Näringsutskottets betänkande nr 52 är 1973

NU 1973:52

Nr 52

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner i vissa frågor
rörande skogsindustrin.

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:347 av herr Lorentzon m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
skall i skrivelse till regeringen hemställa om förslag till en samordning och
utveckling av skogsnäringens forskningsarbete i enlighet med vad som
anförts i motionen, och

1973:826 av herr Mellqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen skall
hos Kungl. Maj:t begära en skyndsam utredning av möjligheten till
skogsindustriell utveckling i norra delarna av Kopparbergs län.

Motionerna

I motionen 1973:826 framhålls att antalet arbetstillfällen i Kopparbergs
län på senare år har minskat avsevärt, till stor del på grund av
utvecklingen inom länets jord- och skogsbruk. Under 1960-talets fem
sista år bortföll inom skogsbruket nära 2 000 arbetstillfällen, vilket
innebar att antalet skogsarbetare under denna tid minskade med över en
fjärdedel, i Moraregionen med nära en tredjedel. Denna utveckling
bedöms fortsätta. Den sammanhänger med skogsbrukets rationalisering.
Skogsbruksproduktionen som sådan har inte minskat vare sig i Kopparbergs
län eller i landet som helhet, påpekas det. Tvärtom har avverkningen
inom länets skogsbruk ökat utan avbrott de senaste tjugo åren. De
problem som rationaliseringarna inom skogsbruket skapar kan enligt
motionärerna inte lösas på ett tillfredsställande sätt genom att rationaliseringssträvandena
hejdas. Sysselsättningsnedgången inom skogsbruket bör
i stället hållas tillbaka genom åtgärder som syftar till ökad avverkning.
Motionärerna behandlar närmare förhållandena i Mora planeringsregion,
där skogsbeståndet har hög genomsnittsålder. Skogsvårdsstyrelsen i
Kopparbergs län har föreslagit en avsevärd höjning av avverkningen inom
regionen. Ett hinder för en ökad avverkning i norra delen av Kopparbergs
län anges vara att länets skogsmark är sämre belägen i förhållande till
permanenta bilvägar än skogsmarken i övriga delar av Mellansverige.
Motionärerna föreslår insatser för en kraftfull upprustning av länets
vägnät, i synnerhet skogsvägnätet. Det är den industriella förädlingen av
skogsråvaran som ger bruket av skogen dess värde, uttalar de vidare. Den
blygsamma avverkningen i länets norra delar bedöms åtminstone delvis
vara en följd av att området saknar stora avnämare. Timmer och

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 52

NU 1973:52

massaved måste transporteras över stora avstånd innan förbrukarna nås.
En skogsindustriell anläggning av större format i norra Dalarna skulle
radikalt förändra det transportekonomiska läget för skogsbruket i denna
del av länet, menar motionärerna. Avverkningsbenägenheten skulle öka
och därmed antalet arbetstillfällen. En ökad avverkning skulle få en
tillväxtbefrämjande inverkan på skogsbruket i området. Motionärerna
hänvisar till att möjligheten att förlägga en massaindustri till norra
Dalarna nämnts i olika sammanhang. Den begärda utredningen borde
omfatta också ett klarläggande av förutsättningarna för statlig medverkan
i en eventuell utbyggnad av skogsindustrin i Moraregionen.

I motionen 1973:347 hänvisas till ett uttalande i årets statsverksproposition
(prop. 1973:1 bil. 11 s. 3), enligt vilket skogsindustriprodukternas
andel av den totala exporten minskat från 42 % år 1950 till
20 %, samtidigt som deras exportvärde och uttaget av virke ur skogarna
ökat kraftigt. Motionärerna anser att en rovdrift har skett och sker med
landets skogar som råvara. Att skogsindustrins produkter relativt sett har
trängts tillbaka på exportmarknaden av verkstadsindustrins produkter
beror, menar de, på att verkstadsindustrin har utvecklats på ett
effektivare sätt, speciellt då det gäller forskningen. Skogsindustrins
forskning är inte i nivå med utvecklingens krav och sysslar mest med
gradvisa förbättringar av redan existerande metoder, hävdar de. Det
gemensamma utnyttjandet av forskningsrönen är inte på långt när
utbyggt. Under en period då antalet arbetstillfällen inom skogsbruket och
skogsindustrin minskat kraftigt har, säger motionärerna, skogsbolagen
inte gjort någon satsning på en avancerad forskning för att ur skogen som
råvara få fram nya produkter och nya arbetstillfällen. Skogsbolagen sägs
vara inställda på att göra stora vinster, i bästa fall genom halvfabrikat. I
anslutning till ett uttalande av en expert på pappersteknisk forskning
efterlyser motionärerna ett djärvt experimenterande som kan leda till
radikala idéer och produkter. Som ett exempel nämns ökat utnyttjande
av lignin som råmaterial för kemiska produkter.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Statistiska uppgifter om skogsbruket i Kopparbergs län

