt motionärerna övervägas att göra företagareföreningarna
till regionala utrednings- och serviceorgan för samtliga statliga
förmåner till de mindre och medelstora företagen.

Företagareföreningarna fullgör i dag viktiga uppgifter inom regionalpolitiken.
Föreningarna har, och kommer i ökad utsträckning att få,
uppgifter på service- och rådgivningsområdet. Enligt utskottets uppfatt -

NU 1973:54

16

ning borde föreningarna i nuvarande form utgöra en lämplig bas för en
till industriverket knuten regional organisation. Utskottet anser att
erfarenheterna av den nu föreslagna organisationen bör avvaktas innan
ytterligare utredningar görs om föreningarnas organisation och verksamhetsinriktning.
Tanken att tillskapa ytterligare regionala utrednings- och
serviceorgan kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet avstyrker motionerna
1973:1457 och 1973:824.

Första och andra generationens företagsledare för mindre och medelstora
företag är ofta mera industriarbetare än industriledare till sin
inriktning och saknar då inte sällan erforderlig administrativ kunskap och
erfarenhet, anförs det i motionen 1973:1496. Komplicerade situationer
som kan uppstå, t. ex. i samband med större investeringar, möjliggjorda
av lokaliseringsstöd, ger behov av förstärkt administrativ kapacitet. Detta
behov bör enligt motionärerna tillgodoses genom att man inom företagareföreningarnas
ram bygger upp grupper av tekniker och ekonomer
som kan fungera som rådgivare till företagsledningen i ett eller flera
företag. Basen för verksamheten skulle vara återkommande sammanträden
med företagsledningen och eventuellt andra nyckelpersoner, såsom
företrädare för de anställda. Rådgivningsgruppen skulle medverka till en
styrning av företagets verksamhet mot ett långsiktigt mål och i detta
syfte hållas informerad om rörelsen, bl. a. genom löpande budgetrapportering.

Rådgivning och service i olika former ges sedan länge av företagareföreningarna.
I propositionen har föreslagits ett nytt anslag för förstärkt
företagsservice genom företagareföreningarna. Resurserna för föreningarnas
insatser i dessa avseenden ökas alltså. Företagsservice genom
rådgivningsgrupper av det slag som motionärerna förordar prövas redan
inom vissa föreningar. Utskottet avstyrker motionen 1973:1496.

Småföretagen har när det gäller att utveckla nya idéer ett övertag i
förhållande till stora företag, sägs det i motionen 1973:1446. Det är
därför angeläget att enskilda innovatörer ges bättre möjligheter att
lansera genomförbara innovationer än som hittills varit fallet. Ett steg i
denna riktning vore enligt motionärerna att ge företagareföreningarna i
uppgift att, eventuellt i samråd med STU, ta sig an innovatörernas
projekt, bedöma projektens värde och vid positiv bedömning ställa
riskkapital till innovatörens förfogande med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Olika åtgärder har under senare år vidtagits för att ge ett ökat stöd till
innovationsverksamheten. STU:s verksamhet är under uppbyggnad och
omorganisation, bl. a. för att öka aktiviteten på detta område. De mindre
och medelstora industriföretagen har inte kommit att tillräckligt uppmärksamma
och utnyttja de stödformer som STU ställer till förfogande.
En uppsökande, aktiverande verksamhet har därför inletts. Ett särskilt
industriellt utvecklingscentrum har tillskapats i Skellefteå. Utskottet
håller det inte för osannolikt att det framgent kan bli aktuellt att
upprätta flera centra av detta slag om erfarenheterna av verksamheten där
skulle bli positiva. 1 propositionen 1973:41 föreslås inrättandet av en

NU 1973:54

17

särskild fond med syfte att stödja riskbetonade investeringar inom
industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system.
Möjligheten för enskilda innovatörer att leda projekt fram till produktion
har alltså under senare år påtagligt förbättrats. Ytterligare åtgärder synes
inte för tillfället böra förordas. Utskottet avstyrker motionen 1973:1446.

I motionerna 1973:225 och 1973:944 föreslås att företagareföreningarnas
rådgivningsverksamhet skall utsträckas till att även omfatta
marknadsföringsområdet.

En förstärkning av företagareföreningarnas resurser för företagsservice
skall som tidigare nämnts inriktas mot teknisk och ekonomisk rådgivning,
kontaktförmedling och informationsverksamhet. Rådgivningen skall i
första hand ta sikte på översiktliga analyser rörande behov av olika
kompletterande insatser av mera specialiserad karaktär, utbildningsprogram
eller konsulttjänster som kan förbättra företagens produktionsförmåga.
Föreningarna förutsätts i detta sammanhang bedriva en aktiv
uppsökande verksamhet. Företag som är i behov därav torde på detta sätt
kunna tillföras rådgivning också på marknadsföringsområdet. Någon
särskild utredning angående möjligheterna att öka företagareföreningarnas
rådgivningsverksamhet i fråga om företagens marknadsundersökningsoch
försäljningsfrågor synes således inte vara erforderlig.

I motionen 1973:837 hävdas att det måste betraktas som en stor brist
att företag inom transportsektorn och anläggningsverksamheten inte kan
komma i åtnjutande av företagareföreningarnas tjänster. Servicen bör
enligt motionärerna utsträckas till bl. a. dessa grupper.

Frågan om en utvidgning av företagareföreningarnas verksamhetsområde
har behandlats av riksdagen vid flera olika tillfällen. I anledning
av motioner väckta vid 1967 års riksdag uttalade riksdagen på förslag av
bankoutskottet att näringsgrensavgränsningen av det statliga kreditstödet
till mindre företag borde omprövas i samband med utformningen av
riktlinjerna för företagareföreningarnas verksamhet (BaU 1967:50). 1962
års företagareföreningsutredning (SOU 1967:70) föreslog ingen ändring
av den dittills tillämpade tämligen stränga gränsdragningen mellan
industriell och kommersiell verksamhet. Utredningen framhöll dock att
en viss liberalisering kunde vara lämplig. Vid remissbehandlingen yrkades
från olika håll att den krets av näringsfång som omfattades av
kreditstödet skulle utvidgas. Chefen för inrikesdepartementet hävdade i
propositionen 1968:61 med förslag till riktlinjer för företagareföreningarnas
organisation och verksamhet, att generella utvidgningar av de slag
som ifrågasatts skulle gå ut över företagareföreningarnas allmänna syfte
att främja produktionen och vara ägnade att i alltför hög grad splittra
föreningarnas verksamhet. Departementschefen förordade att kreditstödet
även fortsättningsvis skulle inriktas på hantverk och småindustri,
dock att låneorganen, som utredningen förordat, skulle ha viss frihet vid
avgränsningen även i detta sammanhang. Riksdagen anslöt sig till denna
uppfattning (SU 1968:102).

Nuvarande bestämmelser innebär inte ett absolut hinder för företagareföreningarna
att lämna service till företag som inte kan hänföras till

2 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

18

hantverk eller småindustri. Företagareföreningarna har nämligen viss
frihet vid avgränsningen av begreppet småindustri, varför de i motionen
nämnda branscherna generellt sett inte är utestängda ens från möjligheten
att erhålla kreditstöd genom företagareföreningarna. Lån till exempelvis
entreprenadföretag har sålunda förekommit. Utskottet anser dock att
kreditstödet bör inriktas på hantverk och småindustri. De skäl som
departementschefen 1968 åberopade mot en generell utvidgning av
företagareföreningarnas verksamhetsområde är enligt utskottets uppfattning
fortfarande giltiga. Utskottet avstyrker därför motionen 1973:837.

Administrationsanslaget till företagareföreningarna upptas på inrikesdepartementets
huvudtitel medan anslaget till främjande av företagsservice
upptas på industridepartementets huvudtitel. Denna uppdelning
av det ekonomiska ansvarsförhållandet mellan två olika departement
kommer, sägs det i motionen 1973:1807, att kunna skapa svårigheter för
verksamheten. Motionärerna föreslår därför att alla anslag till företagareföreningarna
fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall anvisas över industridepartementets
huvudtitel.

Utskottet delar den principiella uppfattning som framförs i motionen
att det skulle vara till fördel om anslag till företagareföreningarnas
verksamhet kunde uppföras under endast en huvudtitel. Utskottet kan
dock inte tillstyrka motionsyrkandet att riksdagen skall anhålla om att
administrationsbidraget i fortsättningen skall tas upp på industridepartementets
huvudtitel, eftersom det enligt regeringsformen tillkommer
Kungl. Maj:t att fördela ärendena mellan olika departement.

Statens institut för företagsutveckling

I propositionen konstateras att statens institut för företagsutveckling
(SIFU) har svårigheter att nå ut till de mindre och medelstora företagen
med sina tjänster. Det bedöms därför vara angeläget att söka åstadkomma
en ytterligare regionalisering av SIFUs nuvarande verksamhet. Departementschefen
avser att ta initiativ till att frågan om hur regionaliseringen
skall ske snarast blir föremål för ytterligare överväganden inom ramen för
en särskild organisationskommitté. För att syftet med den förordade
regionaliseringen av verksamheten skall uppnås kommer en nära samverkan
mellan utbildningsverksamheten vid nuvarande SIFU och företagareföreningarna
att krävas, sägs det i propositionen. Eftersom företagareföreningarna
föreslås bli knutna till industriverket anser departementschefen
starka skäl tala för att samordningen mellan föreningarna och
SIFU sker via verket. Behovet av samordningen anses också framgå av att
SIFU bör nyttiggöra all den information som erhålls inom ramen för
industriverkets utredningsverksamhet. Industriverket föreslås också ansvara
för de särskilda branschprogram i vilka bl. a. utbildningsinsatser
utgör viktiga komponenter. Även denna omständighet anses tala för en
nära samverkan mellan SIFUs verksamhet och verket. Samordningen
mellan SIFU och det nya industriverket kan ske på flera sätt. Enligt
departementschefen talar övervägande skäl för att SIFU helt inordnas i

NU 1973:54

19

verket. Något förslag om den närmare organisatoriska utformningen av en
sådan inordning presenteras inte i propositionen, utan denna fråga anses
behöva bli föremål för ytterligare överväganden inom ramen för
organisationskommitténs arbete och behandlas i ett sammanhang.

I motionerna 1973:1804 och 1973:1810 föreslås att S1FU skall
behålla ställningen som ett fristående institut. Inlemmande av institutet i
ett stort ämbetsverk skulle enligt motionärerna komma att medföra
mindre handlingsfrihet, längre kontaktvägar och minskad självständighet
vid handläggningen och genomförandet av projekt som innefattar
samarbete mellan SIFU och avnämargrupperna. I motionen 1973:1811
framförs liknande synpunkter. Som ett alternativ till ett helt fristående
SIFU framställs i denna motion förslaget om att bibehålla SIFU som ett
självständigt institut men med industriverket som huvudman. Hela frågan
om den framtida verksamheten vid SIFU bör enligt motionärerna bli
föremål för skyndsam översyn. Utgångspunkten bör därvid vara att SIFU
skall behålla sin självständiga ställning, om inte starka skäl talar för någon
annan lösning. Bland de frågor som anses böra tas upp vid en översyn är
hur SIFU skall kunna ges en mera markerad profil och utvecklas till ett
teknologiskt institut med huvuduppgift att pröva ny teknik, omsätta den
i nya arbetsmetoder och genom konsult- och utbildningsverksamhet hålla
företagen informerade om den tekniska utvecklingen. Önskvärdheten av
en sådan verksamhetsinriktning understryks även i motionen 1973:1811.

Utskottet anser att departementschefens argumentering för att SIFU
helt bör inordnas i industriverket är bärande. Utskottet tillstyrker därför
de av departementschefen förordade riktlinjerna för organisationen av
SIFU s verksamhet i vad avser institutets anknytning till industriverket.

Frågan om den föreslagna regionaliseringen av SIFU:s verksamhet
behandlas i motionerna 1973:1750 och 1973:1807. I båda motionerna
understryks angelägenheten av att en sådan ökad regionalisering kommer
till stånd. Man bör dock, sägs det, försöka undvika att skapa fler
kontaktvägar mellan företag och näringspolitiska organ än som är
nödvändigt. Därför bör företagareföreningarna utnyttjas som kontaktväg.
Det bör, sägs det i motionen 1973:1750, vara naturligt att föreningarna
med sin mångåriga erfarenhet av rådgivning till den mindre industrin får
den samlade kraft som behövs för att uppnå erforderliga resultat i fråga
om utveckling av de mindre och medelstora företagen i vårt land.

Uppfattningar liknande dem som framförts i motionerna 1973:1750
och 1973:1807 har vid remissbehandlingen framförts från flera håll. I
propositionen meddelar departementschefen att han för närvarande inte
är beredd att ta ställning till omfattningen och de organisatoriska
detaljerna vid en regionalisering utan att denna fråga snarast bör bli
föremål för ytterligare överväganden inom ramen för en särskild
organisationskommitté. Utskottet delar den uppfattning som kommer till
uttryck i motionerna att man bör försöka undvika en uppdelning av
serviceutbudet på ytterligare regionala organ. Utskottet utgår från att
frågan om hur en samverkan mellan den föreslagna regionaliserade
SIFU-verksamheten och företagareföreningarna bäst bör organiseras blir

NU 1973:54

20

föremål för en ingående prövning i organisationskommittén utan någon
särskild hemställan därom från riksdagen.

Möjligheterna för innehavare av mindre företag att ta till vara de
utbildningsmöjligheter som ställts till deras förfogande tas upp i
motionen 1973:946. För närvarande utnyttjas bl. a. den kursverksamhet
som bedrivs av statens institut för företagsutveckling inte alltid i
önskvärd utsträckning, säger motionärerna. En viktig anledning till detta
är enligt deras uppfattning de kostnader som utbildningen för med sig,
dels i form av kursavgifter, dels i form av produktionsbortfall genom
bortovaron från företaget. Motionärerna anser det angeläget att kostnaderna
för företagarnas egen fortbildning kan sänkas. I detta syfte
rekommenderar de att kursavgifterna i den statliga och statligt understödda
kursverksamheten skall sättas ned och att vid taxeringen skall
medges avdragsrätt för företagarnas egna utbildningskostnader. I motionen
begärs en utredning i detta syfte och förslag på grundval därav.

