Inrikesutskottets betänkande nr 22 år 1973

InU 1973:22

Nr 22

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:55
angående omlokalisering av viss statlig verksamhet jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:55 (finansdepartementet) redovisas förslag till
en andra etapp av omlokalisering av statlig verksamhet. Förslaget innebär
att 9 myndigheter och delar av ytterligare 6 myndigheter med sammanlagt
ca 3 700 anställda lokaliseras till 11 orter utanför Stockholmsområdet.
Inflyttning på de nya lokaliseringsorterna beräknas kunna ske
under åren 1976—1980.

I propositionen hemställs att riksdagen godkänner de allmänna
riktlinjer för omlokalisering av central statlig verksamhet som föredragande
departementschefen angett.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1973:637 av herr Richardson m. fl. (fp, c, m), vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar ompröva 1971 års beslut
om lokalisering av arméns tekniska skola,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om.
skyndsam utredning om lokalisering av arméns tekniska
skola i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionerna behandlas i

utsk.

yttr.

utsk.

hemst.

P -

reserv, (r)
särsk. yttr.
(sy) nr

5 sy

1973:1517 av herrar Brundin (m) och Clarkson (m), 25 26

vari hemställs att riksdagen måtte anhålla att Kungl.

Majit omprövar beslutet att flytta Svenska Penninglotteriet
till Gotland.

1973:1518 av fröken Eliasson m. fl. (c), vari hemställs 12 2 2 r

att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om en
skyndsam parlamentarisk översyn av möjligheterna
till en överflyttning till regional nivå av vissa arbetsuppgifter
i de statliga verken.

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

1973:1519 av herr Gustafsson i Byske (c), vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla
att till Skellefteå lokaliseras lämplig statlig verksamhet
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1973:1538 av herr Norrby i Akersberga m. fl. (fp, c,
m, vpk), vari hemställs att riksdagen med omprövning
av tidigare ställningstagande beslutar att sjöfartsverket
skall lokaliseras till Nynäshamn.

Motioner väckta i anledning av propositionen

1973:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c), vari hemställs
att Kungl. Maj:ts proposition 1973:55 i den del som
föreslår att statens vägverks centralförvaltning utflyttar
från Stockholm till Falun-Borlänge avslås och att
beslut om centralförvaltningens lokalisering därmed
uppskjuts tills pågående omorganisationsutredning
framlagts.

1973:1670 av herr Henmark m. fl. (fp, c), vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att i anledning av propositionen 1973:55 fatta
principbeslut om omlokalisering utan fastställande av
omlokaliseringsorter,

2. att nytt förslag till omlokaliseringsorter föreläggs
riksdagen, varvid i motionen anförda synpunkter
beaktas.

1973:1674 av herr Brännström m. fl. (s), vari föreslås
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att de
fyra nordligaste länens behov av en bättre sysselsättnings-
och näringslivsstruktur beaktas på det sätt som
anförts i motionen.

1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s), vari
hemställs

1. att riksdagen understryker vad i proposition
1973:55 anförs om att ytterligare omlokalisering i
denna form av centrala statliga myndigheter inte skall
ske,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att det vid
de föreslagna omlokaliseringama är nödvändigt att
beakta övriga familjemedlemmars möjligheter till sysselsättning
i lokaliseringsorten,

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

20 13 4 r

16 6

22 17

17 8

28 32

28 30

26 29

InU 1973:22

3. att riksdagen understryker propositionens uttalande
att det är önskvärt att med olika medel
stoppa minskningen av industrisysselsättningen i Storstockholmsområdet
samt att därvid stimulansåtgärder
för ytterligare utflyttning från Storstockholmsområdet
av arbetstillfällen i industrin inte bör komma
i fråga.

1973:1681 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen med avslag på proposition 1973:55 hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning av de samlade
kostnaderna för och konsekvenserna i övrigt av
tidigare beslutad omlokalisering av statlig verksamhet.

1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c),
vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av
propositionen 1973:55 beslutar att till Skövde omlokalisera
försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen
och fortifikationsförvaltningen.

1973:1700 av herr Andersson i Nybro (c), vari
hemställs att riksdagen i samband med behandlingen
av propositionen 1973:55 måtte uttala att det i
propositionen anmälda antalet arbetsplatser på de
föreslagna lokaliseringsorterna står fast, även om
detta förutsätter omlokalisering av annan statlig
verksamhet än den nu aktuella.

1973:1701 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1973:55 beslutar

1. att statens jordbruksnämnd lokaliseras till
Skövde,

2. att statens brandinspektion och statens brandskola
lokaliseras till Skövde.

1973:1702 av herr Brännström (s), vari hemställs att
riksdagen vid behandling av propositionen 1973:55
beslutar i första hand att lokalisera försvarets teletekniska
laboratorium till Skellefteå eller i andra hand att
återförvisa frågan om dess lokaliseringsort till särskild
prövning.

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.
s. p. (sy) nr

28 31

9 1 1 r

1 sy

22 19

23 20

22 21

15 4

23 22 6 r

18 9

20 14

1* Riksdagen 1973. 18 sami Nr 22

InU 1973:22

1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp), vari
hemställs att riksdagen vid sin behandling av Kungl.
Maj:ts proposition 1973:55

1. godkänner vad som i motionen anförts angående
decentralisering av beslutsfunktionen,

2. hos Kungl. Maj:t uttalar sig för att Blekinge län
skall komma i fråga vid lokaliseringen av framtida
nytillkommande statlig verksamhet och vid eventuell
ytterligare omlokalisering.

1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s), vari
hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen
1973:55 hos Kungl. Maj:t anhåller om att den redan
beslutade utflyttningen måtte vara genomförd, innan
frågan om det föreliggande förslaget ånyo anmäls för
riksdagen,

2. att, om avslagsyrkandet på hela propositionen
icke vinner majoritet, frågan om statens bakteriologiska
laboratorium ytterligare prövas, innan någon
utflyttning kommer i fråga,

3. att civilförsvarsstyrelsen icke utlokaliseras, innan
en utredning om dess sammanslagning med
överstyrelsen för ekonomiskt försvar genomförts.

1973:1 705 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:55

1. godkänner vad som i motionen anförts angående
personalfrågorna,

2. uttalar att nyetablerade statliga verksamheter
samt statliga verksamheter, som framdeles befinnes
kunna utlokaliseras från Stockholmsområdet, bör
lokaliseras i första hand till regionalpolitisk! angelägna
områden i enlighet med vad som angivits i
motionen,

3. uttalar att fortsatta strävanden till decentralisering
av den statliga verksamheten främst bör inriktas
på decentralisering till länsdemokratin.

1973:1706 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, fp, m),
vari hemställs att riksdagen beslutar att lokalisering av
statens jordbruksnämnd till Jönköping skall anstå i
avvaktan på närmare utredning och prövning av de

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

12 2 2 r

29 32

10 1 1 r

19 12 6 sy

22 19

26 29

29 32

12 2 2 r

23 22 6 r

InU 1973:22

med en sådan lokalisering förenade följderna, varvid
även bör prövas huruvida utlokalisering över huvud
taget bör ske av jordbruksnämnden.

1973:1707 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

1. att Kungl. Majit ger samtliga statliga verk och
myndigheter, som inte berördes av riksdagens beslut
1971 om utflyttning från Stockholm, i uppdrag att
snarast möjligt redovisa detaljerade undersökningar av
respektive verks möjligheter att decentralisera sin
verksamhet till regional och lokal nivå,

2. att riksdagen i avvaktan på sådan utredning och
erfarenheter från första utflyttningsetappen uppskjuter
sitt ställningstagande till den andra utflyttningsetappen.

1973:1 708 av herr Hellström m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om förutsättningslös
utredning om lämpligheten av utlokalisering
av statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
och val av eventuell ny lokaliseringsort.