I tabellen på s. 3 lämnas en del statistiska uppgifter om skogsbruket i
Kopparbergs län och - till jämförelse - i vissa närliggande län.

Skogspolitiska utredningen

Skogspolitiska utredningen har i betänkandet (SOU 1973:14) Mål och
medel i skogspolitiken bl. a. studerat grundförutsättningarna för skogsavverkningarna
i Sverige under de närmaste tio—femton åren. Analysen har
syftat till att bestämma dels ett expansionsutrymme från efterfrågesidan,
dels ett expansionsutrymme från tillgångssidan. Det förra utrymmet
ligger enligt utredningen hela tiden väsentligt över det senare. Virkestill -

NU 1973:52

gångarna skulle därmed vara den faktor som verkar begränsande på de
framtida avverkningarna. Den stora tillgången på avverkningsmogen skog
motiverar enligt utredningen att avverkningarna expanderar under 1970-talet. För att erforderlig expansion på exportmarknaden skall bli möjlig
måste den svenska industrin prismässigt i stort sett följa marknadsutvecklingen,
vilket anses innebära att prisstegringen på virke måste begränsas
till 2-4% per år under 1970-talet om den svenska skogsindustrins
konkurrensförmåga skall vara oförändrad. Lönsamheten inom skogsbruket
kan behållas endast om kostnadsutvecklingen kontrolleras i motsvarande
grad. Eftersom lönerna kan förväntas stiga betydligt snabbare än
priserna måste produktionen löpande rationaliseras och mekaniseras.
Fram till mitten av 1970-talet kan lönsamheten sannolikt bibehållas inom

Några statistiska uppgifter om skogsbruket i Kopparbergs län och vissa
närliggande län

	Kopparbergs Jämtlands	Västernorr-	Gävleborgs	Värmlands
	län	län	lands län	län	län
skogsmarksareal, 1 000 ha	2 063	2 653	1 912	1 474	1 360
andel skogsmark av total-arealen, %	72,4	55,3	79,3	81,0	77,2
skogsmarksareal i % av rikets	8,7	11,2	8,1	6,2	5,7
Skogsmarksareal fördelad på ägargrupper: kronoskogar	12	5	8	7	1
övriga allmänna skogar	10	6	2	5	3
aktiebolag sskogar	34	44	44	42	39
privatskogar	44	45	46	46	57
andel av skogsmarksarealen som berörs av omarrondering 1955-1971,%	23	9	12	5	4
produktionsförmåga, m3sk per
lia och år	3,58	2,32	3,29	3,86	5,20
årlig tillväxt, %	2,9	2,7	3,4	3,5	3,4
avverkning på allmänna skogar
1971, m3sk per ha	2,14	1,84	2,65	3,21	4,56
total sågverksproduktion 1970,
% av rikets	5,9	1,7	7,3	8,9	8,5
betalt pris per m3sk vid rotförsäljning från privatskogar avverkningssäsongcn 1971/72, kr.	29,80	17,23	21,60	31,26	30,33
förvärvsarbetande befolkning
1971	113 300	54 100	113 000	125 500	120 000
därav i skogsbruk	4 700	3 400	4 800	5 100	5 800
d:o %	4,2	6,3	4.2	4,1	4,8
d:o % 1965	5,6	10,5	5,1	4,6	5,9
d:o % 1950	8,1	11,9	6,6	6,7	7,2

(Källa: Skogsstatistisk årsbok 1971)
1* Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 52

Kartong: S. 3, rad 16 står:, ha Rättat till:, 1 000 ha

NU 1973:52

ramen för den nu allmänt utnyttjade avverkningstekniken. Under senare
hälften av 1970-talet måste enligt utredningen en allmän övergång till
mekaniserade system komma till stånd om inte kostnaderna skall stiga så
snabbt att lönsamheten hotas. Denna rationaliserings- och mekaniseringsprocess
har, framhålls det, betydelse för resurserna inom skogsbruket.
Arbetsåtgången kommer att minska och kapitalbehovet att öka.