Utskottet behandlade förra året (NU 1972:15) ett motionsyrkande att
riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära en närmare prövning av frågan
om sänkt självfinansieringsgrad beträffande SIFUs kursverksamhet.
Utskottet lämnade då utan erinran ett uttalande av chefen för industridepartementet
att han med hänsyn till pågående överväganden om en ny
näringspolitisk verksorganisation inte var beredd att ta ställning till ett av
SIFU framfört önskemål att kravet på kostnadstäckning för institutets
kursverksamhet skulle ändras. I den nu föreliggande propositionen
aktualiseras inte heller någon sådan ändring.

Utskottet vill i den mån motionärernas förslag gäller SIFU :s kursverksamhet
hänvisa till att den ökade regionaliseringen av denna som föreslås
i propositionen är avsedd att vidga SIFU :s möjligheter att nå ut till de
mindre och medelstora företagen med sina fortbildningstjänster. 1
avvaktan på erfarenheterna av verksamheten under de nya betingelserna
är utskottet inte berett att föreslå någon ändring av principerna för
finansiering av SIFU:s kursverksamhet. Att införa avdragsrätt vid
taxeringen för företagarnas egna utbildningskostnader skulle som motionärerna
själva framhåller bryta mot hittills tillämpade skatteprinciper.
Utskottet vill inte förorda någon utredning om en ändring härvidlag. Med
åberopande av vad här sagts avstyrker utskottet motionen 1973:946.

I motionen 1973:1807 pekas på den möjlighet som föreligger att i
större utsträckning utnyttja studieförbundens resurser för fortbildningsverksamhet
bland företagare och anställda i mindre företag. Motionärerna
föreslår att riksdagen genom ett särskilt uttalande skall fästa Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet härpå. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att studieförbundens verksamhet på ett värdefullt sätt kan komplettera
den utbildning som tillhandahålls bl. a. av SIFU. Utskottet vill också
erinra om den roll som den kommunala vuxenutbildningen kan spela i
detta sammanhang. Utskottet utgår från att företagarna själva och deras
organisationer samt studieförbund och kommunala skolmyndigheter
beaktar dessa möjligheter. Något uttalande i frågan från riksdagens sida
synes därför inte erforderligt.

NU 1973:54

21

En speciell fråga rörande SIFU :s utbildningsverksamhet tas upp i
motionen 1973:834. Där föreslås att statens institut för företagsutveckling
för nästa budgetår skall få ett särskilt anslag av 300 000 kronor för
program, utbildning och forskning inom byggnadskulturvård, vilket
skulle brukas i samverkan med en ny institution för byggnadskultur och
bebyggelsemiljö, vilken enligt ett förslag av samma motionärer i
motionen 1973:729 skulle inrättas vid Stockholms universitet på
grundval av ett avtal med SIFU och vara knutet till en professur som
skulle inrättas i ämnet. Motionen 1973:729 har hänvisats till utbildningsutskottet,
som avstyrkt den i sitt betänkande 1973:8. Utbildningsutskottet
meddelar där att frågan om utbildning m. m. för personal som
skall underhålla och restaurera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för
närvarande övervägs av riksantikvarieämbetet. Enligt utbildningsutskottets
mening, som godtagits av riksdagen, bör ämbetets överväganden
avvaktas innan ställning tas till frågan om inrättande av en sådan
professur som aktualiserats genom motionen. Genom detta ställningstagande
bortfaller förutsättningarna för yrkandet i motionen 1973:834.
Utskottet vill emellertid i sammanhanget framhålla värdet av den
utbildningsverksamhet som här är i fråga. Enligt vad utskottet inhämtat
avser också SIFU att inom ramen för sina resurser fortsätta sin
kursverksamhet inom ämnesområdet byggnadskulturvård. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen 1973:834.

Frågan om utbildningsåtgärder med sikte på byggnadsbranschens
personal tas upp också i motionen 1973:1267. Den nuvarande utbildningen
inom branschen ger i huvudsak specialkunskap inom olika
sektorer, säger motionären. Tekniker som skaffat sig en önskvärd större
bredd på sitt kunnande riskerar på grund av arbetsmarknadssituationen
att bli svårplacerade inom arbetslivet. Mot denna bakgrund föreslår
motionären en vidareutbildning för installatörer, tekniker m. fl. inom
byggnads- och utrustningsbranschen. Syftet skall därvid vara att uppnå
ökad installations- och funktionssäkerhet och lägre kostnader. En
samordning med nordisk verksamhet på området och en inriktning på
export av byggnader, byggnadsmaterial och byggnadsutrustning rekommenderas.
Utbildningen bör enligt motionärens mening kanaliseras
genom arbetsmarknadsverket. Riksdagen föreslås uttala sig för att de
föreslagna åtgärderna vidtas på grundval av en bedömning av den
marknadssituation som motionären beskrivit.

De utbildningssyften som skisseras i motionen torde till en del
tillgodoses inom ramen för SIFU:s utbildningsverksamhet. Utskottet
förutsätter att SIFU liksom andra institutioner som är inriktade på
vidareutbildning av yrkesmän inom byggnadsbranschen och angränsande
branscher har sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter till en vidgad
inriktning av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären
pekar på. Synpunkter på utbildningen bör också kunna väntas från
avnämarhåll. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet
motionärens förslag om ett uttalande till Kungl. Maj:t från riksdagens
sida.

NU 1973:54

22

I propositionen 1973:1 föreslås att SIFU för nästa budgetår till
Främjande av företagsutveckling skall få ett reservationsanslag av 8,9
milj. kr. Detta innebär jämfört med innevarande budgetår en faktisk
ökning av anslaget med 900 000 kr. I motionen 1973:813 föreslås en
ytterligare uppräkning av anslaget med 300 000 kr., vilket belopp skulle
användas till utökning av institutets stipendieverksamhet, dess regionala
utbildningsverksamhet och dess företagsledarutbildning. Utskottet finner
Kungl. Maj:ts förslag lämpligt avvägt och avstyrker motionen. Även i
fråga om övriga anslag till SIFU tillstyrker utskottet propositionen
1973:1.

Statens utvecklingsfond, m. m.

Att främja den industriella förnyelsen genom ett effektivt utnyttjande
av teknisk utveckling är en viktig uppgift för industripolitiken, uttalas det
i propositionen. Det betecknas som naturligt att den planmässiga
utbyggnaden av det statliga utvecklingsstödet fortsätter och intensifieras.
Enligt vad som föreslås i propositionen skall en särskild fond, benämnd
statens utvecklingsfond, inrättas. Dess ändamål skall vara att stödja
riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter,
processer eller system. Fondens verksamhet skall få formen av
långivning, varvid återbetalningsskyldigheten skall vara villkorlig. I vad
gäller utvecklingsfondens administrativa förankring diskuteras i propositionen
olika möjligheter. Övervägande skäl anses tala för att fonden i
detta hänseende knyts till industriverket. Det framhålls att fonden skall
arbeta bransch- och sektormässigt konsekvent, koncentrerat och långsiktigt
och att den vid bedömningen av projekt inte endast skall ta
traditionella tekniska, företagsekonomiska och bankmässiga hänsyn utan
också kunna komma in på en samhällsekonomisk analys av exempelvis
ett projekts branschekonomiska konsekvenser. Det understryks emellertid
att fonden också bör ha nära kontakter med styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och med Sveriges investeringsbank AB.

I motionen 1973:1811 yrkas avslag på förslaget om inrättande av
statens utvecklingsfond. De föreslagna uppgifterna bör enligt motionärernas
uppfattning i stället tillgodoses inom ramen för redan existerande
institutioner; det anges som naturligt att de uppgifter som avsetts
tillkomma fonden i stället tilldelas STU. I tre motioner, 1973:1804,
1973:1807 och 1973:1808, förordas att fonden skall knytas till STU i
stället för till industriverket. Såvitt gäller motionen 1973:1804 är detta
en naturlig konsekvens av att motionärerna avstyrker förslaget om
inrättande av industriverket. I motionen 1973:1807 varnas för att den
föreslagna organisatoriska anknytningen till industriverket kan leda till
dubbelarbete i samband med bedömningen av olika projekt. Den nya
fonden kan nämligen, säger motionärerna, i stor utsträckning väntas
komma att stödja samma projekt som tidigare erhållit stöd från STU. I
motionen 1973:1808 sägs att en teoretisk modell av ett projektarbete
ligger till grund för propositionens förslag. I praktiken måste man, hävdas

NU 1973:54

23

det, vid utveckling av nya produkter ofta gå tillbaka till tidigare steg i
processen, och det är därför olämpligt att dela upp utvecklingsstöd på
olika instanser. Erfarenheter såväl i Sverige som i utlandet sägs
dokumentera detta. Strävan att styra stödet mot vissa branschsektorer
har enligt motionärerna under de senaste åren mycket målmedvetet styrt
STU:s praktiska handlande. Även STU:s ansvar för stödet till branschforskningsinstituten
bidrar enligt motionärerna till att STU kan betecknas
som ett näringspolitiskt instrument med stora branschmässiga
insikter.

Utskottet finner det värdefullt att en statens utvecklingsfond med de
angivna uppgifterna inrättas och tillstyrker alltså förslaget härom. Detta
innebär att utskottet avstyrker motionen 1973:1811 i senast angivna
delar.

I vad gäller fondens administrativa anknytning finner utskottet de
argument som framförs i propositionen bärande. Utskottet tillstyrker
alltså att fonden anknyts till industriverket på det sätt som föreslås i
propositionen och avstyrker de tre motionsyrkandena av annan innebörd.
Härav följer att utskottet också avstyrker yrkandet i motionen
1973:1808 om ett nytt rådgivande organ inom STU.

I propositionen föreslås att statens utvecklingsfonds verksamhet under
det närmaste året skall finansieras genom att 30 milj. kr. av vinsten för år
1972 från Sveriges investeringsbank AB avsätts till fonden. En motsvarande
tanke har tagits upp i motionen 1973:1811. Den vidgade verksamhet
från STU:s sida som utskottet ovan avstyrkt skulle enligt motionen
finansieras genom en överföring till STU av 20 milj. kr. av Investeringsbankens
vinst.

I motionen 1973:1807 kritiseras det i propositionen föreslagna
finansieringssättet. Det innebär, säger motionärerna, att Investeringsbankens
vinstmedel specialdestineras till visst ändamål utan direkt
samband med bankens verksamhet. Statens stöd till teknisk utveckling
och forskning skulle på det sättet komma att undgå sedvanlig budgetprövning.
Motionärerna föreslår att motsvarande belopp i stället anvisas
över statsbudgeten.

Utskottet vill understryka departementschefens uttalande i propositionen
att det föreliggande förslaget inte innebär något ställningstagande
till formerna för utvecklingsfondens finansiering på lång sikt. Under
förutsättning att frågan om erforderliga tillskott till fonden för kommande
budgetår prövas på sedvanligt sätt, vilket enligt propositionen skall
ske, finns enligt utskottets mening inte anledning till någon erinran mot
förslaget att nu utnyttja vinstmedel från Investeringsbanken för ändamålet.

I motionen 1973:514, som väcktes vid riksdagens början, föreslås att
5 milj. kr. skall anvisas för produktutvecklingslån till mindre och
medelstora företag. I motionen 1973:1811 har såsom komplement till
det nyss refererade, av utskottet avstyrkta förslaget om överföring av
vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till STU väckts ett
motsvarande förslag enligt vilket företagareföreningarna skulle få utnyttja
10 milj. kr. av samma vinstmedel för produktutvecklingslån med

NU 1973:54

24

villkorlig återbetalningsskyldighet. Vid sidan av systemet med direkta lån
för produktutveckling föreslås i motionen 1973:514 också att statsgaranti
skall lämnas för samma ändamål intill ett belopp av 20 milj. kr. Liksom
i fråga om de direkta lånen skulle denna stödform stå till förfogande för
mindre och medelstora företag.

Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit beträffande statens
utvecklingsfond saknas anledning att därjämte införa produktutvecklingslån
och lånegarantier av här nämnt slag. Utskottet avstyrker därför de
båda senast nämnda motionerna i här ifrågavarande delar.

Under hänvisning till önskemål som STU framställt i sin anslagsframställning
för budgetåret 1973/74 föreslås i motionen 1973:1811 att fyra
tjänster som tekniska företagskonsulenter skall inrättas inom STU den
1 juli 1973. Tjänsternas innehavare skulle arbeta i nära anslutning till
företagareföreningarna.

Riksdagen har tidigare i år på grundval av propositionen 1973:1
beslutat om en icke oväsentlig höjning av anslaget till STU (NU 1973:17,
rskr 1973:95). I enlighet med uttalanden i propositionen har därvid
förutsatts att bl. a. rådgivnings- och förmedlingsverksamheten skulle få
förbättrade resurser. Någon ytterligare medelsanvisning till STU är
utskottet icke berett att tillstyrka.

Verksamhet på energiområdet och på mineralområdet

Efter att sålunda ha behandlat de organisationsfrågor på central och
regional nivå som hänför sig direkt till den industripolitiska verksamheten,
inklusive förslaget om inrättande av statens utvecklingsfond,
övergår utskottet till frågor rörande verksamheten på energiområdet och
på mineralområdet. Beträffande energisektorn har förslag, som inte är
helt samstämmiga, framlagts först av energikommittén och därefter av
kommerskollegieutredningen. I propositionen föreslås att förändringarna
i den nuvarande organisationen tills vidare skall begränsas men samtidigt
utformas så att en utvidgning av de energipolitiska uppgifterna och en
omorganisation av säkerhetsarbetet i framtiden underlättas. I detta syfte
föreslås att inom industriverket skall inrättas en energienhet med tre
huvuduppgifter, nämligen säkerhetsfrågor, koncessions- och bidragsfrågor
samt prognos- och utredningsarbete. Den sistnämnda huvuduppgiften har
utskottet redan berört i sitt betänkande 1973:49; innebörden av vad som
föreslås härvidlag är i huvudsak att energienheten skall få överta
energiprognosutredningens arbetsuppgifter sedan utredningen har slutfört
sitt uppdrag och att enheten redan i inledningsskedet skall få resurser för
prognos- och utredningsverksamhet, vilka skall ställas till utredningens
förfogande så länge denna pågår. I vad gäller övriga huvuduppgifter bör
noteras att delegationen för atomenergifrågor enligt förslaget tills vidare
skall behålla sin nuvarande organisation med motsvarande begränsning av
energienhetens funktioner. Till enheten överförs de uppgifter beträffande
säkerhetsfrågor samt koncessions- och bidragsgivning som nu ankommer
på elbyrån inom kommerskollegium. Statens elektriska inspektion skall

NU 1973:54

25

tills vidare knytas till industriverket så som den för närvarande är knuten
till kommerskollegium.

