Inrikesutskottets betänkande nr 35 år 1973 InU 1973:35

Nr 35

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om deltidsarbete
och flexibel arbetstid.

Motionerna

1973:841 av herr Bohman m. fl. (m)

1 motionen hemställs - med hänvisning till motiveringen i motionen
1973:241 — i yrkandet 4 att försöksverksamheten med s. k. flextid inom
den statliga förvaltningen utvidgas.

I motionen 1973:241 anförs att ökade möjligheter till flexibel
arbetstid, som det torde finnas förutsättningar att införa på många
statliga och kommunala arbetsplatser, sannolikt skulle vara till fördel för
bl. a. barnfamiljer där båda parter önskar arbeta.

Yrkandena 1 och 2 har behandlats i betänkandet InU 1973:3.
Yrkandet 3 kommer att behandlas i ett senare betänkande.

1973:1535 av fru andre vice talmannen Nettelbrandt m. fl. (fp)

I motionen föreslås — med hänvisning till motiveringen i motionen
1973:1204 -

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågor i
samband med deltidsarbete, bl. a.

a) kartläggning av möjligheter att införa deltid på flera arbetsområden
och på olika nivåer inom arbetslivet,

b) förutsättningar, organisation och kostnader vid eventuellt införande
av rätt till deltid enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

c) åtgärder för att jämställa deltidsarbete med heltidsarbete beträffande
sociala förmåner,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till reform av
det statliga lönesystemet som möjliggör ordinarie deltidsanställning,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om försök med flexibel
arbetstid inom statsförvaltningen på det sätt som angivits i motionen.

I motionen 1973:1204 anförs att uppgiften att skaffa fram fler
deltidsarbeten, med varierad arbetstid, måste lösas på varje arbetsplats.
Staten skulle kunna göra en betydelsefull insats dels genom att skapa
ökade möjligheter till deltid i statlig verksamhet, dels genom att kartlägga
möjligheterna att inrätta deltidsarbeten inom olika områden och i
samband härmed också utreda hur de deltidsanställda i fråga om sociala
förmåner m. m. skall bli jämställda med heltidsanställda.

Krav på försök med flextid i statliga ämbetsverk har enligt motionärerna
visat sig ha stor resonans bland de berörda anställda. Flextid bör
införas inom den statliga verksamheten där det är möjligt och där
personalen önskar det.

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 35

InU 1973:35

1973:1539 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c)

I motionen hemställs i yrkandet 1 att försöksverksamhet med flexibel
arbetstid genomförs i den statliga förvaltningen på sätt som anges i
motionen och i yrkandet 4 att försöksverksamhet med deltidstjänster
startas i enlighet med vad som i motionen anförts.

Vad flexibel arbetstid angår erinras om att försöksverksamhet härmed
f. n. pågår inom de till kvarteret Garnisonen i Stockholm förlagda
ämbetsverken. Motionärerna anser att försöken bör utökas att omfatta
även mindre arbetsplatser och arbetsplatser i landsorten. Härigenom
skulle man få bredare underlag för bedömning av den flexibla arbetstidens
för- och nackdelar.

Med hänvisning till liknande försöksverksamhet i Norge förordar
motionärerna att arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att intressera
arbetsgivare för att på försök placera arbetslösa makar på var sin
deltidstjänst.

Yrkandena 2 och 3 har behandlats i betänkandet InU 1973:3 och
yrkandet 5 i betänkandet InU 1973:34.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

Deltidsarbete

Antalet deltidsarbetande var enligt arbetskraftsundersökningarna
(AKU) vid mitten av 1960-talet ca 660 000. Med deltidsarbetande avses
personer som arbetar 1—34 timmar i veckan. Antalet hade år 1969 stigit
till 720 000. Utvecklingen under åren 1970—1978 framgår av följande
sammanställning.

Deltidsarbetande enligt AKU (årsmedeltal). Siffror i tusental.

	1970	1971	1972
Män	179	182	188
Kvinnor	563	577	595
Summa	742	759	783
(därav deltid av arbets-
marknadsskäl	62	78	83)
Majoriteten av de	deltidsarbetande	kvinnorna	är gifta

448 000, 1971 455 000 och 1972 467 000) och deras antal ökar. Antalet
småbarnsmödrar ligger däremot konstant vid ca 140 000 under alla tre
åren.

Siffrorna för den gångna delen av år 1973 visar på fortsatt ökning av
deltidsarbetet.