Om de mekaniserade avverkningssystem som f. n. är i praktisk
användning uttalar utredningen att de endast under relativt gynnsamma
betingelser kan hävda sig gentemot de konventionella metoderna. Under
genomsnittliga drivningsförhållanden är kostnaderna något högre med det
nya systemet. Den vidare utvecklingen för de nya metoderna måste
emellertid enligt utredningen bedömas vara förmånliga. De utifrån
kommande tendenserna till kostnadshöjningar får begränsad betydelse på
grund av den relativt höga mekaniseringsgraden. Vid mitten av 1970-talet
har det högmekaniserade systemet sannolikt nått de konventionella
metodernas kostnadsnivå även för huvuddelen av avverkningarna. Det
högmekaniserade systemet bedöms av skogsföretagen bli en ledande
avverkningsmetod fr. o. m. 1970-talet.

1 fråga om den tekniska utvecklingen i förädlingsindustrierna framhåller
skogspolitiska utredningen att särskilt massaindustrin och pappersindustrin
i dag är i hög grad internationaliserad och att den tekniska
utvecklingen går ungefär lika snabbt i alla industriländer. Den stora
maskinindustrin och apparaturleverantörerna arbetar alla på internationell
bas. Man kan vänta en väsentlig utveckling i riktning mot bättre
utnyttjande av veden. Tidningspapper kommer i fortsättningen att kunna
tillverkas på basis av mekanisk massa i ökad utsträckning, kanske till
100 %. Processmodifieringen vid framställning av oblekt sulfatmassa ger
10—15 % lägre vedförbrukning vid tillverkning av säckpapper och liner.
Från miljövårdssynpunkt kan fortsatt stark utveckling i riktning mot
miljövänligare fabrikation väntas. Det blir möjligt att bygga sulfatfabriker
som är nästan helt slutna med avseende på vattenförbrukningen.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom skogsindustrin

Av de medel som satsas på industriägda forsknings- och utvecklingsinstitutioner
inom skogsindustrin avser den helt övervägande delen massaoch
papperstillverkning och produkter därav. Ungefär ett halvt dussin
företag disponerar över brett inriktade institutioner med avsevärda
resurser, och ungefär lika många har egna laboratorier med mera
begränsade uppgifter, i regel för utveckling av kommersiellt exploateringsdugliga
produkter. Vid ett par institutioner har stor uppmärksamhet
ägnats även åt biprodukterna vid massaframställningen och möjligheterna
att ekonomiskt nyttiggöra dessa som utgångsmaterial för en kemisk
industri.

År 1967 uppgick kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete
inom skogs- och träindustrin till 0,3 % av omsättningen och 0,8 % av
förädlingsvärdet. Andelarna låg högre inom massa-, pappers- och pappers -

NU 1973:52

varuindustrin (0,5 % resp. 1,3 %) och lägre inom trä- och möbelindustrin
(0,1 % resp. 0,2 %). Motsvarande siffror var för järn-, stål- och metallverk
2,0 % och 5,1 % och genomsnittligt för alla industribranscher 1,4 % och
2,9 %. Antalet personer i forsknings- och utvecklingsarbete inom massa-,
pappers- och pappersvaruindustrin var år 1969 drygt 800 och de totala
kostnaderna för detta arbete 41,1 milj. kr. Motsvarande summa för år
1971 har beräknats till 52,8 milj. kr.

Enligt en rapport 1969 angående ingenjörsrekryteringsbehovet i
massa-, pappers- och fiberskiveindustrin sysselsatte dessa branscher jämte
Svenska träforskningsinstitutet år 1968 ca 2 % av landets samtliga
verksamma ingenjörer, vilket utgör en mycket liten andel med hänsyn till
dessa branschers andel av den samlade industriproduktionen och av
exportvärdet.