Svenska brandförsvarsföreningen, Svenska elektriska kommissionen,
Svenska elektriska materielkontrollanstalten, Svenska elverksföreningen
och Sveriges elektroindustriförening har gemensamt avgivit en promemoria
till utskottet med synpunkter på resursbehovet för energienheten
inom industriverket. Organisationerna uttrycker oro över att i propositionen
inte syftas till någon utökad kapacitet för de uppgifter som hittills
ålegat kommerskollegiums elbyrå och statens elektriska inspektion.
Arbetet med att anpassa säkerhetsföreskrifterna angående elektriska
starkströmsanläggningar till teknikens utveckling släpar nu avsevärt efter,
säger organisationerna. Detta har också lett till ett särskilt stort antal
dispensfrågor. Byråns resurser sägs också ha varit otillräckliga för att
kommerskollegium i önskvärd utsträckning skulle kunna delta i det
internationella och nationella standardiserings- och normeringsarbetet.
Den elektriska inspektionen anses ha klart otillräckliga resurser, framför
allt för förebyggande besiktning. Organisationerna förespråkar en personalförstärkning
särskilt på vissa närmare angivna områden. Utskottet har
inte haft möjlighet att vid behandlingen av propositionen mera i detalj
undersöka de förhållanden som berörs i den här refererade skrivelsen.
Utskottet fäster emellertid vikt vid de anförda synpunkterna — vilkas
giltighet synes oberoende av hur säkerhetsfrågorna närmare inplaceras i
verksorganisationen — och förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på de resursbehov som det här gäller. Utskottet noterar att
departementschefen i propositionen uttalar att det nu framlagda förslaget
till organisation på säkerhetsområdet endast är temporärt.

Utskottet tillstyrker de i propositionen förordade riktlinjerna för
Sveriges geologiska undersöknings verksamhet och organisation. Likaså
tillstyrker utskottet förslaget om att en särskild nämnd med självständig
ställning och med uppgift att förvalta statens gruvegendom skall inrättas
och att Kungl. Maj:t skall bemyndigas att till denna nämnd delegera sin
rätt att besluta i frågor om upplåtelse av statlig gruvegendom.

Utskottet finner det naturligt att nämnden, såsom föreslås i propositionen,
kanslimässigt samordnas med industriverket.

Statens industriverk: lokalisering, anslag, m. m.

Frågan om industriverkets lokalisering berörs inte i propositionen. Det
har förutsatts att verket skall vara förlagt till Stockholm. Frågan tas
emellertid upp i tre motioner. Både i motionen 1973:1805 och i
motionen 1973:1806 betonas att det är fråga om ett nyinrättat verk och
att det i sådant fall är naturligt att i första hand pröva möjligheterna att
lokalisera verksamheten utanför Stockholm. I den förra motionen
förordas att det ingående skall prövas om inte verket kan förläggas till
lämplig plats inom Södermanlands län, medan i den senare argumenteras
för en lokalisering till Västmanlands län. I motionen 1973:1807 hävdas
mera allmänt att en annan lokaliseringsort än Stockholm bör väljas och
att möjligheterna härför bör prövas skyndsamt.

Utskottet finner det inte lämpligt att riksdagen skulle, såsom det

NU 1973:54

26

förordas i motionerna 1973:1805 och 1973:1806, ge hänvisning om
lokalisering av industriverket till viss region utanför Stockholmsområdet.
Däremot delar utskottet den uppfattning i frågan som framförs i
motionen 1973:1807. Förläggning av nya ämbetsverk utanför Stockholm
medför mindre omställningsproblem än omlokaliseringar av redan befintliga
myndigheter. Det bör enligt utskottets uppfattning inte tas för givet
att det nya verket skall ligga i Stockholm. Utskottet stöder alltså
yrkandet i motionen 1973:1807 att en skyndsam utredning skall
verkställas beträffande lokaliseringen av industriverket.

Utskottet tillstyrker de förslag rörande anslag till statens industriverk
som framläggs i propositionen. Likaså tillstyrker utskottet att Kungl.
Maj:t får begärda bemyndiganden att vidta erforderliga övergångsanordningar
etc. och att inrätta en ordinarie tjänst för verkets chef.

De föreslagna lagändringar som tas upp i detta betänkande är av
formell art och sammanhänger med att uppgifter överförs från kommerskollegium
till statens industriverk. De tillstyrks av utskottet.

Myndighet för lokaliseringspolitiken

Kommerskollegieutredningen föreslog att lokaliserings-, sysselsättnings-
och utbildningsstöd liksom investeringsfondernas användning i
lokaliseringspolitiska sammanhang skulle föras över från arbetsmarknadsstyrelsen
till det nya näringspolitiska verk som utredningen skisserade.
Vid remissbehandlingen har skilda bedömningar av denna fråga kommit
till uttryck. Efter att ha diskuterat skäl för och emot en sådan
samordning mellan näringspolitiska och lokaliseringspolitiska åtgärder
som kommerskollegieutredningen förordade anför chefen för industridepartementet
i propositionen att han efter samråd med chefen för
inrikesdepartementet har kommit till uppfattningen att någon ändring av
nuvarande myndighetsorganisation i vad gäller lokaliseringspolitiken inte
bör komma till stånd. Den nu berörda frågan tas upp i motionen
1973:1811. Det vöre naturligt, sägs det där, att låta det nya industriverket
bli huvudman även för lokaliseringsstödet. Inom verket kommer
att finnas erforderlig kompetens för att bedöma dithörande frågor, och
lokaliseringspolitikens offensiva prägel skulle understrykas genom en
inplacering i industriverket. Motionärerna påkallar dock inte någon
ändrad myndighetsorganisation i detta sammanhang utan inskränker sig
till att föreslå att frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet
skall bli föremål för fortsatt utredning och att därvid särskild uppmärksamhet
skall ägnas åt samspelet mellan lokaliseringspolitiken och industripolitiken.

För- och nackdelar med en överflyttning av lokaliseringsfrågorna från
arbetsmarknadsstyrelsen till industriverket har belysts i kommerskollegieutredningens
betänkande och genom den efterföljande behandlingen av
detta. Utskottet delar uppfattningen att lokaliseringspolitiken bör kvarstå
som en uppgift för arbetsmarknadsverket. Även motionärerna intar i
nuvarande läge denna ståndpunkt. Någon anledning att fortsätta utredningsarbetet
på detta område synes inte föreligga för närvarande.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet härom.

NU 1973:54

27

Investeringsbefrämjande och produktionsstimulerande åtgärder

Efter att sålunda ha behandlat propositionen angående industripolitisk
verksorganisation och de motionsyrkanden som föranletts av eller eljest
har nära samband med propositionen övergår utskottet till att behandla
ett stort antal andra motioner med näringspolitiskt innehåll.

I flera motioner framförs förslag om åtgärder för att främja
nyetableringar och investeringar i övrigt och därigenom utöka sysselsättningen.

I motionen 1973:1459 begärs produktionsstimulerande åtgärder inom
ramen för ett aktionsprogram för 100 000 arbetstillfällen. Utgångspunkten
för motionärerna är den betydande arbetslöshet som råder och
som väntas öka om inte effektiva motåtgärder sätts in. Aktionsprogrammet
skulle utarbetas av representanter för berörda statsdepartement,
arbetsmarknadsmyndigheterna, näringslivet, löntagarorganisationerna,
kommunerna och landstingen samt expertis på olika berörda områden.
Uppgiften att genomföra programmet skulle enligt motionärerna kunna
anförtros åt statens industriverk. Det betonas emellertid att verksamheten
måste få en stark regional och lokal förankring och att därför
företagareföreningarna i första hand bör utnyttjas som kontaktorgan.
Deras arbete skulle i så fall i högre grad än hittills inriktas på uppsökande
verksamhet, marknadsundersökningar, exportfrämjande åtgärder och ren
serviceverksamhet gentemot företagen. I de särskilda åtgärderna för
100 000 arbetstillfällen skulle bl. a. ingå ett etablerings- och utvidgningsstöd
i form av bidrag och lån på gynnsamma villkor. Motionärerna
föreslår att 200 milj. kr. anvisas till etablerings- och utvidgningsbidrag
och 400 milj. kr. till lån för motsvarande syfte. Ett villkor för att företag
skall erhålla stöd av detta slag skulle vara att stödet ger nya arbetstillfällen.
Motionärerna diskuterar i vissa hänseenden de bestämmelser som
skulle gälla i fråga om lånen och bidragen men framhåller att bestämmelserna
inte kan preciseras närmare i motionen.

Strukturarbetslösheten angrips från samhällets sida med en rad olika
medel, bl. a. en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den uppsättning av instrument
som används för ändamålet har utvecklats under en följd av år på
grundval av ingående utredningsarbete och praktiska erfarenheter av olika
sysselsättningsskapande medels verkningar. I motionen föreslås stödåtgärder
av delvis nytt slag. Dessa skulle ta betydande resurser i anspråk, men
det kan inte antas att de angivna bidrags- och låneramarna skulle förslå
till att ge underlag för 100 000 arbetstillfällen. Utskottet anser inte att
förslaget är tillräckligt underbyggt och avstyrker därför motionen.

Frågan om åtgärder för att stimulera nyetableringar berörs också i
motionerna 1973:1470 och 1973:1495. I den förra föreslås att en
särskild expertgrupp skall tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder för
att stimulera investeringar och nyetableringar. Expertgruppen skulle
också kartlägga orsakerna till den nuvarande strukturarbetslösheten och
pröva möjligheterna att förbättra de konjunkturpolitiska instrumenten. I
den senare motionen begärs en utredning angående tendenser i fråga om
nyetablering av företag inom näringslivet, nyetableringarnas inverkan på
företagsutveckling och sysselsättning samt åtgärder som kan underlätta

NU 1973:54

28

och öka nyetableringarna. Detta yrkande baseras på statistiska uppgifter
om arbetslöshet, nyetableringar och företagsnedläggelser. Motionärerna
uttrycker oro för att innovationsgraden kan komma att minska om
ny företagandet blir för ringa.

Att följa den allmänna utvecklingen i fråga om nyetableringar,
företagsnedläggelser etc. kan anses höra till uppgifterna för statens
industriverk. Frågan om åtgärder på konjunkturpolitikens område prövas
kontinuerligt av statsmakterna i samband med utformningen av den
ekonomiska politiken. I vad gäller förslaget om en kartläggning av
orsakerna till den nuvarande strukturella arbetslösheten vill utskottet
erinra om att riksdagen tidigare i år (InU 1973:3) avslagit ett yrkande
med begäran om en ny sysselsättningsutredning. Inrikesutskottet framhöll
i sitt betänkande över den då aktuella motionen att stora delar av de
arbetsmarknadspolitiska medlen antingen nyligen hade reviderats eller
skulle komma att omprövas inom kort. Bedömningar av arbetsmarknadspolitikens
effekter hängde enligt inrikesutskottets mening inte nödvändigt
samman med en offentlig utredning utan kunde ske i andra former,
t. ex. inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Med
hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet de berörda motionsyrkandena.

En utredning rörande ett system med investeringsbidrag föreslås i
motionen 1973:1508. I motionen anförs att ett viktigt inslag i näringspolitiken
bör vara att stimulera företagen till nyinvesteringar och
konsolidering. Som instrument för detta nämns lagervärderings- och
avskrivningsreglerna, systemet med investeringsfonder och den under
vissa perioder tillämpade ordningen med extra avdrag vid taxeringen för
maskininvesteringar. För att ett företag skall kunna utnyttja sådana
förmåner fordras emellertid, framhålls det, att det kan uppvisa ett
överskott på driften som svarar mot avdraget. Nyetablerade företag och
sådana som tillfälligt inte kan uppvisa överskott har därför begränsade
möjligheter att få del av dessa stödformer även om den tilltänkta
investeringen är mycket räntabel. Flertalet företag är också utestängda
från möjligheterna att göra avsättning till investeringsfonder. De bidrag
som motionärerna föreslår skulle utgöra ett komplement till avdragsmöjlighetema
och i första hand reserveras för mindre och medelstora företag.

Förslag av motsvarande innebörd har tidigare väckts år 1971 och två
gånger under år 1972. Motionerna har därvid avslagits. Som motiv för
avslag har från näringsutskottets sida anförts att en ordning med generella
investeringsbidrag, grundade enbart på kriteriet att vederbörande företag
inte uppvisar överskott på sin rörelse, syntes kunna medföra olägenheter
som inte gjorde sig gällande i samma grad när det var fråga om ett
specialdestinerat stöd. Utskottet anser alltjämt att denna argumentation
är bärande och avstyrker motionen.

