Inrikesutskottets betänkande nr 7 år 1973

InU 1973:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:50
angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten
m. m. jämte motioner.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:1 bilaga 13 (inrikesdepartementet)
under punkterna D 1 och D 2 (s. 150)samtV:10 (s. 278—279)
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1973/74 beräkna

a) till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av
131 125 000 kr.,

b) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,

c) till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av
250 000 000 kr.

Kungl. Maj:t har därefter i propositionen 1973:50 lagt fram förslag om
medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m.

I förevarande betänkande behandlas dels propositionsförslagen, dels
30 under allmänna motionstiden väckta motioner angående regionalpolitiken,
dels 26 i anledning av propositionen 1973:50 väckta motioner.

Propositionen 1973:50

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med utgångspunkt i riksdagens beslut under hösten 1972 om ett
regionalpolitisk! handlingsprogram läggs i propositionen fram förslag om
medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m.

En vidareutveckling av det regionalpolitiska stödet föreslås. Företagsinriktad
partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse
föreslås bli stödberättigade vid investeringar i det allmänna stödområdet.
Företag som bedriver uppdragsverksamhet skall i särskilda fall kunna få
lånegaranti för anskaffning av omsättningstillgångar. I undantagsfall skall
Kungl. Maj:t kunna bevilja förhöjt lokaliseringsbidrag med högst 65 % av
kostnaderna för byggnader vid investeringar i det inre stödområdet.
Vidare föreslås att i undantagsfall även avskrivningslån skall kunna
beviljas industriföretag vid investeringar i maskiner, arbetsredskap och
verktyg inom det inre stödområdet. Beloppsgränsen för arbetsmarknadsstyrelsens
beslutanderätt i lokaliseringsstödärenden föreslås höjd till 5
milj. kr.

Sysselsättningsstöd föreslås kunna utgå också till företag med industriliknande
verksamhet, industriserviceföretag, partihandelsföretag och företag
med uppdragsverksamhet. Sysselsättningsstödet höjs till 7 000 kr. per

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

årsarbetskraft under första och andra året och till 3 500 kr. under det
tredje året.

På grundval av betänkande av kommittén för planering av turistanläggningar
och friluftsområden föreslås i fråga om lokaliseringsstödet till
turistanläggningar att kommun — som ett undantag från vad som eljest
gäller — skall kunna få lokaliseringsstöd i vissa fall.

I propositionen föreslås vidare en effektivering av lokaliseringssamrådet.

Organisationen på regional nivå av uppföljning och bevakning av
utvecklingen inom stödföretag behandlas. Länsstyrelserna föreslås leda
verksamheten på det regionala planet.

Med utgångspunkt i betänkande av industricentrautredningen läggs
förslag fram om utbyggnaden och utformningen av de två industricentra,
som enligt riksdagens beslut i höstas skall anläggas i Lycksele och
Strömsund. Förslaget omfattar också organisationen och finansieringen
av verksamheten.

Särskilda stödåtgärder i glesbygder föreslås. Förslagen grundas i
huvudsak på glesbygdsutredningens betänkande om sysselsättning i
glesbygder. Företagareföreningarna föreslås få medel för punktinsatser i
fråga om rådgivning och service till småföretag i glesbygder. Verksamheten
med kommunala sysselsättningsinsatser byggs ut till att omfatta
ytterligare kommuner i det inre stödområdet. Hemarbetsverksamheten
föreslås fortsätta.

Slutligen redovisas vidtagna, beslutade och planerade åtgärder för att
främja utvecklingen i Vindelälvsområdet. Ca 600 nya permanenta
arbetstillfällen beräknas tillföras området genom industrietableringar
m. m. Förhöjt statsbidrag föreslås till tidigareläggning av utbyggnaden av
vissa reningsverk i området. Under anslaget Särskilda stödåtgärder i
glesbygder anvisas 10 milj. kr. för utbyggnad av bl. a. väg 363.

I propositionen föreslås att riksdagen fastställer en ram för regionalpolitisk!
stöd under en femårsperiod på 2 500 milj. kr. Av detta belopp
beräknas 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj.
kr. för utbildningsstöd, 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 1 550
milj. kr. för lokaliseringslån. För kreditgarantier till rörelsekapital
bestäms för nästa budgetår en ram av 25 milj. kr.

Anslagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitisk!
stöd: Lokaliseringslån tas för nästa budgetår upp till 189 milj.
kr. resp. 250 milj. kr.

Anslaget till Särskilda stödåtgärder i glesbygder beräknas till 25 milj.

kr.

Hemställan

I propositionen 1973:50 har Kungl. Maj:t (inrikesdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagt förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd,

dels föreslagit riksdagen att

InU 1973:7

2. godkänna i propositionen förordade ändrade grunder för regionalpolitisk
stöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74,

3. godkänna vad i övrigt förordats i propositionen i fråga om den
regionalpolitiska stödverksamheten,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — med tillämpning av de under 2
förordade ändrade grunderna för regionalpolitisk stöd — efter utgången
av budgetåret 1972/73 ta i anspråk outnyttjat utrymme av de ramar för
beslut om regionalpolitisk stöd som har fastställts för treårsperioden
1970/71-1972/73,

5. bestämma att under budgetåren 1973/74-1977/78 härutöver får
beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd
och sysselsättningsstöd med sammanlagt högst 2 500 000 000 kr.
med den huvudsakliga fördelning som angetts i propositionen,

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att från anslaget Regionalpolitisk stöd:
Bidragsverksamhet för budgetåret 1973/74 avsätta 3 000 000 kr. till en
stiftelse med ändamål att äga och förvalta industricenteranläggningar
samt att ta i anspråk erforderliga medel från nämnda anslag för att täcka
stiftelsens förvaltningskostnader,

7. bemyndiga Kungl. Maj.t att från anslaget Regionalpolitisk stöd:
Lokaliseringslån ta i anspråk 1 500 000 kr. för lån till den under 6
nämnda stiftelsen enligt vad som förordats i propositionen,

8. fastställa en ram för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till
rörelsekapital för budgetåret 1973/74 av högst 25 000 000 kr.,

9. godkänna i propositionen förordade grunder för glesbygdsstöd, att
tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74,

10. godkänna vad som anförts i propositionen i fråga om åtgärder i
Vindelälvsområdet,

11. för budgetåret 1973/74 anvisa

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

a) till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av
189 094 000 kr.,

b) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,

på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av
250 000 000 kr.

InU 1973:7

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som planerar byggnadsåtgärd
som omfattas av förordnande
enligt 1 § skall så snart det kan
ske skriftligen anmäla sina planer
till lokaliseringsmyndigheten.
Myndigheten upptager överläggningar
i lokaliseringsfrågan med
den som gjort anmälan.

Myndigheten skall utfärda bevis
om att samrådsskyldigheten fullgjorts.
Sådant bevis skall utfärdas
senast fyra månader efter det anmälan
gjordes hos myndigheten,
om den anmälningsskyldige begär
det. Myndigheten får dock förlänga
denna tid med högst ett år,
om den anmälningsskyldige vägrar
att lämna nödvändiga uppgifter
eller på annat sätt uppenbart undandrager
sig att medverka i samrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 j
gjorts före ikraftträdandet.

Den som planerar byggnadsåtgärd
som omfattas av förordnande
enligt 1 § skall, så snart det kan
ske, skriftligen anmäla sina planer
till lokaliseringsmyndigheten.
Myndigheten får förelägga den
som gjort anmälan att komplettera
anmälningen med utredning
om förutsättningarna att förlägga
verksamhet som lokalerna är avsedda
för utanför område som
omfattas av förordnande enligt
1 §■

Myndigheten upptager överläggningar
i lokaliseringsfrågan med
den som gjort anmälan.

Myndigheten skall utfärda bevis
om att samrådsskyldigheten fullgjorts.
Sådant bevis skall utfärdas
senast fyra månader efter det anmälan
gjordes hos myndigheten,
om den anmälningsskyldige begär
det. Myndigheten får dock förlänga
denna tid med högst ett år,
om den anmälningsskyldige vägrar
att lämna nödvändig uppgift eller
utredning eller på annat sätt uppenbart
undandrager sig att medverka
i samrådet.

i 1973 men gäller ej anmälan som

InU 1973:7

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1973:55 av herr Henmark (fp), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att det allmänna stödområdet
skall inom Kristianstads och Malmöhus län omfatta
Simrishamns, Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Skurups
kommuner.

Motionerna behandlas i

utsk.

yttr.

utsk.
hem st.
P19 -

reserv, (r)
särsk. yttr.
(sy) nr

1973:111 av herr Sellgren (fp), vari hemställs att 27 9 1 sy

riksdagen ger Kungl. Majit till känna att Örnsköldsviks
kommun i den regionalpolitiska stödverksamheten
skall ges en med primära centra jämbördig
behandling.

1973:223 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), vari
hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit i första hand 32 21

hemställer att Gästrikland förs till det allmänna
stödområdet,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit i andra hand 32 22

hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till

det allmänna stödområdet.

1973:224 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs 25 6

att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att behovet
att tillföra Skaraborgs län industri- och serviceverksamhet
samt eftergymnasial utbildning beaktas i det
fortsatta regionalpolitiska arbetet.

1973:225 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att 29, 41
riksdagen vid behandlingen av den regionalpolitiska 44, 47
stödverksamheten måtte ansluta sig till de riktlinjer
som i motionen framförts i syfte att stimulera
sysselsättningen inom stödområdet.

14, 31 (12r,
37, 40 13, 6,
l? sy

1973:356 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att 26 8

riksdagen

1. uttalar sig för särskilda regionalpolitiska åtgärder
för Ljusdals kommun,

2. beslutar att Gävleborgs läns kommuncentra får
del av särskilda insatser för att upprätthålla den
servicenivå som riksdagen beslutat om i anledning av
propositionen 1972:1 1 1,

3. beaktar vad som i motionen i övrigt anförts.

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

1973:360 av herr Wictorsson (s), vari föreslås att 51 45

riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att medel för
särskilda stödåtgärder i glesbygder även får utgå i
landets skärgårdsområden, dvs. på de öar som saknar
fast landförbindelse.

1973:519 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c, fp, 25 7

m), vari hemställs att riksdagen måtte

1. medge att skyndsamma lokaliseringspolitiska
åtgärder vidtas i syfte att stärka näringslivet i Falköpings-,
Vara- och Lidköpingsregionerna,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan
tillämpning av lokaliseringspolitiken för de tre nämnda
regionernas vidkommande som förordats i motionen.

1973:521 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c), vari 47 40 13r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om
att försök med industricentra snarast påbörjas i
Ljusdalsområdet.

1973:522 av herrar Fredriksson (s) och Mellqvist (s), 31 20

vari hemställs att riksdagen måtte besluta att Ludvika
kommunblock inlemmas i det allmänna stödområdet.

1973:524 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att 20 1 lr

riksdagen måtte

1. besluta att regionalpolitiken enligt i motionen
angivna riktlinjer skall inriktas på en så långt möjligt
decentraliserad bebyggelse,

2. antaga som riktmärken och målsättningar för
utvecklingsplaneringen i länen de i motionen angivna
befolkningsramarna för länen 1980,

3. godkänna i motionen angivna grunder för planeringen
av den regionala strukturen, särskilt i syfte
att garantera

a) att planeringen kan baseras på en regionalpolitisk
funktionsbestämning av orterna enligt vad som
anförts i motionen,

b) att även mindre orter och regioner kan fungera
på grundvalen av bärande näringsliv och tillfredsställande
service, så att livskraftiga regioner och tätorter
kan skapas och upprätthållas över hela landet,

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

c) att de nya storkommuner som bildas genom
pågående kommunreform ges möjligheter att utvecklas
och bestå som näringsgeografiska enheter,

4. uttala att i avvaktan på en länsdemokratireform
nästa länsplanering och aktuell planering av ortsstruktur
bör handhas av länsstyrelserna med större
självständighet än tidigare och i nära samarbete med
landsting och kommuner.

1973:528 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), vari 52 54

hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att de

vid riksdagsbeslutet 1967 om Vindelådalen förutsatta
åtgärderna snarast vidtages och att vad i motionen
anförts därvid beaktas.

1973:529 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs 36 26

att riksdagen vid behandlingen av bilaga 13 till
statsverkspropositionen under punkten D 1, Regionalpolitisk!
stöd: Bidragsverksamhet, beslutar anslå
131 375 000 kr., varav 250 000 kr. skall utgivas till
Norrland Center AB.

1973:530 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk), vari 22 2 2r

föreslås

1. att riksdagen uttalar att full sysselsättning utan
flyttningsförluster skall vara den regionpolitiska målsättningen
för skogslänen,

2. att ortsklassificeringen upphävs och fördelningen
av resurser och befolkning inom länen blir
föremål för ny förutsättningslös behandling.

1973:842 av herr Bohman m. fl. (m), vari — med
hänvisning till motiveringen i motionen 1973:241 —
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller att en utredning tillsätts i syfte att 28 11 4r

åstadkomma generella medel för en sänkning av
arbetskraftskostnaderna inom stödområdet,

2. uttalar att regionalpolitisk! motiverat stöd skall 35 25 8r

kunna utgå även till marknadsföringsåtgärder.

1973:844 av herr Boo m. fl. (c, fp, m), vari hemställs 31 20

att riksdagen måtte besluta att Ludvika och Smedjebackens
kommunblock skall ingå i det allmänna
stödområdet.

InU 1973:7

1973:848 av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (fp),
vari anhålls att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
att behovet att tillföra Göteborgsregionen lättare
industri och serviceverksamhet för att motverka
strukturarbetslöshet beaktas i den allmänna regionalpolitikens
strävan att skapa näringspolitisk balans i
alla delar av landet.

Motionerna behandlas i
utsk. utsk.	reserv.(r)
yttr. hem st.	särsk. yttr.
s. p.	(sy) nr
24 4	3r

1973:849 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och 39 29 lOr

Nilsson i Visby (s), vari hemställs att riksdagen måtte
uttala att Gotland då det gäller regionalpolitiska
åtgärder tillförs inre stödområdet.

1973:858 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c), vari 35 25 8r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

förslag att lokaliseringsstödet skall omfatta även

marknadsföring i enlighet med vad som i motionen

anförts.

1973:860 av herr Stjernström m. fl. (c), vari hemställs 42 33

att riksdagen hos Kungl. Majt anhåller om att en
befattningshavare knyts till Norrlandsfonden med
uppgift att organisera och sedan bedriva upplysningsverksamhet
i utlandet rörande etableringsbetingelserna
i stödområdet.

1973:862 av herrar Westberg i Hofors (s) och Haglund 32 21

(s), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att även
den södra länsdelen av Gävleborgs län skall ingå i det
allmänna stödområdet.

1973:863 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari
hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majt fäster 26 8

uppmärksamheten på i motionen berörda utvecklingstendenser
för 1970-talet, vilka synes kräva extra

insatser för att Gävleborgs län skall nå riksdagens
målsättning med bibehållet befolkningstal fram till
1980,

2. att riksdagen hos Kungl. Majt, mot bakgrund 32 21

av de senaste årens utveckling och aktuella bedömningar
om 1970-talet för kommunerna Hofors, Ockelbo,
Sandviken och Gävle, begär förnyad bedömning

av Gästriklands inordnande i allmänna stödområdet,

InU 1973:7

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att Gävleborgs
län i fråga om regler för statlig upphandling
jämställs med övriga län i Norrland,

4. att riksdagen uttalar att Gävleborgs län måtte
utgöra en skolblocksregion och att till denna även
förläggs högre utbildning.

1973:950 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att
Bjurholms kommun i Västerbotten må föras till det
s. k. inre stödområdet.

1973:951 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen måtte besluta att riksanläggningar för
hälso- och sjukvård förlagda inom stödområdet blir
berättigade till lokaliseringsstöd.

1973:1520 av herr Gustafsson i Byske (c), vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om
dels att en översyn av bestämmelserna om flyttningsstöd
i enlighet med vad i motionen anförts sker,
dels att en ökad information kommer till stånd om
de stödmöjligheter som står till buds vid arbetstagares
flyttning till anställning inom allmänna stödområdet.

1973:1526 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson
(m), vari hemställs att riksdagen måtte ge Kungl.
Majit till känna vad i motionen anförts beträffande
tilläggsdirektiv till utredningen om statligt lokaliseringspolitiskt
stöd i vad avser förläggande av ett
industriellt centrum till Mora kommun.

1973:1529 av herrar Kronmark (m) och Schött (m),
vari hemställs att riksdagen måtte uttala att Kalmar
län med hänsyn till dess speciella situation, främst i
fråga om fysisk riksplanering, otillfredsställande kommunikationer
och utbildningsmöjligheter, skall ges en
ökad andel vid fördelningen av de samhälleliga
investeringarna på olika områden.

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.
s. p. (sy) nr

26 8

39 29 lOr

43 35

41 32

47 40 13r

25 5

1973:1537 av herr Norrby i Åkersberga (fp), vari
hemställs att rikdagen hos Kungl. Majit begär

1. att Gotland hänförs till det inre stödområdet, 39 29 10r

InU 1973:7

Motionerna behandlas i

2. att på Gotland uppförs ett industricentrum
efter samma regler som föreslagits för Lycksele och
Strömsund.

utsk.

yttr.

utsk.

hemst.

P 40 -

reserv, (r)
särsk. yttr.
(sy) nr

1973:1541 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, 27 10

fp), vari hemställs att riksdagen hemställer hos Kungl.

Maj:t om omedelbara åtgärder för att förbättra
sysselsättningsläget i landets mest utvecklingshotade
län, Norrbotten.

1973:1546 av herr Wijkman (m) och fru Mogård (m), 24 3 3r

vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl.

Majit till känna att Stockholmsregionens intressen
och behov i högre grad än som nu skett skall beaktas
vid fördelningen av ramar för olika typer av samhällsinvesteringar.

Motioner väckta i anledning av prop. 1973:50

1973:1668 av herr Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att 37 27

riksdagen hos Kungl. Majit begär förenklad handläggning
av lokaliseringsstödärenden i gränsområdena till
allmänna stödområdet i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1973:1672 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
en sådan ändring av den nuvarande gränsen för det
inre stödområdet att Malungs och Vansbro kommuner
i Kopparbergs län hänförs till det inre stödområdet.

1973:1691 av herr Jansson m. fl. (s), vari hemställs 47 40

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits

proposition 1973:50 måtte uttala att försöksverksamhet
med industricentra bör kunna prövas även i
orter utanför stödområdet.

1973:1692 av fru Normark m. fl. (s), vari föreslås att 45 39

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl.

Maj :t snarast framlägger förslag till en lagstiftning som
gör det möjligt att kräva bättre redovisning av
lokaliseringsmedel och i vissa fall återbetalning.

InU 1973:7

Motionerna behandlas i

1973:1693 av herr Svanberg m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen vid behandling av proposition 1973:50
måtte besluta att ett industricentrum förutom i
Strömsund och Lycksele samtidigt skall uppföras
också i Kalix i Norrbottens län.

utsk.

yttr.

utsk.
hem st.
P40 -

reserv, (r)
särsk. yttr.
(sy) nr
13r

1973:1 743 av herrar Andersson i Örträsk (s) och Häll 52 54

(s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär
initiativ i syfte att bilda en samarbetskommitté för
planerings- och projekteringsarbete inom Vindelälvsområdet
i enlighet med vad i motionen anförts.

1973:1744 av herr Nilsson i Tvärålund (c), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen måtte uttala att det område
som omfattas av nuvarande Bjurholms kommun
inkluderas i det inre stödområdet.

1973:1745 av herr Öhvall m. fl. (fp, c, m), vari 47 40 13r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
förslag om uppförande av industricentrumanläggning i
Kalix framläggs till årets riksdag.

1973:1746 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp, c, m), 39 29 lOr

vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

sådan ändring av gränserna för inre stödområdet att

Malungs och Vansbro kommuner införlivas med det

inre stödområdet.

1973:1758 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen måtte besluta

B. att hos Kungl. Majit anhålla

1. om en skyndsam utredning i syfte att åstad- 28 11 4r

komma generella medel för en sänkning av arbetskraftskostnaderna
inom det allmänna stödområdet,

2. om tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utred- 30 15 4 sy

ningen i syfte att väg- och trafikpolitiken i dess helhet

inordnas under de regionalpolitiska strävandena,

3. att en utredning omgående tillsätts för att 30 14 3 sy

klarlägga förutsättningarna för en spridning av arbetsuppgifter
och beslutsfunktioner till enheter på regional
och lokal nivå;

C. ge Kungl. Majit till känna vad i motionen 28 11 4r

anförts angående angelägenheten av att regionalpoli -

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.
s. p. (sy) nr

tiken med hänsyn till vunna erfarenheter i väsentlig
utsträckning får en mera generell och framåtsyftande
inriktning, så att konkurrenspåverkan så långt möjligt
undviks och befintlig företagsamhet bereds likvärdiga
möjligheter till utbyggnad och expansion — allt i
syfte att från en bredare bas främja sysselsättningen.

Motionen behandlas betr. yrkandet A i SkU 1973:29.

1973:1 759 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:50

1. beslutar att lokaliseringslån skall kunna utgå 35 25 8r

med högst två tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion
enligt godkänd plan på sätt som

förordats i motionen samt hos Kungl. Maj:t anhåller
om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

2. beslutar att förstärkt sysselsättningsstöd med 41 31 r

7 000 kr. under vart och ett av de två första åren,

5 000 kr. under tredje året, 3 000 kr. under fjärde
året och 2 000 kr. under femte året skall kunna
medges i delar av inre stödområdet med svagt
utvecklat näringsliv i enlighet med vad i motionen har
anförts samt hos Kungl. Maj ä anhåller om utfärdande
av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

3. bestämmer att under budgetåren 1973/74- 54 49 17r

1977/78 utöver outnyttjat utrymme från innevarande

treårsperiod får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån,
lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd
med 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga
fördelning som angivits i motionen,

4. anvisar för budgetåret 1973/74 till Regional- 55 56 18r

politiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av

240 000 000 kr., varav 125 000 000 kr. till lokaliseringsbidrag,
70 000 000 kr. till lo kalise ringsutbildning
och 40 000 000 kr. till sysselsättningsstöd,

5. anvisar för budgetåret 1973/74 på kapitalbud- 55 58 20r

geten under fonden för låneunderstöd till Regional politisk!

stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag

av 300 000 000 kr.,

6. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar som riktlinje 30 16 6r

för myndigheterna och den regionala utvecklingspla neringen

angelägenheten av att samhällets bas- och
serviceorganisation och särskilt kommunikationssyste -

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.
s. p. (sy) nr

met formas för ett så långt möjligt decentraliserat
samhälle,

7. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att industri- 47 40 13r

centra bör uppföras i Kalix och Vilhelmina i enlighet

med vad industricentrautredningen förutsatte,

8. hos Kungl. Maj:t begär

a) skyndsam prövning av och förslag till utveck- 49 43 lör

ling av företagarföreningarna eller andra organ till
regionala lokaliseringspolitiska instrument med bl. a.
uppsökande uppgifter för etablering av nya företag i
regionalpolitisk! viktiga områden,

d) skyndsam prövning av och förslag till förbätt- 35,50 24,44 7r

rade möjligheter till kombination av jordbruk och
skogsbruk med andra sysselsättningar i glesbygdsområden
i enlighet med vad som anförts i motionen,

. 9. beslutar ge Kungl. Maj:t till känna vad som i 21 1 lr

motionen anförts beträffande primära och regionala
centras roll i regionalpolitiken,

10. uttalar att ett avgifts- och premiesystem för 31 18 5 sy

skogsbruket, som skogspolitiska utredningen föreslagit,
är oacceptabelt bl. a. från regionalpolitisk synpunkt.

Motionen behandlas betr. yrkandena 8 b och c i SkU
1973:29.

1973:1 760 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att arbetet med den av 1972 års riksdag begärda 48 42 15r

servicegarantin för mindre orter påskyndas,

3. att utbildningsstödet skall kunna utgå under 18 37 28

månader i fråga om mer kvalificerad utbildning av l 7 sy

arbetskraft,

8. att företag inom service- och turistnäringen 34,40, 24,30, 7r, llr,

jämställs med andra företag som mottagare av regio- 44 37 (, Sy

nalpolitiskt stöd,

9. att initialkostnader för marknadsföring inräk- 35 25 8r

nas i det underlag på vilket statligt lokaliseringsstöd

beräknas,

10. att gränsdragningen för inre stödområdet om- 39 29 lOr

prövas i enlighet med vad i motionen anförts,

B. att riksdagen beslutar att till särskilda stödåt- 49, 50, 57

gärder i glesbygder anvisa ett förslagsanslag på 55 lör, 19r

2é 900 000 kr. dvs. en höjning med 1 900 000 kr.

I 9r

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s- P- (sy) nr

Motionen behandlas betr. yrkandena A 2, 4 och 5 i
SkU 1973:29 samt betr. yrkandena A 6, 7 och 11 i
TU 1973:14.

1973:1761 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari
hemställs

1. att riksdagen som regionpolitisk målsättning 22 2 2r

fastställer kriteriet full och effektiv sysselsättning för

varje län utan flyttningsförlust,

2. att riksdagen hos regeringen begär utarbetandet 28 12 5r

av ett sysselsättningspolitiskt program innefattande

a. investeringar i statliga industrier inom framtidsbetonade,
växande branscher,

b. en djupgående satsning på anläggningar, materiel
och teknologi inom det försummade järnvägsväsendet,
bl. a. innefattande förlängning av ostkustbanan
och förbättring av inlandsbanan,

c. ett investeringsprogram för sociala och miljöpolitiska
bristsektorer (bl. a. barnstugor reningsteknik,
sanering av arbetsmiljöer etc.).

