Inrikesutskottets betänkande nr 29 år 1973
InU 1973:29
Nr 29
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående fördjupad
arbetsdemokrati inom statliga företag.
Motionen
I motionen 1973:852 av herr Hörberg m. fl. (fp) redovisas bakgrunden
till pågående strävanden att demokratisera arbetslivet. Den hittillsvarande
utvecklingen har huvudsakligen avsett information och samråd. Med
åberopande av program som antagits av TCO och LO hävdar motionärerna
att ett nytt steg innebärande avtal om medbestämmanderätt blir
av avgörande betydelse. Försök med en sådan beslutsorganisation vid
olika typer av företag bör därför nu startas. Staten kan härvidlag föregå
med gott exempel. En möjlig utveckling skulle vara att revidera
företagsnämndsavtalet.
Motionen mynnar ut i en hemställan ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär initiativ på lämpligt sätt som syftar till inledande av försök vid vissa
statliga företag med medbestämmanderätt på alla beslutsnivåer för
arbetstagarna.”
Allmänt om företagsdemokratins utveckling
År 1946 träffades det första företagsnämndsavtalet mellan SAF samt
LO och TCO. Därigenom fick man en lokal ordning för samråd och
information. År 1966 reviderades företagsnämndsavtalet. Detta blev
inledningen till en betydligt större aktivitet i företagsdemokratifrågorna.
År 1968 tillsattes en delegation för försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokratidelegationen)
och året därefter inrättades delegationen för förvaltningsdemokrati
(DEFF). Båda dessa utredningar har till uppgift att stimulera
strävanden som går ut på att tillförsäkra de anställda ett ändamålsenligt
inflytande över verksamheten i statliga företag och förvaltningar.
Utredningarna har lämnat ett flertal rapporter. I det följande skall lämnas
ytterligare uppgifter om företagsdemokratidelegationens verksamhet.
Vid sidan om försöksverksamheten i anslutning till de båda delegationernas
arbete har statsmakterna tagit andra initiativ för att stimulera
företagsdemokratin.
Rätt till styrelserepresentation för anställda vid företag med mer än
100 anställda föreligger sedan den 1 juli 1973. En utredning har nyligen
lagt fram förslag om liknande representationsrätt för anställda i statlig
förvaltning.
Vid årets höstriksdag skall behandlas propositioner som berör de
anställdas inflytande över olika förhållanden i arbetslivet. På grundval av
1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 29
InU 1973:29
2
ett förslag av arbetsmiljöutredningen föreslås skyddsombuden få en
väsentligt starkare ställning (prop. 1973:130). Vidare läggs i prop.
1973:129 fram förslag till åtgärder för att öka anställningstryggheten.
På begäran av riksdagen (InU 1971:13) tillsattes i slutet av år 1971
arbetsrättskommittén för att utreda de s. k. § 32-frågorna. I direktiven
för utredningen betonas att statsmakterna bör genom lagstiftningsåtgärder
ge löntagarorganisationerna erforderligt stöd för att få till stånd en
demokratisering av arbetslivet. Förhandlingsrätten bör genom lagstiftning
göras så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika
beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande på.
Vid sidan av det arbete som sker under medverkan av staten i någon
form förekommer inom de enskilda och kommunala sektorerna av
arbetslivet omfattande och betydelsefulla försök med olika former av
inflytande för de anställda. Verksamheten bedrivs bl. a. inom partssammansatta
organ. På den enskilda sektorn har SAF, LO och TCO tillsatt
Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. Rådet har en permanent arbetsgrupp
(URAF) som med hjälp av forskare och konsulter driver försök
som avser att belysa förutsättningar för och konsekvenser av ökat
inflytande för de anställda på olika beslutsområden. Liknande försöksverksamhet
drivs på de kommunala och landstingskommunala områdena.
Förutom verksamheten inom URAF s ram förekommer försök organiserade
vid enskilda företag med varierande grad av inflytande för de
anställda.
De fackliga organisationerna driver på egen hand ett arbete för att
driva företagsdemokratifrågorna vidare. TCO har en särskild kommitté,
SAM KO, som givit ut skrifter i ämnet. På LO-kongressen i september
1971 antogs ett företagsdemokratiskt program.
Utvecklingen inom de statliga bolagen
Företagsdemokratidelegationen har sedan sin tillkomst år 1968
medverkat i olika försök att vidareutveckla företagsdemokratiska arbetsformer.
Delegationen har fortlöpande publicerat resultat från olika
projekt.