En skyndsam utredning om och förslag till åtgärder i avsikt att trygga
sysselsättningen och den sociala utvecklingen genom en effektiv regional
näringspolitik påyrkas i motionen 1973:1466. Motionären hänvisar till
att sysselsättningen inom svensk industri håller på att sjunka sedan

NU 1973:54

29

1960-talet och att bl. a. ett stort antal arbetstillfällen försvunnit inom
skogslänen. Arbetslöshetspolitiken har fungerat ganska bra, menar
motionären, och den uppgift som nu förestår är att utveckla en
motsvarande, väl sammanhållen organisation för näringspolitiken. Lokaliseringspolitiken
måste vidgas till näringspolitik. För att den fulla
sysselsättningen skall förverkligas måste gynnsamma utvecklingstendenser
understödjas inom näringslivet över hela landet. Härvid måste också
skapas nya organisatoriska förutsättningar för att säkerställa finansieringen
av nya arbetsplatser, när gamla försvinner, och för att modernisera
och förbättra miljön kring arbetsplatser som finns och kan förbli kvar.
Motionären förespråkar ett system som innebär att åtgärder som berör
människorna inom en region i största möjliga omfattning får beslutas och
förverkligas på regional nivå. Sedan statsmakterna avgjort hur mycket
medel som kan satsas på det angivna ändamålet föreslås arbetsmarknadsverket
få svara för den regionala kvoteringen. Gentemot varje region eller
län skall arbetsmarknadsverket då också fungera som övervakare över de
medel som lämnats. Samtidigt skall verket tjänstgöra som konsult och
upplysningsorgan i förhållande till regionerna. Genom de föreslagna
förändringarna öppnas enligt motionärens mening möjlighet att regionalt
diskutera och förverkliga en ökad samordning inom den regionala
organisationsapparat som vuxit ut under de senaste decennierna.

Motionärens allmänna synpunkter rörande regionalt inflytande över
näringspolitiken tycks höra hemma inom det område som för närvarande
behandlas av länsberedningen (C 1970:28), som har till uppgift att bereda
vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och
organisation. Förslaget om en långtgående ökning av arbetsmarknadsverkets
befogenheter på näringspolitikens område är utskottet inte berett
att tillstyrka. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1973:1466.

Åtgärder till förmån för mindre och medelstora företag, m. m.

Ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) började 1971 upprättas i
Skellefteå. Bakom IUC står en stiftelse, grundad av statens institut för
företagsutveckling, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling,
Norrbottens och Västerbottens läns landsting samt Norrlandsfonden.
Stiftelsen skall arbeta för att öka utvecklingsmöjligheterna för
den mindre och medelstora industrin inom de båda länen genom att
tillhandahålla teknisk och personell kapacitet som kan stimulera och
underlätta företagens produktutvecklingsförmåga. Meningen är att stiftelsen
skall kunna erbjuda kvalificerade personella och tekniska resurser för
marknadsanalys, konstruktions- och beräkningsarbete, provning, kvalitetskontroll,
utbildning och liknande områden. Den skall också följa
utvecklingsarbete och forskning som bedrivs utanför stiftelsen på
områden som är av intresse för dess verksamhet.

1 motionen 1973:514 hänvisas till denna verksamhet och nämns att en
motsvarande modell avses bli prövad i Värmland på lokalt initiativ.
Motionärerna anser att institutioner av detta slag kan vara av utomordentligt
stort värde och att man redan nu bör överväga att inrätta
industriella utvecklingscentra på ytterligare ett par orter. Lokaliseringen

NU 1973:54

30

av dem skulle ske med hänsyn till önskemålet att åstadkomma en jämn
geografisk fördelning över landet. 1 motionen föreslås att riksdagen skall
begära ett förslag från Kungl. Maj:ts sida om inrättande av ytterligare
industriella utvecklingscentra.

Utskottet yttrade sig förra året (NU 1972:13) över en motion vari
föreslogs att delegationen för de mindre och medelstora företagen skulle
få i uppdrag att pröva förutsättningarna för lokalisering av ett industriellt
utvecklingscentrum i Skaraborgs län. Utskottet anförde då att det inte
var osannolikt att det framgent skulle bli aktuellt att upprätta centra av
detta slag även på andra håll i landet än i Skellefteå. Vilka regioner och
orter som i så fall borde ifrågakomma i första hand var det ännu inte
möjligt att ta ställning till, framhöll utskottet. Erfarenheterna från IUC i
Skellefteå borde först avvaktas. Utskottet avstyrkte därför att ett sådant
utredningsuppdrag som föreslagits i motionen skulle lämnas. Med
hänvisning till det här återgivna uttalandet, vilket i sina principer alltjämt
synes giltigt, avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973:514 rörande
industriella utvecklingscentra.

I motionen 1973:1474 hävdas att trots att det i den näringspolitiska
debatten betonas att de mindre och medelstora företagen har stor
betydelse för det svenska näringslivet klara belägg finns för att dessa
företag systematiskt missgynnas genom den ekonomiska och näringspolitiska
lagstiftningen, eller i varje fall inte beaktas i tillräcklig utsträckning
utifrån sina förutsättningar. I motionen föreslås att en kartläggning skall
göras av näringspolitikens effekter på mindre och medelstora företag å
ena sidan och storföretagen å den andra. Vidare föreslås en utredning
med uppgift att framlägga förslag om sådana åtgärder att de mindre och
medelstora företagen konsekvent främjas i förhållande till storföretagen i
samhällets näringspolitik och ekonomiska politik på i motionen angivna
grunder.

I medvetande om att de mindre och medelstora företagen är av
mycket stor betydelse för vårt lands näringsliv har samhället vidtagit en
rad olika åtgärder för att stödja dessa företags utveckling. Åtgärderna
omfattar finansiellt företagsstöd, stöd till forskning och utveckling samt
rådgivning och service i olika frågor. Denna verksamhet har successivt
byggts ut. Utskottet avvisar därför bestämt den uppfattning som
framförts i motionen 1973:1474 att de små och medelstora företagen
systematiskt skulle missgynnas. Någon särskild kartläggning av näringspolitikens
effekter på små och stora företag anser utskottet inte vara
erforderlig.

Enligt utskottets uppfattning måste näringspolitiken utformas på
sådant sätt att företag tillhörande en storleksgrupp inte gynnas på
bekostnad av företag som tillhör en annan. Utskottet anser det därför
vara uteslutet att en utredning skulle få i uppdrag att föreslå åtgärder så
att mindre och medelstora företag konsekvent skulle främjas i förhållande
till de större företagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Förutsättningen för en på lång sikt effektiv konkurrens är, sägs det i
motionen 1973:81 1 — vilken utgör följdmotion till motionen 1973:241
— att det finns en livskraftig småföretagsamhet. Näringspolitiken måste

NU 1973:54

31

därför stödja de mindre företagen. Betydelsefullt är inte minst att deras
försörjning med eget riskkapital kan tryggas. Näringspolitiken måste
också stimulera till nyföretagande och medverka till att undanröja hinder
mot nyetableringar. En oroande utveckling i sammanhanget anses vara
det minskade intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning.
Statsmakterna sägs därför böra, bl. a. genom en förbättrad studierådgivning,
medverka till att bryta denna utveckling. Riksdagen föreslås begära
förslag härom hos Kungl. Maj:t.

En rad åtgärder har, som utskottet i det föregående understrukit,
under senare år vidtagits från samhällets sida för att stödja de mindre och
medelstora företagen. Det finansiella företagsstödet har förstärkts väsentligt.
Resurserna för företagsservice har ökats. På olika sätt kan
samhället stimulera till ökade forsknings- och utvecklingsinsatser. De
förslag till åtgärder som framförs i motionen är till sin karaktär mycket
generella och omfattar insatser på många skilda områden; bl. a. föreslås
flera åtgärder på skatteområdet. Utskottet vill erinra om att en särskild
utredning — företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) - vari för övrigt en
av motionärerna ingår håller på att genomföra en översyn av företagsbeskattningen
m. m. Även i andra sammanhang behandlas frågor av det slag
som motionärerna berör i sin motion. En anhållan från riksdagens sida i
enlighet med vad motionärerna föreslagit kan utskottet inte tillstyrka.

I motionen 1973:1509 hävdas att de små företagen har det mycket
svårt att på ett nöjaktigt sätt tillfredsställa anspråken från de olika
myndigheter och institutioner som infordrar uppgifter från dem. Undantag
från uppgiftsskyldighet bör därför enligt motionärerna beviljas små
företag om uppgifterna inte är oundgängligen nödvändiga. Rutinerna bör
förenklas och ersättning lämnas för uppgiftslämnandet. I motionen
diskuteras också frågan om de små företagens möjligheter att till
kostnader som är rimliga i förhållande till företagens omsättning få
tillgång till konsulter och rådgivare som behärskar deras speciella
problem. Utbildnings-, rådgivnings- och konsultverksamheten bör, säger
motionärerna, utformas så att den passar de mindre företagen. De
företagsformer som nu står till buds är, sägs det vidare, otillfredsställande
för de små företagsenheterna. Aktiebolagsformen anses ha flera fördelar,
men en övergång från enskild firma till aktiebolag är en komplicerad
procedur, och därför tvekar många att genomföra en förändring.
Dessutom anses aktiebolagslagens bestämmelser inte vara anpassade till
de små företagen. En utredning bör därför enligt motionärernas mening
tillsättas för att föreslå förenklade företagsformer som medger i princip
aktiebolagens skydd och rättigheter men med mindre komplicerade
förfaranden.

En särskild utredning, utredningen (Fi 1970:69) angående företagens
uppgiftsplikt, har tillsatts för att göra en genomgång av rutinerna för
företagens och andra arbetsgivares uppgiftslämnande till olika myndigheter
och för att överväga vad som kan göras för att åliggandena skall bli
så litet betungande som möjligt. Den av motionärerna aktualiserade
frågan är således föremål för utredning. Utskottet avstyrker därför

NU 1973:54

32

motionsyrkandet. Frågan om utbildnings-, rådgivnings- och konsultverksamheten
till mindre och medelstora företag behandlas i detta betänkande.
Dels föreslås en utvidgning av resurserna till företagareföreningarna
för regional företagsservice, dels föreslås att SIFU:s verksamhet
skall regionaliseras för att de små företagen skall kunna få en bättre
service. Något ytterligare initiativ på detta område synes inte för
närvarande vara erforderligt.

I propositionen 1973:93 med förslag till lag om konvertibla skuldebrev
m. m. meddelar föredragande statsrådet att ingående överväganden
gjorts om lämpligheten av att efter mönster av det tyska GmbH-bolaget
införa en ny företagsform i Sverige, avpassad för de mindre företagen.
Tillräckliga motiv för att införa en sådan ny företagsform där
delägarna inte svarar personligen för företagets förbindelser har dock inte
ansetts föreligga. Andra associationsformer har bedömts vara bättre
lämpade för småföretag, bl. a. handelsbolag och kommanditbolag. Vissa
frågor i detta sammanhang kommer, uppges det, att behandlas i samband
med den pågående beredningen av förslag till höjning av aktiekapitalets
minsta belopp även för äldre bolag. Utskottet anser inte att riksdagen har
anledning att begära något ytterligare initiativ i denna fråga.

Med hänsyn till vår handelsbalans krävs, sägs det i motionen
1973:151 1, inte endast en prioritering av exportindustrins investeringar.
De företag som har att möta en stigande import till vår hemmamarknad
kan också ställa krav på prioritering, eftersom de har samma betydelse
för balansen i utrikeshandeln. Beredskapspolitiska och sysselsättningspolitiska
motiv talar också för att man bör uppmärksamma de problem
som ifrågavarande industrisektor möter, anförs det vidare. För att den
ifrågavarande gruppen av industriföretag skall kunna bedriva en lönsam
produktion erfordras enligt motionärerna åtgärder i fråga om bl. a. kreditoch
kapitalförsörjning, investeringar, rationaliseringar, specialisering,
marknadsföring, utbildnings- och rådgivningsinsatser, forskning och
utveckling. En stor del av de redovisade problemen måste angripas av
företagen själva, men det åligger, hävdas det, samhället att genom sin
närings- och skattepolitik och genom insatser och åtgärder av skilda slag
medverka till att skapa de grundförutsättningar som erfordras för att
företagen skall uppnå maximum av produktionsförmåga och konkurrenskraft.
En utredning bör tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder för att
tillförsäkra den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin tillräckliga
produktionsobjekt samt att stärka dess stabilitet och konkurrensförmåga.

Utskottet kan instämma med motionärerna i att utformningen av
näringspolitiken i stort kan ha väsentlig betydelse för vilka möjligheter
företag i de utsatta branscherna har att fortleva med rimligt utfall av
rörelsen. Härav följer emellertid inte att utskottet anser en speciell
utredning rörande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin
vara motiverad. Olika åtgärder har under senare år vidtagits till förmån
för de industribranscher varom är fråga. Trots vetskapen om de fördelar
som följer med ett fritt handelsutbyte råder enighet om att en
begränsning av importen av vissa varor är nödvändig under nuvarande

NU 1973:54

33

förhållanden. Inom ramen för vad vårt lands internationella förpliktelser
medger har därför ingripanden mot marknadsstörande import gjorts i inte
ringa omfattning. Vidare har omställnings- och exportfrämjande åtgärder
och utbildningsåtgärder vidtagits för att stärka konkurrenskraften för
vissa branscher. Detta stimulansprogram har under senare år byggts ut
och omfattar nu textil- och konfektionsindustrin, skoindustrin, möbelindustrin,
snickeriindustrin, den manuella glasindustrin och gjuteriiindustrin.
Utöver detta speciella stöd kan företag inom de aktuella industribranscherna
utnyttja de stödformer och det serviceutbud som under
senare år successivt byggts ut. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t utan
särskild framställning från riksdagens sida kommer att beakta den
importkonkurrerande hemmamarknadsindustrins situation även framgent.
Ytterligare resurser för undersökning av olika branschers problem
kommer att tillskapas genom tillkomsten av industriverket. Utskottet
avstyrker motionen 1973:151 1.