19 73:1762 av herrar Johansson i Holmgården (c) och 29 13 2 sy

Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1973:50 beslutar att hos
Kungl. Maj:t uttala sig för att de i motionen nämnda
storarbetsplatserna i Norrbotten ombildas till företag
i bolagsform inom Statsföretagskoncernen för att
därmed främja en industriell utveckling i östra Norrbotten.

1973:1763 av herrar Larsson i Umeå (fp) och Nilsson 39 29 lOr

i Agnäs (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhåller att Bjurholms kommun överförs till det
inre stödområdet.

1973:1764 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), vari 52 54

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar vad i
motionen anförts beträffande åtgärder för att främja
sysselsättningen i själva Vindelådalen.

1973:1765 av herr Nilsson i Tvärålund (c), vari
hemställs

1. att driftbidrag om 75 % utgår på den del av 52 55

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

driftkostnaden för reningsverk i Vindelälvsdalen som
är föranledd av de särskilt höga miljökraven där,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att 52 54
ytterligare åtgärder bör göras för att lösa sysselsättningsproblemen
i Vindelälvsdalen,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att en 52 54
statlig industri bör lokaliseras till Sorsele.

1973:1766 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp, c, m), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär sådan
ändring av gränserna för inre stödområdet att Torsby
kommunblock snarast införlivas med det inre stödområdet.

1973:1770 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och 34 23

Dockered (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av proposition 1973:50 beslutar att lokaliseringsstöd
får utgå till industriservice, även om denna
verksamhet i företaget endast utgör en mindre del av
företagets totala verksamhet i enlighet med vad som
har anförts i motionen.

1973:1771 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att 30 17

riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50 beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om
åtgärder och förslag avseende inordnande i de regionalpolitiska
handlingsprogrammen av stöd till tillväxtbefrämjande
och produktionshöjande åtgärder inom
skogsbruket i enlighet med vad i motionen anförts.

1973:1772 av herr Nordgren (m), vari hemställs att 32 21

riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att de delar av
Gävleborgs län som i dag ligger utanför allmänna
stödområdet tillförs detsamma.

1973:1773 av herr Nordgren (m), vari hemställs att 42 34

riksdagen måtte i samband med behandlingen av

proposition 1973:50 besluta att Norrlandsfondens
geografiska verksamhet även skall omfatta Gävleborgs
län.

1973:1774 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs 47

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t

InU 1973:7

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

hemställa om förslag till ytterligare industricentra i
andra orter inom allmänna stödområdet än Strömsund
och Lycksele.

1973:1775 av herr Sellgren (fp), vari hemställs att 39 29 ' lOr

riksdagen hos Kungl. Majit begär att högsta möjliga
lokaliseringsstöd och sysselsättningsstöd skall kunna
utgå till de i motionen angivna områdena.

1973:1776 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c),
vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av
propositionen 1973:50 om den fortsatta regionala
stödverksamheten beslutar

1. att uttala att stiftelsen för administration av 48 41 14r

industricentra lokaliseras till Östersund,

2. att uttala att stiftelsen för industricentra får i 47 40 13r

uppdrag att undersöka förutsättningarna för upprättande
av industricentra i Järpen och Sveg i Jämtlands

län,

3. att ställa 2 milj. kr. till förfogande för företaga- 49, 55 57 16r, 19r

reföreningarna i skogslänen för administration av

särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i glesbygderna
förutom 1 milj. kr. till speciella projekt och att
alltså beräkna anslaget för särskilda åtgärder i glesbygder
till 27 milj. kr.

1973:1777 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c),
vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av
propositionen 1973:50 beslutar

1. att sysselsättningsstödet skall kunna utgå till 40 30 llr

turistnäringen inom inre stödområdet enligt samma

grunder som gäller för industrin,

2. att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till turist- 44 36

anläggningar i samband med byggnadsinvesteringar,
nödvändiggjorda av nya bestämmelser beträffande

t. ex. livsmedelshantering och brandskydd, i enlighet
med vad som anförts i motionen.

InU 1973:7

1972 års beslut om riktlinjer för regionalpolitiken

På grundval av ett vidlyftigt utredningsarbete fattade 1972 års
höstriksdag beslut om riktlinjer för regionalpolitiken (prop. 1972:111
bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347). Genom riksdagsbeslutet godkändes
vad i propositionen uttalats och förordats i fråga om

dels de allmänna regionalpolitiska målen,

dels ramar för planering av verksamheten i länen för tiden t. o. m. år
1980,

dels en plan för utveckling av den regionala strukturen, att läggas till
grund för planeringen av samhällsutbyggnaden.

Vidare fattades beslut om att ett regionalpolitisk! handlingsprogram av
det huvudsakliga innehåll som förordats i propositionen skulle tills vidare
läggas till grund för utveckling av den regionala strukturen.

Det allmänna målet för regionalpolitiken är en sådan geografisk
spridning av de tillgängliga resurserna att människorna i de olika
regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en
likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god
miljö.

När det gäller tillgången på arbete har kvalitetskravet på den lokala
arbetsmarknaden ansetts böra sättas högt. Kvalitetskravet innebär bl. a.
att arbetsmarknaden måste vara differentierad vilket förutsätter ett
befolkningsunderlag som är tillräckligt stort för att bära upp ett allsidigt
näringsliv.

I fråga om service har uppställts som allmänt riktmärke att alla
människor skall få tillfredsställande service i hemorten eller inom räckhåll
från denna. Detta har preciserats så att vad som kan betecknas som lokal
service (livsmedelsbutik, post, grundskola, läkare m.m.) bör kunna nås
med 35—40 min. enkel resa. För regional service (bl. a. varuhus, lasarett,
gymnasieskola) accepteras ett par timmars enkel resa.

De tre välfärdsfaktorema — arbete, service och god miljö — hör intimt
samman och måste balanseras mot varandra. De successivt ökade
resurserna skall utnyttjas för att i de näringsgeografiska regioner, som i
huvudsak motsvarar länen, bygga upp orter av olika karaktär som
inbördes kompletterar varandra så att de tre nämnda välfärdsfaktorema
blir tillgängliga för alla människor. Det är i det syftet som en plan för
utveckling av den regionala strukturen har fastställts.

Det har inte ansetts möjligt att fullt ut förverkliga angivna mål i fråga
om arbete och service överallt i landet. Vissa avsteg måste av resursskäl
accepteras i glesbygder och i vissa mindre tätorter. Om människornas
anspråk på sysselsättning och service på rimligt avstånd från bostadsorten
inte kan tillgodoses i något fall, skall strävan vara att flyttning skall ske
inom den region som den enskilde känner naturligt samband med.

Det tidigare nämnda behovet att balansera de tre välfärdsfaktorema,
arbete, service och god miljö, mot varandra har konkretiserats i två
avseenden.

Den tidigare antagna regionalpolitiska grundsatsen att tillväxten i de
2 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

tre storstadsregionerna skall dämpas något vidhålls med beaktande av de
särskilda problem som finns i de tre regionerna var för sig. En sådan
dämpning är motiverad av att den ökar utrymmet för en ekonomisk
tillväxt i andra delar av landet och gör det lättare för storstäderna att
klara utbyggnaden av samhällsfunktionerna och bemästra
miljöproblemen.

Den yttre miljön är i regel bättre på mindre orter. Sådana orter är ofta
sårbara för både strukturförändringar och konjunktursvängningar. Det är
också svårt att där upprätthålla en tillräckligt allsidig service. Inom de
olika regionerna skall därför resurserna koncentreras i den utsträckning
det är nödvändigt för att skapa så differentierade arbetsmarknader och
sådan servicekvalitet som motsvarar medborgarens önskemål och behov.

Som underlag för länens och de regionala statliga organens planering
har fastställts ramar för länens verksamhet. Planeringsramarna för länen
har uttryckts i befolkningstal som anger intervall, inom vilka den troliga
utvecklingen kan väntas ligga. Befolkningstalen skall ligga till grund för
planeringen för resten av 1970-talet och tills vidare vara vägledande för
planeringen även för början av 1980-talet.

De av riksdagen godkända befolkningsramarna framgår av följande
tabell. I tabellen har intagits av centerpartiet i partimotionen 1973:524

Befolkningsramar för planeringen i länen.1 Invånare i tusental

Län	Folkmängd 1965	Folkmängd 1970	Av riksdagen godkända be-folkningsra-mar för plane-ringen 1980	Befolknings-ramar 1980 (riktvärden) enl. mot. 1973:524
A+B	1 370	1 478	1 600-	1 675	1 550
C	199	219	225-	235	230
D	238	249	250-	260	255
E	369	383	390-	410	400
F	288	299	305-	320	320
G	159	167	170—	180	175
H	239	241	245-	255	250
I	54	54	52-	55	55
K	149	154	155 —	165	165
L	258	265	265-	275	280
M	672	722	760-	790	760
N	184	201	210-	220	210
O	674	715	760-	790	760
P	383	403	410-	430	415
R	254	259	260-	270	275
S	287	285	280-	290	295
T	269	276	280-	290	290
U	248	262	270-	280	280
W	282	278	270-	280	295
X	293	294	290-	300	310
Y	270	268	260-	270	290
Z	138	131	125 —	135	140
AC	233	233	230-	240	250
BD	259	256	250-	260	260
Riket	7 769	8 092	8 312—:	8 675	8 510

1 S. k. kommunblockslän.

InU 1973:7

föreslagna befolkningsramar. Motsvarande yrkande framställde
centerpartiet förra hösten i samband med behandlingen av prop.
1972:111.

Befolkningsramarna innebär bl. a. att huvudalternativet för
planeringen i län med f. n. uttalade regionala balansproblem — i första
hand skogslänen — grundas på en i stort sett oförändrad befolkning år
1970. Enligt uttalande av riksdagen (InU 1972:28 s. 28) är det önskvärt
att planering och ambitioner i skogslänen primärt inriktas på de högre
talen i planeringsramarna.

Ett planeringsunderlag i form av befolkningstal grundade på prognoser
är förenat med flera osäkerhetsfaktorer. På skilda nivåer skall därför
finnas en planeringsberedskap för att möta de problem som skulle
uppstå, om utvecklingen tar andra vägar än talen visar. En ny
länsplaneringsomgång skall komma till stånd under åren 1973 — 1974,
varvid en översyn av de redovisade planeringstalen kan bli aktuell. Det
har heller inte ansetts uteslutet att talen under de kommande åren kan
behöva justeras i enstaka fall om förhållandena skulle ge anledning därtill.

Planen för utveckling av den regionala strukturen bygger på en
funktionsfördelning mellan olika kommuner eller områden. För det
ändamålet har fastställts fyra ortskategorier, nämligen storstadsområden,
primära centra, regionala centra och kommuncentra. Orter inom var och
en av dessa kategorier skall fullgöra vissa funktioner (se prop. 1972:111
bil. 1 s. 477-483 resp. InU 1972:28 s. 28—38). Genom riksdagsbeslutet
har landets kommuner hänförts till någon av nämnda ortskategorier.

Det antagna regionalpolitiska handlingsprogrammet upptar en rad
åtgärder i syfte att nå de regionalpolitiska målen. Åtgärdsprogrammet
omspänner olika samhällsaktiviteter som har betydelse för den
geografiska fördelningen av näringsliv och befolkning i landet.
Riksdagsbeslutet innebar i denna del konkreta ställningstaganden i vissa
frågor. Dessa ställningstaganden redovisas i vad de faller inom
inrikesutskottets verksamhetsområde i det följande. Redan i detta
sammanhang bör emellertid framhållas att huvuddelen av de
regionalpolitiska insatserna har ansetts böra förbehållas de delar av landet
som omfattas av det allmänna stödområdet. I det stora hela innebar
riksdagsbeslutet emellertid endast principiella ställningstaganden i ämnen
som ansågs kräva fortsatta överväganden. I flera av dessa fall förutsattes
att förslag skulle föreläggas 1973 års riksdag. Det gäller den föreliggande
propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska
stödverksamheten m. m. För överblickens skull redovisas nedan övriga till
årets riksdag avlämnade propositioner av regionalpolitisk betydelse:
prop. 1973:1 bil. 7 s. 66 (fortsatt försöksverksamhet med särskilda
insatser för vård och service åt åldringar och handikappade i glesbygder),
prop. 1973:1 bil. 12 s. 47 (bidrag till kommersiell service i glesbygd
m. m.),

prop. 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation, m. m.,
prop. 1973:44 angående ändringar i skatteutjämningssystemet för
kommunerna m. m.,

InU 1973:7

prop. 1973:53 angående bidrag till viss busstrafik, m. m.,
prop. 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet,
prop. 1973:77 angående skolväsendets organisation i glesbygd m. m.,
prop. 1973:85 bil. 7 s. 35 (bidrag till projekteringskostnader för
Åreprojektet) och bil. 8 s. 49 (ytterligare medel för budgetåret 1972/73
till anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån, m. m.),

prop. 1973:95 angående transportstöd som regionalpolitiskt medel.

Utskottet

Som framgår av den tidigare redogörelsen fastställde 1972 års
höstriksdag de allmänna målen för regionalpolitiken samt ett handlingsprogram
för att nå dessa mål. Handlingsprogrammet innefattade utöver
planeringsramar för länens verksamhet och en plan för utveckling av den
regionala strukturen en rad åtgärder inom skilda samhällssektorer.
Beträffande dessa åtgärder innebar statsmakternas beslut i stor utsträckning
endast principiella överväganden, som i den föreliggande propositionen
1973:50 vidareutvecklats i form av konkreta förslag i fråga om den
regionalpolitiska stödverksamheten — lokaliseringsstöd m. m. — samt
särskilda stödinsatser för sysselsättningen i glesbygder. Som tidigare
nämnts har därutöver för riksdagen lagts fram ett antal propositioner
med regionalpolitisk inriktning. Dessa propositioner behandlas — med
undantag för prop. 1973:55 angående omlokalisering av statlig verksamhet
och prop. 1973:85 bil. 8 — i andra utskott.

I januari i år väcktes ett antal motioner på regionalpolitikens område.
I två av dessa motioner behandlas regionalpolitikens allmänna mål och
inriktning. Dessa ämnen tas även upp i ett par motioner som väckts i
anledning av prop. 1973:50. Utskottet prövar först dessa mer allmänt
inriktade motionsyrkanden jämte några motioner om förstärkta insatser i
vissa regioner.

De allmänna regionalpolitiska målen, m. m.

Riksdagsbeslutet i december 1972 i vad gäller regionalpolitikens
allmänna mål innebar sammanfattningsvis att regionalpolitiken bör syfta
till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att
människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter
och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell
service samt god miljö. Inom de olika regionerna bör resurserna
koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så
differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar
medborgarnas önskemål och behov.

Riksdagsbeslutet i denna del var inte enhälligt. Centerpartiet och
vänsterpartiet kommunisterna reserverade sig med utförliga motiveringar
(InU 1972:28 s. 79-109).

Centerpartiet vidhåller i partimotionen 1973:524 sin tidigare uppfattning
att regionalpolitiken bör inriktas på en så långt möjligt decentrali -

InU 1973:7

serad bebyggelse. Enligt motionärerna bör näringsliv och bebyggelse
fördelas över hela landet i ett nät av livskraftiga regioner och tätorter.
Motionärerna kritiserar de antagna befolkningsramarna som de anser är
inriktade på fortsatt centralisering dels till storstäderna, dels inom
regionerna till primära centra. Nya befolkningsramar bör därför fastställas
i enlighet med motionens förslag (se tabellen på s. 18). Motionärerna
lägger vidare fram förslag till grunder för planeringen av den regionala
strukturen i syfte särskilt att garantera att planeringen kan baseras på en
regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna, att även mindre orter
och regioner kan fungera på grundvalen av ett bärande näringsliv och
tillfredsställande service samt att de nya kommunerna ges möjlighet
att utvecklas och bestå som näringsgeografiska enheter. Motionärerna står
vidare kvar vid sin uppfattning att, sedan statsmakterna angett normer
och riktlinjer för utvecklingen inom länen, det skall ankomma på
landsting och primärkommuner att svara för detaljplaneringen inom dessa
ramar. Från den utgångspunkten vänder sig motionärerna mot att
statsmakterna antagit en plan för utveckling av den regionala strukturen.

I avvaktan på att en länsdemokratireform blir genomförd föreslår
motionärerna att nästa länsplaneringsomgång och aktuell planering av
ortsstruktur får handhas av länsstyrelserna med större självständighet än
tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner.

De i motionen upptagna frågorna har med anledning av centerpartiets
partimotion 1972:1812 utförligt diskuterats i betänkandet InU 1972:28
(s. 23—24, 26—28, 34—36). Utskottet anförde bl. a. att även om mycket
talar för att man i framtiden i ökad omfattning satsar på orter av
medelstor och mindre storlek så hade motionärerna enligt utskottets
mening undervärderat behovet av att skapa lokala differentierade och
starka arbetsmarknader. Motionärernas förslag skulle innebära att tillgängliga
resurser splittras på ett alltför stort antal orter, som var och en
kan befaras få en relativt svag arbetsmarknad och begränsad service med
följd att konkurrenskraften mot de stora tätorterna går förlorad. När det
gäller beslutsordningen vid utformningen av den regionala strukturen
anförde utskottet sammanfattningsvis att beslutanderätten inte bör
exklusivt tilldelas regionala och lokala myndigheter. Den regionala
strukturen bör formas genom ett samarbete mellan kommuner, länsmyndigheter
och centrala myndigheter. Slutresultatet bör sedan värderas
politiskt av statsmakterna. En sådan ordning är nödvändig med hänsyn
framför allt till att behovet av statliga insatser av skilda slag blir beroende
av den regionala struktur som väljs.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att med anledning av
motionen riva upp sitt i höstas fattade beslut om de principiella
grundvalarna för regionalpolitiken. Utskottet avstyrker därför motionen
1973:524.

InU 1973:7

inriktas på primära och regionala centra. I konsekvens med sin allmänna
uppfattning menar motionärerna att de regionala myndigheterna skall ha
förtroendet att ”utan centrala pekpinnar” styra den regionala utvecklingen.

Motionärerna torde åsyfta ett uttalande av föredragande departementschefen
på s. 41 i propositionen. I samband med presentation av
förslag om lokaliseringsstöd till partihandel och uppdragsverksamhet
anför han avslutningsvis att det är naturligt att stöd aktualiseras i fråga
om etablering eller utbyggnad i främst primära och regionala centra inom
allmänna stödområdet.

Lokaliseringsstöd till detta slag av företag förutsätter verksamheter av
relativt stor omfattning. Utskottet ser därför departementschefens
uttalande som ett faktiskt konstaterande av vilka ortstyper som företagen
i praktiken kan väntas välja med hänsyn till arten och omfattningen av
sin verksamhet. Redan av detta skäl saknas anledning att göra något
uttalande i anledning av motionsyrkandet, som således avstyrks.

Vänsterpartiet kommunisterna står liksom centerpartiet fast vid sin
tidigare uppfattning om regionalpolitikens allmänna mål. Målet bör vara
full och effektiv sysselsättning utan flyttningsförluster — enligt motionen
1973:1761, yrkandet 1, av herr Hermansson m. fl. ”för varje län” och
enligt motionen 1973:530 av herr Svensson i Malmö m. fl. ”för
skogslänen”. 1 den senare motionen begärs vidare att den antagna planen
för utveckling av den regionala strukturen upphävs och att fördelningen
av resurser och befolkning inom länen förutsättningslöst behandlas på
nytt.

Motiveringen i motionen 1973:1761 formar sig till en vidräkning med
de åtgärdsförslag som lagts fram i prop. 1973:50. Motionärerna konstaterar
bl. a. att de föreslagna stödåtgärderna inte speglar någon verklig
viljeinriktning hos staten, ”eftersom det väsentligen ankommer på
privatkapitalets initiativ och ansökningar om stöd skall utgå”. Men även
den föreslagna förstärkningen av det regionalpolitiska stödet innebär inte
någon förbättring enligt motionärerna utan i bästa fall en uppjustering
för att stödet skall behålla sitt realvärde. Motionärernas slutsats blir att
de i propositionen föreslagna åtgärderna saknar verklig anknytning till de
av höstriksdagen antagna regionalpolitiska målen som bl. a. innebär
oförändrad befolkning i skogslänen åren 1970—1980. På grund härav
ställer motionärerna ett andra yrkande om ett nytt sysselsättningspolitiskt
program. Det yrkandet behandlas senare i betänkandet.

Bakom yrkandena i motionen 1973:530 ligger en diskussion av
hållfastheten i 1972 års regionalpolitiska beslut i vad avser ramarna för
länens verksamhet och planen för utveckling av den regionala strukturen.
Motionärerna kommer för sin del fram till att såväl uppenbara motsägelser
som en rad oklarheter på väsentliga punkter har legat till grund för
beslutet i dessa delar. Till dessa oklarheter hör bl. a. att enligt
motionärerna ingen kalkyl har upprättats i samband med riksdagsbeslutet
utvisande hur många arbetstillfällen och kostnaderna härför som måste
skapas för att uppnå målsättningen för skogslänen under 1970-talet.

InU 1973:7

Utskottet vill till en början slå fast att de antagna allmänna
regionalpolitiska målen har förankrats i vad som bedömts möjligt att
uppnå med de resurser som f. n. finns och under de närmast kommande
åren kan väntas bli tillgängliga. Uppfattningarna må skifta huruvida
förslagen om regionalpolitisk! stöd i prop. 1973:50 i alla delar är
tillräckliga. Utskottet vill för sin del redan nu deklarera att förslagen
måste anses innebära en inte oväsentlig effektivisering av de hittills
tillämpade stödformerna. Inte minst gäller det om stödet till ökad
industrisysselsättning i de från regionalpolitisk synpunkt mest problematiska
delarna av landet, skogslänens inland. Utskottet kommer att
närmare behandla dessa frågor längre fram i betänkandet. I den mån
bidragsramar och anslag för den kommande femårsperiod som det nu
gäller inte skulle förslå förutsätter utskottet att en förstärkning kan bli
aktuell på samma sätt som riksdagen nyligen beslutat att vidga
omfattningen av lokaliseringsstödet för den treåriga stöd period som
utlöper i sommar (prop. 1973:85 bil. 8 s. 49, InU 1973:17). I övrigt bör
ånyo understrykas att de i prop. 1973:50 framlagda förslagen är en del i
ett större regionalpolitisk! åtgärdspaket.

Det regionalpolitiska stödet kan behöva kompletteras med nya typer
av regionalpolitiska styrmedel. Frågan om det är möjligt att introducera
sådana medel och hur de i så fall skall utformas prövas av särskilt
tillkallade sakkunniga.

Utskottet kan i och för sig biträda motionärernas uppfattning att
möjligheterna att nå uppställda regionalpolitiska mål ytterst beror på den
industriella utvecklingen. Hur denna utveckling allmänt skall främjas är
en uppgift för näringspolitiken, som emellertid faller utanför utskottets
ämnesområde. Det är regionalpolitikens uppgift att främja att den
eftersträvade industriella tillväxten kanaliseras till orter och regioner som
behöver en förstärkning av sysselsättningstillfällena. Det är mot den
bakgrunden man bör se propositionens förslag.

I vad sedan gäller de i motionen 1973:530 kritiserade befolkningsramarna
bör framhållas att dessa har till syfte att vara ett underlag för
planeringen av samhällsbyggandet. I och för sig ger de ingen garanti för
att sysselsättningen skall kunna upprätthållas på en viss nivå oavsett de
förändringar i samhället som kan inträffa i framtiden. Även om det är en
allmän målsättning att ofrånkomliga befolkningsomflyttningar i större
utsträckning än f. n. skall kunna ske inom länen, kan det också i
fortsättningen bli nödvändigt att godta att enskilda medborgares behov
av sysselsättning tillgodoses genom utflyttning från hemlänet hellre än att
befolkningstalen i en region hålls uppe genom att människor hålls kvar
där arbetslösa eller undersysselsatta.

I anslutning till den i samma motion kritiserade planen för utveckling
av den regionala strukturen bör erinras om att denna bygger på en
kartläggning av den svenska samhällsstrukturen av i dag. Som utskottet
framhållit i ett tidigare sammanhang kan en plan av detta slag inte låsas
fast en gång för alla, utan modifikationer måste kunna göras när det visar
sig påkallat i det fortsatta planeringsarbetet. Att — som motionärerna

InU 1973:7

tänker sig — några månader från planens fastställande riva upp den från
grunden och starta ett nytt klassificeringsarbete kan enligt utskottet inte
komma i fråga. En sådan åtgärd skulle försvåra den regionala och
kommunala planeringen och skapa en allmän osäkerhet om statsmakternas
inställning till regionalpolitiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1973:530 och 1973:1761, yrkandet 1.

Förstärkta insatser i vissa regioner

En grupp motioner innehåller önskemål om förstärkta regionalpolitiska
insatser i vissa landsdelar och orter.

Motionen 1973:1546 av herr Wijkman (m) och fru Mogård (m)
behandlar Stockholmsregionen. Motionen mynnar ut i ett yrkande om
att regionens intressen och behov i högre grad än hittills skall beaktas vid
fördelning av ramar för olika typer av samhällsinvesteringar. Motionen
1973:848 av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (fp) gäller Göteborgsregionen.
I den motionen hemställs att Göteborgsregionen tillförs lättare
industri och serviceverksamhet med hänvisning dels till koncentrationen
av tung verkstadsindustri, dels till en betydande strukturarbetslöshet i
regionen.