En av styrelsen för arbetarskyddsfonden tillsatt arbetsgrupp för

InU 1973:35

skiftarbete har samlat och redovisat uppgifter om deltidsarbete. Uppgifterna
har publicerats i fondens rapport 1973:1 Arbetstidens förläggning.
Kartläggning och analys av forskningsbehov. I en sammanfattning
anförs följande:

Arbetskraftsundersökningarna ger vid handen att antalet deltidsarbetande
ökat mycket kraftigt under senare år. Den största ökningen, som
delvis torde sammanhänga med affärstidslagens slopande, faller inom
handeln och restaurang- och hotellarbete. Mer än 3/4 av de deltidsarbetande
är kvinnor (mest gifta), relativt jämnt fördelat över åldrarna. Hos
män är det emellertid vanligast vid 25—34 år. Bland män förekommer
deltidsarbetet antingen i kombination med annan syssla eller på grund av
sjukdom eller studier. För kvinnor innebär det i stor utsträckning
dubbelarbete (hushållsarbete).

På vissa områden har praktiskt taget alla anställda deltid. Detta gäller
t. ex. städpersonal, fastighetsskötare, hemvårdspersonal och frivillig
brandförsvarspersonal. I övrigt är andelen deltidsarbetande stor inom
servicesektorn: vårdpersonal, restauranganställda, anställda inom kommunal
trafikverksamhet, posten, banker, försäkringsväsendet, handeln,
vårdsektorn, taxi m. fl.

Deltidsarbetet bedrivs i viss (ännu begränsad) utsträckning som
”partnerarbete”, dvs. att två anställda delar ett heltidsarbete. Denna form
förekommer t. ex. inom bokbinderi samt vid järnbruk, pappers- och
verkstadsind ust ri.

En stor del av de deltidsanställda fullgör sitt arbete på ”obekväm tid”,
dvs. lör- och söndagar samt morgnar och kvällar. Detta gäller t. ex. inom
detaljhandeln, kommunal trafikverksamhet, städnings- och fastighetsarbete
och vårdarbete (nattsköterskor m. fl.). Mycket ofta utgör deltidsarbetet
ett extraarbete (gäller praktiskt taget uteslutande män).

Flexibel arbetstid

SAV och berörda personalorganisationer har den 30 juni 1972
överenskommit om att försök skall göras med flexibel arbetstid för
personal som arbetar inom kvarteret Garnisonen i Stockholm. Försöksverksamheten
berör personal hos byggnadsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt,
statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen.
Enligt överenskommelsen gäller följande riktlinjer för verksamheten:

Tidsstämpling införs för all personal. Stämpling skall ske vid arbetets
början och slut och vid lunchuppehåll samt vid annan frånvaro från
arbetsplatsen under arbetsdagen.

Användningen av flextiden anpassas till arbetets krav, vilket exempelvis
kan medföra att tjänsteman kan beordras att tjänstgöra på tid som utgör
flextid och att försöket i vissa fall kan få karaktären av gruppflexibilitet.

Försöket avser tills vidare veckoflex och innebär under tid då den
ordinarie arbetstiden är 40 tim 50 min per vecka vid normal arbetsdag
— obligatorisk närvaro kl 9 — 16 (fast tid) med 30 minuters avbrott för
lunch

1* Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 35

InU 1973:35

— valfri starttidpunkt kl 7.24—9 (flextid)

— valfri sluttidpunkt kl 16—17.42 (flextid)

— valfri förlängning av lunchuppehållet med högst 30 minuter (flextid)

— flexram kl 7.24-17.42.

Om arbetets art kräver det kan arbetsgivaren efter överläggningar med
berörd personalorganisation för vissa personalgrupper fastställa andra
klockslag än ovan angivits.

Vad som skall gälla under tid då den ordinarie arbetstiden är 37 tim
30 min per vecka överenskommes senare.

Avstämning av arbetstidsuttaget skall ske veckovis.

Försöksverksamheten uppföljes normalt månadsvis. Rapport härom
lämnas till avtalsverket och företagsnämnderna.

Myndigheterna utfärdar behövliga tillämpningsföreskrifter i samråd
med personalorganisationerna.

Överenskommelsen har godkänts av Kungl. Maj:t den 13 juli 1972 att
gälla under tiden den 1 oktober 1972—den 30 september 1975.

