Näringsutskottets betänkande nr 53 år 1973

NU 1973:53

Nr 53

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en branschutredning
rörande pälsindustrin.

Ärendet

I motionen 1973:822 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en branschutredning om
pälsvaruindustrins inriktning och framtidsförutsättningar företas.

Bakgrund

Kommerskollegium mottog i november och december 1972 tre
framställningar om att en förutsättningslös undersökning av pälsbranschen
i fabrikantledet skulle genomföras.

Svenska pälsfabrikantföreningen gjorde sin framställning med anledning
av uppgifter i pressen om tänkbart statligt stöd åt nyetablering i
större skala av pälsproduktion i Norrland. En sådan utökning av
pälsproduktionen i landet skulle enligt föreningens uppfattning allvarligt
försämra branschens redan bekymmersamma läge. Därtill kom, sade
föreningen, att pälsindustrin — en med teko-branschen besläktad bransch
— för sitt bestånd var i starkt behov av allmänt stöd till en branschutredning.
Föreningen anförde att tillverkningskapaciteten för pälsvaror är mer
än tillräcklig i Sverige under nuvarande förhållanden. Ett stöd åt
ytterligare produktion skulle därför vara ett stöd åt överproduktion och
därmed följande ekonomiska svårigheter för branschen i dess helhet. Att
produktionen väl täckte efterfrågan hade enligt föreningen bäst visats
genom de senaste årens försäljningssvårigheter för den svenska pälsbranschen,
vilka lett till att medlemmarna hade stora osålda lager.
Föreningen ansåg att det i fortsättningen skulle bli en betydande
importkonkurrens inom det billigare varusortimentet, då den svenska
pälsvaruindustrin inte skulle kunna komma ned till utlandets väsentligt
lägre arbetslöner och kostnader. Däremot skulle denna industri troligen
kunna öka sin totala försäljningsandel inom landet och utveckla en icke
obetydlig export av högklassiga varor genom rationaliseringar av produktionen
och statligt stöd åt exportfrämjande åtgärder. Föreningen ville
framhålla att dagens situation inte medgav en utökning av produktionskapaciteten
i fråga om pälsvaror men att en väsentlig näringsförbättring
skulle kunna beredas om kommerskollegium ville ställa medel och
expertis till förfogande för en utredning av rationaliseringsmöjligheterna
för branschen och bidra till exportfrämjande åtgärder.

Länsstyrelsen i Jönköpings län hemställde att en undersökning
rörande pälsindustrin skulle utföras inom ramen för det s. k. omställ -

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 53

NU 1973:53

ningsprogrammet för teko-industrin med flera branscher. Länsstyrelsen
betecknade det som angeläget att en sådan utredning som pälsfabrikantföreningen
hade begärt kom till stånd. Länsstyrelsen erinrade om att
företag inom teko-, sko- och möbelindustrierna samt den manuellt
arbetande glasindustrin enligt beslut av 1972 års riksdag kan få statligt
stöd till undersökningar beträffande förutsättningarna för en samverkan
mellan olika företag. Länsstyrelsen ansåg det vara naturligt att pälsvaruindustrin
fördes till den grupp av branscher som erhållit dessa stödmöjligheter.

Länsstyrelsen lämnade i sin skrivelse grundläggande uppgifter om
pälsindustrin i länet.

Tranås kommun, Jönköpings läns näringsliv sråd och Jönköpings läns
företagareförening stödde pälsfabrikantföreningens framställning och
uttalade att de branschproblem som finns i pälsbranschen torde vara
jämförbara med de problem som kännetecknar teko-branschen.

För att få en bild av pälsvaruindustrins situation och problem som
underlag för bedömningen av i vad mån den skall omfattas av de
omställningsfrämjande åtgärderna för teko-industrin uppdrog kommerskollegium
åt konsultföretaget Ekonomisk företagsledning AB att genomföra
en första analys av industrin. Utredningen igångsattes i februari
1973.