Underleverantörssystemet har en rad fördelar, och det finns goda skäl
att ägna intresse åt att vidareutveckla systemet och öka dess användning,
sägs det i motionen 1973:1512. Stora fördelar anses vara att vinna från
regional utjämningssynpunkt med en breddning av underleverantörssystemet.
Härigenom skulle produktion från stockningsområden kunna
överföras till undersysselsatta områden och bristsituationer kunna motverkas
samtidigt som man vinner ökad sysselsättning i svaga områden.
Underleverantörssystemet är dock samtidigt förenat med nackdelar. Bl. a.
blir underleverantörerna ofta starkt beroende av de beställande företagen.
Samhället borde enligt motionärerna svara för en utveckling av underleverantörssystemet.
Arbetet på en sådan utveckling kunde bl. a. omfatta
bättre information mellan företag som söker och företag som erbjuder
underleverantörstjänster. Vidare borde samarbetsformerna och avtalsfrågorna
studeras och förbättras så att man här kunde uppnå större
långsiktighet i samarbetet samt ökad trygghet för parterna. Systemet med
underleverantörer behandlas även i motionen 1973:823. Motionärerna
behandlar speciellt de problem som förekommer - i huvudsak underleverantörens
beroende av beställaren — och föreslår att riksdagen skall
begära att delegationen för de mindre och medelstora företagen får i
uppdrag att utreda frågan.

Riksdagen har vid flera olika tillfällen behandlat förslag om utredning
rörande en utveckling av underleverantörssystemet i näringslivet.
Motionsyrkandena har genomgående avslagits med motiveringen att det
framstått som tvivelaktigt att en utredning av detta slag skulle kunna leda
till väsentliga förbättringar mellan uppdragsgivare och uppdragstagare på
underleverantörsmarknaden. Utskottet, som är medvetet om att underleverantörssystemet
kan vara förenat med problem, vidhåller denna sin
tidigare bedömning och avstyrker yrkandena om utredning.

Det finns, hävdas det i motionen 1973:828, starka skäl för att
undersöka möjligheterna att genom speciella stimulansåtgärder från
samhällets sida hjälpa till vid bildandet av löntagarägda företag. Olika
tänkbara stödformer diskuteras. Speciellt förmånliga statliga krediter

3 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

34

samt konsulthjälp vid produktutveckling, marknadsbedömning och marknadsföring
bedöms böra övervägas. Förutsättningen för effektiva stödåtgärder
till denna grupp av företag är, säger motionärerna, att en
kartläggning av de löntagarägda företagen och de speciella problem som
är förknippade med denna företagsform kommer till stånd.

Från samhällets sida har under senare år en rad åtgärder vidtagits för
att förbättra förutsättningarna för de mindre och medelstora industriföretagen.
Exempel på åtgärder som vidtagits har beskrivits ovan. De
kreditmöjligheter, serviceåtgärder etc. som samhället ställer till förfogande
kan självfallet komma löntagarägda företag till del. Enligt utskottets
uppfattning finns det ingen anledning att tillskapa speciella kreditmöjligheter
eller speciella serviceformer för företag enbart därför att ägarförhållandet
är speciellt. Utskottet avstyrker därför motionen.

En företagare som önskar åtnjuta statligt kreditstöd får, anförs det i
motionen 1973:831, ofta uppleva betydande administrativa svårigheter i
samband med ansökningsförfarandet. Handläggningen av kreditstödsärenden
tar, enligt motionärerna, lång tid och företagaren får inte sällan
besök av personer från olika organ med ungefär samma frågeställningar.
För liten hänsyn tas också, sägs det vidare, till företagens sekretessintressen.
En utredning föreslås därför bli tillsatt för att föreslå ändamålsenliga
former för de statliga kreditstöden.

Antalet former för finansiellt stöd till företagen har under senare år
ökat. Därigenom har möjligheterna för företagen att kunna utnyttja
adekvata stödformer förbättrats. Självfallet kan dock vissa problem
uppstå därigenom att överblicken över de olika möjligheterna försvåras.
En avsikt med det förslag till utbyggd företagsservice som framlagts är att
öka företagareföreningarnas möjligheter att lämna informationer och råd
om tillgängliga stödformer. Till det nya industriverket kommer att knytas
vissa former av finansiellt företagsstöd. Härigenom finns möjligheter att
på ett effektivt sätt planera och genomföra de industripolitiska program i
vilka finansiella insatser utgör ett inslag. Industriverket skall enligt
propositionen utgöra en organisatorisk bas för det finansiella stöd som nu
administreras av kommerskollegium och de nya stödformer som kan bli
aktuella på det industripolitiska området. En samordning och rationalisering
torde därigenom bli möjlig. Utskottet vill också erinra om det
utredningsmaterial som nyligen framlagts av en utredningsgrupp inom
industridepartementet i betänkandet (Ds I 1972:7) Specialdestinerat
kreditstöd och som avser förutsättningarna för förbättrade arbetsformer
på det behandlade området. Någon anledning för riksdagen att ta initiativ
till ytterligare åtgärder synes för närvarande inte föreligga.

God tillgång på moderna lokaler kan, hävdas det i motionen
1973:342, förbättra förutsättningarna för en ökad tillväxt inom mindre
och medelstor industri. Åtskilliga kommuner har medverkat till att
uppföra s. k. verkstadshus avsedda att utnyttjas kollektivt av flera
företag. Detta synes ha inneburit en rationell lösning av lokalproblemet
från såväl planerings- som miljösynpunkt. Denna metod att försörja
småindustrin med lokaler föreslås bli närmare studerad.

1

NU 1973:54 35

Industricentrautredningen, som tillsattes 1970, hade till uppgift att
göra en kartläggning av industriföretagens intresse av särskilda åtgärder
för att tillgodose behovet av industrilokaler och till dessa hörande
gemensamma serviceanordningar i orter som prioriterats i den regionala
utvecklingsplaneringen. Utredningen lät göra en enkät om den svenska
industrins intresse för bl. a. gemensamma servicefunktioner i industricentra.
Företagen visade sig inta en avvaktande attityd till en etablering i
industricentra. Ett mycket begränsat antal servicefunktioner ansågs vara
mycket angelägna. Resultaten av industricentrautredningens enkät torde
till viss del ha påverkats av den rådande konjunktursituationen, men de
överensstämde med de erfarenheter som vunnits i samband med försöken
att i hantverkshus och industriområden kollektivt lösa företagens
gemensamma servicebehov. Utredningen föreslog att i en första etapp
industricentra skulle uppföras i Lycksele och Strömsund. Riksdagen
beslöt hösten 1972 i enlighet härmed (prop. 1972:111, InU 1972:28, rskr
1972:347). I propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta
regionalpolitiska stödverksamheten föreslås att erfarenheterna av försöksverksamheten
skall få visa vilket intresse för lokaler i industricentra som
på längre sikt föreligger från företagens sida och vilken omfattning
industricenteranläggningarna med hänsyn därtill bör få. Utskottet delar
denna uppfattning och avstyrker motionen 1973:342.

I motionen 1973:816 anförs att en utredning visat att bland de företag
som under de första tre kvartalen 1971 varslat om personalinskränkningar
många hade en mindre väl utvecklad marknadsföringsfunktion. Då
det är förhållandevis svårt att låna pengar på den öppna marknaden eller
att erhålla lokaliseringsstöd för investeringar i marknadsföring vore det
angeläget att vidta åtgärder för att underlätta de mindre och medelstora
företagens finansiering av sådana investeringar, sägs det i motionen. En
möjlig åtgärd vore att tillskapa ett officiellt erkänt värderingsinstitut för
projekt avseende investeringar i marknadsföring. Institutet skulle ha
resurser att biträda företagen med planering och kalkylering av dylika
investeringsprojekt. En utredning härom bör tillsättas, anser motionärerna.

Den förstärkning av företagareföreningarnas resurser som föreslagits
avses komma att utnyttjas för rådgivning och konsultverksamhet.
Självfallet kan företagen härigenom också erbjudas hjälp i vad avser olika
marknadsföringsaktiviteter, något som för övrigt redan förekommer. Det
är enligt utskottets uppfattning något oklart vad motionärerna åsyftar
med investeringar i marknadsföring. I den mån aktiviteterna innefattar
inrättande av försäljningskontor och utställningslokaler, uppbyggande av
provkollektioner osv. kan det givetvis vara frågan om verkliga investeringar
i anläggnings- eller omsättningstillgångar som kan ligga till grund
för upplåning bl. a. enligt kreditstödskungörelsen. 1 regel torde emellertid
de utgiftsändamål som motionärerna avser inte kunna klassificeras som
investeringar. Under sådana omständigheter är det naturligt att de måste
finansieras med hjälp av företagens rörelsekapital. Frågan om företagens
tillgång till riskkapital har aktualiserats i andra sammanhang. Utskottet

NU 1973:54

36

finner inte anledning förorda en utredning av det slag som motionärerna
föreslagit.

Näringspolitiska frågor i övrigt

Ett av de yrkanden på näringspolitikens område som framförs i
motionen 1973:1470 går ut på att ett förberedelsearbete för en
utvidgning av avtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna
snarast skall påbörjas inom regering och förvaltning med sikte på att
Sverige vid ett lämpligt tillfälle skall kunna begära nya förhandlingar
beträffande anslutningsform och samarbetet i övrigt. Motionärerna
beklagar att Sverige ställts utanför samarbetet inom EG på en rad
områden som de anser betydelsefulla. De nämner härvid arbetet på att
undanröja icke-tariffära handelshinder, harmoniseringen av den statliga
upphandlingen, samordningen av EG-ländernas regler i vad gäller villkoren
för exportkrediter samt det tekniska och forskningspolitiska
samarbetet. Det begärda förberedelsearbetet skull syfta till att utreda
vilka vägar som står öppna för ett omfattande, nära och varaktigt
samarbetet. Det begärda förberedelsearbetet skulle syfta till att utreda
bibehållen neutralitetspolitik skulle prövas förutsättningslöst. En uppgift
för de svenska förhandlarna anges böra vara att försöka nå fram till en
avtalsreglerad harmonisering av alla områden och alla förhållanden som
påverkar konkurrensvillkor.

Ett yrkande av samma innebörd väcktes hösten 1972 i anslutning till
propositionen 1972:135 angående avtal med de europeiska gemenskaperna
m. m. Utrikesutskottet uttalade då (UU 1972:20) att de senaste
årens erfarenheter, inte minst i samband med förhandlingarna mellan
Sverige och EEC, hade gett vid handen att frihandelsavtalet i
praktiken — med hänsyn till vår neutralitetspolitik — är den enda
formella ram som kommer i fråga för utveckling av samarbetet mellan
Sverige och gemenskaperna. En ny diskussion om anslutningsform en
skulle störa samarbetet mellan avtalsparterna, sade utrikesutskottet.
Utskottet ansåg att man i stället borde helhjärtat satsa på att utveckla
förbindelserna på den grundval som avtalen ger. Denna ståndpunkt
godtogs i december 1972 av riksdagen, som därigenom avvisade en
reservation till förmån för det ifrågavarande motionsyrkandet.

Någonting som bör föranleda riksdagen att nu inta en annan
ståndpunkt har enligt utskottets mening inte inträffat. Utskottet finner
det för övrigt naturligt att utgå från att ett omfattande bevaknings- och
utredningsarbete på handelspolitikens område kontinuerligt bedrivs inom
vederbörande departement och verk och att något initiativ från
riksdagens sida till speciellt förberedelsearbete inte behövs för att
erforderlig beredskap skall upprätthållas inför i framtiden eventuellt
uppkommande nya internationella förhandlingssituationer.

Selektiva stödåtgärder inom näringslivet från statens sida medför risk
för en snedvridning av konkurrensförhållandena, hävdas det i motionen
1973:1489. Det börjar inom det enskilda näringslivet bli allt vanligare att
man hyser uppfattningen att de företag som har erhållit kapitaltillskott

NU 1973:54

37

av samhället har lättare att kunna utnyttja de mera allmänna anslagen till
export, rationalisering och utbildning, säger motionärerna vidare. Det
skulle då kunna bli så att de företag som fortfarande klarar sig utan stöd
får det allt svårare, eftersom de vid sidan av konkurrensen utifrån också
möter en konkurrens från företag som subventioneras av samhället.
Motionärerna begär en undersökning av de förhållanden som de sålunda
påtalat.

Det är givet att företag som uppbär statligt kreditstöd, lokaliseringsstöd
etc. därigenom kommer att förbättra sin situation på marknaden.
Att beteckna denna effekt som en snedvridning av konkurrensförhållandena
är dock enligt utskottets mening inte berättigat så länge det statliga
stödet, som ju är fallet, utgår enligt generella regler och är tillgängligt för
alla företag som uppfyller vissa angivna villkor. Utskottet anser motionärernas
krav på undersökning obefogat och avstyrker motionen
1973:1489.

Liksom i motsvarande motioner vid 1969—1972 års riksdagar (se BaU
1969:9, 1970:10, NU 1971:1, 1972:3) framförs i motionen 1973:1458
kravet på att en parlamentarisk arbetsgrupp skyndsamt skall tillsättas för
att utarbeta grunder och handlingslinjer för en aktiv näringspolitik.
Liksom tidigare anger motionärerna också denna gång i korta punkter
vilka områden som bör innefattas i handlingsprogrammet. Dessa områden
är samhällets basorganisation, näringspolitiska institutioner, resurspolitik,
ekonomisk planering, den ekonomiska politiken, ekonomisk stabilitet,
kreditförsörjning, skattepolitiken, frivilligt sparande, information och
insyn, konkurrenspolitik, konsumentpolitik, utbildningspolitik, kroppsarbetarnas
situation, forskning och utvecklingsarbete, marknadsföring
och rådgivning, arbetsmarknadspolitik, miljöpolitik, regionalpolitik, statliga
företag, samarbete i näringslivet och företagsdemokrati. Motionärerna
medger att det är en svår uppgift att forma övergripande grunder och
handlingslinjer för näringspolitiken eftersom det är fråga om samlade
åtgärder på strängt taget hela det politiska fältet. Desto angelägnare är
det emellertid, säger de, att utforma ett övergripande program. Om
tidigare invändningar att ett sådant program inte kan utarbetas på det
sätt som förordas skulle vara riktiga vore praktiskt taget allt parlamentariskt
utredningsarbete omöjligt, hävdar motionärerna.