Statsrådet Löfberg har tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter
för finansdepartementets löneenhet och företrädare för samtliga
berörda personalorganisationer med uppgift att studera frågan om en
vidgad försöksverksamhet med flexibel arbetstid. Gruppen leds av
statssekreteraren A. Aldestam. Den började sitt arbete i september 1973.

Tidigare riksdagsbehandling

Utredningsyrkanden beträffande deltidsarbete av liknande slag som
framställs i motionen 1973:1535 har behandlats av 1970, 1971 och 1972
års riksdagar (ABU 1970:56, InU 1971:24 resp. InU 1972:23). Frågan
om ordinarie deltidsanställning i statsverksamheten har prövats av 1969
och 1972 års riksdagar (SU 1969:142 resp. InU 1972:23). Vid 1972 års
riksdag förelåg också motionsyrkanden om försöksverksamhet med
flexibel arbetstid inom den statliga sektorn (InU 1972:23).

Beträffande ordinarie deltidsanställning anfördes följande i InU
1972:23:

I motionen 1972:281 tas vidare upp speciella frågor om deltidsarbete i
statlig verksamhet. Motionärerna vill att man skall pröva ett system med
ordinarie deltidsanställning, vari skulle ingå att myndigheterna disponerar
ett antal heltidstjänster för inrättande av hel- eller deltidstjänster efter
den aktuella personaltillgången.

Enligt nu gällande regler inrättas ordinarie tjänst endast för heltidstjänstgöring.
Redan anställd ordinarie tjänsteman kan dock beredas
deltidsarbete genom partiell ledighet. Extra ordinarie eller extra tjänst får
inrättas för halvtids- eller längre tjänstgöring. Vid kortare tjänstgöring blir
arvodesanställning eller anställning mot timersättning aktuell. Medgivande
att inrätta extra ordinarie eller extra tjänst avser normalt heltidstjänstgöring,
men det står myndigheten fritt att i stället inrätta
deltidstjänster. I sådant fall får inrättas så många deltidstjänster som ryms
inom ramen för den sammanlagda tjänstgöringstiden för medgivna
heltidstjänster. Enligt utskottets mening bör den sålunda redovisade

InU 1973:35

statliga tjänsteorganisationens utformning i och för sig ge tillräckliga
möjligheter för att tillgodose motionärernas önskemål om ökad tillgång
på deltidstjänster.

I motionen tas upp även en annan aspekt på statligt deltidsarbete.
Motionärerna vill att kortare tjänstgöring än på halvtid skall kunna
komma i fråga för dem som så önskar.

Det är riktigt som påpekas i motionen att de statliga reglerna (se SFS
1971:1030) rekommenderar tjänstgöring på minst halvtid. Regeln är
emellertid inte ovillkorlig. Skulle kortare tjänstgöringstider efterfrågas,
finns visst spelrum för individuella önskemål. Det kan noteras i
sammanhanget att önskemålen hos deltidsarbetande i allmänhet hittills
snarare gått i riktning mot förlängd tjänstgöringstid.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet

Två av de föreliggande motionerna tar upp allmänna frågor om
deltidsarbete. I samtliga motioner begärs dessutom att pågående försök
med flexibel arbetstid inom den statliga verksamheten utvidgas.

I motionen 1973:1535 av fru Nettelbrandt m. fl. (fp) hemställs om en
utredning av olika frågor om deltidsarbete. Motionärerna anser att staten
skulle kunna göra en betydelsefull insats genom att skapa ökade
möjligheter till deltidsarbete i statlig verksamhet men också genom att
kartlägga möjligheterna att inrätta deltidsarbeten inom olika områden
och i samband därmed även utreda hur de deltidsanställda i fråga om
sociala förmåner m. m. skall bli jämställda med heltidsanställda.

Deltidsarbetet har ökat snabbt i omfattning under 1960-talet. Ökningen
har fortsatt under 1970-talet om än i långsammare takt. En
redovisning för åren 1970—1972 har lämnats i det föregående. Under
första och andra kvartalen 1973 var det 847 000 (år 1972 833 000) resp.
826 000 (år 1972 809 000) som arbetade på deltid.