1973:1709 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari
hemställs att riksdagen uttalar sig för

1. att ett sysselsättningspolitiskt program genomförs,
baserat på följande tre element:

a) statliga industrier, uppbyggda med hjälp av
bl. a. AP-fonderna,

b) en genomgripande upprustning av järnvägsväsendet
och annan kollektiv trafik,

c) insatser på sociala och miljömässiga bristsektorer,

2. att storstadsområdena får del i den industriella
uppbyggnaden,

3. att organisatoriska och personalrättsliga problem
i samband med utlokaliseringarna löses i fortlöpande
och nära samarbete med de anställda,

4. att de föreslagna utlokaliseringarna inom de i
denna motion angivna ramarna planenligt genomförs.

1973:1710 av herrar Hyltander (fp) och Richardson
(fp), vari hemställs att riksdagen i anledning av Kungl.
Majits proposition 1973:55 beslutar

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.
s. p. (sy) nr

12 2 2 r

10 1 1 r

1 sy

19 12 6 sy

13 3 3 sy

13 3

26 29

13 3

InU 1973:22

1. att Kungl. Maj:t låter undersöka respektive
verks möjligheter att decentralisera sin verksamhet till
regional och lokal nivå,

2. att uppskjuta ställningstagandet till den andra
utflyttningsetappen i avvaktan på utredning och
insamlande av erfarenheter från den första utflyttningsetappen,

3. att i samband med ett kommande förslag till
utlokalisering efter detta uppskov Skaraborgs län med
Skövde som centrum kommer med som utlokaliseringsort.

1973:1711 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle
(c), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att teleskolan skall omlokaliseras till
Bollnäs,

2. hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om omlokalisering
av Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst till orter i Hälsingland blir föremål för
skyndsam utredning.

1973:1712 av fru Kristensson m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen
1973:55 om att delar av FOA skall lokaliseras
utom Stockholmsområdet.

1973:1713 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m),
vari hemställs att riksdagen uttalar att Växjö må
komma i fråga som lokaliseringsort vid inrättande av
ny statlig verksamhet, omorganisationer av nu befintliga
verk samt vid eventuella nya omlokaliseringar.

1973:1714 av herr Nordgren (m), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att de delar av mynt- och
justeringsverket som år 1971 beslöts skulle omlokaliseras
till Eskilstuna i stället omlokaliseras till Söderhamn.

1973:1715 av herr Norrby i Åkersbergs (fp), vari
hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1973:55 måtte avslå förslaget rörande utlokalisering
av försvarets forskningsanstalt.

Motionerna behandlas i
utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s- P- (sy) nr

12 2 2 r

10 1 1 r

1 sy

11 1

24 24

25 26
27

20 13 4 r

29 32

17 7 3 r

4 sy

20 13 4 r

InU 1973:22

Motionerna behandlas i

1973:1716 av herr Norrby i Åkersberga (fp), vari
hemställs att riksdagen i avvaktan på en utredning om
bl. a. omlokalisering av statlig verksamhet inom
Stockholmsområdet uppskjuter sitt ställningstagande
till den andra utflyttningsetappen.

1973:1717 av herrar Norrby i Åkersberga (fp) och
Wirmark (fp), vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1973:55 i vad avser flyttningen av skolöverstyrelsens
intagningssektion och enhet för provkonstruktion.

ut sk.
yttr.
s.

utsk.
hem st.
P1 -

reserv, (r)
särsk. yttr.
(sy) nr

1 r

5 r

1973:1718 av herr Nygren m. fl. (s, c), vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1973:
55 med förslag till omlokalisering av viss statlig
verksamhet måtte beakta vad i motionen anförts
angående möjligheterna att till Umeå lokalisera statens
bakteriologiska laboratoriums riksfunktion.

1973:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i
Holmgården (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att de företag som har sin huvudsakliga
produktion i Norrbotten också bör lokalisera sina
huvudkontor dit,

2. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts beträffande önskvärdheten av att
lokalisera statlig verksamhet till Norrbotten.

1973:1722 av herr Wijkman (m), vari yrkas avslag på
förslaget i propositionen 1973:55 om utlokalisering
av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå.

Motioner överlämnade till justitieutskottet

I anledning av propositionen har väckts två motioner angående
lokaliseringen av den blivande centrala förvaltningsmyndigheten för
domstolsväsendet, nämligen 1973:1719 av herrar Olsson i Sundsvall (c)
och Winberg (m) med yrkande att myndigheten skall placeras i Sundsvall
samt motionen 1973:1721 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s, c, fp, m,
vpk) med yrkande att myndigheten skall placeras i Sandviken.

Utskottet har tillsammans med sitt yttrande om den centrala förvaltningsmyndighetens
placering överlämnat motionerna till justitieutskottet
(InU 1973:1 y).

1** Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

Inrikesutskottet uttalar sig enhälligt för att myndigheten förläggs till
Sundsvall. Justitieutskottets majoritet har i betänkandet 1973:24 förordat
att myndigheten placeras i Jönköping.

Utskottet

Inledning

Riksdagen fastställde i höstas riktlinjerna för det regionalpolitiska
arbetet under de kommande åren. Enligt dessa riktlinjer skall regionalpolitiken
syfta till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga
resurserna att människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga
sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell
och kulturell service samt god miljö. För att nå dessa mål har fastställts
dels ramar i form av befolkningstal för länens och de regionala statliga
organens planering, dels en plan för utveckling av den regionala
strukturen. Planen anger bl. a. de funktioner som olika orter —
storstäder, primära centra, regionala centra och kommuncentra — skall
fullgöra. Med utgångspunkt i nämnda riksdagsbeslut har till årets riksdag
lagts fram förslag på skilda områden för att förverkliga politiken.
Förutom det traditionella regionalpolitiska stödet till industri och annan
verksamhet inom näringslivet gäller förslagen områden såsom kommersiell
service, transporter, undervisning och kommunal skatteutjämning. I
den förevarande propositionen läggs fram förslag om lokalisering av
central statlig verksamhet.

Den offentliga sektorns betydelse som styrande faktor för den
regionala utvecklingen har ökat alltmer. Lokaliseringsbeslut inom en rad
offentliga verksamhetsområden har inte enbart stora direkta sysselsättningskonsekvenser.
De påverkar även indirekt företagens och hushållens
lokaliseringsval. Inom den offentliga sektorn har frågan om den centrala
statliga förvaltningens lokalisering under senare år rönt ett alltmer ökat
regionalpolitisk! intresse. Frågan har undersökts av den år 1969 tillkallade
delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. Delegationen har i två
betänkanden lagt fram förslag till utflyttning av statliga myndigheter
(SOU 1970:29 och 1972:55).

På grundval av betänkandet från år 1970 beslöt riksdagen om en första
utflyttningsetapp (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196). Beslutet
innebär att 30 myndigheter och institutioner samt väsentliga delar av
ytterligare fyra myndigheter skall omlokaliseras från Stockholmsområdet
till 1 3 orter i olika delar av landet. Sammanlagt har dessa myndigheter ca
6 100 anställda.

Det i propositionen framlagda förslaget bygger på delegationens för
lokalisering av statlig verksamhet andra betänkande (SOU 1972:55).
Syftet med förslaget är i likhet med förslaget om den första omlokaliseringsetappen
att stimulera en positiv utveckling i ett antal orter av stor
regionalpolitisk betydelse och att bidra till att dämpa expansionen i
Storstockholmsområdet. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen

InU 1973:22

omlokalisering av nio myndigheter och delar av ytterligare sex myndigheter
med sammanlagt ca 3 700 anställda till elva orter utanför Stockholmsområdet.
Inflyttningen på de nya lokaliseringsorterna beräknas kunna ske
under åren 1976—1980.

Till utskottet har remitterats 34 motioner som väckts i frågan.
Synpunkter på omlokaliseringen har vidare förts fram vid föredragningar
inför utskottet av vissa landsting och kommuner samt företrädare för
myndigheter och personal vid så gott som samtliga de verksamheter som
omfattas av propositionens förslag. Föredragningarna har kompletterats
med ett omfattande skriftligt material som tillställts utskottet.