Utskottet anser alltjämt att motionärernas förslag till former för
näringspolitiskt programarbete inte är realistiskt. Det skisserade arbetsfältet
är alltför omfattande för en parlamentarisk utredning, och den
föreslagna verksamheten skulle inte kunna undgå att delvis bli en
dubblering av en rad olika kommittéers och permanenta organs arbete.
Liksom tidigare anser utskottet att det är en uppgift i första hand för de
olika partierna att formulera sådana övergripande program för vidsträckta
samhällssektorer som motionärerna åsyftar. Utskottet avstyrker sålunda
motionen 1973:1458.

I motionen 1973:1470 angående näringspolitiken påyrkas inledningsvis
att riksdagen som sin mening skall ge Kungl. Maj:t till känna att
näringspolitiken och den ekonomiska politiken bör utformas med sikte på

NU 1973:54

38

en socialliberal ram hushållning som syftar till att förena marknadsekonomins
decentralisering och effektivitet med en socialt balanserad inriktning
av den ekonomiska utvecklingen i hela folkets intresse. Vad som
avses med uttrycket ”socialliberal ramhushållning” utvecklas i ett avsnitt
av motionen.

En granskning av motionärernas ekonomisk—politiska och näringspolitiska
program utvisar att detta på vissa punkter torde kunna vinna
betydande anslutning men på andra punkter säkerligen möter invändningar
från skilda håll. Utskottet anser sig inte ha anledning att här gå in
på någon närmare analys och diskussion av programmet. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

I samma motion föreslås vidare att riksdagen skall som sin mening ge
Kungl. Majd till känna att en nödvändig förutsättning för trygghet i
arbetet och tillräckliga investeringar är att lönsamheten i företagen hålls
på en godtagbar nivå.

Det föreslagna uttalandet innebär enligt utskottets uppfattning såsom
det är utformat en självklarhet. Om vad som är en godtagbar nivå torde
emellertid skilda uppfattningar föreligga. Utskottet avstyrker även detta
motionsyrkande.

Den teknologiska forskningen är i stor utsträckning avpassad till de stora
företagens behov och syftar sålunda till att utveckla stordriftsfördelar,
sägs i motionen 1973:1454. Med hänsyn till att den dominerande delen
av de svenska företagen är små eller medelstora borde forskningen i ökad
grad inriktas på utnyttjandet av smådriftsfördelar, menar motionärerna
och föreslår att riksdagen skall ge Kungl. Majd detta till känna som sin
mening.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de mindre och medelstora
företagens produktionsvillkor är ett angeläget område för teknologisk
forskning. Enligt utskottets mening är detta forskningsområde också
föremål för en betydande uppmärksamhet. Olika insatser görs från
samhällets sida för att de mindre och medelstora företagens förhållanden
skall beaktas i olika sammanhang. Något uttalande i enlighet med
motionärernas yrkande är enligt utskottet inte erforderligt.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1973:1804 punkten 1 beslutar att en central myndighet med
uppgifter inom det industripolitiska området enligt de
riktlinjer som utskottet angivit skall inrättas den 1 juli 1973,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.1 i övrigt och med avslag på motionen 1973:1807 punkten
4 godkänner vad i propositionen anförts om överförande av
delegationens för de mindre och medelstora företagen
funktioner till statens industriverk,

NU 1973:54

39

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.3 samt med avslag på motionen 1973:1804 punkten 3 och
motionen 1973:1807 punkten 1 godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1809 rörande sammansättningen
av företagareföreningarnas styrelser m. m.,

5. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande del
samt med avslag på motionen 1973:1807 punkten 3 och
motionen 1973:1811 punkten A 1 till Främjande av företagsservice
för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av
anslaget till Främjande av företagsservice,

6. att riksdagen avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller
anslag till försöksverksamhet med statliga bidrag till konsultoch
rådgivningsinsatser (punkten A 2),

7. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1457 om regionala finansierings- och
serviceorgan för näringslivet,

b) motionen 1973:824 angående den regionala handläggningen
av lokaliseringsstödsfrågor,

8. att riksdagen avslår motionen 1973:1496 om rådgivningsgrupper
inom företagareföreningarna,

9. att riksdagen avslår motionen 1973:1446 om stöd åt enskilda
innovatörer,

10. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:225 såvitt den gäller stödet till företagareföreningarna,

b) motionen 1973:944 angående företagareföreningarnas
rådgivningsverksamhet,

11. att riksdagen avslår motionen 1973:837 om utvidgning av
företagareföreningarnas verksamhet till att omfatta även
åkeri-, entreprenör- och serviceföretag,

12. att riksdagen avslår motionen 1973:1807 såvitt den gäller
överförande till industridepartementets huvudtitel av anslaget
Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader,

13. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen
1973:1804 punkten 2, motionen 1973:1810 och motionen
1973:1811 punkterna A 5 och A 6 godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för omorganisation av den verksamhet som
bedrivs vid statens institut för företagsutveckling, såvitt gäller
anknytning till statens industriverk,

NU 1973:54

40

14. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 punkten 9.2 i
ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer
för omorganisation av den verksamhet som bedrivs vid
statens institut för företagsutveckling, såvitt gäller regionalisering
av verksamheten,

b) avslår motionen 1973:1750 och motionen 1973:1807
punkten 5 i den mån de inte tillgodosetts genom utskottets
hemställan under a,

15. att riksdagen avslår motionen 1973:946 om åtgärder för att
sänka vissa företagares kostnader för egen utbildning,

16. att riksdagen avslår motionen 1973:1807 såvitt den gäller
medverkan av studieförbunden i viss utbildningsverksamhet
(punkten 6), i den mån motionen i denna del inte tillgodosetts
genom vad utskottet anfört,

17. att riksdagen avslår motionen 1973:834 angående utbildning
och forskning inom byggnadskulturvård,

18. att riksdagen avslår motionen 1973:1267 om utbildningsåtgärder
för att uppnå lägre byggnadskostnader m. m.,

19. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande
del (bilaga 15 punkten B 1, s. 19) till Statens institut
för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

20. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande
del (bilaga 15 punkten B 2, s. 23) och med avslag på
motionen 1973:813 till Statens institut för företagsutveckling:
Främjande av företagsutveckling för budgetåret

1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 8 900 000 kr.,

21. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande
del (bilaga 15 punkten B 3, s. 23) till Statens institut
för företagsutveckling: Utrustning för budgetåret 1973/74
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
500 000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.4 och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 4,
motionen 1973:1807 punkten 7, motionen 1973:1808 samt
motionen 1973:181 1 punkterna A 7 och A 8 beslutar att en
fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete enligt av
utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli 1973,

23. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 punkten 9.5 och
med avslag på motionen 1973:1807 punkterna 8 och 9
godkänner att av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank
AB 30 000 000 kr. avsätts till statens utvecklingsfond,

NU 1973:54

41

b) avslår motionen 1973:181 1 såvitt den gäller överföring av
vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till styrelsen
för teknisk utveckling (punkten A 9),

24. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:514 såvitt den gäller anslag till produktutvecklingslån,

b) motionen 1973:1811 såvitt den gäller utnyttjande av
vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till produktutvecklingslån
(punkten A 10),

c) motionen 1973:514 såvitt den gäller statsgaranti till
produktutvecklingslån,

25. att riksdagen avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller
inrättande av företagskonsulenttjänster vid styrelsen för
teknisk utveckling (punkterna A 3 och A 4),

26. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.6 och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 5
beslutar att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom
enligt i propositionen angivna riktlinjer skall inrättas
den 1 juli 1973,

27. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.7 medger att Kungl. Maj:t uppdrar åt nämnden för
förvaltning av statens gruvegendom att utöva Kungl. Maj:ts
befogenhet att upplåta gruvrättigheter som tillkommer staten,

28. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.8 godkänner av chefen för industridepartementet förordade
riktlinjer för Sveriges geologiska undersöknings verksamhet
och organisation,

29. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 10 hos
Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam utredning beträffande
lokaliseringen av statens industriverk i enlighet med vad
utskottet anfört,

b) avslår motionerna 1973:1805 och 1973:1806 i den mån
de inte tillgodosetts genom utskottets hemställan under a,

30. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.9 bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för genomförande av
riksdagens beslut enligt föregående punkter i utskottets
hemställan,

31. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande
delar och med avslag på motionen 1973:1804
punkten 1 i ifrågavarande del för budgetåret 1973/74 under
trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 8 200 000 kr.,

NU 1973:54

42

b) till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 2 200 000 kr.,

32. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1973:1804 punkten
1 i ifrågavarande del bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens
industriverk inrätta en ordinarie tjänst för verkschef med
beteckningen p,

33. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1804 punkterna
6—10 antager i propositionen 1973:41 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar,

b) lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

c) lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter
m. m.,

d) lag om ändring i uranlagen (1960:679),

e) lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

34. att riksdagen avslår motionen 1973:181 1 såvitt den gäller
utredning om myndighet för lokaliseringsstödet (punkten B),

35. att riksdagen avslår motionen 1973:1459 om produktionsstimulerande
åtgärder,

36. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1470 såvitt den gäller utredning rörande
åtgärder för att stimulera investeringar och nyetableringar,
m. m. (punkten B 1),

b) motionen 1973:1495 om en utredning angående nyetablering
av företag,

37. att riksdagen avslår motionen 1973:1508 angående investeringsbidrag,

38. att riksdagen avslår motionen 1973:1466 angående en
regional näringspolitik,

39. att riksdagen avslår motionen 1973:514 såvitt den gäller
industriella utvecklingscentra,

40. att riksdagen avslår motionen 1973:1474 såvitt den gäller
kartläggning av näringspolitikens verkningar på företag i
olika storleksklasser (punkten 1),

41. att riksdagen avslår motionen 1973:1474 såvitt den gäller
åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagen i
förhållande till storföretagen (punkten 2),

42. att riksdagen avslår motionen 1973:81 1 om åtgärder i syfte
att förbättra villkoren för de mindre och medelstora företagen,

43. att riksdagen avslår motionen 1973:1509 om utredning
rörande förenklade företagsformer för mindre och medelstora
företag, m. m.,

44. att riksdagen avslår motionen 1973:151 1 om åtgärder för att
stärka den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrins
stabilitet och konkurrensförmåga,

NU 1973:54

43

45. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1512 om utveckling av underleverantörssystemet
inom näringslivet,

b) motionen 1973:823 angående underleverantörsförhållandet,

46. att riksdagen avslår motionen 1973:828 om stöd åt löntagarägda
företag,

47. att riksdagen avslår motionen 1973:831 angående det statliga
kreditstödet till industri- och hantverksföretag,

48. att riksdagen avslår motionen 1973:342 om åtgärder för att
förbättra lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag,

49. att riksdagen avslår motionen 1973:816 om ett institut för
värdering av projekt avseende investeringar i marknadsföring,

50. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller
förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan Sverige
och de europeiska gemenskaperna (punkten B 2),

51. att riksdagen avslår motionen 1973:1489 angående selektiva
stödåtgärders verkningar på konkurrensförhållandena inom
näringslivet,

52. att riksdagen avslår motionen 1973:1458 angående en
parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av handlingslinjer
för näringspolitiken,

53. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller
visst tillkännagivande till Kungl. Maj:t angående utformningen
av näringspolitiken och den ekonomiska politiken
(punkten A 1),

54. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller
visst tillkännagivande till Kungl. Maj:t angående betydelsen
av lönsamhet i företagen (punkten A 2),

55. att riksdagen avslår motionen 1973:1454 om ökad teknologisk
forskning rörande de mindre och medelstora företagens
produktionsvillkor.

Stockholm den 16 maj 1973

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s) (p. 4, 13, 15-55), Andersson i Örebro (fp),
Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s),
Wirtén (fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk) (p.
1—4, 13, 15—55), Jonsson i Husum (s) och Häll (s) (p. 1-3, 5-12, 14).

NU 1973:54

44

Reservationer

1. beträffande inrättande av statens industriverk (utskottets hemställan
under 1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 12 i utskottets yttrande som börjar med
”Starka praktiska skäl” och slutar med ”i hittills berörd del” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Den karakteristik av förslaget om inrättande av ett industriverk som
ges i motionen 1973:1804 är enligt utskottets mening träffande. Flertalet
av de uppgifter som avses tillkomma det nya industriverket åvilar för
närvarande kommerskollegium, som handlägger dessa uppgifter på ett
förtjänstfullt sätt. En byråkratisering av det statliga utredningsarbetet på
industrins område genom att det inordnas i ett särskilt ämbetsverk vill
utskottet bestämt avråda ifrån. Det synes mera rationellt att utredningar
av detta slag liksom hittills genomförs i industridepartementets regi och
att därvid eftersträvas en nära samverkan med företagen och deras
branschorganisationer. Utskottet instämmer sålunda i det yrkande i
motionen 1973:1804 som går ut på att ett statens industriverk inte bör
inrättas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1804 punkten 1
avslår propositionen 1973:41 såvitt den gäller inrättande av
en central myndighet med uppgifter inom det industripolitiska
området (punkten 9.1 i ifrågavarande del),

2. beträffande delegationen för de mindre och medelstora företagen (utskottets
hemställan under 2) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp)
och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet finner en” och slutar med ”för dessa företag” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar på denna punkt motionärernas uppfattning. En
fristående delegation för de mindre och medelstora företagen försvarar
sin plats även framgent, oavsett hur den centrala statliga verksamheten på
det industripolitiska området eljest är utformad. Utskottet föreslår
sålunda — i anslutning till det aktuella yrkandet i motionen 1973:1807 —
att delegationens nuvarande status får bestå och att dessutom ökad vikt
läggs vid att utnyttja delegationen som ett organ för kontakt mellan
staten och de berörda företagen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1807 punkten 4
och med avslag på propositionen 1973:41 punkten 9.1 i ifrågavarande
del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört angående delegationen för de mindre och
medelstora företagen,