Motionen

I motionen redogörs i anslutning till länsstyrelsens i Jönköpings län
framställning för pälsindustrin och dess betydelse för Tranås kommun.
Det framhålls att ganska många pälsföretag har mindre än fem anställda
och att det sammanlagda förädlingsvärdet inom branschen därför totalt
ligger betydligt högre än enligt den statistik som avser företag med mer
än fem anställda. Motionärerna anför att utvecklingen för pälsindustrin i
Sverige har varit tämligen konstant under 1960-talet men att man under
den senaste tiden kunnat märka en vikande tendens beroende på milda
vintrar men också på en ökad import främst inom det billiga varusortimentet.
Efter att ha lämnat uppgifter om den av kommerskollegium
initierade utredningen rörande pälsbranschen anför motionärerna att
denna säkerligen kommer att ge ett gott underlag att arbeta vidare på
men måste vara otillräcklig för en bedömning av pälsindustrins framtid.
Det anges som mycket angeläget att en övergripande utredning om
pälsvaruindustrins förutsättningar i framtiden företas. Denna utredning
bör ge besked om huruvida tillverkningskapaciteten redan nu är tillräcklig
för det inhemska behovet av pälsvaror och klarlägga om en export av
högklassiga pälsvaror kan ge resultat genom rationaliseringar i tillverknings-
och försäljningsledet, exempelvis genom samverkan. En branschutredning
bör också, säger motionärerna, pröva möjligheterna till statligt
stöd för exportfrämjande åtgärder.

NU 1973:53

Förutsättningsanalys för pälsbranschen

I en rapport i april 1973, Förutsättningsanalys för pälsbranschen, har
Ekonomisk företagsledning till kommerskollegium redovisat resultatet av
den undersökning som företaget fått i uppdrag att utföra. I undersökningen
redovisas antal företag och anställda i branschen, nuvarande
produktsortiment, branschens lönsamhet sedd över en femårsperiod,
kalkylering inom branschen, finansieringssituationen i fabrikantledet,
fabrikantledets inköpsförfarande, distributionen och marknadsföringen
till detaljistledet, detaljistledets ändringar av produkterna, total inhemsk
produktion och produktionskapacitet, den totala förbrukningen i Sverige
av olika pälsprodukter, importen och exporten samt lagersituationen.
Materialet har insamlats genom genomgång av officiell statistik, rapporter,
verksamhetsberättelser m. m. och genom intervjuer med företrädare
för olika delar av branschen. Undersökningen har bedrivits i samverkan
med en referensgrupp bestående av representanter för näringslivsrådet,
länsarbetsnämnden och företagareföreningen i Jönköpings län, kommerskollegium,
Tranås kommun, Svenska pälsfabrikantföreningen och
Svenska beklädnadsarbetareförbundets lokalavdelning i Tranås.

I hela landet torde — bortsett från utövare av hemsömnad samt
detaljister med mindre än fem sysselsatta — finnas 190—200 arbetsställen
inom pälsbranschen med 1 800—1 900 sysselsatta. Arbetsställena fördelar
sig på 27 pälsfabriker med minst fem anställda, 56 detaljister med mer än
fem anställda (varvid viss del av personalen bedöms vara sysselsatt med
tillverkning) och ca 110 löntillverkare med mindre än fem anställda.

En stor del av tillverkningen är förlagd till Tranås. Av landets 27
pälsfabrikanter är 21 lokaliserade dit. Större delen av löntillverkningen
sker också i Tranås, och där finns dessutom två skinnberederier. Enligt
undersökningen finns i Tranås fyra företag med mer än 25 sysselsatta, 17
företag med 5—25 sysselsatta och 104 företag med mindre än fem
sysselsatta. Inklusive skinnberederierna — med 342 anställda — fanns
sålunda under första kvartalet 1973 i Tranås 127 arbetsställen med 1 242
anställda, vartill kom mer än 100 personer sysselsatta med hemsömnad.
Den totala tillverkningen av pälsvaror i Sverige bedöms på branschhåll
röra sig om 150 milj. kr. med en kraftig nedgång under senare år.
Även importen har minskat (till 35 milj. kr. 1972). En betydande
lagerökning har skett under år 1972. 55 tillverkare i Tranås med 514
sysselsatta redovisar inskränkningar under första kvartalet 1973 som
berör 99 personer, dvs. ca 20 % av de anställda. Utläggningen av
hemsömnad har minskat kraftigt. Stora lagerökningar väntas återverka på
sysselsättningen under höstsäsongen 1973.

Undersökningen utmynnar i följande slutsatser. En sjunkande konsumtion
inom landet leder till överkapacitet. Överkapaciteten i förening
med otillfredsställande lönsamhet tvingar företagen till friställande av
personal. Otillfredsställande lönsamhet har även sin orsak i strukturen
inom branschen, kännetecknad av ett stort antal små företag. Överensstämmelse
anses föreligga mellan teko-industri och pälsindustri, vilket