Principiella överväganden

Under motsvarande rubrik redovisar departementschefen de
principiella överväganden som ligger bakom det föreliggande förslaget.
Departementschefen erinrar om de huvudmotiv som låg till grund för
etapp 1 av omlokalisering av central förvaltning från Stockholm. Dessa
motiv kan sammanfattas på följande sätt. Staten bör aktivt söka dämpa
storstadsexpansionen och samtidigt medverka till att skapa orter med
goda tillväxtförutsättningar och ett rikt differentierat näringsliv som
alternativ till storstäderna. De regionalpolitiska fördelar som står att
vinna genom omlokaliseringarna uppväger mer än väl de olägenheter i
form av ökade kostnader och övergångsvisa omställningsproblem som
uppstår. Samtidigt kommer den för den statliga sektorn mycket
besvärliga lokalsituationen i Stockholms centrala delar att bättre kunna
bemästras. Med hänsyn till de resurser som står till samhällets förfogande
bör insatserna i allt väsentligt koncentreras till ett begränsat antal
regionala tillväxtcentra (primära centra enligt nuvarande terminologi).
När det gäller problem som uppstår för personalen var utgångspunkten
att dessa inte fick bli för stora. Samma resonemang anfördes beträffande
störningar i myndigheternas verksamhet.

Departementschefen anser att de erfarenheter som hittills gjorts av
omlokaliseringens första etapp inte ger anledning att revidera de tidigare
redovisade principerna. Inte heller de kostnadsberäkningar som lagts fram
av delegationen ger enligt hans mening anledning till ändrad uppfattning i
principfrågan. Den genomsnittliga omlokaliseringskostnaden per anställd
beräknas till ca 25 000 kr. eller sammanlagt ca 100 milj. kr. Därtill
kommer ett investeringsbehov om ca 420 milj. kr. Investeringarna på de
nya lokaliseringsorterna ersätter i stor utsträckning ett investeringsbehov
som ändå skulle fått tillgodoses om myndigheterna legat kvar i
Stockholmsområdet. Kostnaderna för motsvarande investeringar i det
området kan med säkerhet beräknas bli större. Utgifterna för den
föreslagna omlokaliseringen av statliga myndigheter framstår enligt
departementschefen som rimliga i relation såväl till samhällets övriga
insatser på regionalpolitikens område som till de förväntade positiva
effekterna — inte minst rationaliseringsvinster — på mottagningsorterna.

I några motioner yrkas avslag på propositionen eller att
ställningstagandet till fortsatt omlokalisering skall skjutas på framtiden.

InU 1973:22

Sistnämnda typ av yrkande innefattar i sak en begäran om avslag på
propositionen. De motioner vari yrkas direkt avslag är 1973:1681 av herr
Bohman m. fl. (m) och 1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s).
Yrkanden om uppskov med ställningstagandet förs fram i motionerna
1973:1707 av herr Helén m. fl. (fp), 1973:1710 av herrar Hyltander (fp)
och Richardson (fp) samt 1973:1716 av herr Norrby i Åkersberga (fp).

I samtliga motioner uttalas att man bör avvakta effekterna av den
första utflyttningsetappen innan nästa steg tas. I motionen från moderata
samlingspartiet begär man att en parlamentariskt sammansatt kommitté
med representation för de statsanställdas organisationer skall tillsättas
med uppgift att undersöka effekterna av den tidigare beslutade omlokaliseringen.
Utredningen skall omfatta såväl budgetmässiga som samhällsekonomiska
konsekvenser, påverkan på arbetsmarknadssituationen på
inflyttningsorterna, personalens erfarenheter samt omständigheter i
övrigt av intresse i sammanhanget. Liknande utredningskrav återfinns i
folkpartiets partimotion. I de båda partimotionerna liksom i de båda av
enskilda folkpartister väckta motionerna vill man dessutom utreda
möjligheterna för centrala myndigheter att i ökad omfattning delegera
arbetsuppgifter till regionala eller lokala organ. Till den frågan återkommer
utskottet i det följande. I folkpartiets partimotion utesluts inte att
det vid utskottets beredning av ärendet kan visa sig att utflyttning av
vissa verksamheter är lämplig sedan hänsyn tagits till kostnads- och
effektivitetsfaktorer samt till personalens problem. I sådana fall bör
enligt motionen beslut kunna fattas nu.

Utskottet vill först påminna om att bakom 1971 års beslut om
omlokalisering stod en mycket stor majoritet i riksdagen, 298 röster mot
27. Vid fattandet av det riksdagsbeslutet stod det klart att det endast var
en första etapp som skulle följas av ytterligare förslag om utflyttning av
statlig verksamhet från Stockholmsområdet. Detta sattes inte i fråga i då
föreliggande motioner eller i reservationer till utskottets betänkande.
Däremot fanns vissa särmeningar beträffande inriktningen av och
formerna för utredningsarbetet. Den omfattning andra etappen föreslås
få är snarare mindre än man hade anledning räkna med år 1971.

Utskottet kan inte finna att vad som framkommit under utredningsarbetet
eller därefter är av den arten att man nu bör skjuta hela den andra
omlokaliseringsetappen på framtiden. Ett sådant beslut skulle från flera
olika synpunkter vara olyckligt. En av principerna för placering av
verksamheterna är samlokalisering av myndigheter och verksamheter som
har besläktade arbetsuppgifter. Etapp 2 kompletterar i det avseendet
etapp 1 och bör därför genomföras i ett tämligen nära tidssammanhang.
Ett uppskovsbeslut kan vidare befaras medföra allvarliga störningar för
myndigheterna och innebära nackdelar även för personalen. Det skall inte
förnekas att tiden fram till dess utflyttning genomförs innebär särskilda
svårigheter för många myndigheter. Det är risk för avgång bland
personalen samtidigt som det kan vara svårt att rekrytera personal som är
villig att flytta med till de nya förläggningsortema. Det är uppenbart att
det under dessa omständigheter kan vara problematiskt att upprätthålla
en effektiv verksamhet. Från denna utgångspunkt är det en fördel med så

InU 1973:22

kort väntetid som möjligt till dess ett utflyttningsbeslut verkställs. Mot
ett uppskov och fortsatt utredningsarbete talar också den allmänna oro
som nian av erfarenhet vet knappast kan undgå att prägla stämningen hos
myndigheter som står under utredning. Hänsynen till behov och
möjligheter att på utflyttningsortema planera för de omlokaliserade
myndigheterna och personalen talar också emot ett uppskov.

Mot bakgrund av det anförda anser alltså utskottet att riksdagen nu bör
ta bestämd ställning till om etapp 2 skall genomföras och inte ställa
frågan på framtiden.

Vid ställningstagandet i sakfrågan vill utskottet först erinra om de
tidigare nämnda riktlinjerna för ett regionalpolitisk! handlingsprogram
som antogs av 1972 års höstriksdag. Enligt dessa riktlinjer skall de
successivt ökade resurserna användas för att i länen bygga upp orter av
olika karaktär som inbördes skall komplettera varandra så att de tre
grundläggande välfärdselementen — arbete, service och god miljö — görs
tillgängliga för alla människor. Ett väsentligt led i förverkligandet av de
regionalpolitiska målen är att etablera väl fungerande lokala arbetsmarknader,
som är differentierade och erbjuder goda sysselsättningsmöjligheter
och dessutom ger valmöjligheter beträffande yrkesinriktning och
utbildning. Det är därför angeläget att styrande och annan kvalificerad
verksamhet förläggs också på ett större antal arbetsmarknader. 1972 års
regionalpolitiska beslut innebar att en plan för utveckling av den
regionala strukturen antogs. Denna bygger på en funktionsfördelning
mellan olika kommuner eller områden. Den grupp av orter som vid sidan
av storstadsområdena skall utgöra grunden för de i varje län befintliga
differentierade arbetsmarknaderna betecknas primära centra. En förutsättning
för utveckling av primära centra är att en del av tillväxten i
storstadsområdena länkas över på dessa orter. En metod vid sidan av
mera traditionella regionalpolitiska medel för att utveckla dessa orter
erbjuder omlokaliserng av central statlig förvaltning. Omlokalisering
tillhör alltså de medel som ingår i det regionalpolitiska handlingsprogram
riksdagen antog i höstas.