NU 1973:54

45

3. beträffande riktlinjer för ökad regional företagsservice (utskottets
hemställan under 3)

a) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Utskottet tillstyrker de” och slutar på s. 14 med ”framlagts i motionerna”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1807
att det är nödvändigt att förstärka företagareföreningarnas administrativa
resurser väsentligt om intentionerna med den föreslagna företagsservicen
skall kunna infrias. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att riksdagen
skall göra ett uttalande till Kungl. Maj:t av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.3, med bifall till motionen 1973:1807 punkten 1 och med
avslag på motionen 1973:1804 punkten 3 godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

b) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Utskottet tillstyrker de” och slutar på s. 14 med ”framlagts i motionerna”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1804.
Departementschefen borde tydligare ha markerat att försiktighet bör
iakttas i vad avser verksamheten med subventionerade konsulttjänster i
statlig regi och att det är av vikt att gränsdragningen mellan utövande av
statliga funktioner och av staten bedriven näringsverksamhet hålls klar.
Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att riksdagen skall göra ett
uttalande till Kungl. Maj:t av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.3, med bifall till motionen 1973:1804 punkten 3 och med
avslag på motionen 1973:1807 punkten 1 godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

4. beträffande anslag till Främjande av företagsservice (utskottets hemställan
under 5)

a) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som
anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med ”£tt
anslag på” och slutar med ”föreligga i framtiden” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna
1973:1811 och 1973:1807 att ett anslag om 2,5 milj. kr. måste betraktas

NU 1973:54

46

som helt otillräckligt om föreningarna skall kunna byggas ut i erforderlig
omfattning inom rimlig tid. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avsätter ett belopp av 10 milj. kr. till främjande av företagsservice. Något
tillkännagivande om vilka behov som kan komma att föreligga i
framtiden anser utskottet inte vara erforderligt.

dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 i ifrågavarande del,
med bifall till motionen 1973:1807 punkten 3 och i
anledning av motionen 1973:1811 punkten A 1 till Främjande
av företagsservice för budgetåret 1973/74 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
10 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av
anslaget till främjande av företagsservice,

b) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med ”Ett
anslag på” och slutar med ”föreligga i framtiden” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna
1973:181 1 och 1973:1807. Ett anslag om 2,5 milj. kr. är helt otillräckligt
om påtagliga resultat skall kunna uppnås. Ett anslag om 4,5 milj. kr.
synes vara en lämpligare avvägning. Utskottet föreslår därför att
riksdagen anvisar ett anslag av denna storlek. Något uttalande från
riksdagens sida om vilka behov som kan komma att föreligga i framtiden
anser utskottet inte vara erforderligt.

dels att utskottet under 5. bort hemställa

5. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 i ifrågavarande del,
med bifall till motionen 1973:1811 punkten A 1 och i
anledning av motionen 1973:1807 punkten 3 till Främjande
av företagsservice för budgetåret 1973/74 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av
anslaget till Främjande av företagsservice,

5. beträffande försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult- och
rådgivningsinsatser (utskottets hemställan under 6) av herrar Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c) och
Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med
”Enligt utskottets uppfattning” och slutar med ”avstyrker därför
motionsyrkandet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

NU 1973:54

47

Utskottet anser — liksom delegationen för de mindre och medelstora
företagen — att det skulle vara värdefullt om en verksamhet av detta slag
finge prövas inom ett eller ett par län. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1811 punkten
A 2 till Försöksverksamhet med statliga bidrag till konsultoch
rådgivningsinsatser för budgetåret 1973/74 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
500 000 kr.,

6. beträffande rådgivningsgrupper inom företagareföreningarna (utskottets
hemställan under 8) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och
Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 16 i utskottets yttrande som börjar med
”Rådgivning och service” och slutar med ”motionen 1973:1496” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Det förslag till utvidgning av företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet
som motionärerna framlägger är enligt utskottets mening välmotiverat.
Genom rådgivningsgrupper av angivet slag skulle ledningen för
många mindre och medelstora företag kunna få sin administrativa kapacitet
väsentligt förstärkt. Utskottet tillstyrker därför motionen
1973:1496.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1496 hos Kungl.
Maj:t hemställer att frågan om en utvidgning av företagareföreningarnas
rådgivningsverksamhet prövas i enlighet med
vad utskottet anfört,

7. beträffande riktlinjer för omorganisation av statens institut för företagsutveckling
(utskottets hemställan under 13) av herrar Regnéll (m),
Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske
(c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 19 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet anser att” och slutar med ”anknytning till industriverket”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den i motionerna 1973:1804, 1973:1810 och

1973:1811 framförda uppfattningen att SIFU bör få behålla ställningen
som ett fristående institut med uppgift att ge service åt främst mindre
och medelstora företag inom industri och hantverk. Företagen inom
dessa viktiga delar av näringslivet är mest betjänta av ett serviceorgan som
kan arbeta smidigt och effektivt och i nära och fortlöpande kontakt med
näringslivets huvudorganisationer och branschförbund. 1 motionerna
uttrycks farhågor för att detta inte skulle vara möjligt om SIFU inlemmas
i ett stort ämbetsverk. Utskottet instämmer häri och avstyrker därför

NU 1973:54

48

propositionens förslag i denna del. Det synes angeläget att SIFU:s
verksamhet i sin helhet blir föremål för en skyndsam översyn. Både
institutets ställning och dess verksamhetsinriktning bör övervägas. Vid
översynen bör enligt utskottets mening också undersökas hur SIFU skall
kunna ges en mera markerad profil och utvecklas till ett teknologiskt
institut med uppgift att pröva ny teknik, omsätta den i nya arbetsformer
och genom konsult- och utbildningsverksamhet hålla företagen informerade
om den tekniska utvecklingen.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1804 punkten 2,
motionen 1973:1810 och motionen 1973:1811 punkterna
A 5 och A 6 samt med avslag på propositionen 1973:41
punkten 9.2 i ifrågavarande del som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om bibehållande av
statens institut för företagsutveckling som ett självständigt
institut och om översyn av institutets verksamhet,

8. beträffande företagares kostnader för egen utbildning (utskottets
hemställan under 15) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det avsnitt på s. 20 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet behandlade förra” och slutar med ”motionen 1973:946” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

För utvecklingen av de mindre och medelstora företagen är det
givetvis av grundläggande betydelse att företagarna själva liksom deras
anställda har möjlighet att utnyttja de utbildningstillfällen som ställs till
deras förfogande genom statlig och statsunderstödd kursverksamhet. Som
motionärerna framhåller utgör de höga kostnaderna för deltagande i
kurser ett allvarligt hinder härvidlag. En utredning av den innebörd som
motionärerna föreslår är således väl motiverad. Utskottet tillstyrker
följaktligen motionen 1973:946.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1973:946 hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning angående utbildningskostnader
för vissa företagare enligt vad utskottet anfört,

9. beträffande riktlinjer för statens utvecklingsfond (utskottets hemställan
under 22) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp), Hovhammar
(m) och Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det stycke på s. 23 i utskottets yttrande som börjar med ”1
vad gäller” och slutar med ”organ inom STU” bort utbytas mot ett
avsnitt av följande lydelse:

NU 1973:54

49

Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att statens
utvecklingsfond administrativt bör knytas till STU. Efter den utveckling
som STU på senare tid undergått synes STU väl svara mot de krav som i
propositionen ställs på den myndighet till vilken fonden skall vara
anknuten. Att dra en gräns mellan olika faser i ett industriellt
utvecklingsprojekts framväxt och hänföra dessa till skilda stödorgan
såsom skulle bli följden av propositionens organisatoriska lösning synes
opraktiskt.

Något beslut om ett nytt rådgivande organ inom STU enligt vad som
yrkas i motionen 1973:1808 finner utskottet för närvarande inte
erforderligt.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 punkten 9.4, med
bifall till motionen 1973:1804 punkten 4, motionen
1973:1807 punkten 7 och motionen 1973:1808 punkten 1
samt med avslag på motionen 1973:1811 punkterna A 7 och
A 8 beslutar att en fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete
enligt av utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den
1 juli 1973,

b) avslår motionen 1973:1808 såvitt den gäller inrättande av
ett rådgivande organ inom styrelsen för teknisk utveckling
(punkten 2),

10. beträffande finansieringen av statens utvecklingsfond (utskottets
hemställan under 23) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med
”Utskottet vill understryka” och slutar på s. 24 med ”Investeringsbanken
för ändamålet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen att en specialdestinering
av detta slag, som strider mot normalt tillämpade budgetprinciper,
inte bör komma i fråga ens på kort sikt. Utskottet föreslår sålunda
att det avsedda beloppet, 30 milj. kr., i vanlig ordning anvisas till
utvecklingsfonden över riksstaten. Som motionärerna föreslår bör samtidigt
motsvarande belopp av Investeringsbankens vinst för år 1972
inlevereras till statskassan. Vad utskottet sålunda föreslår skiljer sig i
ekonomiskt avseende reellt sett inte från propositionens förslag, men
innebär att det tydligt markeras att en specialdestinering av medel inte
hör hemma i ett sammanhang som detta.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 8 och med
avslag på propositionen 1973:41 punkten 9.5 till Statens ut -

4 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

50

vecklingsfond för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

b) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 9 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna att av vinsten för år 1972
från Sveriges investeringsbank AB 30 000 000 kr. bör inlevereras
till statsverket,

c) avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller överföring av
vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till styrelsen för
teknisk utveckling (punkten A 9),

11. beträffande nämnden för förvaltning av statens gruvegendom (utskottets
hemställan under 26) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke på s. 25 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet finner det” och slutar med ”samordnas med industriverket”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I konsekvens med sitt tidigare avstyrkande av förslaget om inrättande
av statens industriverk föreslår utskottet att de utredande, beredande och
verkställande uppgifterna för nämndens räkning skall handhas av kommerskollegium.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.6 och med bifall till motionen 1973:1804 punkten 5 beslutar
att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom enligt
av utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli
1973,

12. beträffande lokaliseringen av statens industriverk (utskottets hemställan
under 29) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 25 med
”Utskottet finner det” och slutar på s. 26 med ”lokaliseringen av
industriverket” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Då utskottet avstyrker förslaget att industriverket skall inrättas saknar
frågan om eventuell åtgärd i anledning av motionerna 1973:1805 och
1973:1806 samt motionen 1973:1807, såvitt den gäller lokaliseringsfrågan,
aktualitet för utskottets del. Utskottet kan emellertid inte
underlåta att anmärka, att om man accepterar propositionens förslag om
att ett industriverk skall inrättas starka skäl talar för att detta, liksom de
organ som nu fullgör motsvarande funktioner, bör vara förlagt till
Stockholm. Frågan om utflyttning från Stockholm av en ny omgång
centrala myndigheter kommer inom kort att prövas av riksdagen. Att
därutöver aktualisera utflyttning av ytterligare ämbetsverk finner utskottet
inte rimligt.

NU 1973:54

51

dels att utskottet under 29 bort hemställa
29. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1807 såvitt den avser lokaliseringen av
statens industriverk (punkten 10),

b) motionerna 1973:1805 och 1973:1806 i samma ämne,

13. beträffande lagändringar på grund av inrättandet av statens industriverk
(utskottets hemställan under 33) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke på s. 26 i utskottets yttrande som börjar med ”De
föreslagna lagändringar” och slutar med ”tillstyrks av utskottet” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

De föreslagna lagändringar som tas upp i detta betänkande är av
formell art och är föranledda av att vissa funktioner avses bli överförda
till det föreslagna industriverket. Utskottet, som tar avstånd från
förslaget om inrättande av ett industriverk, avstyrker följaktligen också
dessa lagförslag.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1804 punkterna
6—10 avslår i propositionen 1973:41 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar,

b) lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

c) lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter
m. m.,

d) lag om ändring i uranlagen (1960:679),

e) lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

14. beträffande myndighet för lokaliseringsstödet (utskottets hemställan
under 34) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 26 i utskottets yttrande som börjar med ”Föroch
nackdelar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet härom” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att lokaliseringspolitiken tills vidare bör
förbli en uppgift för arbetsmarknadsverket. Med hänsyn till de starka skäl
som talar för att industriverket får överta denna uppgift får detta
emellertid inte anses utgöra en slutgiltig lösning. Utskottet anser i likhet
med flera remissinstanser, bl. a. statskontoret och LO, att frågan om
lämplig myndighet för lokaliseringsstödet bör bli föremål för fortsatt
utredning. Utskottet tillstyrker förslaget härom i motionen 1973:181 1.

dels att utskottet under 34 bort hemställa

34. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1811 punkten B
hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågan om
lämplig myndighet för lokaliseringsstödet i enlighet med vad
utskottet anfört,

NU 1973:54

52

15. beträffande produktionsstimulerande åtgärder (utskottets hemställan
under 35) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske
(c), som anser

dels att det stycke på s. 27 i utskottets yttrande som börjar med
”Strukturarbetslösheten angrips från” och slutar med ”avstyrker därför
motionen” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Arbetslösheten, särskilt strukturarbetslösheten, är såsom framhålls i
motionen ett problem som ter sig alltmer svårbemästrat. Särskilt allvarligt
är att strukturarbetslösheten måste befaras kvarstå och t. o. m. öka vid en
kommande konjunkturuppgång. Effektiva motåtgärder måste därför
sättas in. I motionen 1973:1459 skisseras ett åtgärdsprogram som siktar
till att åstadkomma 100 000 nya arbetstillfällen. Programmet går framför
allt ut på att stödja nyetablering av företag och utvidgning av bestående
företag. Förutom lån skall enligt förslaget också bidrag kunna lämnas för
dessa ändamål. Utskottet, som anser motionärernas förslag realistiskt och
angeläget, tillstyrker att riksdagen anvisar medel till bidrag och lån enligt
vad som yrkas i motionen och sålunda tar ställning för det aktionsprogram
för 100 000 arbetstillfällen som där anges.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1459 för
budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Bidrag till nyetableringar och utvidgningar av företag
inom industri- och servicenäringarna ett reservationsanslag av
200 000 000 kr.,

b) till Lån till nyetableringar och utvidgningar av företag
inom industri- och servicenäringarna ett investeringsanslag av
400 000 000 kr.,

16. beträffande utredning angående investeringar och nyetableringar (utskottets
hemställan under 36) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp),
och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 28 i utskottets yttrande som börjar med ”Att
följa den” och slutar med ”de berörda motionsyrkandena” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