NU 1973:53

skulle göra det berättigat att behandla dem som tillhörande samma
bransch. Åtgärder till förmån för pälsindustrin skulle då kunna komma
till stånd inom ramen för teko-industrins anslag. I rapporten föreslås
följande åtgärder. En utredning syftande till att klargöra pälsindustrins
förutsättningar att avsätta produkter utanför Sverige bör verkställas. I
denna utredning bör behandlas bl. a. lämpliga marknader, marknadsföringsmetodik,
pris- och distributionspolitik, kollektionsutformning och
storleksgraderingar. Därest förutsättningar finns skall utredningen ge
förslag till verksamhetsform för de företag som är intresserade av en
samverkan för ökad försäljning på export. En utredning syftande till att
klargöra förutsättningarna för en produktionsteknisk samverkan eller
strukturering berörande företagen inom Tranås kommun bör också
komma till stånd. Inom ramen för denna utredning faller även att ge
förslag till produktionsteknisk förbättring för varje enskilt företag. Denna
utredning kan även ta upp och behandla förutsättningarna för en
samverkan mellan företagen avseende marknadsföring på Sverige, administration
av lager eller distribution m. m.

Framställning till Kungl. Maj:t från kommerskollegium

I skrivelse till Kungl. Majit (industridepartementet) den 9 maj 1973
har kommerskollegium anfört att pälsindustrin uppvisar sådana likheter
med konfektionsindustrin att den bör omfattas av de omställningsfrämjande
åtgärder som finns för textil- och konfektionsindustrierna och
hemställt att päslindustrin skall komma i åtnjutande av dessa stödåtgärder
(se prop. 1972:46, NU 1972:32).

Den föreliggande utredningen är av begränsad omfattning, sägs det i
skrivelsen, och kommerskollegium anser att den bör fördjupas på flera
områden vilka nu har behandlats endast översiktligt. En kompletterad
och fördjupad utredning anges vara nödvändig som underlag för en mer
planmässig anpassning av pälsindustrin till en förändrad branschstruktur.
I denna utredning bör enligt kommerskollegium ingå en marknadsundersökning
som belyser långsiktiga förändringar i efterfrågan av pälsar både
på hemmamarknaden och på exportmarknaden. Kommerskollegium
uttalar att medel enligt dess uppfattning bör ställas till förfogande för en
sådan fördjupad branschutredning.

Utskottet

Pälsindustrin i Sverige har råkat i ett brydsamt ekonomiskt läge till
följd av avsättningssvårigheter som tillskrivs de milda vintrarna och även
en ökad import av billiga pälsar. På grund av den ovanliga geografiska
koncentration som utmärker branschen är det en kommun, Tranås, där
verkningarna härav blir särskilt kännbara.

På framställning av bl. a. Svenska pälsfabrikantföreningen och länsstyrelsen
i Jönköpings län har kommerskollegium låtit utföra en begränsad

NU 1973:53

undersökning — en ”förutsättningsanalys” — av pälsbranschen. En av de
slutsatser som denna undersökning utmynnar i är att det mellan textiloch
konfektionsindustrierna och pälsindustrin råder en sådan överensstämmelse
att de omställningsbefrämjande åtgärder som införts för de
båda förstnämnda branscherna borde bli tillämpliga också för pälsindustrin.
Kommerskollegium har nyligen i en skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställt att så skall bli fallet.

I undersökningsrapporten framförs också förslag om ytterligare
utredningsverksamhet rörande bl. a. pälsindustrins marknadsförutsättningar
och möjligheterna till produktionsteknisk och annan samverkan
mellan företag i branschen. Kommerskollegium rekommenderar i sin
skrivelse till Kungl. Maj:t att medel skall ställas till förfogande för en
fördjupad branschutredning, i vilken föreslås ingå en marknadsundersökning
som belyser långsiktiga förändringar i efterfrågan på pälsar i Sverige
och på exportmarknaden.

I motionen, som väcktes när den av kommerskollegium beställda
undersökningen just hade inletts, förordas en övergripande utredning
rörande pälsindustrins inriktning och framtidsförutsättningar.

Utskottet har redan av det material som förelåg innan undersökningsrapporten
framlades ansett sig kunna dra slutsatsen att en mera ingående
branschutredning beträffande pälsindustrin är önskvärd. Den ytterligare
information som nu föreligger styrker denna uppfattning. Det är
angeläget att den översiktliga kartläggning av branschen som nu har
verkställts blir kompletterad med ett grundligt studium av förutsättningarna
för att branschen skall kunna konsolideras och finna ökad
avsättning för sina produkter på exportmarknaden.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till motionen 1973:822 hos Kungl.
Maj:t hemställer om en branschutredning rörande pälsindustrin
i enlighet med vad utskottet anfört.

Stockholm den 25 maj 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Andersson i
Storfors (s), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar
(m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Bengtson i Jönköping
(c) och fru Hambraeus (c).

GOTAB 73 3923 S Stockholm 1973