En omlokalisering av det slag som nu föreslås med en koncentrerad
insats till ett antal orter bidrar på ett verksamt sätt till en ytterligare
differentierad arbetsmarknad på de föreslagna orterna. Det finns skäl
anta att omlokaliseringen som sekundäreffekt initierar enskilda företag,
institutioner och organ att undersöka vilka fördelar som står att vinna
genom utflyttning från storstadsområdena. En annan faktor av betydelse
i detta sammanhang är de positiva effekter som en omlokalisering har på
det redan befintliga näringslivet på mottagningsorterna, t. ex. när det
gäller servicenäringarnas utveckling.

De skäl som anfördes år 1971 för användning av omlokalisering av
statlig verksamhet som regionalpolitisk! instrument äger alltjämt giltighet.
Utskottet ansluter sig med hänvisning till det anförda till principerna
i Kungl. Maj:ts förslag. Motionsyrkandena om avslag och uppskov
avstyrks således. Utskottets inställning innebär också att utskottet inte
finner anledning att ta ställning till ett yrkande i motionen 1973:1710
om att Skaraborgs län med Skövde som centrum skulle komma med som

InU 1973:22

omlokaliseringsort i samband med ett kommande förslag som kunde bli
följden av ett uppskov med ställningstagandet till propositionen. Även
ifrågavarande motionsyrkande avstyrks således.

Utskottet tar därefter upp frågan om delegering av beslutsfunktioner
m. m. I folkpartiets partimotion liksom i motionen 1973:1710 av herrar
Hyltander (fp) och Richardson (fp) begär man att Kungl. Maj:t skall ge
samtliga verk och myndigheter som inte berörs av redan beslutad
omlokalisering i uppdrag att redovisa detaljerade undersökningar av
möjligheterna att decentralisera verksamhet till regional eller lokal nivå.

Krav på ökad decentralisering framställs också i andra motioner.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1973:1518 av
fröken Eliasson m. fl. (c) anförs att en decentralisering av statliga verk
genom att delegera funktioner till regional nivå är en rationaliseringsväg
som visserligen prövas inom vissa verk men som med hänsyn till sin
betydelse bör bli föremål för en samlad bedömning genom en särskild
utredning. Utredningen, som skall vara parlamentariskt sammansatt, bör
bedriva sitt arbete i samråd med länsberedningen.

I motionen 1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp) hävdas att
åtskilliga frågor som i dag handläggs i de centrala verken med fördel kan
avgöras på länsplanet och på så sätt medverka till att den centrala
ledningen i huvudstaden blir av betydligt mindre omfattning än för
närvarande. En sådan åtgärd skulle också tillföra varje län ett betydande
tillskott av kvalificerad arbetskraft. Riksdagen bör uttala sig för att i
första hand decentralisering av beslutsfunktioner i framtiden används för
att begränsa förvaltningsapparatens omfattning i huvudstaden och öka
beslutsfunktionerna på regional nivå.

I motionen 1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) erinras om ett
uttalande av departementschefen att det är angeläget att ansträngningarna
att delegera uppgifter från centrala till regionala och lokala organ
fullföljs. Härmed torde enligt motionärerna avses delegering av beslutanderätten
inom den statliga verksamheten. Regionalpolitiska fördelar och
förbättrad service för allmänheten kan visserligen uppnås med en sådan
metod, men enligt motionärernas mening innebär metoden inte någon
vinst från demokratisk synpunkt. Sådana vinster kan man emellertid
jämsides med regionalpolitiska fördelar uppnå genom överföring av
centrala statliga myndigheters beslutsfunktioner till landstingen. Riksdagen
bör därför enligt motionärerna uttala att fortsatta strävanden till
decentralisering av den statliga verksamheten i första hand skall inriktas
på decentralisering till landstingen.

De av motionärerna upptagna decentraliserings- och delegeringsfrågorna
har riksdagen behandlat åtskilliga gånger de senaste åren (se
exempelvis InU 1971:15, 1972:5 och 1972:28 samt KU 1972:12 och
1973:9).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1972:5 anförde utskottet bl. a.
att metoden med delegering av beslutsfunktioner kräver en noggrann
analys och det tar tid innan påtagliga regionalpolitiska resultat uppnås.

InU 1973:22

Den innebär även svårigheter att styra de regionalpolitiska effekterna.
Delegering kan enligt utskottets mening inte ersätta pågående och
planerad utlokalisering utan skall ses som ett komplement. Utskottet
erinrade också om att delegeringsfrågan är föremål för utredning i den år
1970 tillkallade länsberedningen. Beredningen skall bl. a. överväga
uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala statliga organ och ta
ställning till principiella frågor rörande lämplig decentralisering inom den
statliga förvaltningen. Utredningen skall också överväga fördelningen av
1 arbetsuppgifter mellan stat och kommun.

Frågan om delegering har som nämnts också behandlats av konstitutionsutskottet
som bl. a. uttalat att det är väsentligt att möjligheterna till
ökad decentralisering tas till vara. Detta gäller särskilt i de fall, då en
decentralisering innebär rationalisering, ökad effektivitet eller förbättrad
i service för allmänheten. Det är dock angeläget att myndigheterna själva
! undersöker möjligheterna till decentralisering och tar de initiativ i denna
del som kan behövas. Konstitutionsutskottet erinrade också om den
sittande länsberedninens uppgifter. Med hänsyn till vad som anförts ansåg
konstitutionsutskottet något särskilt initiativ från riksdagens sida i syfte
I att uppnå ökad decentralisering inte föreligga. Riksdagen följde konstitutionsutskottet.

1 Det finns inte anledning för riksdagen att frångå sina tidigare
1 ställningstaganden, och motionsyrkandena i decentraliserings- och delegeI
ringsfrågorna bör därför inte föranleda någon åtgärd. Utskottet vill
t emellertid för sin del understryka vikten av en positiv inställning hos
Kungl. Maj:t och centrala myndigheter i delegeringsfrågor.

' Innan utskottet går in på propositionens konkreta förslag tar utskottet
i upp yrkandena 1, 2 och 4 i motionen 1973:1709 av herr Hermansson
1 m. fl. (vpk). I motionen godtar man propositionens förslag, men
motionärerna vill att förslagen skall ses i ett större sysselsättningspolitiskt
sammanhang. Det yrkas att riksdagen skall uttala sig för genomförandet
av ett sysselsättningspolitiskt program baserat på statliga industrier
uppbyggda med hjälp bl. a. av AP-fonden, en genomgripande upprustning
av järnvägsväsendet och annan kollektiv trafik samt insatser på sociala
och miljömässiga bristsektorer. I motionen yrkas vidare att storstadsomI
rådena får del i den industriella uppbyggnaden.

Motionsyrkanden av i stort sett samma innebörd har från vänsterparj
tiet kommunisternas sida väckts i andra sammanhang. Inrikesutskottet
har för sin del mottagit motioner med samma yrkande i anledning av
propositionen 1973:50 om de framtida regionalpolitiska medlen, (se InU
1973:7). Även näringsutskottet prövar i motionen behandlade frågor, (se
[ NU 1973:58). Yrkandet om trafikpolitikens förändring har bedömts av
trafikutskottet i dess betänkande 1973:8.

j Med hänvisning till att de av motionärerna aktualiserade frågorna
prövas i andra sammanhang, där de passar bättre in än i det förevarande,
anser sig utskottet inte ha anledning att här närmare bedöma yrkandena.
Dessa avstyrks därför. Till frågan om industrins roll för en bättre regional

InU 1973:22

balans i storstadsområden återkommer utskottet längre fram i betänkandet.

Omlokalisering av myndigheter

Till grund för propositionens val av myndigheter som skall flyttas ut
från Stockholmsområdet ligger delegationens förslag med ändringar på
några punkter. Det föreliggande förslaget framgår av följande uppställning
där även tidigare beslutad omlokalisering redovisas.

Ort

Myndighet

Ungefärligt antal
anställda

Summa

tidigare

beslut

förslag
i prop.

