Inrikesutskottets betänkande nr 25 är 1973
InU 1973:25
Nr 25
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om lagstadgad rätt
för arbetstagare till ledighet för studier.
Motionerna
Inrikesutskottet behandlar i detta betänkande tre motioner som rör
arbetstagares rätt till ledighet för studier. I motionerna framhålls vikten
av att en sådan rätt införs för att möjliggöra en effektiv vuxenutbildning.
Som skäl för utredning om lagstiftning på området framhålls att
förhandlingsvägen visat sig inte vara framkomlig.
I motionen 1973:110 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk) yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om lagstadgad rätt till
tjänstledighet, med bibehållande av de sociala förmånerna, för deltagande
i vuxenutbildning blir föremål för snabb utredning och att förslag härom
förelägges riksdagen.
I motionen 1973:846 av herr Fagerlund m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär utredning av frågan om rätt för anställda till
ledighet för studier.
I motionen 1973:1547 av herr Wiklund i Härnösand m. fl. (s) yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder för att i lag garantera
arbetstagarnas rätt till ledighet för studier.
Nuvarande förhållanden
Frågan om rätt till ledighet från anställning för deltagande i
undervisning har tilldragit sig ökad uppmärksamhet på senare år. På ett
område nämligen svenskundervisning för invandrad arbetskraft har
lagstiftning nyligen genomförts (prop. 1972:100, InU 1972:27, prop.
1973:43, InU 1973:15). Enligt lagen har invandrare rätt till ledighet från
arbetet för att delta i svenskundervisning i 160 eller 240 timmar. Under
undervisningstiden skall ordinarie lön utgå.
Frånsett denna speciella reglering för invandrarnas undervisning saknas
lagregler som tillförsäkrar de anställda rätt till ledighet för studier. På
andra områden finns emellertid regler som ger anställda rätt att vara
borta från arbetet utan att gå miste om anställningen. Skydd i det
hänseendet ger 1939 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande
med anledning av värnpliktstjänstgöring och 1945 års lag om förbud mot
arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap
m. m.
Det finns på den enskilda sektorn inte något hinder att i kollektivavtal
eller eljest träffa överenskommelse om rätt till ledighet för studier.
1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 25
InU 1973:25
2
Sommaren 1970 gav SAF ut ett delägarcirkulär angående ledighet för
studier. SAF rekommenderar att företagen intar en välvillig inställning till
de anställdas önskemål om ledighet för studier även om dessa avser
utbildning som i första hand syftar till att tillfredsställa den enskildes
önskemål och ambitioner. Cirkuläret innehåller dock vissa reservationer
som t. ex. att ledighet för studier inte innebär någon garanti för den
anställde att få återgå till samma arbete eller erhålla samma förtjänst efter
avslutad utbildning. 1 mars 1973 gav SAF ut en skrift Om ledighet för
studier. I skriften betonas att SAF inte funnit anledning förändra sin i
cirkuläret från 1970 intagna ståndpunkt. I skriften behandlas problem
såsom handläggning av ledighetsfrågor och rätten till sociala förmåner i
samband med ledighet.
I syfte att på den privata arbetsmarknaden genom avtal reglera frågor
om rätt till ledighet för studier fördes under 1972 förhandlingar mellan
LO, TCO-P och SAF. Förhandlingarna strandade den 5 december 1972.
Enligt statstjänstemannalagen och kommunaltjänstemannalagen får
för dessa tjänstemannakategorier avtal inte träffas om rätt till annan
ledighet än semester. Avtal får således inte fräffas om rätt till ledighet för
studier. Däremot finns det inte något hinder att avtalsvägen reglera frågan
om lön under tid då tjänsteman är ledig för studier. Förslag har lagts fram
om revision av de ovan nämnda bestämmelserna i stats- och kommunaltj
änstem annalagarna.
Enligt det allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra
tjänstemän kan lön med B-avdrag utgå till anställd som bedriver studier
under sammanlagt 240 dagar under en tioårsperiod. I vissa fall kan full
lön utgå. När det gäller rätten till tjänstledighet utan lön för studier har
Kungl. Majit utfärdat ett cirkulär, SFS 1970:388 (ändrat 1971:1 196).
Enligt cirkuläret skall ansökningar om tjänstledighet behandlas välvilligt.
Tjänstledighet får beviljas i sammanlagt tre år under en tioårsperiod.
Varje ledighetsperiod bör normalt ej överstiga sex månader.
Pågående utredningsarbete m. m.
Sedan förhandlingarna om ett avtal om rätt till ledighet strandat
uppvaktade i februari 1973 representanter för LO och TCO regeringen
med en begäran om utredning av frågan om lagstiftning som ger rätt till
ledighet för studier. Därefter tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp
under ledning av statsrådet Lidbom för att behandla frågan. Gruppen
beräknar slutföra sitt arbete före nästa årsskifte.
Vuxenutbildningsfrågoma utreds även ur andra aspekter. Kommittén
för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) bedriver bl. a.
uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. En sammanfattande redovisning
för utbildningsvägar för vuxna ges i prop. 1973:54.