Forskningsverksamheten utanför företagen är i huvudsak av kollektiv
natur och har uppbyggts och finansierats dels genom fonder, dels genom
bidrag från industrin och staten till det numera haivstatliga Svenska
träforskningsinstitutet, dels genom halvkollektiv forskning vid universitetsinstitutioner
inom och utom landet, baserad på bidrag från enskilda
eller grupper av företag.

Svenska träforskningsinstitutet är Sveriges utan jämförelse största
branschforskningsinstitut. Institutet fick sin nuvarande organisation år
1968, då vissa tidigare huvudsakligen av staten bekostade forskningsavdelningar
sammanfördes med vissa av industrin finansierade centrallaboratorier
till ett halvstatligt institut under gemensam styrelse. I
styrelsen utser styrelsen för teknisk utveckling (STU) ordförande och två
ordinarie ledamöter, medan industrin utser fyra ordinarie ledamöter.

Ändamålet för Svenska träforskningsinstitutet anges vara att i samarbete
med tekniska högskolan i Stockholm samt andra vetenskapliga
industriella institutioner bedriva teknisk-vetenskapligt forsknings- och
utvecklingsarbete rörande skogens produkter, deras sammansättning,
egenskaper, rationella förädling och utnyttjande, att följa utvecklingen
inom detta område samt i samband härmed medverka i utbildningen av
ingenjörer och forskare. Forskningen inriktas på utvecklingen av såväl
processer som produkter och i viss utsträckning även på undersökning av
träet. Den kan avse att lägga grunden för en industriell vidareutveckling
av nya processer, för modifikationer av kända processer eller för nya eller
modifierade produkter. Avsikten kan också vara att närmare utreda
processer som redan används inom industrin och därigenom underlätta
den industriella utvecklingen.

Industrin har för olika branschområden utsett sex tekniska kommittéer
med uppgift att i samarbete med institutets ledning och berörda
forskningschefer vid institutet initiera, bereda och prioritera forskningsuppgifter
inom ramen för institutets allmänna forskningsprogram. Kommittéerna
skall vidare följa forskningsarbetet vid institutet och bidra med
kunskap från branschen. För att fullgöra denna uppgift utser de tekniska
kommittéerna projektkommittéer för de aktuella projekten. Institutets
forskningsråd skall med hänsyn till den samfällda skogsindustrins

NU 1973:52

intressen föreslå riktlinjer och program för verksamheten i stort och mot
den bakgrunden prioritera och bearbeta de förslag till forskningsprojekt
som framläggs av de tekniska kommittéerna. En fortlöpande långtidsplanering
sker inom forskningsrådet och de tekniska kommittéerna.

Institutet upprättar varje år en programbudget, där varje projekt
kostnadsberäknas. Huvudparten av forskningen gäller projekt som upptas
i denna budget, s. k. helkollektiv forskning. Förutom denna programbudgeterade
forskning förekommer även forskningsuppdrag som institutet
mottar från grupper av industrier eller från enskilda industrier. För
institutets forskning har uppställts ett ramprogram, omfattande nio
ramprojekt, nämligen utbyteshöjning, processteknik, kvalitetsförbättring,
produktkarakterisering, produktanvändning, kombinationsmaterial, miljöfrågor,
system- och mätteknik samt information och utbildning.
Institutets forskningsprojekt presenteras relativt utförligt i en årlig
redogörelse för verksamheten.

Under budgetåret 1971/72 utgjorde kostnaderna för projekt inom
institutets ramprogram 17,9 milj. kr. och för projekt utanför ramprogrammet
1,2 milj. kr. För övrig uppdragsforskning samt analys och
service förbrukades 2,0 milj. kr. Institutet har för närvarande ca 350
medarbetare.

Ett annat halvstatligt branschforskningsinstitut av intresse i sammanhanget
är Svenska förpackningsforskningsinstitutet, som tillkom 1970
genom omorganisation av ett äldre institut.

Ett omfattande forskningsprojekt på miljövårdsområdet bedrivs sedan
1970 av Stiftelsen Skogsindustriernas vatten- och luftvårdsforskning
(SSVL). De totala kostnaderna för projektet, som skall avslutas hösten
1973, beräknas till 27,1 milj. kr., varav Svenska pappersmasse- och
cellulosaföreningen bidrar med 20,5 milj. kr. och STU med 6,6 milj. kr.
De olika delprojekten gäller bl. a. systemslutning i massafabriker och
pappersbruk, biologisk-kemisk rening av avloppsvatten samt luftvårdsproblem.