Storstadsfrågor aktualiserades i några i höstas väckta motioner.
Yrkandet i motionen 1973:848 är f. ö. detsamma som i den då väckta
motionen 1972:1814. Motionerna behandlades i betänkandet InU
1972:28 s. 39—42. Frågor av detta slag har också behandlats i InU
1973:22 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet. Storstadsområdena
har under de senaste åren fått vidkännas stagnation eller rent av
tillbakagång i befolkningsutvecklingen. Detta innebär ett markant avbrott
i den tidigare trenden. Förändringen torde ha både strukturella och
konjunkturella orsaker. Med hänsyn till den relativt långvariga dämpningen
i konjunkturen bör man dock vara försiktig med att dra för
vittgående slutsatser av utvecklingen. Då någon tid gått och man kan
avläsa verkningarna av den nya konjunkturfas vi nu är inne i, har man ett
bättre underlag för bedömning av den framtida befolkningsutvecklingen
och behovet av att revidera tidigare antagna ramvärden. När det gäller
befolkningsramen för Stockholms län, 1 600 000—1 675 000 invånare år
1980, finns det redan nu tecken som tyder på att den övre delen av
ramen inte kommer att bli aktuell. Det kan noteras att Stockholms läns
landsting i sin planering f. n. utgår från att det nedre talet i befolkningsramen
kommer att nås först år 1985. Länsstyrelsen utgår f. n. i sin
planering från att man år 1980 uppnår det nedre talet. När det gäller det
aktuella sysselsättningsläget i Stockholmsregionen, en fråga som berörs i
motionen 1973:1546, kan påpekas att arbetsförmedlingsstatistiken för
april 1973 visar tecken på en förbättrad balans i utbud och efterfrågan av
arbetskraft jämfört med förhållandena tidigare i vinter.

Utskottet får i anledning av de båda aktuella motionerna vidare
framhålla att, om dämpande åtgärder blir erforderliga i samband med en
allmänt väntad konjunkturuppgång, så bör detta inte leda till att

InU 1973:7

utvecklingen av näringslivet i dessa områden generellt hålls tillbaka.
Avsikten är att hänsyn skall tas till de särskilda problemen i vart och ett
av storstadsområdena, i Stockholmsregionen den vikande industrisysselsättningen
och i Göteborgsregionen dominansen av tung industri. I
sammanhanget vill utskottet peka på den prognos för sysselsättningen
inom tillverkningsindustrin som gjorts i bil. 3 (s. 63) till prop. 1973:125
(Reviderad Finansplan). Prognosen visar att sysselsättningen i Stockholms
A-region kommer att sjunka från indextalet 92 år 1970 (år 1962 = 100)
till 78 år 1977. För Malmö och Göteborgs A-regioner beräknas inträda en
minskning med 10 indexenheter till 87 år 1977, medan en fortsatt
uppgång i industrisysselsättningen väntas i de norra delarna av landet.
Utskottet vill slutligen i anledning av yrkandet i motionen 1973:1546 om
tilldelningen av ramar för samhällsinvesteringar erinra om att — såvitt
gäller statlig resurstilldelning — myndigheterna genom cirkuläret
1973:24 ålagts bl. a. att lägga den av statsmakterna antagna befolkningsutvecklingen
fram t. o. m. 1980 och den fastställda planen för utvecklingen
av den regionala strukturen till grund för sin planering och för
beslut som har betydelse för samhällsutvecklingen i länen.

På grund av det anförda anser utskottet att motionerna 1973:848 och
1546 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

En ökad andel vid fördelningen av samhälleliga investeringar begärs
även för Kalmar län i motionen 1973:1529 av herrar Kronmark (m) och
Schött (m). Länet har en speciell situation enligt motionärerna bl. a. på
grund av att den fysiska riksplanen lägger vissa restriktioner på
kustområdet i norra länsdelen och på Öland.

Utskottet vill först erinra om att vid prövning av lokaliseringsstöd till
industri av det slag som får förläggas till de aktuella kustområdena skall
hänsyn tas till att viss typ av industrietablering är förbjuden (prop.
1972:111 bil. 1 s. 505). Vidare anses det i motionen vara av stor vikt att
hela järnvägslinjen Kalmar—Berga byggs om till normal spårvidd. Enligt
vad utskottet erfarit pågår f. n. breddning av linjen på en sträcka av fem
mil. Arbetet härmed beräknas bli slutfört år 1975. Det bedrivs som
beredskapsarbete. Det kan därför inte nu bedömas i vad mån det blir
möjligt att längre fram fullfölja arbetet på angivna sätt. Enligt utskottets
mening är det inte heller lämpligt att i förevarande sammanhang ta
ställning till frågan. Till en i motionen berörd fråga om utbyggnad av den
eftergymnasiala utbildningen i länet återkommer utskottet i det följande.

I motionerna 1973:224 av herr Blomkvist m. fl. (s) och 1973:519 av
herr Börjesson i Falköping m. fl. (c, fp, m) betonas behovet av
lokaliseringspolitiska insatser i Skaraborgs län. Motionerna har som
utgångspunkt de problem som är förenade med länets ställning som
jordbrukslän. Enligt motionen 1973:224 bör länet tillföras industri- och
serviceverksamhet, medan det i motionen 1973:519 efterlyses skyndsamma
lokaliseringspolitiska åtgärder i Falköpings-, Vara- och Lidköpingsregionema.

Bestämmelserna om lokaliseringsstödet hindrar inte att punktinsatser
görs utanför allmänna stödområdet i orter med avsevärda svårigheter eller
ensidigt näringsliv om — i sistnämnda fall — särskilda skäl talar härför.

InU 1973:7

Med stöd härav kan lokaliseringspolitiska insatser göras även i Skaraborgs
län om förhållandena där skulle påkalla det. Samtidigt måste framhållas
att tillgängliga resurser kräver en prioritering av insatserna till de delar av
landet där behovet att stödja sysselsättningen är störst, dvs. de regioner
som ingår i det allmänna stödområdet.

Problem i Gävleborgs län tas upp i motionerna 1973:356 av fru
Jonäng m. fl. (c) och 1973:863, yrkandena 1, 3 och 4, av herr Westberg i
Ljusdal (fp). 1 båda motionerna är man oroad av arbetslösheten och att
länet de båda senaste åren minskat i folkmängd, medan andra skogslän
med undantag av Västernorrlands län visar folkökning. Enligt motionen
1973:356 är Ljusdal en speciellt utsatt region som kräver särskilda
regionalpolitiska insatser. I motionen yrkas därjämte att länets kommuncentra
får del av särskilda insatser för att upprätthålla avsedd servicenivå.
I motionen 1973:863 krävs bl. a. mot bakgrunden av ovan antydda
utvecklingstendenser extra insatser för att länet skall kunna nå upp till
den av riksdagen angivna befolkningsmålsättningen.

Utskottet har förståelse för att utvecklingen inom Gävleborgs län
under den gångna delen av 1970-talet kan vara ägnad att inge oro. Den
förstärkning av lokaliseringsstödet som har föreslagits bör emellertid bli
till fördel för länet. Det gäller inte minst om Ljusdal som ligger inom inre
stödområdet, för vilket stödinsatserna föreslås bli väsentligt förstärkta.
Den södra delen tillhör visserligen inte det allmänna stödområdet men
ingår i den gränszon där en smidig tillämpning av bestämmelserna om
lokaliseringsstöd har förutsatts. Därutöver bör framhållas att Gävle får en
betydande del av den första etappen av omlokaliseringen av statlig
verksamhet.

I prop. 1972:1 11 utpekades vissa regionala centra och kommuncentra
som orter där särskilda servicestödjande åtgärder kunde bli aktuella.
Ljusdal är en sådan ort. I motionen 1973:356 begärs att samtliga
kommuncentra — Bergsjö, Hofors, Ockelbo och Ovanåker — i länet skall
tillhöra den grupp som kan påräkna särskilda åtgärder. Utskottet är inte
berett att tillstyrka detta yrkande.

Motionen 1973:863 innehåller ett yrkande om att Gävleborgs län vid
den statliga upphandlingen skall jämställas med övriga län i Norrland.
Frågan om företräde av regionalpolitiska skäl för företag i Norrland vid
den statliga upphandlingen berörs i prop. 1973:73. Propositionen har
redan behandlats av riksdagen (FiU 1973:27 rskr 190).

Frågor om utbyggnad av eftergymnasial utbildning har i ovannämnda
motioner aktualiserats beträffande Kalmar, Skaraborgs och Gävleborgs
län. Utskottet hänvisar till det huvudbetänkande (SOU 1973:2) som
tidigare i år har avlämnats av 1968 års utbildningsutredning (U 68).
Betänkandet är f. n. på remiss. I det läget kan det enligt utskottets
uppfattning inte vara påkallat att fatta principbeslut i dessa frågor.

En speciell utbildningsorganisatorisk fråga tas upp i motionen
1973:863. Där yrkas att Gävleborgs län skall utgöra en ”skolblocksregion”.
Termen skolblocksregion nämns också i motionen 1973:356.
Som planeringsunderlag vid fördelning av utbildningsresurserna har en

InU 1973:7

avdelning inom skolöverstyrelsen (SÖ) utarbetat förslag till indelning av
landet i bl. a. skolblocksregioner. Den nya indelningen avses ersätta den
tidigare av SÖ gjorda indelningen i gymnasieregioner. Anledning synes
inte föreligga för riksdagen att i detta sammanhang ta ställning i frågan.

Under åberopande av det ovan anförda föreslår utskottet att motionerna
1973:1529, 224, 519, 356 och 863, den sistnämnda i aktuella
delar, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1973:111 av herr Sellgren (fp) går ut på att Örnsköldsviks
kommun, som betecknats som regionalt centrum, i den regionalpolitiska
stödverksamheten skall jämställas med primära centra.

Västernorrlands län har som de flesta andra län ett primärt centrum,
Sundsvall. I Västerbottens län finns däremot två primära centra, Umeå
och Skellefteå. Enligt motionären kan Örnsköldsvik och Skellefteå
betraktas som ”tvillingregioner”.

Som framgår av yrkandet menar motionären att Örnsköldsvik inte bör
undantas från åtgärder som eljest skall ifrågakomma för primära centra.
Ett riksdagsuttalande av liknande slag har, som motionären påpekar,
gjorts beträffande Gotland/Visby. Motionärens jämförelse är emellertid
missvisande, eftersom Gotland är enda län i landet som saknar primärt
centrum. När det gäller Örnsköldsvik måste frågan bli om kommunen
skall eller inte skall hänföras till kategorin primära centra. Utskottet
anser att den frågan är för tidigt väckt. Det får i den fortsatta
regionalpolitiska planeringen visa sig om det finns anledning att ändra
Örnsköldsviks ortsbeteckning. På grund av det anförda anser utskottet att
motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973:1541 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, fp)
begärs åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Norrbotten. Samma
yrkande framställdes förra året i motionen 1972:1403 (InU 1972:7
s. 27).

Utskottet har ingen invändning mot motionärernas karakteristik av
Norrbotten som landets mest utvecklingshotade län. Utskottet kan också
biträda deras uppfattning att de omfattande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, framför allt i form av beredskapsarbeten, som årligen sätts in i
länet — hur angelägna de än är — primärt innebär kortsiktiga lösningar av
länets sysselsättningsproblem. Det får dock inte förbises att den stora
andel beredskapsarbeten som utförs i form av anläggningsarbeten ger
betydande bidrag till att förbättra länets s. k. infrastruktur och därmed
medverkar till att stärka länets attraktionskraft.

Norrbotten ligger i sin helhet inom allmänna stödområdet och större
delen av länet därtill inom inre stödområdet. Den förstärkning av
lokaliseringsstödet och de glesbygdspolitiska åtgärder som föreslås i
den föreliggande propositionen 1973:50 bör enligt utskottets mening
delvis kunna tillgodose motionärernas önskemål. För att lösa problem av
de dimensioner som finns i Norrbottens län måste emellertid de
regionalpolitiska stödåtgärderna kompletteras med näringspolitiska insatser.
Betydande sådana insatser i form av bl. a. uppbyggnad av statliga
industrier har gjorts sedan lång tid tillbaka, och utbyggnaden av dessa

InU 1973:7

industrier fortsätter.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen, som inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten

Innan utskottet går in på propositionens konkreta förslag, tar
utskottet upp en del i motioner framlagda förslag om regionalpolitiska
medel av annan typ än Kungl. Maj :t föreslår.

Generella medel inom regionalpolitiken

Yrkanden om utredning av möjligheterna att använda generella medel
inom regionalpolitiken för att sänka arbetskraftskostnaderna i allmänna
stödområdet framställs i moderata samlingspartiets partimotioner
1973:842, yrkandet 1, och 1758, yrkandet B 1. I den sistnämnda
motionen, yrkandet C, begärs vidare att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t
till känna vad i motionen anförts om en mer generell och framåtsyftande
inriktning av regionalpolitiken.

Yrkande om utredning av samma slag som nu begärs framställdes av
moderata samlingspartiet även i höstas. Det avslogs av riksdagen (InU
1972:28 s. 56). Bl. a. hänvisades till att sysselsättningsstödet är ett
generellt stöd av det slag motionärerna talar om. Sysselsättningsstödet
föreslås f. ö. i propositionen bli utbyggt. Utskottet återkommer därtill i
den följande framställningen. Med hänvisning till det anförda avstyrks
utredningsyrkandena. I anslutning till motionsyrkandena i övrigt vill
utskottet uttala att de regionalpolitiska åtgärderna även i framtiden bör
vara både selektiva och generella. Det får anses självklart att man strävar
att ge systemet en framåtsyftande inriktning. Med hänvisning till det
anförda avstyrks även det i motionen 1973:1758 framställda yrkandet C.

Industripolitiska åtgärder

Som komplement till det tidigare i betänkandet behandlade yrkandet
om målsättningen för regionalpolitiken i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1973:1761 läggs i samma motion (yrkandet 2) fram förslag
till sysselsättningspolitiskt program med syfte att stödja partiets regionalpolitiska
målsättning. Programmet upptar följande punkter:

a) investeringar i statliga industrier inom framtidsbetonade, växande
branscher,

b) en djupgående satsning inom järnvägsväsendet avseende anläggningar,
materiel och teknologi samt förlängning av ostkustbanan och
förbättring av inlandsbanan,

c) investeringar inom sociala och miljöpolitiska bristsektorer.

Punkterna a) och c) ingår i det sysselsättningspolitiska program som

vänsterpartiet kommunisterna lagt fram i motionen 1973:1472, till vilken
hänvisas i den föreliggande motionen. Punkterna har också tagits upp i

InU 1973:7

motionerna 1973:1709 av samma parti (se InU 1973:22 s. 13) och
1973:1943.

Motionerna 1973:1472 och 1943 har behandlats av näringsutskottet
(NU 1973:58). Det finns därför i detta sammanhang inte anledning att gå
in på en närmare prövning av programpunkterna a) och c).

Önskemål om förstärkta investeringar på järnvägsväsendets område har
motionsledes framställts tidigare i år och prövats av trafikutskottet (TU
1973:8). I det sammanhanget har även behandlats motionsyrkanden om
förlängning av ostkustbanan och förbättring av inlandsbanan. Ifrågavarande
motionsyrkanden har i enlighet med trafikutskottets hemställan
avslagits. På grund härav avstyrks motsvarande yrkande (nr 2) i motionen
1973:1761.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) bedriver s. k. industriella beredskapsarbeten
bl. a. i Överkalix, Övertorneå och Pajala. I motionen 1973:1762
av herrar Johansson i Holmgården (c) och Stridsman (c) hemställs om
uttalande av riksdagen av innebörd att nämnda beredskapsarbetsplatser
ombildas till företag i bolagsform under Statsföretag AB. Syftet härmed
anges vara att främja en industriell utveckling i östra Norrbotten.

De av AMS bedrivna arbetena har till uppgift att skapa sysselsättning
åt s. k. svårplacerad, främst äldre ortsbunden, arbetskraft. Utskottet
erinrar om att riksdagen tidigare i år prövat ett yrkande i motionen
1973:953 (c) om att till dessa arbeten skall kunna rekryteras även yngre,
icke handikappad arbetskraft (InU 1973:3 s. 41). Det motionsyrkandet
föranledde inte någon riksdagens åtgärd.

Den nu aktuella motionen kan sägas ytterst ha samma syfte som den
nämnda motionen 1973:953, nämligen att bredda sysselsättningsmöjligheterna
vid de arbetsplatser det här är fråga om. Utskottet har i och för
sig förståelse för syftet bakom de båda motionerna med hänsyn till det
trängda sysselsättningsläget i länet. AMS har sedan mitten av 1960-talet
startat en lång rad industriella beredskapsarbeten. Endast något enstaka
av dem har lagts ned och några har överförts i annan regi. I övrigt har
AMS fortsatt att driva verksamheten, som fått mer eller mindre
permanent karaktär. Utskottet vill inte hålla för uteslutet att verksamheten
vid de i motionen berörda arbetsplatserna framdeles kan övergå i
andra former. Huruvida detta skall ske på det sätt motionärerna föreslagit
kan f. n. inte bedömas. Utskottet vill särskilt framhålla att det under alla
förhållanden är angeläget att trygga det sysselsättningsbehov för den
svårplacerade arbetskraft som det är de industriella beredskapsarbetenas
primära uppgift att tillgodose. På grund av vad nu anförts kan utskottet
inte biträda motionen. Den bör således inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Decentralisering av statlig verksamhet

I folkpartiets partimotion 1973:225 uttalas att en kartläggning bör
göras av möjlig decentralisering av arbetsuppgifter och beslut inom den
statliga förvaltningen till länsnivå och kommunal nivå. Samma förslag

InU 1973:7

återkommer i moderata samlingspartiets partimotion 1973:1758, yrkandet
B 3.

Motioner med samma inriktning har prövats och avstyrkts av utskottet
i betänkandet InU 1973:22 (s. 12). Med hänvisning till sitt nyligen gjorda
ställningstagande avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Kommunikationer

I den nyssnämnda partimotionen 1973:1758 (yrkandet B 2) föreslår
moderata samlingspartiet att den trafikpolitiska utredningen får tilläggsdirektiv
med syfte att väg- och trafikpolitiken i sin helhet inordnas under
de regionalpolitiska strävandena.

Samma yrkande har framställts av moderata samlingspartiet i partimotionen
1973:737, som avstyrkts av trafikutskottet och avslagits av
kammaren tidigare i år (TU 1973:8). Med hänvisning härtill avstyrker
inrikesutskottet det aktuella motionsyrkandet.

Centerpartiet föreslår i partimotionen 1973:1759, yrkandet 6, att
riksdagen som riktlinje för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen
framhåller angelägenheten av att samhällets bas- och serviceorganisation,
särskilt kommunikationssystemet, formas för ett så långt
möjligt decentraliserat samhälle.

Ett av centerpartiet i höstas framställt motionsyrkande att den
trafikpolitiska planeringen skall inriktas på ett så långt möjligt decentraliserat
samhälle avstyrktes av utskottet i betänkandet InU 1972:28 (s. 68)
med hänvisning till trafikpolitikens allmänna inriktning och till pågående
utredningsarbete. Yrkandet avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets
förslag. Anledning synes ej finnas för riksdagen att inta annan ståndpunkt
till denna del av motionen. I övrigt erinras om att Kungl. Maj:t i det
förutnämnda cirkuläret 1973:24 ålagt statsmyndigheterna att följa de av
statsmakterna antagna riktlinjerna för regionalpolitiken och verka för att
de regionalpolitiska målen nås. Ytterst anknyter motionsyrkandet till det
av centerpartiet uppsatta målet för regionalpolitiken. Som framgår av den
tidigare behandlingen i betänkandet av målfrågoma har utskottet inte
kunnat biträda centerpartiets ståndpunkt. På grund av det anförda
avstyrker utskottet motionen i den aktuella delen.

Skogspolitik

I partimotionen 1973:1771 yrkar centerpartiet på åtgärder och förslag
som skall gå ut på att stöd till tillväxtfrämjande och produktionshöjande
åtgärder inom skogsbruket inordnas i de regionalpolitiska handlingsprogrammen.

Utskottet utgår från att skogsbruksfrågorna behandlas i de av
länsstyrelserna uppgjorda länsprogrammen. Angelägnare är, vilket också
synes vara motionärernas mening, att dessa länsvisa program och liknande
förslag ställs samman till ett av statsmakterna auktoriserat samlat
skogsvårdsprogram. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (InU

InU 1973:7

1972:28 s. 53—54) uttalat sitt intresse för denna fråga och förordat att
förslag om norrländskt skogsvårdsprogram föreläggs innevarande års
riksdag. Utskottets mening biträddes av riksdagen. Enligt vad utskottet
inhämtat pågår propositionsarbete i frågan i Kungl. Maj:ts kansli. Med
hänsyn till det anförda är det inte erforderligt med något initiativ från
riksdagens sida.

Centerpartiet har vidare i partimotionen 1973:1759, yrkandet 10,
föreslagit riksdagen att uttala sig mot av skogspolitiska utredningen
förordat avgifts- och premiesystem för skogsbruket.

Regeringen har i ett pressmeddelande offentliggjort att den anser att
skogspolitiska utredningens förslag (SOU 1973:14) inte kan ligga till
grund för skogspolitiken utan ytterligare utredning. Bl. a. kommer det
föreslagna premie- och avgiftssystemet att prövas på nytt inkl. frågan om
behovet av styrmedel i sådan form. Med hänvisning till det anförda finner
utskottet för sin del inte anledning till något uttalande, och motionsyrkandet
avstyrks därför.

Regionalpolitisk! stöd

A vgränsning av allmänna stödområdet

För att styra det regionalpolitiska stödet finns ett allmänt stödområde
och inom detta ett inre stödområde. Det allmänna stödområdet bestod
från början av de fyra nordligaste länen, Hälsingland, delar av Dalarna,
Värmland och Dalsland samt norra Bohuslän. Genom beslut av 1971 och
1972 års vårriksdagar inlemmades Gotland resp. Öland i allmänna
stödområdet. Vid sistnämnda års höstriksdag bestämdes att Avesta och
Hedemora kommuner skulle hänföras till samma område. Av en i
betänkandet InU 1972:28 (s. 60) intagen karta framgår bl. a. nuvarande
omfattning av allmänna resp. inre stödområdet.

Frågor rörande allmänna stödområdet diskuterades utförligt i det
nyssnämnda betänkandet (s. 56—59) med anledning av förslag i prop.
1972:11 1 bil. 1 och i anslutning härtill väckta motioner. Diskussionen
gällde dels om konstruktionen med stödområden skulle avskaffas, dels
stödområdets omfattning. Riksdagens beslut innebar att allmänna stödområdet
skulle behållas, dock att Kungl. Maj:t förutsattes även i
framtiden ta till vara möjligheterna till en smidig tillämpning av
bestämmelserna om lokaliseringsstöd utanför det allmänna stödområdet.

När det gäller det allmänna stödområdets omfattning innebar riksdagens
beslut, som redan nämnts, en viss utvidgning. I det sammanhanget
prövade och avslog riksdagen motionsyrkanden om att utvidga allmänna
stödområdet att omfatta även Gästrikland, hela Kopparbergs län och
sydöstra Skåne.

I motioner som väckts vid innevarande års riksdag begärs på nytt att
nämnda regioner skall inlemmas i allmänna stödområdet. I motionen
1973:55 av herr Henmark (fp) begärs sålunda att sydöstra Skåne —
kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Skurup — skall
hänföras till detta område. I motionerna 1973:522 av herrar Fredriksson
(s) och Mellqvist (s) samt 1973:844 av herr Boo m. fl. (c, fp, m) avser

InU 1973:7

yrkandena Ludvikaregionen och i motionerna 1973:223, yrkandet 1, av
herr Björk i Gävle m. fl. (c), 1973:862 av herrar Westberg i Hofors (s) och
Haglund (s), 1973:863, yrkandet 2, av herr Westberg i Ljusdal (fp) samt
1973:1772 av herr Nordgren (m) gäller det Gästrikland. I motionen
1973:223 yrkas i andra hand att Ockelbo och Hofors kommuner i
Gästrikland förs till det allmänna stödområdet.

Utskottet tog i höstas ställning till det allmänna stödområdets
omfattning för den närmaste tiden. Ställningstagandet var enhälligt. Det
har sedan dess inte inträffat något som bör föranleda ändrat ställningstagande.
Utvecklingen får visa om det blir behov av förändringar under
den kommande femårsperioden. Såväl utvidgningar som inskränkningar
av stödområdet kan därvid tänkas. I fråga om Ludvikaregionen och
Gästrikland bör därutöver framhållas att de utgör sådana gränsområden
till allmänna stödområdet där enligt uttalande av riksdagen särskild
hänsyn skall tas vid prövning av behovet av regionalpolitisk! stöd.
Problemen i sydöstra Skåne behandlades relativt ingående i en positiv
anda av utskottet (se InU 1972:28 s. 58). Enligt vad utskottet erfarit har
länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län nyligen kommit överens
om ett fortsatt och utvidgat samarbete i samverkan med kommunerna i
fråga om den regionalpolitiska och fysiska planeringen i Skåne. De båda
länsstyrelserna kommer att verka för bättre balans i befolkningsfördelningen
i landskapet och skall därvid bl. a. söka utarbeta en gemensam
målsättning för bebyggelsefördelningen i stort i Skåne.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga under
detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Regionalpolitisk! stöd utom stöd till turistanläggningar

Det regionalpolitiska stödet omfattar f. n. lokaliseringsstöd, investeringsstöd
vid utflyttning av central privat förvaltning från storstadsområde,
utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och flyttningsstöd till arbetskraft
med kvalificerad yrkesutbildning. Nuvarande grunder för stödet
fastställdes av statsmakterna år 1970. Smärre ändringar i dessa grunder
har vidtagits åren 1971 och 1972.