Delegationen har i september 1973 publicerat en sammanfattande
redovisning av sin verksamhet i en rapport benämnd Försöksverksamhet
med företagsdemokrati vid statliga bolag. Rapportens syfte är att mot
bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen ange vissa utgångspunkter
för försöksverksamhet med vidgad företagsdemokrati i de statliga
bolagen. Rapporten vänder sig i första hand till ledamöter i företagsnämnder,
och syftet är att den skall stimulera till diskussion och
intensifierad försöksverksamhet. Rapporten redovisar översiktligt en del
erfarenheter från de hittillsvarande försöken. Den anger olika vägar och
metoder som kan prövas för att föra utvecklingen framåt. Delegationen
sammanfattar erfarenheterna från försöksverksamheten på följande sätt:
InU 1973: 29
3
Erfarenheterna från försöken visar att det är svårt att utveckla olika
delfunktioner inom en organisation i demokratisk riktning oberoende av
varandra. Företagsdemokratin förverkligas bäst genom parallella insatser
på flera nivåer i företaget. En enstaka förändring inom ett begränsat
avsnitt kan visserligen under en kortare tid framstå som lyckad, men efter
hand tillstöter komplikationer. Dessa kan bl. a. ha sin grund i att arbetet
inom försöksområdet organiseras efter andra principer och kräver en
annan typ av administrativt system än företagets övriga verksamhet.
Utvecklingen av arbetstagarinflytande på en nivå eller inom en sektor av
arbets- och företagsorganisationen kräver således förr eller senare en
utvidgning av arbetstagarnas inflytande på övriga nivåer och inom övriga
sektorer inom företaget. Detta innebär att ett representativt inflytande
över de frågor som berör de anställda kollektivt får ses som ett
nödvändigt komplement till inflytande på individ- och gruppnivå.
Delegationen finner även att en fortsatt utveckling av enbart informations-
och samrådsverksamheten enligt gällande företagsnämndsavtal
inte leder till en tillräcklig reell ökning av arbetstagarnas inflytande i
företaget, emedan företagsledningens möjligheter att ensam driva igenom
sin linje kvarstår i en situation då parterna inte kan enas. Kännedom
därom påverkar parternas agerande i kommittéer och nämnder och kan
bl. a. leda till att såväl de anställda som den verkställande ledningen inte
tillräckligt aktivt engagerar sig i arbetet med att utveckla demokratin.
Inflytandegraden bör följaktligen vara sådan att de anställdas representanter
får möjlighet till direkt medverkan i beslutsfattandet.
Delegationen avslutar rapporten med följande deklaration.
Den företagsdemokratiska utvecklingen har starkt stöd hos majoriteten
av dem som verkar i arbetslivet. Riksdagens och regeringens samt
arbetsmarknadsparternas klara ställningstaganden leder med säkerhet till
en snabbare utveckling av företagsdemokratin. De företag som tidigt inser
detta och tar konsekvenserna härav kommer att stå bättre rustade än sina
konkurrenter, när nya ramar för ett demokratiskt arbetsliv under de
närmaste åren formuleras i lagstiftning och avtal. Delegationen vill därför
rekommendera alla parter i de statliga bolagen att medverka till en
påskyndad utveckling av demokratin i sina företag.
Staten har även på annat sätt än genom företagsdemokratidelegationens
verksamhet framhållit vikten av en intensifierad utveckling på det
aktuella området inom de statliga bolagen.
I den proposition som låg till grund för bildandet av Statsföretag AB
framhölls att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna skulle gälla
även målen arbetstillfredsställelse och medinflytande för de anställda. I
enlighet härmed utgav Statsföretag AB hösten 1971 ett ramprogram med
vissa riktlinjer för den företagsdemokratiska utvecklingen. Av programmet
framgår bl. a.
att anställda på alla nivåer skall beredas tillfälle att påverka sin
arbetssituation både i fråga om den egna arbetsplatsen och i fråga om
företagets verksamhet i stort
att ägaren genom stämma, styrelse och verkställande direktör skall
medverka till att de som arbetar i företagen får vidgade möjligheter att
delta i beslutsprocessen
att varje företag inom gruppen skall ha ett partsgemensamt handlings -
InU 1973:29
4
program för den företagsdemokratiska utvecklingen av vilket omfattning
och takt i riktlinjernas förverkligande skall framgå.
Även det statliga förhandlingsorganet, SFO, har engagerat sig i det
företagsdemokratiska arbetet, bl. a. genom att anordna konferenser.
Överläggningar pågår mellan SFO och arbetstagarnas organisation om
inrättande av ett utvecklingsråd för de statsägda bolagen.
Utskottet
I förevarande motion yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära
att vid statliga företag startas försöksverksamhet med medbestämmanderätt
på alla nivåer för de anställda.
Som framgår av den tidigare i betänkandet lämnade redogörelsen
strävar de organ som har att verka för vidgad företagsdemokrati i de
statliga bolagen att driva försöksverksamheten med den inriktning som
motionärerna förordar. Detta framgår klart bl. a. av en i september i år
lämnad redogörelse för företagsdemokratidelegationens verksamhet. Motionärernas
önskemål är alltså redan tillgodosett och utskottet hemställer
därför
att motionen 1973:852 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 oktober 1973
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i
Rödeby (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson i
Halmstad (m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c),
Ekinge (fp), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).
GOTAB 73 5245 S Stockholm 1973