Luleå

Sveriges geologiska undersökning
(del av)

Högskolenheten i Luleå (teknisk
utbildning och forskning)
Luftfartsverket: kontrollcentral för
norra flyginformationsregionen

100
ca 400

100

600

Umeå

Skogshögskolan

Arbetsmedicinska institutionen (filial)
Försvarets forskningsanstalt (del av)
Statens bakteriologiska laboratorium

330

250

(400)1 1 020

Östersund Försvarets förvaltningsskola

Arméns tekniska skola
Socialhögskola

200

290

Sundsvall

Gävle

Falun/Borlänge

Karlstad

Örebro

Statens personalpensionsverk
Centrala studiehjälpsnämnden
Riksförsäkringsverket (del av)
Kammarrätten, två avdelningar
Domstolsverket
Skolöverstyrelsen (del av)

Patent- och registreringsverket
(del av)

Lantmäteristyrelsen
Rikets allmänna kartverk
Centralnämnden för fastighetsdata
Statens institut för byggnadsforskning

Domänverket

Statens vägverk

Statens trafiksäkerhetsverk

Värnpliktsverket
Militärpsykologiska institutet
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Försvarets materielverk (del av)
Försvarets civilförvaltning
Civilförsvar sstyrelsen

Statistiska centralbyrån (del av)
Bilregistret
Körkort sregistret

1 Fortsatt utredning

2 Enligt inrikesutskottets förslag, InU 1973:1 y

245

200

170

520

160

400

110

400

700

75 2
50

120

805

920

700 (max)

95 1 195 (max)

285

190

1 100

770

InU 1973:22

Ort	Myndighet	Ungefärligt antal anställda	Summa
		tidigare beslut	förslag i prop.
Eskilstuna	Mynt- och justeringsverket (del av) (=myntverket) Fortifikationsförvaltningen	50	600	650
Uppsala	Statens livsmedelsverk Sveriges geologiska undersökning (del av)	185 160		345
Norrköping	Statens invandrarverk Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Luftfartsverket Sjöfartsverket Kriminalvårdsstyrelsen	210 400 305 290 300		1 505
Linköping	Statens kriminaltekniska laboratorium Statens rättskemiska laboratorium Staten sgeotekniska institut Statens väg- och trafikinstitut Försvarets materielverk (del av) Försvarets forskningsanstalt (del av)	60 85 80 150 100	400	875
Jönköping	Lantbruksstyrelsen Skogsstyrelsen Statens jordbruksnämnd	185 95	150	430
Borås	Statens provningsanstalt Bibliotekshögskolan Statens institut för företags-utveckling (del av)	220 40	100	360
Kalmar	Televerket (del av)		250
	Summa	7 350	3 765	11 115

Det bör framhållas att talen skall uppfattas som preliminära och att
förändringar både uppåt och nedåt kan komma att ske före utflyttningsbeslutens
verkställande. Utredningsarbetet i omlokaliseringsfrågan torde
också hos myndigheter ha initierat interna omorganisationer med bl. a.
omprövning av uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala organ.
Rationaliseringsarbete av detta slag bör självfallet fortsätta.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda motionen
1973:1700 av herr Andersson i Nybro (c) i vilken begärs ett riksdagsuttalande
att det i propositionen upptagna antalet arbetsplatser för de
föreslagna lokaliseringsorterna skall vara bindande för staten även om
detta förutsätter omlokalisering av annan statlig verksamhet än den
aktuella. Ett sådant uttalande skulle innebära att riksdagen i dag gör

1*** Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

åtaganden vilkas innebörd över huvud inte kan överblickas. Det skulle
också kunna leda till att ett önskvärt rationaliseringsarbete hos myndigheterna
hålls tillbaka. Utskottet avstyrker således motionen.

Ny prövning av tidigare beslutad omlokalisering

Utskottet tar först upp yrkanden som går ut på att riksdagen skall riva
upp beslut som rör den första utflyttningsetappen.

I motionen 1973:637 av herr Richardson m. fl. (fp, c, m) yrkas att
riksdagen omprövar 1971 års beslut om lokalisering a v arméns tekniska
skola (ATS) till Östersund och i stället beslutar om skyndsam utredning
om lokalisering av skolan till Skövde. Motionärerna anför att sedan
riksdagen år 1971 fattade sitt beslut om utflyttning av ATS har den
försvarspolitiska situationen förändrats genom det beslut om försvarsanslagen
som 1972 års riksdag fattat. Detta kommer att leda till åtskilliga
förbandsindragningar. Förutsättningarna för utflyttningsbeslutet har därigenom
rubbats. Eftersom ATS inte bara har pedagogiska uppgifter utan
även fyller en rent försvarsmässig funktion är det enligt motionärerna
inte rimligt att låta lokaliseringspolitiska motiv vara helt avgörande för
försvarspolitiska beslut.

Då riksdagen år 1971 beslöt att ATS skulle placeras i Östersund
skedde detta efter en prövning som även innefattade Skövde. Utskottet
anser inte att de skäl motionärerna lagt fram bör föranleda ändrat
ställningstagande, och motionen avstyrks därför.

Sjöfartsverkets centralförvaltning tillhör de myndigheter som enligt
ställningstagandet år 1971 skall förläggas till Norrköping. I motionen
1973:1538 av herr Norrby m. fl. (fp, c, m, vpk) yrkas ändring av detta
beslut. Motionärerna vill att centralförvaltningen skall placeras i Nynäshamn.
I motionen anförs en rad argument som talar för en lokalisering
till Nynäshamn. Motionärerna pekar bl. a. på betydelsen av att sjöfartsverket
placeras nära Stockholm med hänsyn till verkets kontakter med
andra myndigheter, Nynäshamns goda geografiska läge och tillgången till
en bra hamn, personalens preferenser för en lokalisering inom Stockholmsregionen,
minskade kostnader vid en lokalisering till Nynäshamn
jämfört med Norrköping samt behovet av tillskott av administrativ
verksamhet till Nynäshamn. Dessutom pekar motionärerna på att i den
regionalpolitiska debatten har nästan helt förbisetts att Stockholms län
inte bara består av regionens kärna utan också av stora glesbygdsområden.
Centralorten Nynäshamn i det södra glesbygdsområdet behöver
tillföras arbetstillfällen i samma utsträckning som motsvarande orter i
andra delar av landet.

Synpunkter av det slag motionärerna anför ingick i underlaget för
beslutet år 1971 om lokaliseringen av sjöfartsverkets centralförvaltning,
och utskottet kan inte finna att vad som nu förs fram i och för sig bör
föranleda ändrat ställningstagande. Frågan om sjöfartsverkets regionala
och lokala organisation utreds f. n. inom verket. Om det utredningsarbe -

InU 1973:22

tet får konsekvenser för någon del av den centrala förvaltningen — en sak
som utskottet inte har anledning eller underlag att bedöma — får den
frågan prövas i vanlig ordning.

I anslutning till de i motionen anförda synpunkterna om förläggning
av statlig verksamhet till de mera perifera delarna av Stockholms län
hänvisar utskottet till vad nedan sägs om förläggning av vissa militära
enheter till Norrtälje och en del av FOA:s verksamhet till Grindsjön i
Nynäshamns kommunblock.

Herr Nordgren (m) yrkar i motionen 1973:1714 att 1971 års beslut
att lokalisera delar av mynt- och justeringsverket till Eskilstuna skall
omprövas och Söderhamn utses till lokaliseringsort. Utskottet avstyrker
även detta yrkande och vill i sammanhanget upplysa om att planerna för
myntverkets förflyttning är långt framskridna och att staten redan gjort
betydande ekonomiska åtaganden i sammanhanget. Det sistnämnda
argumentet har f. ö. relevans även för sjöfartsverkets del.

I propositionen föreslagen omlokalisering

Utskottet behandlar i det följande propositionens förslag beträffande
olika myndigheter. Myndigheterna kommer därvid att behandlas i
anslutning till resp. orter som föreslagits i propositionen.

Frånsett vissa begränsade förslag om omlokalisering till orter i
närheten av Stockholm och förslag om placering av två enheter inom
televerket till Kalmar utgår propositionen från samma orter som var
aktuella vid första etappen. Detta hänger samman med bl. a. principen
om samlokalisering av myndigheter med likartade arbetsuppgifter.

I motionen 1973:1670 av herr Henmark m. fl. (fp, c) är man missnöjd
med valet av orter. Motionärerna vill att riksdagen skall fatta principbeslut
om omlokalisering utan fastställande av orter och att nytt förslag
skall läggas fram i fråga om ort svalet. Strävan skall därvid vara att
tillgodose de primära centra som inte tidigare valts till lokaliseringsorter.
I sammanhanget pekar motionärerna särskilt ut Kristianstad—Hässleholm.