Deltidsarbetet vinner sålunda snabbt terräng, och det är i och för sig
angeläget att få en god tillgång på deltidsarbete för att möta den
efterfrågan som obestridligen finns på sådant arbete. Utbredningen av
deltidsarbetet är emellertid inte problemfritt. Bland de deltidsarbetande
ingår en växande grupp personer som arbetar på deltid, fastän de skulle
vilja ha heltidsarbete. Också ur en annan aspekt finns anledning att
ifrågasätta den snabba utvecklingen av deltidsarbetets omfattning. Den
övervägande delen av de deltidsarbetande är kvinnor. Bland kvinnor i
arbete är andelen deltidsarbetande så hög som drygt en tredjedel. Man
kan inte bortse från att det begränsade arbetsutbudet är en viktig faktor
som försvårar för kvinnor att i praktiken nå jämställdhet på arbetsmarknaden,
bl. a. genom att de hålls kvar i rutinbetonade låglöneyrken. Mot
den bakgrunden vill utskottet uttala sin tillfredsställelse med att den i
slutet av förra året tillsatta delegationen för jämställdhet mellan män och
kvinnor har beslutat att kartlägga deltidsarbetet med utgångspunkt i
antydda frågeställningar. Arbetet befinner sig i sitt inledningsskede. Med
hänvisning till delegationens projekt finner utskottet inte anledning för
riksdagen att initiera ett ytterligare utredningsarbete av det slag som

InU 1973:35

begärs i motionen 1973:1535.

I motionen 1973:1539 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c) förordas en
försöksverksamhet med deltidstjänster som skulle inriktas på att bereda
sysselsättning åt två arbetslösa makar genom att de får dela på en
befattning. Delning av befattning förekommer redan inom industrin och
på annat håll, ofta under benämningen partnerarbete. Redan av det skälet
saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på området.
Utskottet vill emellertid tillägga att flertalet arbetslösa önskar heltidsarbete,
inte minst för att klara sin försörjning, och det måste självfallet
vara arbetsmarknadsverkets strävan att hjälpa de arbetslösa till sådant
arbete.

På grund av det anförda avstyrker utskottet de båda ovan behandlade
motionsyrkandena.

I motionen 1973:1535 framställs vidare ett yrkande om att man i den
statliga verksamheten skall pröva ett system med ordinarie deltidsanställning.
Samma yrkande framställdes i den förra året väckta motionen
1972:281 och avstyrktes, som ovan redovisats, av utskottet. Utskottet
finner inte anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker
därför motionen även i denna del.

I de båda nu behandlade motionerna samt i motionen 1973:841 av
herr Bohman m. fl. (m) yrkas på utvidgning av den statliga försöksverksamheten
med flexibel arbetstid. Utskottet erinrar om att Kungl. Maj:t
förra året godkände en med personalorganisationerna träffad överenskommelse
om flexibel arbetstid för personal hos de myndigheter som är
förlagda till kvarteret Garnisonen i Stockholm. Överenskommelsen gäller
för tiden den 1 oktober 1972—30 september 1975 och berör närmare
5 000 tjänstemän. Vidare har inom finansdepartementets löneenhet
tillsatts en arbetsgrupp, vari ingår företrädare för samtliga berörda
personalorganisationer, med uppgift att studera frågan om en vidgad
försöksverksamhet med flexibel arbetstid. Gruppen böljade sitt arbete i
september i år. Det har förutsatts att den skall utnyttja de erfarenheter
som redan har vunnits av pågående verksamhet i kvarteret Garnisonen.
Med hänvisning till att den av motionärerna väckta frågan redan prövas
avstyrker utskottet de framställda yrkandena.

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1973:1535, yrkandet 1, och
1973:1539, yrkandet 4,

2. beträffande ordinarie deltidsanställning att riksdagen avslår
motionen 1973:1535, yrkandet 2,

3. beträffande utvidgning av den statliga försöksverksamheten
med flexibel arbetstid att riksdagen avslår motionerna
1973:841, yrkandet 4, 1973:1535, yrkandet 3, och
1973:1539, yrkandet 1.

Stockholm den 6 november 1973

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

InU 1973:35

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m),
fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i
Linköping (fp), Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar
Oskarson i Halmstad (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s),
Mattsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp) och Olsson i Asarum (s).