I föreliggande prop. 1973:50 föreslås ändrade grunder för det
regionalpolitiska stödet. Ändringarna gäller lokaliseringsstödet, utbildningsstödet
och sysselsättningsstödet. Däremot berörs inte stöd vid
utflyttning av central privat förvaltning och flyttningsstöd till enskilda
personer i propositionen. Utskottet tar emellertid upp även flyttningsstödet
till behandling med anledning av en motion.

En översiktlig redovisning för nuvarande bestämmelser om regionalpolitisk
stöd lämnas i propositionen på s. 9-12.

Lokaliseringsstöd

I propositionen (s. 38-41) behandlas först avgränsningen av s t ö d -berättigad verksamhet. Lokaliseringsstöd utgår för industriell
och industriliknande verksamhet samt, inom allmänna stödområdet,
till industriserviceföretag. Att lokaliseringsstöd därutöver kan utgå vid

InU 1973:7

flyttning av central privat förvaltning från storstadsområde har redan
nämnts.

Med industriell verksamhet förstås tillverkande, bearbetande eller
förädlande verksamhet. Såsom industriliknande betecknas verksamhet
som ligger nära ren tillverkning. På s. 38 i propositionen lämnas exempel
på vad som skall anses som industriliknande verksamhet resp. på
företagstyper som f. n. inte betraktas som sådan verksamhet (bl. a.
partihandel).

Till industriserviceföretag räknas företag som specialiserat sig på att
tillhandahålla industritjänster knutna till den industriella produktionsprocessen,
t. ex. maskin- och verktygsservice. Ytterligare exempel lämnas i
propositionen på s. 39. Undantagen från stöd är service av mer allmän
natur. Generellt undantas också f. n. sektorerna administration, marknadsföring
och utvecklingsarbete.

På grund av den snabbt expanderande servicesektorns betydelse från
sysselsättningssynpunkt och eftersom utbyggnad av servicenäringarna är
en viktig faktor i den industriella miljön och därför en förutsättning för
att åstadkomma en industriell expansion i regioner med svag industriutveckling
föreslås i propositionen att den regionalpolitiska stödverksamheten
vidgas till att omfatta en större del av servicesektorn än nu är fallet.

Sålunda föreslås att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till partihandelsföretag.
Exempel på avsedda partihandelsföretag ges i propositionen på s.

40. Företag inriktade på hushålls- och jordbrukssektorerna föreslås
undantagna från stödmöjlighet.

Vidare förordas att företagsinriktad uppdragsverksamhet skall kunna
få lokaliseringsstöd. Exempel på sådan stödberättigad verksamhet återfinns
i propositionen på s. 40—41 (bl. a. maskinuthyrningsrörelse,
annons- och reklambyråer, arkitektkontor). Verksamhet huvudsakligen
inriktad på jord- och skogsbruk undantas.

I fråga om såväl partihandelsföretag som uppdragsverksamhet förutsätts
att stöd lämnas endast företag med mer än lokal betydelse. Det blir
alltså fråga om verksamhet av relativt betydande omfattning. Det anses
dock inte möjligt att fastställa en nedre storleksgräns för berörda företag.

Stöd till partihandel och uppdragsverksamhet bör utgå endast i
allmänna stödområdet.

På grund av den osäkerhet som kan uppstå vid avgränsningen av
stödberättigad verksamhet förordas att Kungl. Maj:t skall kunna lämna
förhandsbesked om viss verksamhet är stödberättigad eller ej.

I fråga om stödsubjekt (ägarkategorier) förutsätts inga förändringar
i förhållande till vad som nu gäller utom på en speciell punkt. Med
nuvarande regler kan kommun inte få lokaliseringsstöd. I de fall en
kommun av sysselsättningsskäl nödgats överta industrifastighet för vilken
beviljats lokaliseringslån föreslås att Kungl. Maj:t i särskilda fall skall
kunna medge kommunen att överta betalningsansvaret för lånet på vissa i
propositionen (s. 42) angivna villkor. Frågan om stöd till kommunala
turistanläggningar behandlas i det följande.

I huvudsak föreslås ej heller några ändringar i stödformer och
stödunderlag för verksamheter som redan är stödberättigade.

3 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

Former och underlag för stöd till de nya verksamheter som berörts i det
föregående blir emellertid aktuella i detta sammanhang.

Stödet till partihandel föreslås anknutet till investeringar i byggnader,
maskiner m. m. i likhet med vad som gäller för industriserviceföretag.
Inte heller partihandeln skall få stöd till kostnader för anskaffning av
varulager. Stödet får formen av lån, dock att bidrag och avskrivningslån
(dvs. lån som avskrivs på fem år med en femtedel vaije år) skall kunna ges
för byggnadsinvesteringar om särskilda skäl föreligger.

Även för uppdragsverksamhet skall bidrag och lån kunna ges på
samma villkor som för partihandel i de fall investeringar görs i byggnader
och maskiner. Uppdragsverksamhet bedrivs emellertid vanligen i hyrda
lokaler. På grund härav förordas att stöd lämnas för anskaffning av de
omsättningstillgångar som behövs i ett initialskede av verksamheten.
Stödet föreslås få formen av lånegaranti avseende belopp som motsvarar
högst 50 % av erforderligt rörelsekapital under verksamhetens inledningsskede.

Härutöver föreslås stöd kunna utgå till kostnader för flyttning av
partihandel eller uppdragsverksamhet.

I samband med förevarande spörsmål tar departementschefen (s.
43—44) upp frågan om viss förstärkning av lokaliseringsstödet till företag
i inre stödområdet.

Lokaliseringsbidrag och avskrivningslån har hittills medgetts endast för
byggnadsinvesteringar. I propositionen föreslås att avskrivningslån skall
kunna beviljas industriföretag i inre stödområdet för investeringar i
maskiner, arbetsredskap och verktyg om speciella förutsättningar föreligger.
Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas åt bl. a. konkurrenssituationen
inom den bransch företaget tillhör.

I anslutning till nu redovisade avsnitt i propositionen har framställts
sex motionsyrkanden.

Som tidigare framhållits utgår lokaliseringsstöd till industriserviceföretag
endast om det gäller företag som specialiserat sig på service avseende
produktionsprocessen inom industriföretag. I motionen 1973:1770 av
herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Dockered (c) föreslås att lokaliseringsstöd
får utgå till företag även om industriserviceverksamheten utgör en
mindre del av företagets totala verksamhet. Syftet med förslaget är att
förbättra servicetillgången i mindre orter och regioner med outvecklad
industriell verksamhet. Som motionärerna själva påpekar skulle med
deras förslag stöd komma att lämnas en s. k. blandad verksamhet utan
garantier för att stödet kommer den stödberättigade delen av verksamheten
till godo. Förslaget förutsätter vidare en utpräglat skönsmässig
behandling av förekommande stödansökningar. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda motionsyrkandet.

Enligt propositionens förslag om stöd till partihandelsföretag undantas
partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna. När det gäller
stödunderlaget för partihandel avstyrks att stöd lämnas för anskaffning
av varulager. I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 8, vänder
man sig mot dessa begränsningar. All partihandel som har mer än lokal

InU 1973:7

marknad bör vara stödberättigad. Stöd bör också kunna utgå för
lagerinvesteringar. Tanken att partihandel inom jordbruks- och livsmedelssektorn
bör vara stödberättigad framförs också i motiveringen till
centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 d i motsvarande del.

Syftet med den i propositionen föreslagna vidgningen av stödverksamheten
är att främja förutsättningarna för näringslivets, främst
industrins, utveckling i det allmänna stödområdet. Det är svårt att se att
man med partihandel på hushålls- och jordbrukssektorerna kan skapa en i
och för sig önskad expansion. Tvärtom måste partihandel med exempelvis
livsmedel anpassa sig efter de marknader den har att betjäna. Man kan
inte heller gärna hävda att partihandel på de nämnda sektorerna bidrar
till att utveckla en industriell miljö.

Stöd till lagerinvesteringar har avvisats i propositionen (s. 43) på grund
av att kontrollproblemen och svårigheterna att avgränsa och beräkna ett
sådant stödunderlag skulle bli betydande. I motionen 1973:1760 anses
dessa invändningar inte hållbara. Motionärerna hänvisar till att värderingen
av varulager bör kunna lösas efter samma principer som gäller
bl. a. vid beskattningen. Själva värderingen vållar emellertid inte svårigheter,
utan problemet ligger såvitt utskottet förstår i att bedöma vad som är
rimligt lager med hänsyn till storlek, sammansättning, normal omsättning
m. m. i en rad vitt skilda branscher.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte ha anledning
frångå propositionens förslag, och utskottet avstyrker således de båda
yrkandena om utvidgning av lokaliseringsstödet.

Stöd till marknadsföring begärs i fyra av de nu aktuella motionerna. I
moderata samlingspartiets partimotion 1973:842, yrkandet 2, och
folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 9, begärs att kostnaderna
för marknadsföringsåtgärder skall få räknas in i bidrags- och
låneunderlaget. Folkpartimotionen anger uttryckligen att det skall gälla
initialkostnader för marknadsföring i samband med nyetablering. I
motionen 1973:858 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) sägs däremot att
stöd för marknadsföring skall kunna utgå separat eller tillsammans med
andra former av lokaliseringslån och bidrag. Även i centerpartiets
partimotion 1973:1759 (yrkandet 1) föreslås att stöd skall kunna ges
förutom vid nyetablering även vid introduktion av en ny produkt eller
produktvariant samtidigt som motionärerna framhåller att de löpande
marknadsföringskostnaderna givetvis skall bestridas av företagets egna
intäkter. Motionärerna föreslår att lån skall kunna beviljas för högst två
tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion enligt en godkänd
plan.

Frågan om lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder har vid flera
tidigare tillfällen behandlats i riksdagen. Senast framställdes motionsyrkande
härom i höstas och avslogs då (InU 1972:28 s. 62).

Även i den föreliggande propositionen (s. 44—45) avvisas tanken på
lokaliseringsstöd till kostnader för marknadsföringsåtgärder. Som framhålls
i propositionen bör sådana kostnader täckas med företagets
rörelsekapital. I samband med lokaliseringsstöd kan företag få statlig
lånegaranti för att anskaffa rörelsekapital. Rörelsekapital kan också

InU 1973:7

anskaffas genom olika former av lån från företagarföreningarna. I dessa
former kan alltså stöd komma även marknadsföringsåtgärder till godo.
Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka ett specialdestinerat stöd
av det slag motionärerna tänkt sig. En sådan ordning skulle innebära
åtskilliga komplikationer inte minst med hänsyn till konkurrensfaktorn.
Utskottet häri tidigare sammanhang (InU 1972:7 s. 23) pekat på att stöd
till vissa branscher kan vara en lämpligare väg att gå än den av
motionärerna föreslagna. Sådant stöd har också införts i vissa branscher,
t. ex. den manuella glasindustrin. Det bör vidare noteras att i prop.
1973:41 föreslås ett ökat stöd till företagarföreningarna för att främja
olika former av industriservice, bl. a. marknadsföring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionerna.

I sammanhanget tar utskottet också upp yrkandet i motionen
1973:529 av herr Nordgren m. fl. (m) om bidrag med 250 000 kr. till
Norrland Center AB. Bidraget avses ha till syfte att öka Norrland
Centers möjligheter att hjälpa de norrländska företagen med deras
marknadsföring på in- och utländska marknader. Förslaget kan sägas i viss
mån ligga i linje med vad utskottet nyss uttalat om branschinriktade
stödåtgärder på marknadsföringsområdet. Som nyss nämnts förstärks
dessutom stödet till företagarföreningarnas rådgivningsverksamhet på
området. Beträffande marknadsföring utomlands kan också erinras om
den kraftiga utbyggnaden av handelssekreterarorganisationen. Handelssekreterarnas
uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad
kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Särskilt
stöd till exportfrämjande åtgärder utgår därutöver till vissa branscher.
Utskottet är inte berett föreslå att resurstilldelningen för marknadsföringsåtgärder
nu skall utsträckas till ytterligare ett organ. Utskottet
avstyrker därför motionen.

Utskottets ställningstaganden till de under denna rubrik behandlade
motionerna innebär att utskottet ansluter sig till propositionens förslag
på motsvarande punkter. Även i övrigt har utskottet ingen erinran mot
vad i propositionen anförts och föreslagits beträffande stödberättigad
verksamhet, stödformer och stödunderlag när det gäller lokaliseringsstödet.
Utskottet behandlade redan förra året (InU 1972:7 s. 22—23) frågan
om stöd till bl. a. partihandel och uppdragsverksamhet och uttalade sig
då i positiva ordalag. Det är därför med tillfredsställelse utskottet
konstaterar att frågan nu kan lösas.

Gällande bestämmelser om lokaliseringsstödets stor1
e k begränsar summan av bidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån till
två tredjedelar av stödunderlaget. Härav får bidragsdelen utgöra högst 35
eller, om särskilda skäl föreligger, högst 50 % av stödunderlaget.

I syfte att ytterligare förstärka stödet till företag som vill etablera eller
bygga ut verksamhet i inre stödområdet föreslås i propositionen
(s. 45—46) att bidrag/avskrivningslån skall kunna medges med högst 65 %
av kostnaden för byggnadsinvesteringar. Det framhålls bl. a. att det
samhällsekonomiska intresset av att etableringen eller utbyggnaden

InU 1973:7

kommer till stånd bör vara framträdande.

Utskottet tillstyrker förslaget som ett led i strävandena att förstärka
möjligheterna att stimulera företagsetablering i skogslänens inland.

Beslutanderätten i ärenden om lokaliseringsstöd är delad
mellan Kungl. Maj:t och AMS. Ärenden avseende stöd till etablering eller
utbyggnad av företag utanför allmänna stödområdet avgörs av Kungl.
Majit. Någon ändring häri föreslås ej. Ärenden inom allmänna stödområdet
avgörs av AMS om det gäller investeringsbelopp m. m. understigande
tre milj. kr. och eljest av Kungl. Majit. I propositionen föreslås att
beloppsgränsen höjs till fem milj. kr. Utskottet har ingen erinran
häremot.

I motionen 1973:1668 av herr Hjorth m. fl. (s) förordas att AMS får
fatta beslut i stödärenden som hänför sig till gränsområden till allmänna
stödområdet i syfte att nå en förenklad handläggning. Förslagets
genomförande förutsätter att ytterligare en geografiskt bestämd gräns
dras upp utöver de gränser som redan finns för allmänna resp. inre
stödområdet. Utskottet har inte kunnat övertygas om lämpligheten av en
ny gränsdragning för det ändamål det här skulle gälla och avstyrker
därför motionen.

Utbildningsstöd

Utbildningsstöd utgår till företag antingen som schablonstöd med fem
kr. per timme för varje nyanställd och arbetstimme under högst sex
månader eller som individuellt stöd till mer kvalificerad utbildning. I
sistnämnda fall utgår stödet med belopp som bestäms från fall till fall.
Gäller det tim belopp högre än tio kr. prövas ärendet av Kungl. Majit,
eljest av AMS. Individuellt stöd utgår under högst ett år.

Några ändringar i nu redovisade regler föreslås inte i propositionen.
Däremot förordas att beslut om utbildningsstöd skall förfalla om
utbildningen inte påbörjats inom ett år från det företaget kan antas ha
fått del av beslutet samt att beviljat stöd skall kunna återkrävas om syftet
med eller förutsättningarna för stödet inte infriats. Utskottet tillstyrker
de föreslagna tilläggen till stödbestämmelserna.

Enligt folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 3, bör utbildningsstödets
giltighetstid i vad avser det individuella stödet förlängas till
högst 18 månader. 1 undantagsfall bör ännu längre utbildningstid kunna
medges. Härigenom skulle enligt motionärerna möjliggöras en mer
kvalificerad utbildning. En förlängd maximitid skulle också göra det
lättare för äldre arbetskraft att få sysselsättning.

Utbildningsstödet får ses som ett av regionalpolitiska skäl motiverat
avsteg från huvudregeln att företagen bör bära kostnaderna för utbildningen
av sina anställda. Redan nuvarande regler för det individuella
stödet får anses generösa, och stödet innebär ofta en betydande
subvention av företagens utbildningskostnader. Det bör observeras att
företag i det inre stödområdet utöver utbildningsstöd kan erhålla det
under nedanstående rubrik behandlade sysselsättningsstödet. Med det
sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

InU 1973:7

Sysselsättn ingsstöd

Sysselsättningsstödet är ett generellt medel som har till syfte att
främja ökningen av arbetskraft i industriföretag i det inre stödområdet.
Stödet utgår både till nyetablerade företag och till företag som redan
finns i området och som utökar sin arbetsstyrka. Stödet utgår med visst
belopp för varje årsarbetskraft varmed ett företag ökat sin arbetsstyrka i
förhållande till föregående kalenderår. Stödet utgår första året med 5 000
kr. per årsarbetskraft. I den mån sysselsättningsökningen står kvar
följande år utgår ytterligare 5 000 kr. Även under ett tredje år utgår stöd
för kvarstående sysselsättningsökning men då med 2 500 kr. per
årsarbetskraft.

Det inre stödområdet tillkom vid 1970 års riksdag för att avgränsa det
område inom vilket det då på försök införda sysselsättningsstödet skulle
utgå. I prop. 1970:75 s. 223 föreslogs att området skulle omfatta
Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län utom kommunblocken
utmed kusten fr. o. m. Luleå kommunblock och söderut, samt
Jämtlands län, nordvästra Gävleborgs län och norra Kopparbergs län. Det
skulle ankomma på Kungl. Majit att närmare ange områdets gränser.

Riksdagen godtog Kungl. Maj:ts förslag. Statsutskottet framhöll i sitt i
denna del enhälliga utlåtande (SU 1970:103 s. 24) — som också
föranledde ett särskilt tillkännagivande hos Kungl. Maj:t — de svårigheter
som är förenade med gränsdragningar av den typ som representeras av
såväl det allmänna som det inre stödområdet. Statsutskottet tänkte
därvid på de tröskelproblem som uppstår gentemot områden som ligger
utanför gränsen. Med hänvisning därtill ansåg statsutskottet det angeläget
att den administrativa indelningen inte tillmättes så avgörande inflytande
vid gränsdragningen att delar av kommunblock, där det var befogat att
sysselsättningsstöd fick utgå, kom att falla utanför stödområdet. Statsutskottet
framhöll vidare att Kungl. Majit vid gränsdragningen självfallet
borde beakta det allmänna syftet att skapa en effektiv servicestruktur.
Därjämte betonades att besluten borde förankras i den regionala
planeringen.

Området har varit oförändrat sedan gränsen fastställdes med verkan
från den 1 juli 1970.

I propositionen föreslås att den hittillsvarande försöksverksamheten
med sysselsättningsstöd skall permanentas. Stödet föreslås bli utvidgat till
att omfatta all stödberättigad verksamhet med undantag för turistnäringen.
Vidare föreslås att de restriktioner som hittills gällt för rätten till
sysselsättningsstöd till företag som använder investeringsfondsmedel skall
slopas. Slutligen förordas att sysselsättningsstödet räknas upp till 7 000
kr. för vartdera av de första två åren och 3 500 kr. för det tredje året.

Frågan om avgränsningen av det inre stödområdet tas upp dels i
motioner som väcktes vid riksdagens början, dels i motioner som väckts i
anledning av den förevarande propositionen. Innan utskottet går in på
dessa motioner vill utskottet erinra om att det inre stödområdet har
betydelse även för annat regionalpolitisk! stöd än sysselsättningsstöd.
Inom inre stödområdet brukar nämligen generösare lokaliseringsstöd

InU 1973:7

beviljas än i övriga delar av allmänna stödområdet. 1 propositionen
föreslås nu - som framgår av vad tidigare anförts — vissa ytterligare
förstärkningar av lokaliseringsstöd vid etablering och utbyggnad av
företag i inre stödområdet (höjt bidrag till byggnadsinvesteringar och
avskrivningslån även för maskiner m. m.).

De väckta motionerna angående det inre stödområdets omfattning
framgår av följande uppställning.

Motionens nr Motionärer Kommun resp. del

av kommun som
föreslås ingå i

849

1537
yrk. 1

1760

yrk. A 10
950
1744
1760

yrk. A 10
1763

1760

yrk. A 10
1775

1672
1746

1760

yrk. A 10
1760

yrk. A 10
1766

När det gäller avgränsningen av det inre stödområdet uttalar departementschefen
i den förevarande propositionen att det inte framkommit
något som motiverar ändring av de principiella riktlinjerna för gränsdragningen.
De inre delarna av skogslänen bör enligt hans mening alltjämt
prioriteras genom att sysselsättningsstödet reserveras för dessa områden.
Till dessa områden hör också - sägs det vidare — de nordligaste delarna
av Värmlands län, som därför synes böra inbegripas i det inre
stödområdet. Enligt departementschefens mening bör det i enlighet med
riksdagens tidigare beslut ankomma på Kungl. Maj:t att närmare ange

herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) ]
och Nilsson i Visby (s)

herr Norrby i Åkersberga (fp)

inre stödområdet

Gotland

herr Helén m. fl. (fp)

herr Nilsson i Agnäs (m)
herr Nilsson i Tvärålund (c)
herr Helén m. fl. (fp)

herrar Larsson i Umeå (fp) och
Nilsson i Agnäs (m)

herr Helén m. fl. (fp)
herr Sellgren (fp)

herr Karlsson i Malung m. fl. (s)

herr Jonsson i Mora m. fl.

(fp, c, m)

herr Helén m. fl. (fp)

Bjurholm (Vännäs
kommunblock)

Örnsköldsvik
(västra delen)

Örnsköldsvik
(västra delen) samt
Örnsköldsviks och
Kramfors kustområden
("Höga
Kusten”)

r Malung och
Vansbro

herr Helén m. fl. (fp)

herr Olsson i Kil m. fl.
(fp, c, m)

Torsby

InU 1973:7

gränserna för det inre stödområdet.

Utskottet har inte något att erinra mot att Kungl. Maj:t även i
fortsättningen fastställer gränsen med ledning av de riktlinjer riksdagen
drar upp. I anslutning till motionsyrkandena om det inre stödområdet
och vad departementschefen anfört i frågan får utskottet anföra följande.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inre stödområdet
i princip bör omfatta de inre delarna av skogslänen. Utskottet har
inte heller något att erinra mot den förutskickade utvidgningen till norra
delen av Värmland. Med hänsyn till utvecklingen i de delar av
Kopparbergs län som ligger mellan den nuvarande gränsen och Värmland
och då utskottet utgår från att stödområdet skall vara en sammanhängande
enhet synes vad departementschefen anfört tillgodose önskemålen i
motionerna 1973:1672, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, och
1973:1766.

Såsom statsutskottet anförde år 1970 är en gränsdragning som den
föreslagna förenad med tröskelproblem. För att undvika alltför besvärande
tröskeleffekter kan det enligt utskottets mening vara berättigat att vid
regionalpolitisk! angelägna etableringar i kommuner strax utanför
gränsen vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd. Med en sådan
tillämpning bör det vara möjligt att tillgodose åtminstone en del av de
intressen som ligger bakom motionsyrkandena. Med hänsyn till möjligheterna
att bedriva en effektiv kommunal planering måste man dock hysa
tveksamhet inför förslag som innebär att en kommun kommer att delas
av en stödområdesgräns. Utskottet avstyrker därför de aktuella yrkandena
i motionerna 1973:950, 1973:1744, 1973:1760, 1973:1763 och
1973:1775.

Med hänsyn till att det inre stödområdet även i fortsättningen bör
omfatta i princip endast de inre delarna av skogslänen kan utskottet inte
biträda de yrkanden som rör ”Höga Kusten” och Gotland. I fråga om
Gotland vill utskottet dock framhålla att svårigheterna där synes vara av
den arten att det för annat regionalpolitisk! stöd än sysselsättningsstöd är
berättigat med den generösa tillämpning som utskottet uttalat sig för i
gränstrakten till det inre stödområdet. Därmed har utskottet besvarat
även de aktuella yrkandena i motionerna 1973:849, 1973:1537,
1973:1760 och 1973:1775.

Vad utskottet anfört om tillämpningen av andra regionalpolitiska
stödformer än sysselsättningsstöd i gränsområdena till det inre stödområdet
bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Utskottet tar härefter upp övriga motionsyrkanden angående sysselsättningsstödet.

I partimotionen 1973:1760, yrkandet A 8, uttalar sig folkpartiet för
att sysselsättningsstöd skall kunna ges även till turistföretag. Samma
önskemål framställs i motionen 1973:1777, yrkandet 1, av herrar
Stjernström (c) och Åsling (c).

Som nyss sagts är sysselsättningsstödet knutet till ökning av antalet
helårssysselsatta i företagen. Gjorda undersökningar (se betänkandet
”Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar”, Ds Jo 1971:7

InU 1973:7

s. 112—123) tyder på att andelen korttids- och säsonganställda är hög vid
turistanläggningar i de delar av landet det nu gäller. Det innebär —
förutom att administrativa svårigheter skulle uppstå att bestämma
sysselsättningsstödets omfattning i de konkreta fallen — att det kan
starkt ifrågasättas om det föreslagna stödet skulle få någon nämnvärd
effekt. Utskottet biträder propositionsförslaget på denna punkt och
avstyrker motionsyrkandena.