Enligt utskottets uppfattning är det inte lämpligt att förfara på det
sätt motionärerna tänker sig. Bedömningen av frågan huruvida en
myndighet bör omlokaliseras är i allmänhet så intimt förknippad med
valet av lokaliseringsort att ställningstagandet bör göras i ett sammanhang.
Även andra skäl talar mot motionsyrkandet. Utskottet kan hänvisa
till vad tidigare anförts i anslutning till uppskovsyrkandena på propositionen
i dess helhet. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda
motionärernas förslag.

När det gäller i motioner framställda konkreta ändringsförslag i fråga
om valet av orter för olika myndigheter redovisas dessa förslag i den
följande framställningen.

Inledningsvis tar utskottet med vissa myndigheter som ifrågasatts för
utflyttningen men för vilka Kungl. Maj:t föreslår fortsatt placering i
Stockholm eller dess närhet.

InU 1973:22

Storstockholmsområdet

Delegationen föreslår att statens brandinspektion, statens brandskola
och sprängämnesinspektionen med sammanlagt 35 befattningshavare
skall förflyttas till Borås. Departementschefen går emot detta förslag. Det
nära sambandet mellan sprängämnesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen,
som skall ligga kvar i Stockholm, talar enligt hans mening för att
inspektionen inte omlokaliseras. Departementschefen är inte heller
beredd att föreslå att de båda brandmyndigheterna förläggs på större
avstånd från Stockholm. Det föreslås att dessa myndigheter placeras i
Rosersberg i Sigtuna kommun. Detta möjliggör ett bättre utnyttjande av
de investeringar som där gjorts för civilförsvarsskolans räkning.

Utskottet gör samma bedömning som departementschefen och kan
därför inte biträda yrkandet i motionen 1973:1701 av herr Blomkvist
m. fl. (s) att de båda brandmyndigheterna skall lokaliseras till Skövde.

I propositionen anmäls vidare att departementschefen räknar med att
Nynäshamns kommunblock och Norrtälje kommun kommer att tillföras
ytterligare militär verksamhet. Anmälan görs i anslutning till redovisning
av delegationens förslag att delar av FOA:s verksamhet (ca 60 anställda)
skall förläggas till Grindsjön utanför Nynäshamn och vissa militära skolor
inom luftvärnet (ca 35 anställda) skall placeras i Norrtälje.

Luleå

I propositionen föreslås att en kontrollcentral inom luftfartsverket för
norra flyginformationsregionen som skall upprättas (prop. 1973:27, TU
1973:12) förläggs till Luleå. I fullt utbyggt skick skall centralen omfatta
ca 100 anställda. Utskottet biträder förslaget.

Umeå och Linköping

I detta avsnitt behandlar utskottet förläggning av statens bakteriologiska
laboratorium (SBL) och försvarets forskningsanstalt (FOA).

SBL är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala anstalt för
epidemiologiskt befolkningsskydd. Laboratoriet utför diagnostiska undersökningar
samt framställer och tillhandahåller bakteriologiska preparat.
Därutöver har SBL övervakande uppgifter. Verksamheten spänner
över hela landet. Förutom den riksomfattande verksamheten har laboratoriet
arbetsuppgifter med en närmast lokal inriktning på Stockholmsområdet.
Antalet anställda är ca 550. Med hänsyn till den lokala
verksamheten anges endast ca 400 befattningar vara aktuella vid en
omlokalisering.

Delegationen, som föreslår att SBL skall förläggas till Umeå, framhåller
att en omlokalisering av en så stor och komplex institution som SBL
kräver en omfattande planering och sannolikt får genomföras successivt
under flera år. Med hänsyn till dessa problem föreslår delegationen att
formerna för SBL:s omlokalisering utreds genom särskilda sakkunniga.

InU 1973:22

Departementschefen uttalar att regionalpolitiska motiv talar för en
omlokalisering av SBL till Umeå men att remissbehandlingen bekräftat
att en förflyttning av myndigheten är förenad med särskilda problem. På
grund härav har särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda
de närmare förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering av
SBL till Umeå. Resultatet av den nya utredningen bör dock — anförs det
i propositionen — avvaktas innan slutlig ställning tas till laboratoriets
placering.

Utskottet instämmer i uppfattningen att ytterligare överväganden om
SBL:s omlokalisering är nödvändiga och har därför inte något att erinra
mot att en särskild utredning tillsatts. Utskottet förutsätter att frågan på
nytt kommer att redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som
utredningsarbetet leder fram till.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte ha anledning
föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd i anledning av de tre motioner
som särskilt behandlar SBL:s lokalisering, nämligen 1973:1704 av fru
Eriksson i Stockholm (s), 1973:1708 av herr Hellström m. fl. (s) och
1973:1718 av herr Nygren m. fl. (s, c). I de två förstnämnda motionerna
ifrågasätts om utflyttning över huvud taget bör ske. Utredningsarbetet
bör enligt motionärerna bedrivas förutsättningslöst. I motionen
1973:1718 däremot framhålls en rad skäl som talar för utlokalisering till
Umeå.

FOA föreslås i propositionen 1973:88 angående försvarsforskningens
framtida organisation få programansvar för delprogrammet gemensam
försvarsforskning under vilket kunskapsuppbyggande och tillämpad, ej
objektbunden forskning för totalförsvarsändamål skall samlas. I den
nämnda propositionen föreslås att FOA omorganiseras varvid militärpsykologiska
institutet och vissa specialmedicinska forskargrupper inom
försvaret skall inordnas i forskningsanstalten. FOA föreslås bli organiserad
på fem huvudenheter och ett centralt kansli för planering och
administration. Huvudenheternas arbetsuppgifter och de föreslagna lokaliseringsorterna
framgår av följande uppställning.

1. Forskning inom tillämpningsområdet planerings- och utredningsmetodik
för totalförsvaret. Samordning på central nivå av forskningsanstaltens
medverkan i studier och utredningar inom totalförsvaret.
Tillhandahållande av personal för den operationsanalytiska verksamheten
inom totalförsvaret (Stockholmsområdet).

2. Forskning främst inom tillämpningsområdet för konventionella vapensystem,
deras verkan och skydd mot dessa samt vissa frågor som rör
verkan av kärnvapen (Stockholmsområdet).

3. Forskning främst inom tillämpningsområdet för teknisk informationsbehandling
(Linköping).

4. Forskning främst inom tillämpningsområdet människan som objekt
för vapenverkan med tyngdpunkt på skyddet mot ABC-stridsmedel
(Umeå).

5. Forskning främst kring människans betingelser i totalförsvaret. (Led -

InU 1973:22

ningsenhet och försvarspsykologisk enhet i Karlstad, armé- och allmän
försvarsmedicin samt navalmedicin i Stockholm samt flygmedicin i
Linköping.)

I propositionen föreslås alltså huvudenhet 3 med sammanlagt ca 400
anställda bli lokaliserad till Linköping och huvudenhet 4 med ca 250
anställda till Umeå. Tillsammans med 1971 års beslut att lokalisera
militärpsykologiska institutet till Karlstad innebär propositionens förslag
att forskningsanstalten kommer att vara lokaliserad till fyra områden i
landet, nämligen Stockholmsområdet, Karlstad, Linköping och Umeå.

I motionerna 1973:1712 av fru Kristensson m. fl. (m) och 1973:1715
av herr Norrby i Åkersberga (fp) yrkas att omlokaliseringsförslaget
beträffande FOA avslås. I båda motionerna erinras om att 1969 års
försvarsforskningsutredning förordat en samlad lokalisering av försvarsforskningen
till Stockholmsregionen. Motiveringen härför är behovet av
närhet till avnämarna och uppdragsgivarna samt de tvärvetenskapliga
kontakterna inom FOA, vilka förutsätter en geografiskt samlad organisation.
I motionen 1973:1715 pekas också på försvarsforskningens viktiga
roll i den förestående omstruktureringen av försvaret.