Nyetablering av företag är som framhålls i motionerna av största
betydelse för tillväxten inom näringslivet och för sysselsättningsmöjligheterna
över huvud taget. Otillräcklig nyetablering innebär i första hand
att sektorn av mindre och medelstora företag får en otillfredsställande
utveckling. Detta innebär i sin tur att nyskapandet inom näringslivet
minskar och att innovationsgraden avtar. Samtidigt är nyetableringarna
bara en del av den totala investeringsaktiviteten. En utredning rörande
investeringar och nyetableringar med uppgift att dels kartlägga nuvarande
tendenser, dels föreslå stimulansåtgärder är därför enligt utskottets
mening angelägen. En sådan utredning bör också beröra de närliggande
frågor som tagits upp i motionen 1973:1470, nämligen orsakerna till den

NU 1973:54

53

nuvarande strukturella arbetslösheten och möjligheterna att förbättra de
konjunkturpolitiska instrumenten. Utskottet tillstyrker sålunda en utredning
enligt motionen 1973:1495 och det här berörda yrkandet i
motionen 1973:1470.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1470 punkten
B 1 och motionen 1973:1495 hos Kungl. Maj:t hemställer om
utredning angående investeringar och nyetableringar i enlighet
med vad utskottet anfört,

17. beträffande investeringsbidrag (utskottets hemställan under 37) av
herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i
Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 28 i utskottets yttrande som börjar med
”Förslag av motsvarande” och slutar med ”och avstyrker motionen” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Direkta statliga bidrag till företag förekommer i vissa fall, bl. a. inom
ramen för den regionalpolitiska stödverksamheten. Vad motionärerna
föreslår är sålunda inte någonting principiellt nytt utan en vidareutveckling
av en redan etablerad metod till stöd för företag. Goda skäl kan
enligt utskottets mening anföras för en ordning som möjliggör att företag
som inte kan redovisa överskott på sin rörelse inte fördenskull går förlustiga
det stöd som övriga företag får genom avdrag vid beskattningen.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1972:1508.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1508 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning och förslag rörande ett system
med investeringsbidrag i enlighet med vad utskottet anfört,

18. beträffande industriella utvecklingscentra (utskottets hemställan under
39) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Wirtén (fp) och
Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet yttrade sig” och slutarmed ”rörande industriella utvecklingscentra”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

De hittillsvarande erfarenheterna av IUC i Skellefteå måste enligt
utskottets mening bedömas som goda. Utskottet anser att inrättandet av
industriella utvecklingscentra är ett viktigt inslag bland stödåtgärderna till
förmån för mindre och medelstora företag och att en utbyggnad av nya
sådana centra snarast bör komma till stånd. Utskottet tillstyrker därför
det här berörda yrkandet i motionen 1973:5 14.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. att riksdagen med bifall till motionen 1973:514 i ifrågavarande
del hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag om

5 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

54

inrättande ytterligare industriella utvecklingscentra föreläggs
riksdagen,

19. beträffande kartläggning av näringspolitikens verkningar (utskottets
hemställan under 40) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med ”1
medvetande om” och slutar med ”inte vara erforderlig” bort utbytas mot
ett stycke av följande lydelse:

Självfallet leder olika näringspolitiska åtgärder till olika konsekvenser
för företag av olika storleksordning. Totalt sett måste näringspolitiken
utformas på sådant sätt att den ena gruppen inte gynnas på bekostnad av
den andra. Någon uppföljning av vilka effekter olika näringspolitiska åtgärder
medfört för företag tillhörande olika storleksklasser har såvitt utskottet
känner till inte skett. En utredning av detta slag skulle vara av
stort värde för uppläggningen av näringspolitiken i framtiden. Utskottet
tillstyrker därför motionsyrkandet att en utredning av detta slag skall
komma till stånd.

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1474 punkten 1
hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande näringspolitikens
verkningar på företag i olika storleksklasser enligt
vad utskottet anfört,

20. beträffande åtgärder för att främja mindre och medelstora företag i
förhållande till storföretag (utskottets hemställan under 41) av herrar
Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med
”Enligt utskottets uppfattning” och slutar med ”avstyrker därför
motionsyrkandet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet anser att om den föreslagna kartläggningen av skillnaderna i
samhällets näringspolitik och deras effekter på mindre och större företag
skulle visa att den förra gruppen är missgynnad i vissa avseenden åtgärder
bör vidtas varigenom detta missförhållande kan undanröjas. En utredning
bör föreslå vilka åtgärder som bör komma i fråga i detta sammanhang.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1474 punkten 2
hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande åtgärder
för att främja de mindre och medelstora företagen i enlighet
med vad utskottet anfört,

21. beträffande åtgärder för att förbättra villkoren för mindre och medelstora
företag (utskottets hemställan under 42) av herrar Regnéll (m).
Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske
(c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

NU 1973:54

55

dels att det stycke på s. 31 i utskottets yttrande sorn börjar med ”En
rad åtgärder” och slutar med ”utskottet inte tillstyrka” bort utbytas mot
ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en livskraftig småföretagsamhet
är en av förutsättningarna för en på lång sikt effektiv
konkurrens. Näringspolitiken måste således innefatta stödåtgärder till
förmån för de mindre företagen. Ett effektivt stöd kan inte åstadkommas
genom punktinsatser. Vad som krävs är ett samlat program av
åtgärder som generellt underlättar företagandets villkor och stimulerar till
ökat nyföretagande. De selektiva insatserna bör begränsas så långt som
möjligt. Riksdagen bör snarast få ta ställning till ett brett upplagt
program med detta syfte. Åtgärdsprogrammet bör bl. a. ta sikte på att
förbättra företagens lönsamhet och självfinansieringsförmåga, att underlätta
deras försörjning med riskkapital och att öka sparandet. Åtgärder
måste också vidtas för att förhindra att den iakttagna tendensen till
minskat intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning fortsätter.
Skärpta krav måste vidare ställas på planeringen inom den offentliga
sektorn. Utan vetskap om samhällets långsiktiga planer får företagen svårare
att planera för sin framtid, vilket i sin tur ofördelaktigt påverkar
samhällets planering. Ömsesidighet i vad gäller kraven på information är
enligt utskottets uppfattning en viktig förutsättning för en framgångsrik
näringspolitik. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. att riksdagen med bifall till motionen 1973:81 1 hos Kungl.
Maj:t hemställer om förslag till åtgärder i syfte att förbättra
villkoren för de mindre och medelstora företagen i enlighet
med vad utskottet anfort,

22. beträffande utredning om förenklade företagsformer för mindre och
medelstora företag (utskottets hemställan under 43) av herrar Regnéll
(m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i
Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 32 i utskottets yttrande som börjar med ”1
propositionen 1973:93” och slutarmed ”i denna fråga” bort utbytas mot
ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att de
företagsformer som nu står till buds är otillfredsställande för de mindre
företagen. Den enskilda firman har oklara juridiska bestämmelser. Den
privata egendomen sammanblandas med företagets och den enskildes
integritet är dåligt skyddad. Bestämmelserna för aktiebolagen är inte
anpassade till de små företagen, och tillräckliga förbättringar synes inte
komma att ingå i det förslag till ny aktiebolagslag som är under
beredning. Utskottet tillstyrker därför att en utredning tillsätts för att
utarbeta förslag till förenklade företagsformer för mindre företag.

NU 1973:54

56

dels att utskottet under 43 bort hemställa

43. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1509 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning rörande förenklade företagsformer
för mindre och medelstora företag,

23. beträffande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin (utskottets
hemställan under 44) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 32 med
”Utskottet kan instämma” och slutar på s. 33 med ”motionen
1973:1511” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1511
att situationen inom de aktuella industribranscherna blivit sådan att det
krävs att en utredning tillsätts med uppgift att göra en övergripande
analys av de problem och svårigheter som möter denna industrisektor. På
grundval av denna utredning bör förslag framläggas till åtgärder i syfte att
öka dess konkurrenskraft och ekonomiska stabilitet. Utskottet vill
förorda att de åtgärder som kommer i fråga skall vara av generellt
verkande natur. Utredningsarbetet bör enligt utskottets uppfattning
bedrivas skyndsamt.

dels att utskottet under 44 bort hemställa

44. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1511 hos Kungl.
Maj:t hemställer om åtgärder till förmån för den importkonkurrerande
hemmamarknadsindustrin i enlighet med vad
utskottet anfört,

24. beträffande förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan
Sverige och EG (utskottets hemställan under 50) av herrar Andersson i
Örebro (fp), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 36 i utskottets yttrande som börjar med
”Någonting som bör” och slutar med ”nya internationella förhandlingssituationer”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att Sverige
vid lämpligt tillfälle försöker få till stånd nya förhandlingar med de
europeiska gemenskaperna rörande anslutningsform etc. För att detta
skall kunna ske erfordras ett omfattande utredningsarbete inom berörda
departement och ämbetsverk. Det är därför naturligt att riksdagen i
enlighet med det här berörda yrkandet i motionen 1973:1470 hos Kungl.
Maj:t begär att ett sådant förberedelsearbete igångsätts.

dels att utskottet under 50 bort hemställa

50. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten
B 2 hos Kungl. Maj:t hemställer att förberedelsearbete vidtas
för utvidgning av avtalen mellan Sverige och de europeiska
gemenskaperna enligt vad utskottet anfört,

NU 1973:54

57

25. beträffande selektiva stödåtgärders verkningar (utskottets hemställan
under 51) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 37 i utskottets yttrande som börjar med ”Det
är givet” och slutar med ”motionen 1973:1489” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

Motionärerna riktar enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett
betydelsefullt förhållande som kräver åtgärder från samhällets sida. Det
alltmer utbyggda systemet med selektiva stödåtgärder tenderar att
allvarligt rubba grunderna för marknadshushållningen. Utskottet ansluter
sig till kravet på en undersökning av de påtalade tendenserna till
snedvridning av konkurrensen inom näringslivet och tillstyrker sålunda
motionen 1973:1489.

dels att utskottet under 51 bort hemställa

51. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1489 hos Kungl.
Maj:t hemställer om en undersökning av selektiva stödåtgärders
verkningar på konkurrensförhållandena inom näringslivet
i enlighet med vad utskottet anfort,

26. beträffande parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av handlingslinjer
för näringspolitiken (utskottets hemställan under 52) av herrar
Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 37 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet anser alltjämt” och slutar med ”motionen 1973:1458” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I den föreliggande motionen liksom i dess föregångare visas klart att
samhällets näringspolitiska åtgärder kännetecknas av allvarliga skevheter
och brister och otillräcklig samordning. Behovet av en helhetssyn på
näringspolitiken är uppenbart. De statliga åtgärderna på skilda områden
av betydelse för näringslivet måste baseras på ett handlingsprogram som
möjliggör ett enhetligt grepp från samhällets sida. Som tidigare understrukits
skall den föreslagna arbetsgruppens uppgift givetvis inte vara att
närmare utreda alla de olika problemkomplex som har betydelse från
näringspolitisk synpunkt utan i stället att dra konklusionerna av det rika
utredningsmaterial som kommer till stånd genom andra organs försorg.
Att fakta och förslag från olika utredningar bedöms utifrån en enhetlig
grundsyn innan de upptas till beslut av statsmakterna måste vara
angeläget. Utskottet finner alltså motionärernas förslag välbefogat och
tillstyrker detta.

dels att utskottet under 52 bort hemställa

52. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1458 hos Kungl.
Maj:t hemställer om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk
arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta grunder och
riktlinjer för en aktiv näringspolitik i enlighet med vad
utskottet anfört,

r

NU 1973:54 58

27. beträffande uttalande om socialliberal ramhushållning (utskottets
hemställan under 53) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp),
som anser

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med ”En
granskning av” och slutar med ”Utskottet avstyrker motionsyrkandet”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett värdefullt sätt
sammanfattat vad som bör utgöra grunden för näringspolitiken och den
ekonomiska politiken i vårt land. En allmän anslutning till de principer
som motionärerna deklarerar skulle skapa förutsättningar för en balanserad
och positiv utveckling av vår ekonomi och sålunda ha stort värde.
Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande om ett uttalande av angiven
art.

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten
A 1 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande en socialliberal ramhushållning,

28. beträffande uttalande om lönsamhet i företagen (utskottets hemställan
under 54) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c).
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar
(m), som anser

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med ”Det
föreslagna uttalandet” och slutar med ”även detta motionsyrkande” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Företagens vinstmarginaler har under 1960-talet minskat. Under 1971
var utvecklingen dålig. En återhämtning synes däremot ha skett 1972.
Den sjunkande självfinansieringsgrad som följer av den angivna ofördelaktiga
vinstutvecklingen är enligt utskottets mening ett allvarligt problem.
Lönsamheten är, som motionärerna framhåller, en avgörande
faktor för industrins investeringsvilja. Utskottet finner det angeläget att
den ekonomiska politiken och näringspolitiken utformas så att den
nedåtgående trenden i vad gäller lönsamhet och soliditet bryts. Utskottet
föreslår att riksdagen ansluter sig till denna uppfattning genom det i
motionen 1973:1470 föreslagna tillkännagivandet till Kungl. Maj:t.

dels att utskottet under 54 bort hemställa

54. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten
A 2 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört angående betydelsen av lönsamhet i företagen,

29. beträffande teknologisk forskning rörande de mindre och medelstora
företagens produktionsvillkor (utskottets hemställan under 55) av herrar
Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

NU 1973:54

59

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet delar motionärernas” och slutar med ”utskottet inte erforderligt”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Motionärerna riktar enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett
allvarligt problem inom svensk teknologisk forskning. De mindre och
medelstora företagens speciella förhållanden tenderar att försummas och
forskningsverksamheten att relativt ensidigt inriktas på de stora företagens
behov. En ändring härvidlag är av nöden. Utskottet anser det
angeläget att utskottet genom det i motionen föreslagna uttalandet till
Kungl. Maj:t poängterar detta förhållande.

dels att utskottet under 55 bort hemställa

55. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1454 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
angående den teknologiska forskningens inriktning.

GOTAB 73 3887 S Stockholm 1973