Framskrivningav 1970 års långtidsutredning

Betänkandet (SOU 1973:21) Svensk ekonomi fram till 1977 innehåller
en framskrivning av 1970 års långtidsutredning. I betänkandet
redovisas bl. a. en kartläggning och analys av industrins utbyggnadsplaner
för perioden 1972—1977, utförd av Industriens utredningsinstitut och
byggd på en enkät till företag. För papper och papp förutses för perioden
en ökning av produktionen med 39% (att jämföra med 31% under
perioden 1970 — 1975 enligt motsvarande undersökning inom ramen för
den ursprungliga långtidsutredningen). För massa beräknas produktionsökningen
till 35 % (mot 27 % för perioden 1970—1975). Denna snabba
produktionsökning beror på förutsättningen att produktionen skall stiga
till det relativt höga kapacitetsutnyttjande som rådde år 1970. Industrienkätens
planer jämförs i undersökningen med de prognoser rörande den
tekniska produktionskapaciteten som görs för femårsperioder av Svenska

NU 1973:52

cellulosa- och pappersbruksföreningen. Överensstämmelsen befinns vara
god.

De föreliggande utbyggnadsplanerna visar, uppges det, att svensk
skogsindustri nu huvudsakligen satsar på en integrering framåt. Integrerad
papperstillverkning bedöms därvid ge den bästa lönsamheten. Det är i sådan
tillverkning som man kan utnyttja den konkurrensfördel gentemot
Nordamerika som man — även om övergångstiden blir lång - redan nu
väntar sig att få genom frihandelsavtalet med EG. Den starkare inriktningen
på integrerad papperstillverkning anses också ha påverkats av att flera
företag inte har tillräcklig virkesbas för en virkeskrävande expansion av
massaexporten.

Tidigare behandling av motion om skogsnäringens forskningsarbete

En motion med till stora delar samma innehåll som motionen
1973:347 väcktes vid 1966 års riksdag. Den avslogs av riksdagen sedan
den avstyrkts av statsutskottet (SU 1966:10) med motiveringen att
utskottet vid sin prövning av motionsyrkandet funnit sig sakna tillräckligt
underlag för att tillstyrka detsamma.

Utskottet

De motioner som behandlas i detta betänkande går båda ut på
åtgärder för att åstadkomma ett förbättrat industriellt utnyttjande av
landets skogstillgångar.

Motionen 1973:826 har ett regionalt begränsat syfte. En utredning av
möjligheterna till en skogsindustriell utveckling i de norra delarna av
Kopparbergs län föreslås där med hänvisning till den kraftiga nedgång i
sysselsättningen inom skogsbruket som under de senaste åren har ägt rum
i detta område.

Skogsindustrins läge och framtidsutsikter har på senare tid varit
föremål för stor uppmärksamhet och belysts av flera olika utredningar.
Nyligen — efter det att motionerna väcktes — har skogspolitiska
utredningen avlämnat sitt länge väntade betänkande, vari bl. a. förs en
ingående diskussion om skogspolitikens mål. Vidare har redovisats en
framskrivning av 1970 års långtidsutredning som bl. a. ger upplysningar
om skogsindustrins planer på utvidgning av sin produktionskapacitet.
Bland problem som är aktuella i detta sammanhang är det betydande
överskottet på avverkningsmogen skog i Sverige, möjligheterna att upprätthålla
en lönsam produktion med hänsyn till arbetskraftskostnader och
transportavstånd m. m. samt riskerna för ett framtida virkesunderskott.
Skogspolitiska utredningens allmänna bedömningar torde få tillmätas stor
betydelse som grund för de fortsatta överväganden som sker.

Skogsindustrins utveckling inom Kopparbergs län har givetvis i hög
grad bestämts av att länet är ett inlandslän. Ett par stora skogsindustriella
anläggningar finns vid kusten inte långt utanför länets gränser. En
otillfredsställande arrondering, mot vilken åtgärder nu vidtas, försvårar

NU 1973:52

ett rationellt utnyttjande av länets skogstillgångar.