Reservationer

1. utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m. (punkt 1)

av herr Nordgren (m), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Peterson i
Linköping (fp), Oskarson i Halmstad (m), Mattsson i Skee (c), Fransson
(c) och Ekinge (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med
”Deltidsarbetet vinner” och slutar på s. 6 med ”behandlade motionsyrkandena”
bort ha följande lydelse:

Även om antalet deltidsarbeten ökar, är tillgången fortfarande
otillräcklig. Möjligheterna att öka tillgången på deltidsarbete, inte minst
inom den statliga sektorn, kräver därför ökad uppmärksamhet. Det är i
och för sig tacknämligt att delegationen för jämställdhet mellan män och
kvinnor har böijat studera allmänna frågor rörande deltidsarbete. Arbetet
befinner sig i ett inledningsskede, och enligt vad utskottet erfarit har inte
erforderliga personella resurser för utredningsarbetet ställts till delegationens
förfogande. Det har också ifrågasatts om delegationens sammansättning
och arbetssätt är de mest ändamålsenliga. I annat sammanhang
har även föreslagits vissa förändringar i fråga om utredningsarbetet.

Utskottet bedömer det som angeläget att Kungl. Maj:t tillsammans
med parterna på arbetsmarknaden snabbt och systematiskt kartlägger de
områden där ökat deltidsarbete kan komma i fråga. I det sammanhanget
skulle också kunna prövas förslaget i motionen 1973:1539 om försöksverksamhet
med deltidstjänster som skulle inriktas på att bereda
sysselsättning åt två arbetslösa makar genom att de delar på en
befattning. Vid sidan av detta arbete bör den nya utredningen som
förordats för jämlikhetsfrågorna ta upp de särskilda problem som är
förenade med deltidsarbete. Bl. a. gäller detta sociala förmåner.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att ett utredningsarbete efter de av utskottet
skisserade riktlinjerna kommer till stånd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utredning av olika frågor om deltidsarbete m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1973:1535,
yrkandet 1, och 1973:1539, yrkandet 4, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

2. ordinarie deltidsanställning (punkt 2)

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Oskarson i Halmstad
(m) och Ekinge (fp) som anser

InU 1973:35

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1
motionen 1973:1535” och slutar med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

I det för statsmyndigheterna gällande cirkuläret om deltidsarbete (SFS
1971:1030) uttalas att kortare tjänstgöring än på halvtid i allmänhet inte
bör förekomma. Vidare bör alltför många alternativ i fråga om
tjänstgöringstidens längd undvikas. Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motionen 1973:1535 beträffande ordinarie deltidsanställning att
det är angeläget att hänsyn tas till önskemål om varierad arbetstid. Bl. a.
kan det för en anställd av familjeskäl vara önskvärt med kortare arbetstid
än halvtid. I den mån sådan tjänstgöring medges blir det enligt nuvarande
regler fråga om anställning med timlön. Enligt utskottets uppfattning bör
tjänstgöringstidens längd inte vara avgörande för anställningsformen.
Även en anställd som t. ex. arbetar kortare tid än halvtid bör kunna
beredas den större trygghet och de bättre sociala förmåner som en fast
tjänst ger. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ordinarie deltidsanställning att riksdagen i anledning
av motionen 1973:1535, yrkandet 2, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

3. utvidgning av den statliga försöksverksamheten med flexibel arbetstid

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Oskarson i Halmstad
(m) och Ekinge (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 de”
och slutar med ”framställda yrkandena” bort ha följande lydelse:

I de båda nu behandlade motionerna samt i motionen 1973:841 av
herr Bohman m. fl. (m) yrkas på utvidgning av den statliga försöksverksamheten
med flexibel arbetstid. Vid vissa stora ämbetsverk förlagda till
kvarteret Garnisonen i Stockholm pågår sedan förra året försök med
flexibel arbetstid. Vidare har inom finansdepartementets löneenhet
tillsatts en arbetsgrupp, vari ingår företrädare för berörda personalorganisationer,
med uppgift att studera frågan om en vidgad försöksverksamhet
med flexibel arbetstid. Utskottet vill i anslutning härtill understryka
behovet av ytterligare åtgärder för att vidga verksamheten. Utskottet ser
det som särskilt angeläget att den pågående försöksverksamheten, som är
koncentrerad till en enda storarbetsplats i Stockholm, breddas till att
omfatta även mindre förvaltningar liksom arbetsställen utanför Stockholm.
Härigenom skulle det bli möjligt att inom en relativ snar framtid
göra en utvärdering på grundval av försök med flexibel arbetstid från
skiftande typer av statlig verksamhet i olika delar av landet. Den
utvidgade verksamheten skall självfallet bedrivas i samråd med personalen
och deras organisationer. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till
känna.

InU 1973:35

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvidgning av den statliga försöksverksamheten
med flexibel arbetstid att riksdagen med bifall till motionerna
1973:841, yrkandet 4, 1973:1535, yrkandet 3, och
1973:1539, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.