Folkpartiets under allmänna motionstiden väckta partimotion
1973:225 uttalar sig allmänt för en utökning av sysselsättningsstödet.
Centerpartiet föreslår i partimotionen 1973:1759, yrkandet 2, ett
förstärkt sysselsättningsstöd, att utgå under fem år, varav med 7 000 kr.
under de två första åren, 5 000 kr. under det tredje, 3 000 kr. under det
fjärde och 2 000 kr. under det femte och sista året. Det förstärkta
sysselsättningsstödet avses inte utgå generellt i det inre stödområdet utan
skall förbehållas delar av inre stödområdet med svagt utvecklat näringsliv.

Sysselsättningsstödet innebär en subventionering av företagets driftkostnader.
Graden av denna subvention är en avvägningsfråga. Utskottet
anser att erfarenheterna under den förhållandevis korta tid som sysselsättningsstödet
använts inte ger tillräcklig ledning för att bedöma om en
förlängning av tiden är behövlig. Det får vidare konstateras att med den
konstruktion centerpartiet valt kan inte undgås att nya vanskliga
gränsdragningsproblem uppstår. Det blir fråga om att skapa ett antal
speciella stödområden inom inre stödområdet. En sådan ordning anser sig
utskottet inte kunna medverka till. Med biträdande av propositionens
förslag i denna del avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973:1759.
Yrkandet i motionen 1973:225 får anses tillgodosett med propositionens
förslag och behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen beträffande
sysselsättningsstödet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Flyttningsstöd

Flyttningsstöd utgår till arbetstagare och ges i form av respenning,
bortavistelsebidrag och starthjälp enligt normerna i arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368 senast omtryckt 1972:300). Till skillnad från
huvudregeln om arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som förutsättning
för flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen kan flyttningsstöd
beviljas den som lämnar en stadigvarande anställning för att övergå till en
ny. Å andra sidan krävs att arbetstagaren har kvalificerad yrkesutbildning
och att han fått den nya anställningen vid nyetablerat eller utvidgat
företag inom allmänna stödområdet. Företaget förutsätts bedriva industriell
eller industriliknande verksamhet.

Kostnaderna för flyttningsstöd bestrids inte från anslag till regional
utveckling utan från anslaget Arbetsmarknadsservice.

I motionen 1973:1520 av herr Gustafsson i Byske (c) begärs dels att
kravet på kvalificerad yrkesutbildning slopas, dels att ökad information
lämnas om stödmöjlighetema vid arbetstagares flyttning för anställning

InU 1973:7

inom allmänna stödområdet.

Flyttningsstödet har som motionären påpekar fått ringa omfattning.
Han gör gällande att tillämpningen är alltför rigorös och att stödet
förbehålls personer som kan placeras i nyckelställning i arbetsledande
funktioner. Detta torde vara en missuppfattning. Som exempel på
nyckelmän som efterfrågas vid mitten av april i år kan nämnas svarvare,
svetsare, grovplåtslagare och filare. Självfallet avses endast arbetstagare
med goda yrkeskunskaper. Utskottet anser att detta krav bör behållas
och avstyrker på grund härav motionen i denna del. Till följd härav anser
sig utskottet' inte ha anledning att närmare gå in på yrkandet om
upplysningskampanj om möjligheterna till flyttningsstöd vid återflyttning
till anställning i stödområdet, eftersom den föreslagna kampanjen
synes förutsätta att reglerna om flyttningsstöd ändras. Information om
flyttningsstöd lämnas av arbetsförmedlingen, som administrerar stödet.
Aktuella lediga platser annonseras vaije vecka i tidningen Arbetsmarknaden.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen i
dess helhet.

Särskilda frågor

I motionen 1973:860 av herr Stjernström m. fl. (c) behandlas frågan
om information i utlandet om lokaliseringsstöd m. m. vid etablering i
allmänna stödområdet. Motionärerna föreslår att en befattningshavare
med sådana informationsuppgifter knyts till stiftelsen Norrlandsfonden.

Sedan mitten av 1960-talet har ett 25-tal utländska företag eller
företag med utländska intressen beviljats lokaliseringsstöd. En stor del av
dessa är nordiska företag.

Utskottet ställer sig tveksamt till om den åtgärd som förordas i
motionen kan leda till åsyftad effekt. Man får inte förbise att det gäller
att rekrytera företag från länder som ofta själva bedriver en energisk
regionalpolitik. Utskottet har tidigare i anslutning till likartat motionsyrkande
(InU 1972:7 s. 29) hävdat att upplysningar i utlandet om de
svenska stödmöjligheterna borde lämnas inom ramen för den allmänna
information som lämnas beträffande företagsetablering i Sverige. Med
hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande i frågan och till vad i
övrigt anförts avstyrker utskottet motionen.

Stiftelsen Norrlandsfonden skall enligt sina stadgar främja näringslivets
utveckling i Norrland, främst i Norrbottens län. I motionen
1973:1773 av herr Nordgren (m) påpekas att Gävleborgs län inte fått del
av stödet från fonden, och med hänvisning härtill begärs uttalande av
riksdagen att fondens verksamhetsområde skall omfatta även nämnda län.

1970 års riksdag (SU 1970:106) har med anledning av vad som då
anförts i vissa motioner konstaterat att inga formella hinder föreligger för
fonden att innefatta Gävleborgs län i sin verksamhet. Med hänsyn till
detta ställningstagande från riksdagens sida föreligger enligt utskottets
mening inget behov av sådant uttalande av riksdagen som motionären
begär. Motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

InU 1973:7

I motionen 1973:951 av herr Nordgren m. fl. (m) föreslås lokaliseringsstöd
till rik sanläggningar för hälso- och sjukvård, om de förläggs
inom allmänna stödområdet. Sådana anläggningar har, säger motionärerna,
visat sig medverka till patienternas tillfrisknande och har gett arbete
åt kvinnlig arbetskraft på lokaliseringsorten.

Sjukvården är en landstingskommunal uppgift. Vid prövning av frågan
om lokaliseringsstöd till sjukhus har riksdagen uttalat att även om
möjligheterna att inom sjukvårdsområdet uppnå beaktansvärda resultat
måste anses begränsade fanns det anledning att utgå från att även detta
område beaktades utan någon riksdagens åtgärd. Därutöver har pekats på
risken för försämrad service för berörda människor (jfr InU 1971:7
s. 30). Med hänvisning till dessa tidigare riksdagsuttalanden avstyrker
utskottet motionen.

Regionalpolitiskt stöd till turistnäringen

Allmänna riktlinjer för lokaliseringsstöd till turistnäringen fastställdes
genom statsmakternas beslut i höstas. Bl. a. fastslogs att stöd till
investeringar i rekreationsanläggningar bör utgå endast när regionalpolitiska
motiv föreligger. Lokaliseringsstöd på rekreationssektorn bör
förbehållas områden där det inte finns förutsättningar för industriell
expansion men väl för turism, dvs. i mer utpräglade glesbygdsområden,
främst fjällregionerna. Utanför de nordligare delarna av landet bör stöd
lämnas för punktinsatser i särskilda fall. Det regionalpolitiska stödet bör
koncentreras till begränsat antal orter.

Grundval för förslagen om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar
är ett betänkande som kommittén för planering av turistanläggningar och
friluftsområden (Ds Jo 1971:7) lagt fram.

Det regionalpolitiska stödet skall enligt propositionen liksom hittills
lämnas i form av lokaliseringsstöd och utbildningsstöd. Frågan om
användningen av sysselsättningsstöd har behandlats i det föregående i
detta betänkande.

Stödet skall avse nyetablering och utbyggnad av turistanläggningar.
Kommitténs förslag att stöd skall kunna lämnas av fristående företag
kommersiellt drivna gemensamhetsanläggningar såsom skidliftar m. m.
avvisas liksom förslag om att stöd skall kunna ges vid viss exploateringsverksamhet.

En nyhet är att kommun samt bolag eller stiftelse vari kommunen har
ett avgörande inflytande skall kunna få lokaliseringsstöd vid investeringar
i turistanläggningar.

Lokaliseringsstöd har i praxis beviljats endast i form av lån. Det
föreslås nu att stöd i fortsättningen skall kunna ges också som bidrag,
dock med stor försiktighet med hänsyn till branschens konkurrenskänslighet.
Även lånegaranti för anskaffning av rörelsekapital skall kunna
ifrågakomma i samband med att lokaliseringsstöd beviljas.

Möjligheten att ge ett till 65 % förhöjt byggnadsinvesteringsbidrag till
företag som bedriver industriell och annan lokaliseringsstödsberättigad

InU 1973:7

verksamhet i inre stödområdet skall inte gälla turistföretag.

Beslut i bidragsärenden skall fattas av Kungl. Maj :t.

Propositionens förslag beträffande stödberättigad verksamhet innebär
som nämnts bl. a. att lokaliseringsstöd lämnas endast vid nyetablering
eller utbyggnader. Stödet gäller kostnader för byggnadsinvesteringar. I
motionen 1973:1777, yrkandet 2, av herrar Stjernström (c) och Åsling
(c) föreslås att stöd skall kunna utgå även för ombyggnader som
föranletts av ändrade författningsbestämmelser beträffande t. ex. livsmedelshantering
eller brandskydd. Motionärernas förslag innebär att det
regionalpolitiska stödet skall få inslag av allmänt branschstöd. Med
hänvisning till de riktlinjer riksdagen godkände vid förra årets höstriksdag
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

1 partimotionen 1973:225 från folkpartiet framhålls allmänt att stödet
till turistnäringen behöver utvidgas. Särskilt angeläget är det att turistnäringen
får utvecklas i norra inlandet och på Öland och Gotland.
Synpunkterna konkretiseras i motionen 1973:1760, yrkandet A 8.
Motionärernas utgångspunkt är att behandlingen av turistnäringen i
propositionen är alltför snäv. Turistnäringen borde inte ha behandlats
uteslutande från regionalpolitiska utan också mer allmänna synpunkter. I
princip bör samma stödformer som tillkommer andra näringar kunna ges
turistnäringen. Vidare förordas förlängda amorteringstider för lån till
turistföretag och principbeslut om det av kommittén för planering av
turistanläggningar och friluftsområden skisserade Åreprojektet. Slutligen
framhålls — när det gäller turistnäringen på Öland — att vattenförsörjningen
till ön måste ordnas.

Utskottet vill med anledning av motionerna på nytt framhålla att
regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar enligt statsmakternas beslut i
höstas skall ha en regionalpolitisk motivering. Propositionens förslag har
sin givna utgångspunkt häri. Med hänsyn till att erfarenheterna av den
hittillsvarande regionalpolitiska verksamheten på turistnäringens område
inte är odelat positiva anser utskottet att en viss återhållsamhet i
stödgivningen är motiverad. Vissa av motionens synpunkter och förslag
synes ha anknytning till turistnäringens mer allmänna problem. Dessa
kommer att studeras av den nämnda kommittén i dess slutbetänkande.
I vad sedan gäller de enskilda uppslagen i motionen kan påpekas att
frågan om förmånligare avskrivningar behandlats av skatteutskottet (SkU
1973:29). Ordnandet av vattenförsörjningen på Öland är knappast en
fråga som bör prövas i nu förevarande sammanhang.

Motionärernas önskemål om principbeslut om utförande av Åreprojektet
har så till vida tillgodosetts att förslag till riktlinjer för utbyggnaden
av rekreationslivet i Åreregionen och medelsanvisning härför lagts fram i
prop. 1973:85 bil. 7 (s. 35).

Mot bakgrunden av det ovan sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Med det anförda ansluter sig utskottet till propositionens förslag till
regionalpolitisk! stöd till turistnäringen.

InU 1973:7

Lokaliseringssamråd

Enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd, som fr. o. m. den 1
april 1971 tillämpas i Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionerna, är
företag som överväger att etablera eller utvidga verksamhet i dessa
regioner underkastade ett samrådsförfarande. Syftet härmed är att
företagen innan de fattar definitivt beslut genom AMS skall få ingående
information om samhällets regionalpolitik, det statliga regionalpolitiska
stödet och övriga lokaliseringsförutsättningar i olika delar av landet.
Härigenom avses företagen få underlag för en nyanserad bedömning av
sin lokaliseringsfråga.

Företag för vilka samrådsskyldighet blir aktuell skall anmäla sina planer
hos AMS. Styrelsens lokaliseringsdelegation tar sedan upp överläggningar
med företaget. För att i vissa fall skapa bättre underlag för dessa
överläggningar föreslås i propositionen att AMS får rätt att förelägga
företag att komplettera sin anmälan med utredning om förutsättningarna
att förlägga verksamhet utanför det område där samrådsskyldighet
föreligger. Vägrar företaget göra utredningen, skall AMS kunna dröja upp
till ett år med att utfärda samrådsbevis. Utan sådant bevis kan företaget
inte få byggnadslov. Propositionens förslag medför tillägg till 2 § lagen
om lokaliseringssamråd.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget men vill
liksom föredragande departementschefen understryka att åtgärder för att
dämpa tillväxten i de tre storstadsområdena bör utformas med hänsyn till
den skiftande näringslivsutvecklingen i dessa områden och behovet av att
där främja en allsidig sammansättning av olika näringslivsaktiviteter.

Uppföljnings- och bevakningsfrågor

För uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som
fått lokaliseringsstöd svarar AMS med biträde på det regionala planet av
företagarföreningarna, som också har motsvarande funktioner när det
gäller den stödverksamhet i form av industrigarantilån m. m. som
administreras av kommerskollegium.

Med anledning av förslag av 1968 års lokaliseringsutredning i
betänkandet ”Om uppföljningen av stödföretag m. m.” (Ds In 1971:8)
föreslås i propositionen (s. 54—57) att länsstyrelserna får i uppdrag att
inom ramen för sin nuvarande organisation tills vidare regionalt ansvara
för uppföljningsverksamheten. Länsstyrelserna förutsätts som hittills
anlita företagarföreningarna för det företagsekonomiska uppföljningsarbetet.
Länsstyrelsernas befattning med dessa ärenden förutsätts ha
försökskaraktär.

Utredningen har också föreslagit en central myndighet för uppföljnings-
och bevakningsverksamheten. Den frågan har lösts genom att en
expertgrupp har inrättats i inrikesdepartementet.

I motionen 1973:1692 av fru Normark m. fl. (s) begärs mot bakgrund
bl. a. av statens förluster på beviljat lokaliseringsstöd förslag till lagstift -

InU 1973:7

ning som gör det möjligt att kräva bättre redovisning av lokaliseringsmedel
och, när så behövs, återbetalning av beviljade medel.

Vad motionärerna syftar till kan uppnås inom ramen för nuvarande
ordning genom att beviljandet av regionalpolitiskt stöd görs beroende av
villkor som möjliggör effektiv kontroll. Lån kan t. ex. beviljas på villkor
att korttidsbokslut upprättas. Föreskrifter kan meddelas om att stödet
skall återbetalas om det inte används på det sätt som är avsett. På grund
härav och med hänvisning till de i propositionen föreslagna åtgärderna för
uppföljning och bevakning, som utskottet lämnar utan erinran, bör
motionen inte föranleda någon åtgärd. Avslutningsvis vill dock utskottet
understryka vikten av en effektiv kontroll. I övrigt erinras om att frågan
om företagareföreningarnas verksamhet och stöd härtill behandlas dels
senare i detta betänkande, dels i betänkandet NU 1973:54.

Industricentra

Statsmakterna fattade i höstas principbeslut om att industricentra i en
första etapp skall försöksvis uppföras i Strömsund och Lycksele. Frågan
om fortsatt utbyggnad på andra orter borde prövas först sedan
erfarenheter vunnits av den första utbyggnadsetappen.

Med detta principbeslut som utgångspunkt behandlas i propositionen
de förslag i övrigt om industricentra som har lagts fram av industricentrautredningen
(Ds In 1972:13).

Vartdera av industricentra i Strömsund och Lycksele skall planeras för
300 arbetsplatser. I ett första steg bör emellertid utbyggnaden omfatta
150 platser på vardera orten. Kostnaderna för full utbyggnad uppskattas
till sammanlagt drygt 20 milj. kr. Den aktuella delen av första etappen
kostnadsberäknas till 11,5 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. skall täckas med
lokaliseringsbidrag, 1,5 milj. kr. med statligt annuitetslån och 2,5 milj. kr.
av den nedan nämnda stiftelsen. Finansieringssättet beräknas medföra att
de företag som etablerar sig i industricentra kan erbjudas förmånliga
hyresvillkor.

De föreslagna industricentra skall stå under statligt huvudmannaskap.
Ansvaret för planering, uppförande och förvaltning föreslås falla på en
stiftelse. Stiftelsen skall i ett första skede få ett kapitaltillskott på 3 milj.
kr. som skall utgöra stiftelsens förmögenhet. Stiftelsens administration
föreslås bli lokaliserad till Skellefteå. För att täcka stiftelsens administrationskostnader
i vad gäller planering för ytterligare industricentra, något
som efter inledningsskedet kan väntas bli en relativt betydande del av
arbetsuppgifterna, föreslås ett årligt förvaltningskostnadsbidrag. Det
beräknas för första verksamhetsåret till 350 000 kr. I övrigt hänvisas till
framställningen i propositionen (s. 77—82).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens
förslag beträffande de allmänna riktlinjerna för organisation, finansiering
m. m. Medelsanvisningen för nästa budgetår aktualiseras senare i betänkandet.
I detta avsnitt skall avslutningsvis behandlas frågorna om
ytterligare utbyggnad av industricentra och lokalisering av stiftelsens

InU 1973:7

administration.

I motionen 1973:1691 av herr Jansson m. fl. (s) begärs att försöksverksamhet
skall kunna prövas även i orter utanför allmänna stödområdet.

Två motioner, 1973:225 av herr Helén m. fl. (fp) och 1973:1774 av
herr Nordgren m. fl. (m), innehåller allmänna yrkanden om utbyggnad av
industricentra på även andra orter i allmänna stödområdet än Strömsund
och Lycksele. Övriga motioner, som tar sikte på särskilda orter, anges i
följande sammanställning.

Motionens nr	Motionärer	Föreslagen lokali-seringsort
521	herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c)	Ljusdal
1526	herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m)	Mora
1537 yrk. 2	herr Norrby i Äkersberga (fp)	Gotland
1693	herr Svanberg m.fl. (s)	Kalix
1745	herr Öhvall m. fl. (fp, c, m)	Kalix
1759 yrk. 7	herr Fälldin m. fl. (c)	Kalix och Vilhelmina
1776 yrk. 2	herrar Stjernström (c) och Åsling (c)	Järpen och Sveg

I motionerna 1973:521, 1537, 1693 och 1745 begärs att riksdagen
redan nu skall besluta om uppförande av industricentra på de orter som
föreslås i motionerna. I motionen 1973:1693 uttalas att industricentra
i en andra etapp bör komma till stånd i Gällivare, Haparanda och
Älvsbyn. Motionerna 1973:1526 och 1776 innebär utredningskrav. I
motionen 1973:1759 anses angeläget att erfarenheterna från Lycksele
och Strömsund tas till vara men att det är betydelsefullt understryka att
industricentra uppförs i Vilhelmina och Kalix i enlighet med industricentrautredningens
förslag.

Det nya regionalpolitiska medel som industricentra utgör bör lokaliseras
till regionala centra i inre stödområdet (jfr prop. 1972:111 bil. 1
s. 481). Utskottet anser att det inte nu finns anledning att göra avsteg
från denna princip och kan på denna grund inte biträda yrkandena i
motionerna 1973:1691 och 1973:1537 samt motionerna 1973:225 och
1774 i förevarande delar.

Som nämnts inledningsvis innebar riksdagsbeslutet i höstas att
industricentra skulle byggas upp i Strömsund och Lycksele i en första
etapp och att den fortsatta utbyggnaden på andra orter skulle bli
beroende av erfarenheterna av den första etappen. Denna uppläggning
bör inte ändras med hänsyn till att det gäller ett hittills oprövat
regionalpolitiskt medel. Som framgått av redovisningen ovan av propositionens
förslag skall särskilda medel ställas till industricentrastiftelsens
förfogande för planering för ytterligare industricentra. Därmed föreligger

InU 1973:7

förutsättningar för att en utvärdering av erfarenheterna av verksamheten
och fortsatt planering på grundval härav skall kunna komma till stånd
utan omgång. Om erfarenheterna av verksamheten blir positiva, finns det
anledning räkna med att ytterligare industricentra tillkommer. Vid de
överväganden som måste föregå en utbyggnad av verksamheten får det
förutsättas att bl. a. de i motionerna nämnda orterna i det inre
stödområdet kommer att vara aktuella.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna, som alltså
inte bör föranleda någon åtgärd.

I motionen 1973:1776 (yrkandet 1) av herrar Stjernström (c) och
Åsling (c) föreslås att industricentrastiftelsen lokaliseras till Östersund i
stället för Skellefteå.

Skäl kan anföras för både Skellefteå och Östersund som lokaliseringsorter.
Till Skellefteås förmån talar att kommunen har bättre förutsättningar
att erbjuda tillgång till kvalificerad expertis på olika områden av
företagssektorn. Bl. a. på grund härav tillstyrker utskottet propositionens
lokaliseringsförslag och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Glesbygdsstöd

Vid riksdagsbehandlingen i höstas av glesbygdsfrågorna (InU 1972:28
s. 37, rskr 1972:347) betonades vikten av att förslag till olika former av
service i glesbygder utformas på ett sådant sätt att de innebär en
rejäl garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva.

Som redovisats inledningsvis i detta betänkande har propositionsförslag
förelagts riksdagen om kommersiell service, social omvårdnad och
skolor i glesbygd. Av betydelse för trafikförsörjningen i glesbygden är
också propositionsförslaget om bussbidrag.

Föredragande departementschefen anser att genomförandet av föreslagna
åtgärder kommer att verksamt bidra till att skapa garantier för en
rimlig servicenivå. Han tillägger att det enligt hans mening behövs en
intensifierad kommunal planering i fråga om serviceförsörjningen som
inbegriper främst planer för lokal trafikförsörjning, social och kommersiell
service samt utbildning. Eftersom det krävs viss tid innan kommunerna
kan genomföra en mera fullständig planering av serviceförsörjningen,
får beslut om statliga serviceåtgärder grundas på mer översiktliga
bedömningar från fall till fall.

I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 1, framhålls att
avsikten med en servicegaranti är att kommunerna efter framställning
skall kunna erhålla statligt stöd för att upprätthålla visst slag av service.
Det är därför angeläget, fortsätter motionärerna, att regeringen utarbetar
generella bestämmelser som kan ligga till grund för beslut om under vilka
omständigheter statligt stöd kan utgå till kommunerna. Vikten av att
denna fråga löses bör understrykas genom att riksdagen begär att Kungl.
Maj:t påskyndar arbetet med den av riksdagen begärda servicegarantin.

De förslag som läggs fram i förevarande och övriga nämnda propositio -

InU 1973:7

ner får enligt utskottets uppfattning ses som uttryck för vad som i dag är
möjligt att uppnå för att tillgodose det av riksdagen framställda
önskemålet. Det är självfallet angeläget att arbetet med att förbättra
levnadsbetingelserna för befolkningen i glesbygder fortsätter. 1 likhet
med föredragande departementschefen fäster utskottet stort avseende vid
en intensifierad kommunal planering. Härigenom blir det närmare
klarlagt vilka behov det gäller att försöka tillgodose. Vad gäller
motionärernas önskemål om generella bestämmelser må framhållas att
det kan förutsättas att bestämmelser av sådan art kommer att utfärdas på
de sektorer som berörs av de förutnämnda propositionsförslagen och att
nya sådana bestämmelser utfärdas i samband med att ytterligare åtgärder
aktualiseras. Mot bakgrunden av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I propositionen redovisas förslag av glesbygdsutredningen (Ds In
1972:8) om sysselsättning i glesbygder.

För att förstärka företagareföreningarnas möjligheter att ge råd och
service till småföretag i glesbygder föreslås att 1 milj. kr. ställs till
förfogande för ändamålet. Medlen är avsedda för konkreta projekt och

skall anvisas efter prövning från fall till fall.

I enlighet med glesbygdsutredningens förslag på denna punkt förordas
i motionerna 1973:1760, yrkandet B, av herr Helén m.fl. (fp) och
1973:1776, yrkandet 3, av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) att
ytterligare 1,9 resp. 2,0 milj. kr. ställs till företagareföreningarnas

förfogande. Utredningens förslag innebär att utökad rådgivning och

service kostnadsfritt eller mot begränsad avgift skall ställas till förfogande
för glesbygdens småföretag. Motionärernas förslag innebär att stödet skall
ges i form av förstärkning av administrationsbidragen till företagareföreningarna.

Föredragande departementschefen framhåller att en sådan förstärkning
inte i och för sig ger några garantier för att åsyftade resultat uppnås.
Utskottet delar uppfattningen att medlen bör användas för utvalda
projekt. Erfarenheten får visa om medel utöver de av departementschefen
beräknade bör anvisas. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 a, understryks — i
anslutning till propositionens förslag — angelägenheten av att det finns
regionala organ med uppsökande verksamhet inriktad på att intressera
lämpliga personer att starta nya företag i regionalpolitisk! viktiga
områden. Motionärerna föreslår i det syftet att förslag läggs fram om
utveckling av företagareföreningarna eller andra organ till regionala
lokaliseringspolitiska instrument.