Det fortsatta statliga utredningsarbetet rörande skogsbruket och
skogsindustrin bör, såvitt utskottet kan bedöma, i första hand ägnas åt
skogsnäringens problem i stort. Förutsättningarna för en sådan mera
omfattande skogsindustriell satsning i en viss region som det i motionen
1973:826 framställs önskemål om synes inte kunna avgöras utan att
råvaruresurser, produktionskapacitet, konkurrensförhållanden etc. har
studerats i ett större sammanhang. Att åstadkomma den nödvändiga
anpassningen mellan de allmänna riktlinjerna för skogsindustrins utveckling
och lokala expansionssträvanden får anses i första hand vara en
uppgift för intressenterna inom regionen. Med hänvisning till vad nu sagts
avstyrker utskottet motionen 1973:826.

I motionen 1973:347 begärs statliga åtgärder för att samordna och
utveckla skogsnäringens forskningsarbete. Motionärerna hävdar att skogsindustrins
forskning inte är i nivå med utvecklingens krav. De gör sig till
talesmän för en utvidgad förädlingsverksamhet som kan ge nya arbetstillfällen.

Det förhåller sig otvivelaktigt så att forsknings- och utvecklingskostnadernas
andel av omsättningen och av förädlingsvärdet för skogsindustrins
del är lågt om man jämför med andra kapital- och teknikintensiva
branscher och med genomsnittet för all industri. Skogsindustrin har
också en låg ingenjörstäthet inom sin personal. Med hänsyn till
skillnaderna i produktionsförutsättningar mellan olika industrigrenar bör
dock inga långtgående slutsatser dras härav. Det kan samtidigt konstateras
att inom skogsindustrin bedrivs ett omfattande forsknings- och
utvecklingsarbete som tar växande reala resurser i anspråk. Särskild
uppmärksamhet tilldrar sig den kollektiva forskning som äger rum vid det
halvstatliga Svenska träforskningsinstitutet, som är landets största
branschforskningsinstitut. Institutets verksamhet täcker ett mycket brett
fält som omfattar såväl grundforskning som tillämpad forskning och i viss
utsträckning dessutom utvecklingsarbete. Institutet fick sin nuvarande
form genom en omorganisation år 1968. Sedan 1966, då en motion med
likartat innehåll behandlades av riksdagen, har förutsättningarna för
skogsindustrins kollektiva forskning sålunda ändrats väsentligt. Det kan
nämnas att flera av institutets projekt avser ligninet, vars utnyttjande för
produktiva ändamål särskilt förespråkas av motionärerna.

En tendens av stor betydelse får bedömas vara den utveckling mot
ökad förädlingsgrad som för närvarande kännetecknar skogsindustrin.
Den ställer självfallet krav på ytterligare insatser i form av forsknings- och
utvecklingsarbete, och den bidrar — i enlighet med motionärernas
önskemål — till ökade sysselsättningsmöjligheter.

I ledningen för Svenska träforskningsinstitutet, som spelar en central
roll för skogsindustrins forsknings- och utvecklingsarbete, är staten
företrädd genom styrelsen för teknisk utveckling, som också svarar för
statens ekonomiska bidrag till institutets verksamhet. Utskottet finner
det lämpligt att statens inflytande över forsknings- och utvecklingsarbetet
inom skogsindustrin i första hand kanaliseras denna väg och anser inte att

NU 1973:52

riksdagen i nuvarande läge har anledning till den åtgärd som föreslås i
motionen 1973:347.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973:826 om utveckling av
skogsindustrin i norra delen av Kopparbergs län,

2. att riksdagen avslår motionen 1973:347 om samordning och
utveckling av skogsnäringens forskningsarbete.