Frågan om finansiering av vuxenstudier utreds inom en särskild
kommitté (SVUX). Vissa av kommitténs förslag låg till grund för den
reform av studiefinansieringssystemet som riksdagen antog tidigare i år
(prop. 1973:63, SfU 1973:17).
InU 1973:25
3
På det internationella planet har rätten till ledighet för studier
tilldragit sig uppmärksamhet inom Internationella arbetsorganisationen
(ILO). Under organisationens konferens i juni i år behandlades förslag till
en konvention och en rekommendation i frågan. Enligt förslaget till
konvention, som kan väntas bli slutligt behandlat på arbetskonferensen i
juni 1974, skall betald ledighet för utbildning betraktas som en rätt för
anställda och syfta till att tillgodose individens behov i det moderna
samhället och till en social, ekonomisk, teknisk och kulturell utveckling.
Rätten till ledighet skall avse såväl yrkesutbildning som allmän, social,
politisk och facklig utbildning.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksdagarna åren 1968, 1969, 1971 och 1972 behandlades
motioner i vilka yrkades lagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i
vuxenutbildning. Motionerna behandlades av andra lagutskottet, inrikesutskottet
och utbildningsutskottet, 2LU 1968:70, 1969:9, InU 1971:21,
UbU 1972:17.
Vid riksdagen år 1968 remissbehandlades de då aktuella motionerna.
Svenska arbetsgivareföreningen avstyrkte lagstiftningskravet. Landsorganisationen
ansåg att behov av lagstiftning inte förelåg men uttalade att,
om det vid utbyggnaden av vuxenutbildningen skulle medföra större
svårigheter att erhålla tjänstledighet än dittills varit fallet, lagstiftning
borde övervägas. Tjänstemännens centralorganisation förordade utredning
av frågan. Innehållet i remissyttrandena återges i 2LU 1968:70.
Andra lagutskottet avstyrkte motionerna såväl 1968 som 1969.
Utskottet uttalade att avtalsvägen i första hand borde prövas. Riksdagen
godkände utskottets ställningstaganden.
Inrikesutskottet intog samma ståndpunkt år 1971 och hänvisade till
de då pågående förhandlingarna mellan parterna på arbetsmarknaden.
Utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande bl. a.:
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att samhälle och
företag på olika sätt främjar möjligheterna för vuxna till vidareutbildning.
Frågan om rätt till ledighet från arbetet är otvivelaktigt av central
betydelse i sammanhanget. Även om man i princip ställer sig bakom de
enskilda arbetstagarnas rätt till ledighet för studier kan det inte förnekas
att en ovillkorlig sådan rätt kan medföra avsevärda problem på berörda
arbetsplatser . Det gäller exempelvis vid längre tids frånvaro av anställda i
nyckelpositioner. Generellt sett är problemen större på arbetsplatser med
få anställda. Dessa aspekter gör att uppmärksamhet också måste ägnas
frågan om anställningstrygghet för anställda som utför arbete i de ledigas
ställe.
Utskottet är av samma mening sorn riksdagen hävdade åren 1968 och
1969, nämligen att i första hand avtalsvägen bör prövas för att lösa frågan
om rätt till ledighet från arbetet för deltagande i vuxenutbildning. En
sådan metod ger bättre möjligheter än generellt verkande lagstiftning att
anpassa lösningar till förhållandena på olika slag av arbetsplatser.
Utbildningsutskottet intog påföljande år samma ståndpunkt som
inrikesutskottet.
InU 1973:25
4
Utskottet
Det är en betydelsefull uppgift för samhället att på olika sätt stimulera
vuxenutbildningen. Ett led i denna verksamhet är att de anställda bereds
ledighet för studier. I de förevarande motionerna tas detta problem upp.
Motionärerna vill att man skall införa ett system med lagfäst rätt till
ledighet för studier. I motionerna framhålls att parterna på arbetsmarknaden
inte kunnat enas om att lösa denna fråga avtalsvägen.
Efter det motionerna väcktes har regeringen på framställning av LO
och TCO tagit upp frågan om lagstiftning på det aktuella området. Under
ledning av statsrådet Lidbom söker en arbetsgrupp lösa frågan. Enligt ett
nyligen lämnat pressmeddelande räknar gruppen med att före årsskiftet
kunna lägga fram ett lagförslag. Den tilltänkta lagen avses få karaktären
av en ramlagstiftning, som man förutsätter att parterna på arbetsmarknaden
kommer att komplettera genom avtal.
Såsom utskottet tidigare uttalat är det angeläget att man når en
lösning på frågan om arbetstagarnas rätt till ledighet för studier. De
utredningsyrkanden som framställts för att nå detta mål är som framgår
av det anförda redan tillgodosedda. Förslag till lagstiftning i ämnet kan
väntas inom kort. Med hänsyn härtill bör motionerna inte leda till något
initiativ.
Utskottet hemställer
att motionerna 1973:110, 1973:846 och 1973:1547 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 oktober 1973
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s),
herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), fru Ludvigsson
(s), herrar Oskarson (m), Lorentzon (vpk), Mattsson i Skee (c),
Jadestig (s), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).
GOTAB 73 5241'S Stockholm 1973