Företagareföreningarna har viktiga funktioner att fylla genom sin
medverkan i den regionalpolitiska stödverksamheten och den statliga
stödverksamhet som bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och
industrilån m. m. Föreningarnas verksamhet i det avseende som åsyftas i
motionen markeras enligt utskottets uppfattning genom de förslag till
förstärkning av föreningarnas rådgivande och uppsökande verksamhet

4 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

som lagts fram i prop. 1973:41. Där förordas att föreningarna skall
utgöra en till det i propositionen föreslagna industriverket knuten
regional basorganisation. Detta förslag kan sägas vara kompletterat av
förslaget i den föreliggande propositionen 1973:50 om bidrag till
föreningarna för särskilda stödinsatser i glesbygderna. Med hänsyn till det
anförda synes det inte finnas anledning för riksdagen att ta initiativ av
det slag som begärs i motionen. Den bör därför i den aktuella delen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

På initiativ av glesbygdsutredningen har intensifierad kommunal
sysselsättningsplanering bedrivits i sex kommuner. Sedan inventering av
lämpliga arbetsobjekt genomförts i tre av kommunerna har sysselsättning
med stöd av glesbygdsmedel kunnat beredas lokalt bunden arbetskraft.

I propositionen förordas att verksamheten vidgas. Planering och
genomförande av arbetena bör som hittills handhas av kommunerna,
eftersom det rör sig om många och små objekt. Arbetsobjekten skall
godkännas av länsstyrelsen och reserveras för lokalt bundna arbetslösa
som anvisas av arbetsförmedlingen.

Statsbidrag till verksamheten har hittills utgått i form av bidrag till
lönekostnader som täckts i sin helhet. Det föreslås att bidrag i
fortsättningen utgår med 75 % av hela godkända kostnaden, dvs. inkl.
material- och administrationskostnader.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i denna del
men vill understryka vikten av att administrationen av verksamheten
liksom hittills sker i smidiga former.

Medelsbehovet för verksamheten beräknas för nästa budgetår till 9
milj. kr. Kostnaderna skall liksom nu är fallet bestridas från anslaget
Särskilda stödåtgärder i glesbygder. Det är ett reservationsanslag.

I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet B, anförs att det
visserligen är svårt att innan verksamheten hunnit ta fasta former bedöma
anspråken på statsbidrag men att anslagsramen förefaller otillräcklig. Det
föreslås därför att anslagsbeteckningen ändras till förslagsanslag, vilket
ger möjlighet till överskridande.

Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har använts sammanlagt 4,5
milj. kr. Det i propositionen beräknade beloppet, 9 milj. kr., medger
alltså en betydande vidgning av verksamheten. Skulle beloppet likväl visa
sig otillräckligt, kan ytterligare medel begäras på tilläggsstat. Av dessa
skäl avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 d, yrkas på förslag
om förbättrade möjligheter i glesbygdsområden till kombination av jordoch
skogsbruk med andra sysselsättningar, t. ex. inom industri samt
service- och turistnäringarna.

Samma synpunkter och förslag behandlades i höstas med anledning av
den då av samma parti väckta motionen 1972:1812. I anslutning till
förslag av utskottet (InU 1972:28 s. 53) att 1972 års jordbruksutredning
borde få i uppdrag att ta upp frågan om ett regionalpolitiskt jordbruksstöd
uttalade sig utskottet för att utredningen i det sammanhanget också
borde beakta de synpunkter på jordbrukspolitiken som anförts i den

InU 1973:7

nämnda centerpartimotionen. Vad utskottet anfört bifölls av riksdagen
och föranledde ett tillkännagivande hos Kungl. Majit. På grund härav
saknas anledning för riksdagen att ta nytt initiativ med anledning av nu
föreliggande motionsyrkande som fördenskull avstyrks.

Frågan om glesbygdsstöd i skärgårdsområdena behandlas i motionen
1973:360 av herr Wictorsson (s).

Utskottet delar motionärens uppfattning att problemen för befolkningen
i landets skärgårdsområden inte får förbises. Förhållandena växlar
emellertid mellan olika skärgårdsområden och bör därför i första hand
bedömas av regionala och lokala instanser. Utskottet utgår från att
länsstyrelserna i pågående planering uppmärksammar problemen samt
vidtar erforderliga åtgärder och lägger fram härav föranledda förslag. Av
särskilt intresse i sammanhanget är den regionala trafikplaneringen. Det
kan tilläggas att länsstyrelsen i Stockholms län bedriver en särskild, brett
upplagd skärgårdsutredning. Med hänsyn till det anförda synes motionen
inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åtgärder i Vindelälvsområdet

I propositionen (s. 95—108, 112—115) lämnas av 1972 års riksdag
(InU 1972:7, rskr 1972:188) begärd redovisning av vidtagna och framtida
sysselsättningsåtgärder i Vindelälvsområdet.

Till området hänförs Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län samt
Sorsele, Storuman, Malå-Norsjö, Lycksele, Vindeln och Vännäs i Västerbottens
län.

Bland vidtagna åtgärder redovisas insatser i form av industrilokaliseringar
med regionalpolitiskt stöd. Inklusive det industricentrum som
föreslagits i Lycksele beräknas industrietableringarna ge ca 600 nya
arbetstillfällen. Beredskapsarbeten har årligen sysselsatt i genomsnitt
1 000 personer.

Till åtgärder som kommer att vidtas hör byggande av en kraftstation
vid Juktån i Storuman och malmprospektering i Vindelälvsområdet.
Förslag härom har förelagts riksdagen i prop. 1973:1, bil. 15 (industridepartementet).

I föreliggande proposition föreslås att väg 363 i Vindelådalen jämte
vissa andra vägar i området byggs ut under fyra år för sammanlagt 40
milj. kr.

Kommunala sysselsättningsinsatser med bidrag från anslaget Särskilda
stödåtgärder i glesbygder planeras i Sorsele och en vidgning av verksamheten
till andra kommuner beräknas kunna ske.

Förhöjt statsbidrag med högst 75 % av anläggningskostnaden föreslås
kunna utgå till reningsverk i Vindelälvsområdet för tiden fram till den 1
juli 1975. Kostnaderna skall bestridas från nionde huvudtitelns anslag
Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.

Sammantaget beräknas i propositionen vidtagna, beslutade och planerade
åtgärder i Vindelälvsområdet vid full utbyggnad ge ett tillskott av

InU 1973:7

nära 1 300 permanenta arbetstillfällen i förhållande till år 1967.

I motionerna 1973:528 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), 1973:1764
av samma motionärer och 1973:1765 av herr Nilsson i Tvärålund (c)
efterlyses ytterligare åtgärder för att främja sysselsättningen i Vindelälvsområdet.
I motionen 1973:1743 av herrar Andersson i Örträsk (s) och
Häll (s) tas upp vissa samordningsfrågor rörande utveckling av turist- och
rekreationslivet i samma område.

De åtgärder som behandlas i motionerna spänner över olika områden.
Dit hör turismen, och i det sammanhanget framhålls betydelsen av
fortsatt planering liksom av förbättrade kommunikationer som en
grundläggande förutsättning för utveckling av inte minst turist- och
rekreationslivet i området. Ett annat uppslag är att ta till vara områdets
möjligheter till ekologisk forskning. Vissa möjligheter till gruvbrytning
nämns. En till Sorsele förlagd statlig industri föreslås. En speciell fråga
som tas upp i motionen 1973:1765, yrkandet 1, gäller införande av
bidrag med 75 % av merkostnaden för drift av avloppsreningsverk i
Vindelälvsdalen.

Propositionens redovisning av åtgärdsprogrammet kritiseras i den
nyssnämnda motionen 1973:1765. Motionären hävdar att det inte
tillkommit någon ny industrisysselsättning på ort inom Vindelälvsdalen.
De i propositionen nämnda arbetsplatserna är nämligen att hänföra till
angränsande älvdalar.

Åtgärdsprogrammet skall ses mot bakgrunden av det uttalande som
riksdagen gjorde år 1967 i samband med beslutet om att Vindelälven inte
skulle byggas ut för elkraftproduktion. Enligt det riksdagsuttalandet
(ABU 1967:55 s. 12) borde med tanke på att Vindelälvens bevarande
kunde betraktas som en riksangelägenhet önskvärda och bestående
lokaliseringspolitiska åtgärder vidtas.

Utskottet vill som sin uppfattning uttala att en utbyggnad av
Vindelälven skulle ha skapat sysselsättning inte bara för befolkningen i
själva älvdalen utan också i kringliggande bygder. Omvänt blir sysselsättningar
som skapas i dessa bygder också av betydelse för dem som bor i
Vindelådalen. Det bör tilläggas att propositionens bestämning av Vindelälvsområdet
överensstämmer med den som gjorts av kommittén för
planering av turistanläggningar och friluftsområden i dess delbetänkande
om åtgärder för utveckling av turism och friluftliv i Vindelälvsområdet
(Ds Jo 1971:2). Kommittén har i den delen samrått med berörda
kommuner. Utskottet har inte något att erinra mot den geografiska
avgränsning som gjorts i propositionen.

De satsningar som gjorts i Vindelälvsområdet sedan år 1967 beräknas i
propositionen som nämnts vid full drift ge 1 300 nya arbetstillfällen
förutom den sysselsättning som utbyggnaden av Juktans kraftstation ger
upphov till. När den angivna sysselsättningen uppnåtts, har, som
departementschefen konstaterar, skapats fler arbetstillfällen än som
skulle ha kommit till stånd genom en utbyggnad av Vindelälven.

Som ett led i strävandena att förbättra förhållandena i Vindelälvsområdet
föreslås som nämnts i propositionen att väg 363 och vissa andra

InU 1973:7

vägar byggs ut och att kommunerna i området temporärt får förhöjt
anläggningsbidrag till avloppsreningsanläggningar. Utskottet har ingen
erinran mot dessa förslag utan föreslår att riksdagen godkänner dessa. Till
den motionsledes väckta frågan om driftbidrag till avloppsreningsanläggningarna
återkommer utskottet i det följande.

Vad som anförts innebär inte att utskottet är av den meningen att
sysselsättningsfrågorna är slutgiltigt lösta i Vindelälvsområdet. Tvärtom
måste, som också framhålls i propositionen, strävandena att bereda
sysselsättning för dem som bor i Vindelälvsområdet fortsätta. Detta gäller
emellertid även för andra delar av skogslänens inland som har framträdande
sysselsättningsproblem. Det är mot den bakgrunden utskottet i det
föregående tagit ställning för en förstärkning av de regionalpolitiska
stödformerna i det inre stödområdet och det särskilda glesbygdsstödet.
Detta vidgade stöd får självfallet betydelse även för Vindelälvsområdet.

När det gäller kritiken mot att insatser hittills inte i tillräcklig
omfattning gjorts i den egentliga älvdalen måste det framhållas att man
inte kan bortse från den ortsstruktur som finns. Det bör noteras att vissa
industriella insatser med statligt stöd har gjorts i Sorsele och Vindeln.
Utskottet är emellertid medvetet om att ytterligare tillskott är mycket
angeläget. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t och myndigheterna har
sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor och tillvaratar de möjligheter
som finns att stödja utvecklingen i den egentliga älvdalen. För utvecklingen
av näringslivet och samhällsstrukturen ävensom turismen i älvdalen
har även den utbyggnad av bl. a. väg 363 som föreslås stor betydelse.
Detsamma gäller för det särskilda stödet till byggande av reningsverk.

Som framgår av det sagda hälsar utskottet med tillfredsställelse de
insatser som nu föreslås för Vindelälvsområdet likaväl som utskottet har
förståelse för att ytterligare åtgärder är önskvärda. Bl. a. bör det finnas
möjligheter att utveckla turismen. Utskottet vill för sin del ansluta sig till
uppslaget i motionen 1973:1743 att Kungl. Maj:t bör ta initiativ till en
samarbetskommitté på regional och lokal basis med uppgift att initiera
nya åtgärder och samordnande insatser för utveckling av området.
Behovet av samordning torde vara särskilt stort när det gäller satsningar
som har betydelse för turismen.

Åtskilliga av de uppslag som nämns i motionerna torde man lämpligen
kunna pröva inom ramen för den föreslagna kommittén. Bl. a. skulle
kommittén kunna anföra synpunkter på prioriteringen av de speciella
medlen till utbyggnad av vägar inom området.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna 1973:528,
1973:1743, 1973:1764 och 1973:1765, yrkandena 2 och 3. Vad
utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna. Yrkandet 1 i motionen
1973:1765, som syftar till bidrag till drift av reningsverk i älvdalen, anser
sig utskottet inte kunna biträda.

Kostnads- och anslagsfrågor

För budgetåren 1970/71 — 1972/73 fastställdes genom beslut av 1970
års riksdag en total medelsram om 1 200 milj. kr., varav 75 milj. kr. avsåg

InU 1973:7

transportstöd som finansieras från anslag under sjätte huvudtiteln.
Genom beslut tidigare i vår (prop. 1973:85, bil. 8 s. 49, InU 1973:17 rskr
183) har beslutsramen vidgats med 175 milj. kr.

Den treårsperiod som löper ut i juni föreslås ersatt med en
femårsperiod — en lika lång stödperiod gällde budgetåren

1965/66-1969/70.

För den aktuella perioden 1973/74—1977/78 förordas en totalram om
2 500 milj. kr. Medel för transportstöd avses inte ingå i ramen (jfr prop.
1973:95). Å andra sidan skall ramen inrymma kostnaderna för industricentra.

Av totalramen avses 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån
och 1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. Dessa sammanlagt 2 000 milj.
kr. skall utgöra beslutsram för lokaliseringsstödet. För utbildningsstöd
beräknas 325 milj. kr. och för sysselsättningsstöd 150 milj. kr. Skulle
medelsbehovet för utbildnings- och sysselsättningsstöd avvika från vad
som nu förutses, får det anses naturligt att i motsvarande mån anpassa de
beräknade beslutsramarna för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån.
Motsvarande ordning har gällt för innevarande treårsperiod.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 3, förordas en
totalram om 3 500 milj. kr., varav 2 150 milj. kr. avses för lokaliseringslån,
675 milj. kr. för lokaliseringsbidrag, 400 milj. kr. för utbildningsstöd
och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Motionärerna anser propositionsförslaget
otillräckligt för att bryta vad de betecknar som centraliseringsutvecklingen
under 1970-talet.

Det är givetvis svårt att i förväg bedöma den utsträckning i vilken
företagen kommer att utnyttja det regionalpolitiska stöd som statsmakterna
ställer till deras förfogande. En flerårsbudget av det slag det här
gäller får i viss mån karaktär av en prognos. Erfarenheterna från nuvarande
treårsperiod visar att en fastställd totalram inte uppfattats som bindande,
och statsmakterna har inte tvekat att vidga den, när det visat sig föreligga
behov därav. Den använda tekniken har emellertid bl. a. sitt värde i att
Kungl. Maj:t kan bevilja stöd inom givna ramar utan att vara beroende av
de anslag som anvisats för vart och ett av budgetåren under perioden. I
utgångsläget gäller det att göra en såvitt möjligt realistisk bedömning av de
anspråk på stöd som företagen kommer att ställa. Utskottet anser att
man mot bakgrund av erfarenheterna från pågående treårsperiod kan
godta propositionens förslag. Det är dock med hänsyn till den ovisshet i
beräkningen som är svår att undvika mycket möjligt att ramen kan
behöva justeras längre fram. På grundval av dessa överväganden anser sig
utskottet kunna godta propositionens förslag, varav följer att utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen beträffande ramdispositionen
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad härefter gäller anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas
under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 189,1 milj. kr.,
varav 90 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 65 milj. kr. för
utbildningsstöd och 30 milj. kr. för sysselsättningsstöd. För infriande av

InU 1973:7

statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital tas upp ett
formellt belopp om 1 000 kr. Sammanlagt föreslås en anslagsuppräkning i
förhållande till innevarande budgetår om ca 60 milj. kr.

I centerpartiets förutnämnda partimotion 1973:1759, yrkandet 4,
föreslås ett anslag om 240 milj. kr. Med hänvisning till ställningstagandet
till den i motionen förordade större ramen för det regionalpolitiska
stödet avstyrker utskottet motionen i denna del och föreslår att anslaget
förs upp med i propositionen beräknat belopp.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt dels att ett belopp om 3 milj.
kr. ställs till den föreslagna industricentrastiftelsens förfogande, att
utgöra stiftelsens förmögenhet, dels att stiftelsen får ett årligt förvaltningskostnadsbidrag,
som för nästa budgetår bör utgöra 350 000 kr.
Utskottet tillstyrker att utgifterna täcks av medel från ovannämnda
anslag. I sammanhanget erinras om att utskottet i det föregående avstyrkt
ett motionsyrkande om att från anslaget skulle utgå 250 000 kr.
utgörande bidrag till Norrland Center AB.

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån föreslås uppfört
nästa budgetår med oförändrat 250 milj. kr. I motionen 1973:1759,
yrkandet 5, föreslås ett anslag om 300 milj. kr. Av förutnämnda skäl
avstyrks det aktuella motionsyrkandet. Propositionens medelsberäkning
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet har i det föregående förordat att uppförandet av de blivande
industricentra i Strömsund och Lycksele finansieras med bl. a. ett statligt
annuitetslån om 1,5 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot att utgiften
får belasta förevarande anslag. För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte
till rörelsekapital bör för nästa budgetår i enlighet med propositionens
förslag fastställas en ram om 25 milj. kr.

Tidigare har erinrats om att den för pågående treårsperiod gällande
totalramen i vår har vidgats med 175 milj. kr. Utskottet föreslår att vid
utgången av innevarande budgetår outnyttjat ramutrymme får användas
under den kommande femårsperioden med tillämpning av de ändrade
grunder för regionalpolitiskt stöd som då kommer att gälla.

Reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder är för innevarande
budgetår uppfört med 5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås 25
milj. kr. I det föregående har avstyrkts motionsyrkanden om att anslaget
skall uppföras med 26,9 resp. 27 milj. kr. resp. betecknas som
förslagsanslag.

Som framgått av framställningen under avsnittet om sysselsättning i
glesbygder belöper av den i propositionen gjorda uppräkningen av
anslaget 1 milj. kr. på särskilt stöd till företagareföreningarna, 9 milj. kr.
på bidrag till vidgade kommunala sysselsättningsinsatser och 10 milj. kr.
på påbörjandet av utbyggnad av väg 363 och vissa andra vägar i
Vindelälvsområdet. Utskottet noterar att ett hittills av kommerskollegium
disponerat anslag skall användas för att finansiera större vägprojekt.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot propositionens medelsberäkning
utan tillstyrker att anslaget förs upp med föreslaget belopp.

InU 1973:7

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens inriktning på en så långt
möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. att riksdagen avslår
motionerna 1973:524 och 1973:1759, yrkandet 9,

2. beträffande full och effektiv sysselsättning i länen utan
flyttningsförluster som regionalpolitiskt mål, m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1973:530 och 1973 :1761, yrkandet
1,

3. beträffande åtgärder inriktade på Stockholmsregionen att
motionen 1973:1546 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande åtgärder inriktade på Göteborgsregionen att
motionen 1973:848 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande åtgärder inriktade på Kalmar län att motionen
1973:1529 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande åtgärder inriktade på Skaraborgs län att motionen
1973:224 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande åtgärder inriktade på Falköpings-, Vara- och
Lidköpingsregionerna att motionen 1973:519 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande åtgärder inriktade på Gävleborgs län att motionerna
1973:356 och 1973:863, yrkandena 1, 3 och 4 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande jämställande av Örnsköldsviks kommun med
primära centra att motionen 1973:1 11 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

10. beträffande åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i
Norrbotten att motionen 1973:1541 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

11. beträffande utredning om generella medel inom regionalpolitiken
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:842,
yrkandet l,och 1973:1758, yrkandena B 1 och C,

12. beträffande utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program
att riksdagen avslår motionen 1973:1761, yrkandet 2,

13. beträffande ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten
i Norrbotten till statliga bolag att motionen 1973:1762
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande decentralisering av statlig verksamhet att riksdagen
avslår motionerna 1973:225, i motsvarande del, och
1973:1758, yrkandet B 3,

15. beträffande tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen
att riksdagen avslår motionen 1973:1758, yrkandet
B 2,

16. beträffande formande av samhällets bas- och serviceorganisation
för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle att
riksdagen avslår motionen 1973:1759, yrkandet 6,

17. beträffande inordnande av stödåtgärder inom skogsbruket i

InU 1973:7

de regionalpolitiska handlingsprogrammen att motionen
1973:1771 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande avgifts- och premiesystem för skogsbruket att
motionen 1973:1759, yrkandet 10, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

19. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att
omfatta sydöstra Skåne att riksdagen avslår motionen
1973:55,

20. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att
omfatta Ludvikaregionen att riksdagen avslår motionerna
1973:522 och 1973:844,

21. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att
omfatta Gästrikland att riksdagen avslår motionerna
1973:223, yrkandet 1, 1973:862, 1973:863, yrkandet 2, och
1973:1772,

22. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att
omfatta Ockelbo och Hofors kommuner att riksdagen avslår
motionen 1973:223, yrkandet 2 (andrahandsyrkande),

23. beträffande lokaliseringsstöd i vissa fall till industriserviceföretag
att motionen 1973:1770 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

24. beträffande lokaliseringsstöd till partihandel inom hushållsoch
jordbrukssektorerna att riksdagen med bifall till Kungl.
Majds förslag avslår motionerna 1973:1759, yrkandet 8 d i
motsvarande del, och 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande
del,

25. beträffande lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag avslår motionerna
1973:842, yrkandet 2, 1973:858, 1973:1759, yrkandet
1, och 1973:1760, yrkandet A 9,

26. beträffande bidrag till Norrland Center AB för marknadsföringsåtgärder
att riksdagen avslår motionen 1973:529,

27. beträffande beslutanderätten i lokaliseringsstödärenden avseende
gränsområdena till det allmänna stödområdet att
riksdagen avslår motionen 1973:1668,

28. beträffande utbildningsstödets giltighetstid att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag avslår motionen 1973:1760,
yrkandet A 3,

29. beträffande det inre stödområdet att riksdagen

A. i anledning av motionerna 1973:849, 1973:950, 1973:
1537, yrkandet 1, 1973:1672, 1973:1744, 1973:1746,
1973:1760, yrkandet A 10, 1973:1763, 1973:1766 och
1973:1775 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om tillämpningen av andra regionalpolitiska
stödformer än sysselsättningsstöd i gränsområdena till det
inre stödområdet,

B. avslår yrkandena upptagna under A, i den mån de inte
behandlats ovan,

InU 1973:7

30. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj ds förslag avslår motionerna
1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del, och 1973:1777,
yrkandet 1,

31. beträffande sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag avslår motionerna
1973:225, i motsvarande del, och 1973:1759, yrkandet 2,

32. beträffande stöd till arbetstagares flyttning till allmänna
stödområdet att riksdagen avslår motionen 1973:1520,

33. beträffande information i utlandet om lokaliseringsstöd
m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:860,

34. beträffande stiftelsen Norrlandsfondens verksamhetsområde
att motionen 1973:1773 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

35. beträffande lokaliseringsstöd till riksanläggningar för hälsooch
sjukvård att riksdagen avslår motionen 1973:951,

36. beträffande stödberättigad verksamhet vid regionalpolitisk
stöd till turistnäringen att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag avslår motionen 1973:1777, yrkandet 2,

37. beträffande allmän inriktning av regionalpolitiskt stöd till
turistnäringen att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris
förslag avslår motionerna 1973:225, i motsvarande del, och
1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del,

38. att riksdagen antager det i propositionen 1973:50 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd,

39. beträffande uppföljnings- och bevakningsfrågor att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj ris förslag avslår motionen
1973:1692,

40. beträffande uppförande av industricentra på vissa orter att
motionerna 1973:225, i motsvarande del, 1973:521, 1973:
1526, 1973:1537, yrkandet 2, 1973:1691, 1973:1693,
1973:1745, 1973:1759, yrkandet 7, 1973:1774 och 1973:
1776, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

41. beträffande lokalisering av industricentrastiftelsen att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj ris förslag avslår motionen
1973:1776, yrkandet 1,

42. beträffande servicegaranti att riksdagen avslår motionen
1973:1760, yrkandet A 1,

43. beträffande företagareföreningarna som lokaliseringspolitiska
instrument m. m. att motionen 1973:1759, yrkandet 8 a,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

44. beträffande kombination av jord- och skogsbruk med andra
sysselsättningar att riksdagen avslår motionen 1973:1759,
yrkandet 8 d i motsvarande del,

InU 1973:7

45. beträffande glesbygdsstöd i skärgårdsområden att motionen
1973:360 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

46. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändrade
grunder för regionalpolitisk! stöd, att tillämpas fr. o. m.
budgetåret 1973/74, i den mån dessa grunder inte behandlats
i föregående punkter,

47. att riksdagen godkänner vad i övrigt förordats i propositionen
i fråga om den regionalpolitiska stödverksamheten, i den mån
propositionen i förevarande delar inte behandlats i föregående
punkter,

48. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att — med tillämpning
av de under 46 förordade ändrade grunderna för regionalpolitisk!
stöd — efter utgången av budgetåret 1972/73 ta i
anspråk outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om
regionalpolitisk! stöd som har fastställts för treårsperioden
1970/71-1972/73,

49. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1759, yrkandet

3, bestämmer att under budgetåren 1973/74—1977/78

härutöver får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån,
utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med
sammanlagt högst 2 500 000 000 kr. med den huvudsakliga
fördelning som angetts i propositionen,

50. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att från anslaget

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1973/74 avsätta 3 000 000 kr. till en stiftelse med ändamål
att äga och förvalta industricenteranläggningar samt att ta i
anspråk erforderliga medel från nämnda anslag för att täcka
stiftelsens förvaltningskostnader,

'51. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att från anslaget

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån ta i anspråk
1 500 000 kr. för lån till den under 50 nämnda stiftelsen
enligt vad som förordats i propositionen,

52. att riksdagen fastställer en ram för statlig garanti för lån i
lokaliseringssyfte till rörelsekapital för budgetåret 1973/74
av högst 25 000 000 kr.,

53. att riksdagen godkänner av Kungl. Majit förordade grunder
för glesbygdsstöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74,
i den mån dessa grunder inte behandlats i föregående
punkter,

54. beträffande åtgärder i Vindelälvsområdet att riksdagen
dels godkänner vad i propositionen anförts,

dels i anledning av motionerna 1973:528, 1973:1743,
1973:1764 och 1973:1765, yrkandena 2 och 3, som sin
mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande driftbidrag till avloppsreningsverk i Vindelälvsområdet
att riksdagen avslår motionen 1973:1765, yrkandet
1,

InU 1973:7

56. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionen 1973:1759, yrkandet 4, för budgetåret
1973/74 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
ett förslagsanslag av 189 094 000 kr.,

57. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1973:1760, yrkandet B, och
1973:1776, yrkandet 3, för budgetåret 1973/74 anvisar till
Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,

58. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med
avslag på motionen 1973:1759, yrkandet 5, för budgetåret
1973/74 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

Stockholm den 15 maj 1973

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s),
herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i
Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m),
Lorentzon (vpk), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).