Stockholm den 25 maj 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Andersson i
Storfors (s), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar
(m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Bengtson i Jönköping
(c) och fru Hambraeus (c).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under 1 (skogsindustrin i norra delen av
Kopparbergs län) av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”De
motioner som” och slutar på s. 8 med ”motionen 1973:826” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

Motionen 1973:826 berör skogsnäringens vidare utveckling i Kopparbergs
län. Särskilt länets norra del har drabbats av svåra problem genom
sysselsättningsminskningen i de areella näringarna. Givetvis finns det även
andra regioner i landet med samma problem. Detta hindrar dock inte att
man nu initierar åtgärder av det slag som motionärerna föreslår. Sådana
åtgärder kommer att ge värdefulla erfarenheter som kan tillämpas även på
andra regioner. Läget i den berörda delen av Kopparbergs län är dessutom
sådant att det motiverar att frågan aktualiseras på det konkreta planet.
Åtgärder av det slag som motionärerna förordar är givetvis inte utan sina
problem. Inriktningen av skogsindustrins framtida produktion i regionen
måste analyseras. Frågan om eventuell statlig skogsindustri bör tas upp.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de ekologiska förutsättningarna för
skogsdrift i områden av denna typ. Alla dessa frågor kan emellertid
behandlas inom ramen för en sådan utredning som motionärerna begär.
Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1973:826.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:826 hos Kungl.

Maj:t hemställer om en skyndsam utredning av möjligheterna

NU 1973:52

till skogsindustriell utveckling i norra delen av Kopparbergs
län,

2. vid utskottets hemställan under 2 (skogsnäringens forskningsarbete)
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”1
motionen 1973:347” och slutar på s. 9 med ”i motionen 1973:347” bort
utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

Mellan den nu nämnda motionen och motionen 1973:347 finns ett
inbördes sammanhang. De frågor som tas upp i de två motionerna måste
betraktas som sakligt och tidsmässigt viktiga och angelägna.

Motionen 1973:347 gäller frågan om forskning och utvecklingsarbete
inom skogsnäringen. Kortsiktigt vinsttänkande har medfört en
otillfredsställande inriktning av svensk skogsindustri. Tillfälliga internationella
massakonjunkturer har till stor del styrt in näringen i en
utveckling där massaproduktionen fått spela en ledande roll. Häri ligger
betydande faror. Denna typ av produktion är en av de mer energikrävande,
varför det vid framtida svårigheter med energiförsörjningen finns
skäl som talar för att man dämpar ner dess roll i den totala industriella
strukturen. Den har visat sig synnerligen påfrestande på miljön. Dess
ställning på längre sikt måste från svensk synpunkt bedömas som
riskfylld. Andra länder med större produktionsenheter kommer att bjuda
en hårdnande konkurrens. Realiseras möjligheterna att i stor skala
använda nya trädslag för massaproduktion kommer producentländer av
Sveriges typ i en besvärlig situation.

Allt detta talar för en stor och samordnad insats till förmån för en
bredare och mer avancerad produktutveckling på träsidan. Inte minst den
kemiska forskningen är angelägen. Detta är att betrakta som en av de
viktigare vägarna att komma ifrån den ensidighet som präglar skogslänens
näringsliv och som har vållat en stor del av deras avfolknings- och
sysselsättningsproblem. Även för framtida industripolitik i stort liksom
för ett bekämpande av den arbetslöshet och undersysselsättning som
skapas av det ekonomiska systemets krisfaktorer är det nämnda
forskningsarbetet av väsentlig betydelse. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1973:347.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:347 hos Kungl.
Maj:t hemställer om förslag till en samordning och utveckling
av skogsnäringens forskningsarbete i enlighet med vad utskottet
anfört.

NU 1973.52

Särskilt yttrande

av fru Hambraeus (c):

Den nya ekologiska medvetenheten leder till behovet av en ny sorts
strukturrationalisering. Sådana strukturer måste skapas som är förnuftiga
enligt ekologins lagar.

Jag delar inte skogspolitiska utredningens grundinställning som ligger
bakom dess allmänna bedömningar. Motionen 1973:826 bygger också
enligt min mening på ekologiskt icke hållbar grund. Den högmekanisering
som drivits fram och som väntas fortgå är inte önskvärd. Enligt min mening
är den världsbild torftig som betraktar naturen enbart som råvaru- eller
rekreationskälla. Naturen har ett värde i sig. All mänsklig verksamhet måste
ordnas i samklang med naturen. Då skapas också arbetstillfällen och
arbetstillfredsställelse. Detta nya synsätt kräver förändringar bl. a. i
lantbruksnämndernas och domänverkets instruktioner, i SJ :s politik och i
olika regionalpolitiska metoder.

GOTAB 73 3829 S Stockholm 1973