InU 1973:7

Reservationer

1. Regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad
bebyggelse, m. m. (punkt 1)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”De i”
och slutar på s. 24 med ”1973:1761, yrkandet 1” bort ha följande
lydelse:

Förutsättningen för att människorna i de olika regionerna skall kunna
få likvärdiga möjligheter till sysselsättning, service, god miljö och
levnadsstandard är att centraliseringsutvecklingen bryts och att strävandena
inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse. Då
samhällets bas- och serviceorganisation, den s. k. infrastrukturen, successivt
formats för en alltmer centraliserad bebyggelse krävs att kraftfulla
åtgärder insätts snabbt.

Centraliseringspolitiken har motiverats med att den skulle främja
näringslivets expansion och därmed vårt lands ekonomiska framåtskridande.
Lokaliseringspolitiken har inom denna ram betraktats som ett medel
att hålla befolkningsomflyttningen i bättre takt med utbyggnadsmöjligheterna
i koncentrationsområdena. Denna uppfattning var framträdande
särskilt kring mitten av 1960-talet. Mot denna inriktning stod centerpartiets
krav att regionalpolitikens mål skulle vara ett så långt möjligt
decentraliserat samhälle enligt de grunder som redovisades i bl. a.
motionen 1972:1812.

Genom den regionalpolitiska propositionen år 1970 (1970:75) skedde
en viss fördjupning av målsättningen genom uttalandet att regionalpolitiken
skulle syfta till bättre jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt
avseende mellan människor i skilda regioner. Detta mål förklarades
innefatta också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den
ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas
trygghet värnas. I riksdagsbeslutet erinrades vidare om att den ökade
insikten om miljöns betydelse har tillfört välståndsbegreppet ytterligare
en viktig dimension.

Genom länsplanering 1967 och länsprogram 1970 samt det arbete som
utförts bl. a. inom ERU och glesbygdsutredningen har erhållits ett vidgat
grundmaterial för regionalpolitiska ställningstaganden. I prop. 1972:111
presenterades ytterligare material för bedömning av riktlinjer och
handlingslinjer för regionalpolitiken.

Det framhölls i prop. 1972:111 och understryks ytterligare i inrikesutskottets
betänkande InU 1972:28, att regionalpolitiken måste vidareutvecklas
till en välfärdspolitik för alla delar av landet. Hela samhällsverksamheten
måste engageras i strävandena att åstadkomma större jämlikhet
mellan människorna i olika regioner i fråga om både sysselsättning och
service. Det framhölls att insatser för att förbättra miljön i hög grad är
ägnade att öka vår välfärd och att en mera spridd ortsstruktur är att

InU 1973:7

föredra från miljösynpunkt framför mycket stora befolkningskoncentrationer.
Regionalpolitiken skulle syfta till en sådan geografisk spridning av
resurserna att människorna i de olika regionerna kan få likvärdiga
sysselsättningsmöjligheter, likvärdig service och en god miljö.

1972 års höstriksdag antog i allt väsentligt den regionalpolitiska
riksplan som framlagts i prop. 1972:111. De befolkningsmålsättningar för
länen år 1980 och den utvecklingsplan för den regionala strukturen som
beslutet innehöll innebär en fortsatt centralisering. Inom beslutade ramar
kan centraliseringen fortsätta i stort sett i samma takt som under
1960-talet. Riksdagen var inte enig om en sådan utveckling. Det är enligt
utskottets mening angeläget att nu ange riktlinjer för den regionala
utvecklingsplaneringen och för de statliga regionalpolitiska insatserna,
vilka möjliggör decentralisering i överensstämmelse med den allmänna
målformuleringen för en bättre regional balans.

Då nuvarande samhällsstruktur är formad för ytterligare centralisering,
är viss fortsatt storstadstillväxt under 1970-talet sannolikt inte möjlig att
undgå. En förändring till ett mer decentraliserat samhälle bör därför
enligt utskottets mening ske under en följd av år. I motionen 1973:524
framförs ånyo befolkningsramar för år 1980 som målsättningar och
riktmärken, vilka ger förutsättningar för en bättre regional balans i
utvecklingen. Planen är inriktad på att det år 1980 skall vara i stort sett
samma befolkningsfördelning över hela landet som nu. Jämfört med
nuvarande planering, om man utgår från medeltalet i uppställda ramar,
innebär det att ca 100 000 fler människor skulle få möjligheter att bo i
skogslänen och att trycket på de tre storstadslänen skulle lättas med ca
120 000.

Det kan vad beträffar skogslänen erinras om att länsprogrammen för
dessa län sammanlagt är inriktade på en befolkningssiffra år 1980, som
underskrider planeringen i motionen med endast ca 20 000 och överskrider
planeringen enligt utfärdade föreskrifter, om utgångspunkten är
medeltalet, med ca 80 000. Länsprogrammen är baserade på beräknade
folkmängdssiffror för landet av ca 9 milj. men måste dock vara uttryck
för vad man i olika län ansett vara möjligt i fråga om t. ex. sysselsättning i
framtiden. Man torde t. o. m. kunna förutsätta att länsstyrelserna i
skogslänen ansett de i länsprogrammen intagna befolkningstalen nödvändiga
för att upprätthålla service och sysselsättning.

I fråga om storstadslänen vill utskottet vidare framhålla som synnerligen
angeläget att trycket lättas i enlighet med målsättningen i motionen,
bl. a. för att brister på bostadsmarknaden, i sjukvården, den sociala
servicen, trafikplaneringen och miljöutformningen skall kunna bemästras.

Enligt utskottets mening är den i motionen 1973:524 framförda
målsättningen bättre förenlig med framåtsyftande ekonomiska, sociala,
jämlikhetspolitiska och miljömässiga målsättningar än vad de riktlinjer den
regionala planeringen nu inriktas efter är. De uttunnade glesbygderna
har fått ett ekonomiskt otillräckligt underlag för nödvändig service. De
stora regionala skillnaderna i fråga om såväl service som möjligheter till
sysselsättning och inkomster är från jämlikhetssynpunkt oacceptabla. I
storstadskoncentrationerna är det mycket svårt att skapa tillfredsställan -

InU 1973:7

de fysiska och psykiska livsmiljöer. Det har i olika sammanhang framgått,
att det alltmer ökade storstads- och höghusboendet inte svarar mot det
stora flertalet människors önskemål.

Det är regionalpolitikens uppgift att möjliggöra att planens målsättningar
kan förverkligas. Regionalpolitiken måste i olika avseenden
förstärkas och inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse.

I detta innefattas en allmän näringspolitik med uppgift att skapa bättre
näringspolitiska förutsättningar för befintliga och nya företag i olika delar
av landet. Det är särskilt viktigt att skapa bättre utvecklingsmöjligheter
för mindre och medelstora företag, vilka har stor betydelse för en positiv
utveckling i sysselsättningssvaga områden.

Regionalpolitiken måste, såsom understryks i motionen, inriktas på
att livskraftiga regioner och tätorter skall kunna skapas och upprätthållas
över hela landet, så att alla människor kan få god trygghet till arbete,
inkomster och service. En allsidig yrkesstruktur med balans mellan olika
sysselsättningar i alla landsdelar måste eftersträvas. Det är ett grundkrav
att en så långt möjligt differentierad arbetsmarknad skall vara tillgänglig
för alla, såväl i storstadsområden som i andra regioner. Detta syfte måste
främjas bl. a. genom att man lättar trycket på storstadsområdena.

Utskottet vill i likhet med motionen 1973:524 särskilt betona två
huvuduppgifter för regionalpolitiken, nämligen att trygga de glesbygdsområden,
som håller på att förlora sitt serviceunderlag, och att ge
storstäderna så goda livsmiljöer som möjligt.

De människor som skall klara de viktiga glesbygdsnäringama måste få
levnadsvillkor som är likvärdiga med dem som erbjuds alla andra. Det är
regionalpolitikens uppgift att möjliggöra ett tillräckligt underlag av
näringsliv och en tillfredsställande servicetäckning över hela landet. I
stora glesbygdsområden håller tätorter, som är nödvändiga som serviceorter,
på att avfolkas. Samhällets lokaliseringsstöd och servicepolitik måste
inriktas på att sådana mindre och medelstora orter skall kunna fungera.

Den regionala ortsstrukturen skall enligt riksdagsbeslutet utvecklas
efter ett särskilt klassificeringssystem med ortstyperna storstadsområden,
primära centra, regionala centra och kommuncentra. Vid sidan av de tre
storstadsområdena skall 23 primära centra och 71 regionala centra
utvecklas. Kommuncentra är övriga huvudorter i kommunerna.

Huvuddelen av de offentliga investeringarna och i stor utsträckning
också de lokaliseringspolitiska stödåtgärderna skall koncentreras till
angivna primära och regionala centra. I första hand inriktas uppenbarligen
insatserna på ett antal primära centra.

Det är en viktig och självklar målsättning, vilket framhålls i motionen
1973:524, att goda arbetsmarknader med stabilitet och valmöjligheter
kan skapas. I varje län bör efter länens olika förutsättningar skapas
regioner med sådana kvaliteter. Enligt utskottets mening förutsätter
emellertid inte detta en koncentration inom länen så som den nu
planeras. Utskottet vill framhålla att stora orter i sig inte utgör en garanti
för differentierade arbetsmarknader.

I motionen 1973:524 sägs bl. a.: ”Den i riksdagsbeslutet avsedda

InU 1973:7

koncentrationen i länen måste få konsekvensen att stora områden
drabbas av försämrade sysselsättnings- och servicemöjligheter. Det skulle
uppstå stora luckor i servicenätet. En sådan koncentration kan inte
förenas med den välfärds- och jämlikhetspolitiska målsättning som
regionalpolitiken måste ha. Det är väsentligt att främja livskraftiga
länscentra, men det är lika viktigt att mindre orter och regioner kan
fungera på grundval av bärande näringsliv och tillfredsställande service.
Den allsidiga differentieringen av sysselsättningen bör kunna åstadkommas
inom regioner där olika orter kompletterar varandra.

Frågan om den regionala strukturen är också av mycket stor betydelse
för kommunernas möjligheter att fungera. Det var en utgångspunkt för
1962 års kommunreform att de nya kommunerna — med centralort och
omland — skulle vara näringsgeografiska regioner, som skulle fungera som
lämpliga enheter från t. ex. arbetsmarknads-, service- och kommunikationssynpunkt.
De nya kommunerna skulle vara grunden för en stabiliserad
befolkningsmässig och ekonomisk utveckling. Koncentration av
resurserna till primära centra, såsom avsetts i riksdagsbeslutet, måste bli
till förfång för övriga kommuner. En sådan kritik har också Svenska
kommunförbundet framfört i en skrivelse till inrikesministern. Vi
understryker angelägenheten av att regionalpolitiken också inriktas på
kommunal balans.

Vi vill vidare särskilt understryka vikten av att i kommuner, där
kommuncentra ensamma inte kan svara för en service med rimlig
åtkomlighet, lokaliseringspolitik och glesbygdsstöd inriktas på att upprätthålla
nödvändiga sekundära serviceorter.

Den regionala planeringen måste vara inriktad på att möjliggöra
livskraftiga regioner och tätorter över hela landet. Nuvarande folkmängdsfördelning
på olika orter kan därför inte få utgöra klassificeringsgrund.
Utslagsgivande för bestämningen måste i stället vara den roll orten
bör anses spela för den regionalpolitiska målsättningen. Planeringen
måste alltså bygga på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna.

Vad vi här har anfört bör antas som grunder för planeringen av den
regionala strukturen.”

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.

Enligt utskottets uppfattning måste strukturen inom länen formas av
länsbefolkningen. Riksdagen har genom beslut år 1972 givit sitt förord
för länsdemokrati. Den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen, inkluderande
utvecklande av ortsstruktur, är en viktig uppgift för länsdemokratin.
I avvaktan på en länsdemokratireform är det lämpligt att länsstyrelserna
i förestående nya länsplaneringsomgång genomför aktuell planering
av ortsstrukturen med större självständighet än tidigare och i nära
samarbete med landsting och kommuner. Den förankring länsstyrelserna
numera har i den kommunala demokratin gör detta till en acceptabel
utväg under en övergångstid.

Utskottet ansluter sig till de målsättningar och riktlinjer för regionalpolitiken
som angivits i motionen 1973:524.

InU 1973:7

I anslutning härtill tar utskottet upp ett i centerpartiets partimotion
1973:1759 framställt yrkande (9) om primära och regionala centras roll i
regionalpolitiken. Motionärerna vänder sig mot ett uttalande i prop.
1973:50 att vissa typer av regionalp oh tiska stödinsatser främst skall
inriktas på primära och regionala centra. I konsekvens med sin allmänna
uppfattning menar motionärerna att de regionala myndigheterna skall ha
förtroendet att ”utan centrala pekpinnar” styra den regionala utvecklingen.

Mot bakgrund av utskottets ovan redovisade inställning till en fortsatt
centralisering och de regionala samhällsorganens ställning i den regionalpolitiska
utvecklingsplaneringen finner utskottet motionsyrkandet vara
välmotiverat och tillstyrker detsamma.

Mot bakgrund av utskottets ovan presenterade uppfattning om
regionalpolitikens målsättning och utvecklande av den regionala strukturen
avstyrker utskottet motionerna 1973:530 och 1973:1761, yrkandet
1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens inriktning på en så långt
möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. att riksdagen

A. med bifall till motionen 1973:524

1. beslutar att regionalpolitiken enligt i motionen angivna
riktlinjer skall inriktas på en så långt möjligt decentraliserad
bebyggelse,

2. antager som riktmärken och målsättningar för utvecklingsplaneringen
i länen de i motionen angivna befolkningsramarna
för länen 1980,

3. godkänner i motionen angivna grunder för planeringen av
den regionala strukturen, särskilt i syfte att garantera

a) att planeringen kan baseras på en regionalpolitisk funktionsbestämning
av orterna enligt vad som anförts i motionen,

b) att även mindre orter och regioner kan fungera på
grundvalen av bärande näringsliv och tillfredsställande service,
så att livskraftiga regioner och tätorter kan skapas och
upprätthållas över hela landet,

c) att de nya storkommuner som bildas genom pågående
kommunreform ges möjligheter att utvecklas och bestå som
näringsgeografiska enheter,

4. uttalar att i avvaktan på en länsdemokratireform nästa
länsplanering och aktuell planering av ortsstruktur bör

5 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

handhas av länsstyrelserna med större självständighet än
tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner,

B. med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 9, som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
primära och regionala centras roll i regionalpolitiken.

2. Full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster som
regionalpolitisk! mål, m. m. (punkt 2)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med
”Riksdagsbeslutet i” och slutar på s. 24 med ”1973:1761, yrkandet 1 ”
bort ha följande lydelse:

Regionalpolitikens mål diskuteras i två motioner underskrivna av
representanter för vänsterpartiet kommunisterna. Målfrågor tas också
upp i de två partimotionerna 1973:524 och 1973:1759 från centerpartiet.

Målen för regionalpolitiken bör vara full och effektiv sysselsättning
utan flyttningsförluster — enligt motionen 1973:1761, yrkandet 1, av
herr Hermansson m. fl. ”för varje län” och enligt motionen 1973:530 av
herr Svensson i Malmö m. fl. ”för skogslänen”. I den senare motionen
begärs vidare att den antagna planen för utveckling av den regionala
strukturen upphävs och att fördelningen av resurser och befolkning inom
länen förutsättningslöst behandlas på nytt.

InU 1973:7

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motionerna av
vänsterpartiet kommunisterna. De i höstas uppställda målen för regionalpolitiken
är oklara till sin innebörd och motsägelsefulla. Utskottet
ansluter sig alltså till förslagen att riksdagen skall uttala att målet för
regionalpolitiken skall vara full och effektiv sysselsättning för varje län
utan flyttningsförluster. Därav följer att det tidigare beslutet om
ortsklassificering och befolkningsramar måste upphävas. Frågan om den
regionala strukturen måste utredas på nytt. Vad utskottet anfört i nu
behandlade frågor bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Av det ovan anförda framgår att utskottet har en annan inställning i
målfrågorna än som redovisas i centerpartiets motioner. Dessa avstyrks
således.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster
som regionalpolitiskt mål, m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 1973:530 och 1973:1761, yrkandet
1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

3. Åtgärder inriktade på Stockholms- och Göteborgsregionerna (motiveringen) av

herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c) som anser

att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 24 med
”Storstadsfrågor aktualiserades” och slutar på s. 25 med ”riksdagens
åtgärd” bort ha följande lydelse:

Storstadsfrågor aktualiserades (=utskottet) av utvecklingen.
Det finns sålunda anledning att räkna med att befolkningstillväxten
på nytt skjuter fart i dessa områden när konjunkturen förbättras, såvida
inte motåtgärder sätts in. Det är därför ur både regionalpolitisk synpunkt
och miljösynpunkt angeläget att åtgärder vidtas för att dämpa storstadstillväxten.

I Stockholmsregionen bör dämpningen i första hand avse service och
administrativ verksamhet och i Göteborgsregionen tillväxten av tung
industri. Avsikten är att hänsyn skall tas till de särskilda problemen i vart
och ett av storstadsområdena, i Stockhomsregionen den vikande industrisysselsättningen
och i Göteborgsregionen dominansen av tung industri.

När det gäller det aktuella sysselsättningsläget i Stockholmsregionen,
en fråga som berörs i motionen 1973:1546, kan påpekas att arbetsförmedlingsstatistiken
för april 1973 visar tecken på en förbättrad balans i
utbud och efterfrågan av arbetskraft jämfört med förhållandena tidigare i
vinter.

Utskottet är medvetet om att befolkningsramen för Stockholms län,
1 600 000—1 675 000 invånare år 1980, avsevärt överstiger vad Stockholms
läns landsting utgår från i sin planering. Landstingets planering
ligger i linje med de i centerns partimotion 1973:524 förordade

InU 1973:7

befolkningsramarna för Stockholms län, 1 550 000 invånare fram till
1980, vilket innebär en befolkningsökning från 1970 till 1980 med
72 000 personer. Även länsstyrelsen i Stockholms län utgår f. n. från en
betydligt lägre planeringsnivå än tidigare. I motionen 1973:1546 berörs
även statlig resursfördelning. Utskottet vill med anledning härav framhålla
att statlig resursfördelning till Stockholms län bör anpassas till en nivå
som motsvarar det av landstinget förväntade invånarantalet.

På grund av det anförda anser utskottet att motionerna inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

4. Utredning om generella medel inom regionalpolitiken m. m. (punkt
H)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med
”Yrkande om” och slutar med ”framställda yrkandet C” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de regionalpolitiska medlen även i
framtiden innefatta en kombination av generella och selektiva åtgärder.
Utskottet vill emellertid betona att de generella medlen hittills brukats i
alltför liten omfattning, inte minst när det gäller skattepolitiska åtgärder.
Även vid sidan av skatteinstrumentet bör generella medel i ökad omfattning
komma till användning. Vad utskottet anfört i anslutning till
motionerna bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utredning om generella medel inom regionalpolitiken
m. m. att riksdagen i anledning av motionerna
1973:842, yrkandet l,och 1973:1758, yrkandena B 1 och C,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört.

5. Utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program (punkt 12)
av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med
”Motionerna 1973:1472” och slutar med ”motionen 1973:1761” bortha
följande lydelse:

Riksdagsbeslutet i höstas innebar som nämnts att bl. a. oförändrad
befolkning i skogslänen antagits som regionalpolitisk! mål. I det
föregående har utskottet uttalat sig för en mer ambitiös målsättning som
innebär full och effektiv sysselsättning i varje län utan flyttningsförluster.
Alternativen kräver för att ettdera målet skall kunna nås både kvantitativt
och kvalitativt andra insatser än som föreslås i den föreliggande

InU 1973:7

propositionen 1973:50. Avgörande är att en solid sysselsättningsbas kan
skapas som underlag för uppställda mål. Det förutsätter i sin tur ett brett
upplagt, framtidsinriktat och långsiktigt sysselsättningspolitiskt program.

Ett program av angivna slag bör som föreslås i motionen 1973:1761,
yrkandet 2, innefatta investeringar dels i statliga industrier, dels på olika
samhälleliga bristsektorer. Utskottet hänvisar härvidlag till de synpunkter
som framförs i den till näringsutskottets betänkande NU 1973:58 fogade
reservationen 21 av herr Svensson i Malmö. Utskottet ansluter sig helt till
dessa synpunkter.

I programmet bör vidare i enlighet med motionens förslag ingå
investeringar på transportsektorn på grund av deras produktivitetsfrämjande
och sysselsättningspolitiska effekter. I det syftet bör eftersläpningen
inom järnvägsväsendet och övrig kollektiv trafik tas igen. Nedläggning
av järnvägar bör upphöra. I stället bör snabba investeringar göras som
leder till väsentligt höjd standard inom järnvägstrafiken med tillvaratagande
av de möjligheter som modern teknik erbjuder. Den eftersatta
inlandsbanan bör snarast rustas upp. Arbetet med den av 1971 års riksdag
(TU 1971:14, rskr 1971:237) begärda utredningen om förlängning av
ostkustbanan m. m. bör påskyndas.

Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973:1761, yrkandet 2,
borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program
att riksdagen med bifall till motionen 1973:1761,
yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

6. Formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så långt
möjligt decentraliserat samhälle (punkt 16)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Ett
av” och slutar med ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att samhällets
bas- och serviceorganisation bör formas för ett så långt möjligt
decentraliserat samhälle. Fördelningen av samhällets resurser och servicefunktioner
på olika orter och regioner är avgörande för näringslivets
lokalisering och därmed också för människornas möjligheter att välja
bostadsort. Det är enligt utskottets uppfattning en primär förutsättning
för samhällets decentralisering att viktiga delar av infrastrukturen, såsom
vägar och kommunikationer, vårdinrättningar, kultur- och fritidsaktiviteter,
byggs upp till likvärdiga möjligheter i olika delar av landet. Det starkt
centraliserade kommunikationssystemet har en särskilt stark negativ
betydelse i det regionalpolitiska sammanhanget. Den trafikpolitiska
planeringen måste därför inriktas på ett decentraliserat samhälle. Kom6
Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

munikationerna måste snabbt upprustas i områden där trafikförsörjningen
är otillfredsställande. Särskilt viktigt är att tvärförbindelserna mellan
olika delar av landet men också med våra grannländer förbättras.

Åtgärder för decentralisering av samhällets bas- och serviceorganisation
bör övervägas i ett samordnat sammanhang. F. n. arbetar dock på
olika områden utredningar som är av betydelse för frågan. Vad utskottet
här anfört om betydelsen av att samhällets bas- och serviceorganisation
och särskilt kommunikationssystemet formas för ett mer decentraliserat
samhälle bör tjäna som riktlinjer för ifrågavarande utredningar liksom
även för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen.

Vad utskottet anfört i anledning av motionsyrkandet bör ges Kungl.
Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande formande av samhällets bas- och serviceorganisation
för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle att
riksdagen med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 6,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört.

7. Lokaliseringsstöd till partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna
(punkt 24)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med
”Syftet med” och slutar med ”av lokaliseringsstödet” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning saknas från regionalpolitiska utgångspunkter
grunder för att begränsa stödet till partihandel på sätt som gjorts
i propositionen. Särskilt partihandel på hushållsektorn och jordbrukssektorerna
kan ha stor regionalpolitisk betydelse. Servicen för en viktig del
av näringslivet i glesbygden skulle förbättras, och ett värdefullt sysselsättningstillskott
kan bidra till en mer differentierad arbetsmarknad på
lokaliseringsorten. Självfallet får tillses att dessa allmänna regionalpolitiska
aspekter beaktas vid handläggningen av enskilda bidragsärenden.

Enligt propositionen skall stödet till partihandel inte innefatta
kostnader för anskaffning av varulager. Utskottet har inte kunnat
övertygas av den motivering som ligger bakom detta ställningstagande.
Tvärtom måste det vid en verksamhet av denna natur anses särskilt
motiverat att stöd kan lämnas för varulagerkostnader. Självfallet bör
stödet lämnas endast i form av lån.

Vad ovan anförts innebär att utskottet tillstyrker motionsförslagen
och avstyrker Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande del. Vad utskottet
anfört bör ges Kungl. Maj d till känna.

InU 1973:7

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande lokaliseringsstöd till partihandel inom hushållsoch
jordbrukssektorerna att riksdagen med avslag på Kungl.
Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna 1973:1759,
yrkandet 8d i motsvarande del, och 1973:1760, yrkandet
A 8 i motsvarande del, som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.

8. Lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder (punkt 25)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Även
i” och slutar på s. 36 med ”behandlade motionerna” bort ha följande
lydelse:

Även i den föreliggande propositionen (s. 44—45) avvisas tanken på
lokaliseringsstöd till kostnader för marknadsföringsåtgärder med hänvisning
till bl. a. att stöd till sådana kostnader kan lämnas på indirekt väg
genom lånegaranti till rörelsekapital. På grund av marknadsföringsfrågans
betydelse för enskilda företag vill utskottet emellertid ifrågasätta om
föreliggande behov kan tillgodoses i denna ordning eller genom den
allmänna förstärkning av företagareföreningarnas rådgivande verksamhet
på bl. a. marknadsföringsområdet som i annat sammanhang föreslås
komma till stånd.

Om den ökade och bestående effekt man vill vinna med lokaliseringsstödet
skall uppnås eller ej beror inte enbart på om företaget tillverkar en
tekniskt sett god produkt till konkurrenskraftigt pris. Av lika stor
betydelse är att avsättningen kan tryggas genom en väl genomförd
marknadsföring. Marknadsintroduktionen måste börja på ett tidigt
stadium — många gånger innan produktionen ens hunnit komma i gång
och intäkter av tillverkningen börjar flyta in. Behovet av stöd till
marknadsföringskostnader är därför särskilt påtagligt för nyetablerade
företag i initialskedet av deras verksamhet. När verksamheten väl kommit
i gång bör marknadsföringen normalt kunna bekostas av de löpande
intäkterna. Det kan emellertid även tänkas uppstå behov av stöd, när ett i
drift varande företag skall introducera en ny produkt eller produktvariant.
Stöd bör i sådana fall förekomma endast undantagsvis.

Utskottet ställer sig alltså för sin del positivt till själva principen om
att marknadsföringsåtgärder skall anses som del av den verksamhet som
berättigar till lokaliseringsstöd. När det gäller stödformen måste beaktas
att det här är fråga om ett område där konkurrensfaktorn inte får
förbises. Av det skälet förefaller det mindre lämpligt att låta stödet utgå
helt eller delvis i form av bidrag/avskrivningslån. Det bör därför ges i
form av lån. Som föreslagits i motionen 1973:1759 bör företaget i
samråd med resp. företagareförening göra upp en plan för de

InU 1973:7

marknadsföringsåtgärder som avses. Lån skall därefter kunna beviljas med
upp till två tredjedelar av de kostnader enligt planen som kan godkännas
av den lånebeviljande myndigheten.

Lån till marknadsföringsåtgärder bör — i vart fall under en första
försökstid — endast komma i fråga för företag som bedriver industriell
verksamhet.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör ges Kungl. Majit
till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder att
riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag samt i
anledning av motionerna 1973:842, yrkandet 2, 1973:858,
1973:1759, yrkandet 1', och 1973:1760, yrkandet A 9, som
sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört.

9. Utbildningsstödets giltighetstid (punkt 28)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i
Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med
”Utbildningsstödet får” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen med hänvisning till de skäl
som där anförts. Självfallet är det inte fråga om att generellt utsträcka
utbildningstiden. Den avsedda förlängningen måste prövas från fall till
fall och anpassas till utbildningsbehovet.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande utbildningsstödets giltighetstid att riksdagen med
avslag på Kungl. Majits förslag samt med bifall till motionen
1973:1760, yrkandet A 3, som sin mening ger Kungl. Majit
till känna vad utskottet anfört.

10. Det inre stödområdet (punkt 29)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inre stödområdet
i princip bör omfatta de inre delarna av skogslänen. Utskottet har
inte heller något att erinra mot den förutskickade utvidgningen till norra
delen av Värmland. Med hänsyn till utvecklingen i de delar av
Kopparbergs län som ligger mellan den nuvarande gränsen och Värmland
och då utskottet utgår från att stödområdet skall vara en sammanhängande
enhet synes vad departementschefen anfört tillgodose önskemålen i

InU 1973:7

motionerna 1973:1672, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, och
1973:1766 beträffande Malung, Vansbro och Torsby kommuner.

Såsom statsutskottet anförde år 1970 är en gränsdragning som den
föreslagna förenad med tröskelproblem. För att undvika besvärande
tröskeleffekter kan det enligt utskottets mening vara berättigat att vid
regionalpolitisk! angelägna etableringar på orter i närheten av gränsen till
det inre stödområdet vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd.
Utskottet vill för sådana fall härutöver föreslå att man på försök prövar
införande av sysselsättningsstöd. Kungl. Maj:t bör få möjlighet besluta
om sysselsättningsstöd till företag som startar eller utvidgar verksamhet
på orter av den typ som nämnts i gränstrakter till det inre stödområdet.
Sådana beslut måste givetvis förankras i den kommunala och regionala
planeringen. Med en sådan ordning blir det möjligt att tillgodose de
intressen som ligger bakom motionsyrkandena om Bjurholms kommun
och västra delarna av Örnsköldsviks kommun lika väl som andra kommuner
i gränstrakterna till det inre stödområdet. Därmed har utskottet
besvarat de aktuella yrkandena i motionerna 1973:950, 1973:1744,
1973:1760, 1973:1763 och 1973:1775.

Med hänsyn till att det inre stödområdet även i fortsättningen bör
omfatta i princip endast de inre delarna av skogslänen kan utskottet inte
biträda de yrkanden som gått ut på att ”Höga Kusten” och Gotland skall
inlemmas i det inre stödområdet. I fråga om Gotland vill utskottet dock
framhålla att svårigheterna där synes vara av den arten att för Gotland
bör gälla samma principer vid utgivande av regionalpolitisk! stöd inkl.
sysselsättningsstöd som ovan angivits för gränstrakterna till det inre
stödområdet. Därmed har utskottet besvarat även de aktuella yrkandena i
motionerna 1973:849, 1973:1537, 1973:1760 och 1973:1775.

Vad utskottet anfört om det inre stödområdets omfattning och
möjligheten att i vissa fall utge sysselsättningsstöd till företag utanför
området bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande det inre stödområdet att riksdagen i anledning av
motionerna 1973:849, 1973:950, 1973:1537, yrkandet 1,
1973:1672, 1973:1744, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A
10, 1973:1763, 1973:1766 och 1973:1775 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

11. Sysselsättningsstöd till turistföretag (punkt 30)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Sorn
nyss” och slutar på s. 41 med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

Utskottet är av den principiella uppfattningen att turistnäringen bör få
del av samma stödformer som andra näringar. Enligt de av riksdagen i

InU 1973:7

höstas antagna allmänna riktlinjerna för stöd till turistnäringen bör
sådant stöd förbehållas mer utpräglade glesbygdsområden, främst fjällområdena.
I dessa områden är det särskilt angeläget att stimulera till
sysselsättningsökning i det begränsade urval näringar som där kan utövas.

På grund av det anförda biträder utskottet motionärernas förslag om
att sysselsättningsstöd skall kunna ges företag inom turistnäringen. Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare ange de grunder efter vilka
stödet skall utgå. Vad utskottet anfört i anledning av de aktuella
motionsyrkandena bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen
med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionerna 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del, och
1973:1777, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.

12. Sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. (punkt 31)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i
Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med
”Sysselsättningsstödet innebär” och slutar med ”utskottets sida” bort ha
följande lydelse:

Sysselsättningsstödet är med nuvarande konstruktion ett generellt
verkande medel i det inre stödområdet. Även inom detta område kan
emellertid sysselsättningssvårigheterna variera. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att bl. a. ett förstärkt sysselsättningstöd bör utgå i
områden i det inre stödområdet med ett näringsliv som i förhållande till
inlandet i övrigt är svagt utvecklat. Ett förstärkt sysselsättningsstöd av
det slag som förordas i motionen skulle ha god effekt för att stimulera
företag att antingen etablera sig eller bygga ut befintlig verksamhet i
sådana orter eller regioner som nu är i fråga. För detta ändamål är inga
nya geografiska avgränsningar nödvändiga. Utskottet tillstyrker således
förslaget i motionen 1973:1759 samt förslaget i motionen 1973:225 som
får anses ligga i linje med vad utskottet förordat.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna i aktuella delar bör ges
Kungl. Maj:t till känna.

Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen beträffande
sysselsättningsstödet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 3 1 bort ha följande lydelse:

31. beträffande sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionen 1973:1759, yrkandet 2, och i anledning av

InU 1973:7

motionen 1973:225, i motsvarande del, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

13. Uppförande av industricentra på vissa orter (punkt 40)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Sorn
nämnts” och slutar på s. 48 med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som inledningsvis nämnts innebar riksdagsbeslutet i höstas att
industricentra skulle byggas upp i Strömsund och Lycksele i en första
etapp och att den fortsatta utbyggnaden på andra orter skulle bli
beroende av erfarenheterna av den första etappen. Denna uppläggning
bör inte ändras med hänsyn till att det gäller ett hittills oprövat
regionalpolitisk! medel. Som framgått av redovisningen ovan av propositionens
förslag skall särskilda medel ställas till industricentrastiftelsens
förfogande för planering för ytterligare industricentra. Därmed föreligger
förutsättningar för att en utvärdering av erfarenheterna av verksamheten
och fortsatt planering på grundval härav skall kunna komma till stånd
utan omgång. Om erfarenheterna från Strömsund och Lycksele inte tyder
på att hela försöksverksamheten med industricentra bör omprövas, vill
utskottet för sin del framhålla angelägenheten av att planeringen för
fortsatt utbyggnad inriktas på Vilhelmina och Kalix i enlighet med
industricentrautredningens förslag. Därutöver vill utskottet i sammanhanget
framhålla att vid överväganden om den fortsatta utbyggnaden av
verksamheten utredningen inriktas på de i motionerna nämnda orterna i
det inre stödområdet.

Med det anförda har utskottet besvarat motionerna. Utskottets
ställningstagande innebär att yrkandena om uppförande av industricentra
utanför inre stödområdet i motionerna 1973:1691 och 1973:1537 samt
motionerna 1973:225 och 1973:1774 i förevarande delar inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad utskottet anfört i anledning av
yrkandena om byggande av industricentra i det inre stödområdet bör ges
Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande uppförande av industricentra på vissa orter

A. att riksdagen i anledning av motionerna 1973:521,
1973:1526, 1973:1693, 1973:1745, 1973:1759, yrkandet 7,
och 1973:1776, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Majd
till känna vad utskottet anfört,

B. att motionerna 1973:225, i motsvarande del, 1973:1537,
yrkandet 2, 1973:1691 och 1973 :1774 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

InU 1973:7

14. Lokalisering av industricentrastiftelsen (punkt 41)

av herrar Nordgren (m), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Skäl
kan” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Skäl kan anföras för både Skellefteå och Östersund som lokaliseringsorter.
Till Östersunds förmån talar att kommunen i motsats till Skellefteå
ligger inom inre stödområdet samt därtill har ett centralt läge inom detta
område och i förhållande till landet i övrigt. Bl. a. på grund härav
tillstyrker utskottet motionsyrkandet och avstyrker följaktligen propositionens
lokaliseringsförslag.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande lokalisering av industricentrastiftelsen att riksdagen
med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionen 1973 :1776, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl.
Maj .t till känna vad utskottet anfört.

15. Servicegaranti (punkt 42)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 48 med ”De
förslag” och slutar på s. 49 med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Riksdagens i höstas gjorda hemställan hos Kungl. Maj:t om konstruerande
av en servicegaranti för mindre orter har enligt utskottets mening
inte fått tillfredsställande behandling i propositionen. Utskottet förutsätter
därför att arbetet därmed fortsätter och påskyndas.

Innehållet i en sådan servicegaranti måste bli föremål för närmare
prövning. Som minimikrav måste emellertid gälla att den mest elementära
servicen skall tryggas i mindre orter. Det gäller i första hand tillgång till
butik för dagligvaror, låg- och mellanstadieskola och fast eller ambulerande
filial till kommunalkontor. Garantin bör utformas generellt på basis av
kundunderlag, elevunderlag, invånarantal etc. Den kommunala planeringen
skall kunna utgå från att statligt stöd alltid utgår såvida kriterierna
uppfylls. Kriterierna skall därför göras allmänt kända. Det bör åvila
kommunerna att efter planering av serviceutbudets fördelning inom
kommunen göra särskild framställning om sådant statligt stöd.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande servicegaranti att riksdagen med bifall till motionen
1973:1760, yrkandet A 1, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört.

InU 1973:7

16. Företagareföreningarna som lokaliseringspoiitiska instrument, m. m.
(punkt 43)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m)
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 49 med
”Föredragande departementschefen” och slutar på s. 50 med ”riksdagens
åtgärd” bort ha följande lydelse:

Motionärernas förslag om att ytterligare medel utöver vad som
beräknats i propositionen skall ställas till företagareföreningarnas förfogande
för utökad rådgivning och service för småföretagare i glesbygdsområdena
är som nämnts i överensstämmelse med glesbygdsut redningens
förslag. Enligt utskottets uppfattning är den hjälp som företagareföreningarna
kan ge företagen mycket värdefull. Utskottet anser därför att
den höjning av anslaget som föreslås i motionen är välmotiverad.
Utskottet tillstyrker således motionsyrkandena. Medelsanvisningen behandlas
senare i betänkandet.

I centerpartiets (=utskottet) lokaliseringspoiitiska

instrument.

Företagareföreningarna har viktiga funktioner att fylla genom sin
medverkan i den regionalpolitiska stödverksamheten och den statliga
stödverksamhet som bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och
industrilån m. m. Utskottet anser i likhet med motionärerna att frågan
om tillskapande av regionala och näringspolitiska basorgan med uppgift
att bl. a. utöva uppsökande verksamhet bland personer som kan vara
intresserade av att starta nya företag bör prövas. Utskottet vill understryka
att den organisatoriska grunden för ett sådant organ skulle kunna vara
företagareföreningarna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande företagareföreningarna som lokaliseringspoiitiska
instrument, m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1973:1759, yrkandet 8 a, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

17. Ökning av totalramen (punkten 49)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”1
centerpartiets” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i detta betänkande förordat en förstärkning av det
regionalpolitiska stödet att användas för en så långt möjligt decentraliserad
bebyggelse. En förstahandsåtgärd måste vara att ändra samhällets
infrastruktur mot en mer decentraliserad lokalisering av näringsliv och
bostäder. Det regionalpolitiska företagsstödet måste därför förstärkas i

InU 1973:7

takt härmed under de kommande åren. Utskottet ansluter sig härutinnan
till vad som anförts i motionen 1973:1759, yrkandet 3.

Enligt utskottets uppfattning bör, såsom föreslås i motionen, ramen
för regionalpolitiken för den kommande femårsperioden fastställas till
3 500 milj. kr., dvs. 1 000 milj. kr. utöver vad som föreslagits i
propositionen. Av detta belopp bör 2 150 milj. kr. beräknas för
lokaliseringslån, 675 milj. kr. för lokaliseringsbidrag, 400 milj. kr. för
utbildningsstöd och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Om utvecklingen
motiverar det bör dessa rambelopp kunna höjas. Utskottets ställningstagande
innebär att propositionens förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med
bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 3, bestämmer att
under budgetåren 1973/74-1977/78 härutöver får beviljas
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd
och sysselsättningsstöd med sammanlagt
3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som
angivits i motionen.

18. Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (punkt 56)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c) Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”1
centerpartiets” och slutar med ”beräknat belopp” bort ha följande
lydelse:

I centerpartiets förutnämnda partimotion 1973:1759, yrkandet 4,
föreslås ett anslag om 240 milj. kr. Med hänvisning till ställningstagandet
till den i motionen förordade ramen för det regionalpolitiska stödet
tillstyrker utskottet motionen i denna del och avstyrker således det i
propositionen föreslagna anslagsbeloppet.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med
bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 4, för budgetåret
1973/74 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet anvisar
ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.

19. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder (punkt 57)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med
”Reservationsanslaget Särskilda" och slutar med ”föreslaget belopp” bort
ha följande lydelse:

InU 1973:7

Reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder uppgår innevarande
budgetår till 5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås 25 milj. kr. I
det föregående har utskottet tillstyrkt motionsyrkanden om en förstärkning
av anslaget till företagareföreningarna för råd och service till
småföretag i glesbygder. Med anledning härav och med godtagande av
propositionens medelsberäkning i övrigt bör anslaget uppföras med 26,9
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med
bifall till motionerna 1973:1760, yrkandet B, och
1973:1776, yrkandet 3, förbudgetåret 1973/74 till Särskilda
stödåtgärder i glesbygder anvisar ett reservationsanslag av
26 900 000 kr.

20. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (punkt 58)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med
”Anslaget Regionalpolitiskt” och slutar med ”utskottets sida” bort ha
följande lydelse:

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån föreslås nästa budgetår
uppfört med oförändrat 250 milj. kr. I motionen 1973:1759,
yrkandet 5, föreslås ett anslag om 300 milj. kr. Av förutnämnda skäl
tillstyrks det aktuella motionsyrkandet, varav följer att utskottet
avstyrker propositionens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med
bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 5, för budgetåret
1973/74 till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån anvisar
ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Jämställande av Örnsköldsviks kommun med primära centra (punkt 9)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle
(c):

På de grunder vi anfört i särskild reservation för att planeringen för
utvecklande av den regionala strukturen bör handhas av länskommunalt
organ anser vi, att riksdagen inte bör fatta beslut som innebär en central
klassificering av orterna i länen. Vi vill understryka angelägenheten av
skyndsamt förverkligande av en länsdemokrati, som får handha bl. a. den
regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån denna principiella uppfattning
anser vi oss inte kunna biträda det i motionen 1973:1 1 1 framförda

InU 1973:7

yrkandet att riksdagen skall besluta att Örnsköldsviks kommun skall
jämställas med primära centra.

2. Ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten i Norrbotten till
statliga bolag (punkt 13)

av herr Stridsman (c):

Som framhållits i motionen 1973:1762 är det en angelägen uppgift att
främja en industriell utveckling i östra Norrbotten. En omvandling av de
tre industriella storarbetsplatserna i Överkalix, Övertorneå och Pajala till
statliga industriföretag skulle vara ett steg i en sådan riktning. Därigenom
kunde tryggas en mer bestående sysselsättning åt människorna i dessa
bygder.

Jag vill särskilt betona vikten av att även yngre åldersgrupper skall
kunna erhålla anställning vid de ovan nämnda arbetsplatserna. En
förändring av storarbetsplatsema i östra Norrbotten till statliga företag
skulle härigenom underlätta skapandet av sysselsättning åt alla åldersgrupper.
Detta behövde inte innebära någon motsatsställning till angelägenheten
av att trygga sysselsättningen för s. k. lokalt bunden arbetskraft.

Genom att storarbetsplatserna i Överkalix, Övertorneå och Pajala
omvandlades till statliga industriföretag skulle området tillföras beräknade
300 nya sysselsättningstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden.
Dessutom bör en sådan åtgärd ses som en värdefull försöksverksamhet
som kunde utvecklas till andra orter i länet för att främja en industriell
utveckling.

3. Decentralisering av statlig verksamhet (punkt 14)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c):

Utskottet har behandlat frågan om omlokalisering av viss statlig
verksamhet i betänkandet InU 1973:22. Till det betänkandet fogade
företrädarna för centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet
en reservation till förmån för vidgad delegering av beslutsfunktioner
m. m. Vi står fast vid de synpunkter som framförts i reservationen.
Eftersom riksdagen nyligen tagit ställning i frågan, har vi nöjt oss med att
på detta sätt markera vår principiella ståndpunkt.

4. Tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen (punkt 15)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c):

Som framgår av utskottets yttrande har ett utredningsyrkande av det
slag som framställs i motionen 1973:1758 av herr Bohman m. fl. (m)

InU 1973:7

tidigare i år prövats av riksdagen. I det läget begränsar vi oss i detta
sammanhang till att understryka vår principiella uppfattning att väg- och
trafikpolitiken i sin helhet bör inordnas i de regionalpolitiska strävandena.

5. Avgifts- och premiesystem för skogsbruket (punkt 18)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i
Säffle (c):

Som påpekats i utskottets yttrande kommer skogspolitiska utredningens
förslag att ses över genom kompletterande utredningar. Bl. a. skall
behovet av styrmedel i form av ett avgifts- och premiesystem inom
skogsbruket prövas på nytt. Vi vill i detta sammanhang betona att
instrument av det slag skogspolitiska utredningen föreslagit är oacceptabla
från regionalpolitiska utgångspunkter. Ett dylikt instrument skulle få
förödande konsekvenser såväl för den långsiktiga sysselsättningen som
från miljösynpunkt.

6. Allmän inriktning av regionalpolitisk stöd till turistnäringen (punkt
37)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Peterson i Linköping (fp):

Syftet med regionalpolitiken är ytterst att främja tillkomsten av fler
och varaktiga arbetstillfällen. Om de villkor som ställs upp för näringslivet
i en viss region gör skillnad mellan olika verksamheter kommer
naturligtvis detta att få en styrande effekt på arten av arbetstillfällen. Om
många företag och verksamhetsgrenar hårt konkurrerade om det stöd
som utgår från staten kunde en sådan styrning i och för sig vara
motiverad. Så är tyvärr inte fallet i fråga om etablering och expansion
inom undersysselsatta områden. Alla möjligheter som finns att skapa
varaktiga och trygga arbetstillfällen måste därför tillvaratas. Undantag av
turismen från visst stöd kan begränsa våra möjligheter att nå detta mål.
Som princip måste därför gälla att samma förutsättningar skall tillhandahållas
för alla näringar.

F. n. utreds villkoren och betingelserna för turistnäringen i vårt land.
Det finns därför anledning att avvakta detta arbete innan riksdagen tar
slutlig ställning till dessa frågor. Det förefaller naturligt att man i det
sammanhanget lägger en vidare syn på stödet till turistnäringen än vad
propositionen och utskottet kunnat göra. Det är enligt vår mening inte
rationellt att särskilja olika motiv för stöd till en och samma näring.
Samtliga skäl, sysselsättningspolitiska och rekreativa liksom hänsynen till
turistbalansen, måste då beaktas.

InU1973:7

7. Vissa kostnads- och anslagsfrågor (punkterna 49 och 56)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Peterson i Linköping (fp):

Vi har i det föregående förordat bl. a. förlängd tid för utbildningsstöd
i vissa fall och selektiv användning av ett förstärkt sysselsättningsstöd. Vi
anser att de begränsade kostnadsökningar som kan föranledas av våra
förslag bör kunna rymmas inom totalramen för den kommande femårsperioden
liksom inom det för nästa budgetår beräknade anslaget för bl. a.
dessa ändamål. Vi vill dessutom hänvisa till att utskottet uttalat sig för
att totalramen vid behov skall kunna vidgas.

InU 1973:7 83

Innehållsförteckning

Sid.

Inledning 1

Propositionen 1973:50 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Hemställan 2

Förslag till lag om ändring i lagen om lokaliseringssamråd .... 4

Motioner 5

1972 års beslut om riktlinjer för regionalpolitiken 17

Utskottet 20

De allmänna regionalpolitiska målen, m. m 20

Förstärkta insatser i vissa regioner 24

Medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten 28

Generella medel inom regionalpolitiken 28

Industripolitiska åtgärder 28

Decentralisering av statlig verksamhet 29

Kommunikationer 30

Skogspolitik 30

Regionalpolitisk stöd 31

Avgränsning av allmänna stödområdet 31

Regionalpolitisk stöd utom stöd till turistanläggningar 32

Lokaliseringsstöd 32

Utbildningsstöd 37

Sysselsättningsstöd 38

Flyttningsstöd 41

Särskilda frågor 42

Regionalpolitisk stöd till turistnäringen 43

Lokaliseringssamråd 45

Uppföljnings- och bevakningsfrågor 45

Industricentra 46

Glesbygdsstöd 48

Åtgärder i Vindelälvsområdet 51

Kostnads- och anslagsfrågor 53

Utskottets hemställan 56

Reservationer 61

1. Regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad
bebyggelse, m. m. (c) 61

2. Full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster

som regionalpolitisk mål, m. m. (vpk) 66

3. Åtgärder inriktade på Stockholms- och Göteborgsregionerna,
motiveringen, (c) 67

4. Utredning om generella medel inom regionalpolitiken, m. m.

(c, fp, m) 68

5. Utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program (vpk) ... 68

InU 1973:7 84

Sid.

6. Formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så
långt möjligt decentraliserat samhälle (c) 69

7. Lokaliseringsstöd till partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna
(c, fp, m) 70

8. Lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder (c, fp, m) .... 71

9. Utbildningsstödets giltighetstid (c, fp) 72

10. Det inre stödområdet (c, fp, m) 72

11. Sysselsättningsstöd till turistföretag (c, fp, 1 m) 73

12. Sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. (c, fp) 74

13. Uppförande av industricentra på vissa orter (c, fp, m) 75

14. Lokalisering av industricentrastiftelsen (m, 1 c) 76

15. Servicegaranti (c, fp, m) 76

16. Företagareföreningarna som lokaliseringspolitiska instrument,

m. m. (c, fp, m) 77

17. Ökning av totalramen (c) 77

18. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet (c) 78

19. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder (c, fp, m) 78

20. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (c) 79

Särskilda yttranden 79

1. Jämställande av Örnsköldsviks kommun med primära centra

2. Ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten i Norrbotten
till statliga bolag (1 c) 80

3. Decentralisering av statlig verksamhet (c, fp, m) 80

4. Tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen (c, fp, m) . 80

5. Avgifts-och premiesystem för skogsbruket (c, fp, m) 81

6. Allmän inriktning av regionalpolitisk! stöd till turistnäringen

(fp) 81

7. Vissa kostnads-och anslagsfrågor (fp) 82

GOTAB 73 3714 S Stockholm 1973