Utskottet är medvetet om att en uppdelning av FOA :s verksamhet på
flera orter för myndigheten innebär samordnings- och andra problem,
vilka inte skall underskattas. De valda förläggningsorterna ger emellertid
en god vetenskaplig och teknisk miljö. Med beaktande härav och av de
regionalpolitiska motiv som ligger bakom propositionen anser sig
utskottet kunna godta den uppdelning av FOA:s verksamhet som
propositionens förslag innebär. Härav följer att utskottet avstyrker dels
de båda motionerna med yrkande om avslag på propositionen i
förevarande del, dels den vid riksdagens början väckta motionen
1973:1519 av herr Gustafsson i Byske (c) som syftar till FOA:s
verksamhet med teknisk informationsbehandling skall förläggas till
Skellefteå.

I detta sammanhang tar utskottet upp den genom motionerna
1973:1519 och 1973:1702 av herr Brännström (s) aktualiserade frågan
om förläggning a\ försvarets teletekniska laboratorium (FTL). Motionärerna
vill att laboratoriet skall förläggas till Skellefteå. I prop. 1973:88
angående försvarsforskningens framtida organisation aviseras att laboratoriets
organisationstillhörighet och lokalisering skall utredas av FOA i
samråd med statens materielverk. Riksdagen bör inte föregripa detta
utredningsarbete och utskottet avstyrker med hänvisning därtill motionsyrkandena.
Ett andrahandsyrkande i motionen 1973:1702 om särskild
prövning av FTL:s lokalisering är tillgodosett genom prop. 1973:88 och
behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Sundsvall

I propositionen föreslås att till Sundsvall skall förläggas patent- och
registreringsverkets bolagsbyrå (120 befattningshavare) och skolöverstyrelsens
(SÖ) intagningssektion och enhet för provkonstruktion (till -

InU 1973:22

sammans ca 50 anställda). Dessutom kommer den centrala förvaltningsmyndigheten
för domstolsväsendet att förläggas till Sundsvall om
riksdagen följer utskottets rekommendation (InU 1973:1 y).

I motionen 1973:1722 av herr Wijkman (m) behandlas förslaget att
omlokalisera patent- och registreringsverkets bolagsbyrå till Sundsvall. I
motionen framhålls att största delen av de institutioner och privatpersoner
som efterfrågar bolagsbyråns tjänster finns i Stockholmsområdet.
Vidare föreligger enligt motionären ett starkt behov av kommunikation
mellan byrån och andra av patentverkets enheter. Slutligen erinras också
om de förestående ändringarna i aktiebolagslagen, bl. a. i vad gäller frågan
om minimistorleken av aktiekapitalet, samt den förestående ändringen av
firmalagstiftningen. Mot bakgrund av dessa lagändringar ter sig bolagsbyråns
framtida verksamhetsområde ovisst, varför motionären yrkar att
förslaget om omlokalisering av bolagsbyrån skall avslås.

Patentverkets bolagsbyrå handlägger frågor om registrering m. m. av
aktiebolag. Byrån är en i väsentliga avseenden från verket i övrigt
fristående enhet. Verket har omfattande kontakt med kunder främst per
post och telefon men även genom ett stort antal personliga besök.
Verkets övriga kontakter är av begränsad natur. Den typ av kontakter
bolagsbyrån har är enligt utskottets uppfattning inte något avgörande
hinder mot utlokalisering. Utskottet tillstyrker därför propositionen.
Motionen bör till följd härav avslås. Utskottet vill emellertid tillägga att
planeringen av omlokaliseringen kan komma att påverkas av den
förestående förändringen av aktiebolags- och firmalagstiftningen.

I motionen 1973:1717 av herrar Norrby i Åkersberga (fp) och Wirmark
(fp) yrkas att propositionens förslag beträffande omlokalisering av de
båda enheterna vid skolöverstyrelsen skall avslås. Motionärerna erinrar
om att 1968 års utbildningsutredning (U 68) nyligen lagt fram förslag
bl. a. om att all lärarutbildning i framtiden skall sammanföras med annan
eftergymnasial utbildning i ett nytt verk, universitets- och högskoleämbetet.
Förslaget torde innebära att även SÖ :s intagningssektion överförs till
det nya verket, varför en omlokalisering av sektionen till Sundsvall skulle
vara olycklig. Beträffande enheten för provkonstruktion bör enligt
motionärernas uppfattning även den vara kvar i Stockholm med hänsyn
till det nära sambandet mellan konstruktion av läroplaner och utvärderings
frågor.

När det gäller utlokalisering av de båda enheterna av SÖ står det enligt
utskottets mening klart att verksamheten vid enheterna i och för sig
lämpligen kan bedrivas utanför Stockholmsområdet. Utskottet tillstyrker
förslaget om lokalisering till Sundsvall och avstyrker motionen. I
sammanhanget bör dock beaktas att den närmare organisationen av SÖ :s
verksamhet med provkonstruktion och intagning till lärarutbildning blir
beroende av pågående utredningar och överväganden av U 68 :s förslag.

Falun/Borlänge

Statens vägverk (max 700 anställda) och statens trafiksäkerhetsverk
(95 anställda) föreslås bli lokaliserade till Falun/Borlänge.

InU 1973:22

I motionen 1973:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c) erinras om den
organisationsöversyn som pågår inom statens vägverk och som bl. a.
syftar till ytterligare spridning av nu centraliserade funktioner. Om
intentionerna i denna omorganisationsutredning kan fullföljas skulle en
gradvis omställning kunna ske till förstärkta regionala enheter. Några skäl
finns inte, framhåller motionärerna, att nu fatta beslut om att placera
vägverkets centralförvaltning i Borlänge/Falun-regionen utan beslutet om
lokaliseringsort bör uppskjutas till dess omorganisationsutredningen är
klar.

Enligt utskottets uppfattning bör inte den pågående interna utredningen
av vägverkets organisation hindra att riksdagen nu tar ställning till
lokaliseringsfrågan. Däremot bör man vara medveten om att antalet
befattningshavare i centralförvaltningen till följd av utflyttning av
arbetsuppgifter till regionala enheter kan minska i framtiden. Detta har
markerats i propositionen genom att siffran för antalet anställda försetts
med beteckningen ”max.” I propositionen har anförts att Falun/
Borlänges närhet till och goda kommunikationer med Stockholmsområdet
medför att omlokaliseringen bör kunna ske utan att verksamhetens
effektivitet äventyras. Utskottet godtar propositionens förslag och
avstyrker således motionen.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna lokaliseringen
av trafiksäkerhetsverket till Falun/Borlänge.

Karlstad

Till Karlstad skall enligt propositionens förslag förläggas försvarets
civilförvaltning (225 anställda) och civilförsvarsstyrelsen (190 anställda).

I motionen 1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s) föreslås att
frågan om en sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar bör utredas innan man tar ställning till en
utflyttning av civilförsvarsstyrelsen till Karlstad.

Utskottet delar inte motionärens uppfattning utan anser att beslut om
civilförsvarsstyrelsens förläggning bör kunna fattas nu. Utskottet ansluter
sig till Kungl. Maj ds förslag att styrelsen skall placeras i Karlstad, dit ett
stort antal militära myndigheter lokaliserats.

Civilförsvarets befälsskola skall dock ligga kvar i Rosersberg i Sigtuna
kommun.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker yrkandet i motionen
1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) att civilförsvarsstyrelsen
skall placeras i Skövde. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka
det i samma motion framställda yrkandet att civilförvaltningen skall
placeras i Skövde. Även den myndigheten — frånsett patentsektionen vid
juridiska byrån — bör som förslås i propositionen placeras i Karlstad.

Eskilstuna

I propositionen föreslås att fortifikationsförvaltningen (600 anställda)
skall lokaliseras till Eskilstuna. I avvaktan på vidare utredning skall dock

InU 1973:22

byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor t. v. ligga kvar i
Stockholm. Genom det korta reseavståndet bör enligt propositionen
fortifikationsförvaltningens behov av samverkan och kontakter med de
centrala staberna i Stockholm kunna tillgodoses utan större olägenheter.

I motionen 1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c)
hemställs att Skövde skall väljas som lokaliseringsort.

Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Jönköping

Statens jordbruksnämnd (150 anställda) skall enligt propositionens
förslag förläggas till Jönköping.

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden
rörande prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets
områden. Nämnden svarar även för den ekonomiska försvarsberedskapen
på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet. Jordbruksnämnden
har vidare överinseende över de s. k. regleringsföreningarna
som svarar för de direkta marknadsreglerande åtgärderna i fråga om
jordbrukets och fiskets olika produkter.

I prisregleringsverksamheten tillämpas ett system med förhandlingar,
överläggningar och andra kontakter med berörda intressentgrupper som
företräds med ledamöter i jordbruksnämndens olika organ, regleringsföreningarnas
styrelser och jordbrukets och fiskets förhandlingsdelegationer.
Ledamöter kommer till mycket stor del från centrala organisationer inom
jordbruket, handeln och näringslivet i övrigt samt arbetsmarknadens
parter. De organ som ifrågavarande ledamöter representerar är för
närvarande i hög grad koncentrerade till Stockholm.

Även beträffande jordbruksnämnden har ändringsförslag till förmån
för Skövde lagts fram, nämligen i motionen 1973:1701 av herr Blomkvist
m. fl. (s). Dessutom har herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, fp, m) i
motionen 1973:1706 begärt att omlokaliseringsfrågan skall anstå i
avvaktan på ytterligare utredning om följderna av en omlokalisering till
Jönköping. Därvid bör även prövas huruvida omlokalisering över huvud
bör ske* Motionärerna anser det egendomligt att lokalisera ut ett verk
som är så kontaktintensivt och som har ett så centralorienterat
kontaktmönster som jordbruksnämnden. Såsom delegationen anfört —
säger motionärerna — intar jordbruksnämnden en särställning bland de
myndigheter delegationen kartlagt genom att dess kontakter i så hög grad
vetter mot bransch- och intresseorganisationer.

Departementschefen erinrar om att han i samband med första
utflyttningsetappen hade kontakt med företrädare för jordbrukets
organisationer varvid det framkom att organisationerna övervägde att
flytta från Stockholm under förutsättning att de centrala statliga organen
på lantbrukets område också flyttas ut. Jönköping framhölls som en
lämplig lokaliseringsort. I enlighet med departementschefens förslag
beslöt riksdagen att lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen skulle flyttas

InU 1973:22

till Jönköping.

Det föreliggande förslaget kan ses som ett fullföljande av strävandena
att göra Jönköping till ett administrativt centrum på jordbrukets område.
Utskottet är medvetet om att jordbruksnämndens nära samarbete med
regleringsföreningarna samt jordbrukets och andra organisationer, vilka
nu är förlagda till Stockholmsområdet, kompliceras vid en utflyttning till
Jönköping. Å andra sidan avses förhandlingsverksamheten i framtiden bli
bedriven i Jönköping och bl. a. detta kan vara ett incitament för de
berörda organen att ändra sin förläggning varvid kontaktmönstret
förändras. Med hänsyn till bl. a. dessa synpunkter anser sig utskottet
kunna biträda förslaget att flytta jordbruksnämnden från Stockholm. På
grund av vad ovan sagts om motivet för att förlägga myndigheter som rör
jordbrukets organisationer till Jönköping och tidigare beslut beträffande
sådana myndigheter bör Jönköping väljas till lokaliseringsort för jordbruksnämnden.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda de
båda aktuella motionerna 1973:1701 och 1973:1706.

Borås

I propositionen föreslås att till Borås skall förläggas en avdelning av
statens institut för företagsutveckling (SIFU). Avdelningen beräknas
omfatta 100 anställda. Utskottet biträder förslaget. Det bör erinras om
att SIFUs verksamhet enligt förslag i prop. 1973:41 skall inordnas i det
nya industriverket.

Kalmar

Televerkets teleskola och verkets byggnadsavdelnings byggnadskontor
(sammanlagt 250 anställda) föreslås bli förflyttade till Kalmar.

I motionen 1973:1711 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c)
förordas Bollnäs som lokaliseringsort för teleskolan.

Valet av Kalmar står i överensstämmelse med utskottets uttalande för
två år sedan att möjligheterna till omlokalisering av statlig verksamhet till
sydöstra Sverige borde särskilt prövas i den kommande etappen.
Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse propositionens förslag, som
måste bedömas som lämpligt, och avstyrker den förevarande motionen.

Omlokalisering av statliga företag

Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet har i sitt slutbetänkande
inte gått in på en närmare prövning av de statliga bolagens
lokalisering. Motivet härför är att delegationen kommit till uppfattningen
att de statliga bolagen i lokaliseringshänseende bör behandlas av
statsmakterna på samma sätt som enskilt ägda företag. De statliga
bolagen är för övrigt inte underkastade den förvaltningsrättsliga styrning
som gäller för myndigheterna utan lyder under aktiebolagslagens bestämmelser.

InU 1973:22

Omlokalisering av statliga företag tas upp i tre motioner.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973:1517 av herrar
Brundin (m) och Clarkson (m) yrkas att riksdagen anhåller om att Kungl.
Maj:t omprövar beslutet att flytta Svenska Penninglotteriet AB till
Gotland. Motionen bygger på en skrivelse som Penninglotteriets personalklubb
tillställt företagets bolagsstämma i samband med den extra
stämma som inkallats för att besluta i anledning av en av regeringen
framförd rekommendation att flytta bolaget till Gotland. I skrivelsen
kritiseras att personalen inte fått möjlighet att inverka på lokaliseringsfrågan.

Penninglotteriets lokalisering tas också upp i motionen 1973:1711 av
fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c). I motionen yrkas att frågan om
omlokalisering av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till
orter i Hälsingland skyndsamt utreds. Lämpliga mottagningsorter skulle
enligt motionärerna vara Hudiksvall för Tipstjänst och Söderhamn för
Penninglotteriet.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om omprövning av beslutet om
Penninglotteriets placering och vill heller inte uttala någon uppfattning
om förläggningen av AB Tipstjänst. I fråga om kritiken angående
handläggningen av frågan om Penninglotteriets lokalisering får utskottet
hänvisa till riksdagsdebatten den 11 december 1972 i anledning av en
enkel fråga av herr Brundin.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1973:1517 och
1973:1711.

I motionen 1973:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i
Holmgården (c) begärs att riksdagen uttalar att de statliga företag som
har sin huvudsakliga produktion i Norrbotten också bör lokalisera sina
huvudkontor dit. De företag som skulle komma i fråga är LKAB, vars
huvudkontor lämpligen skulle kunna placeras i malmfältsregionen, samt
statens skogsindustrier.

Frågan om lokaliseringen av LKAB:s huvudkontor har varit föremål
för riksdagens prövning vid ett flertal tillfällen, senast genom motioner år
1971. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1971:20 anförde
näringsutskottet bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt
företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till vad
som är mest effektivt och ändamålsenligt för företaget. Näringsutskottet
förutsatte dock att sedan den utredning avslutats, som pågick beträffande
LKAB:s framtida organisation, skulle en förläggning till Norrbotten ske
av den del av huvudkontoret som bedöms vara lämplig för en sådan
lokalisering. Enligt vad inrikesutskottet erfarit har företaget nyligen
fattat ett principbeslut om att överföra vissa delar av huvudkontoret till
Kiruna.

Utskottet delar uppfattningen att frågan om lokalisering av statliga
företag eller delar av sådana företag ankommer på företaget självt att
besluta om. Utskottet är därför inte berett föreslå riksdagen att göra
något uttalande i frågan. Motionen avstyrks med hänsyn härtill.

InU 1973:22

Personalfrågor

När det gäller frågan om personalens inflytande på den fortsatta
planeringen för utflyttning av de genom denna etapp tillkommande
omlokaliseringsmyndigheterna förordas i propositionen att man följer
samma ordning i denna etapp som utvecklats för den första. Det innebär
bl. a. att särskilda organisationskommittéer bör bildas inom de nya
omlokaliseringsmyndigheterna. Vidare bör de hittills etablerade ortskommittéerna
kompletteras med representanter för de myndigheter som
omfattas av den nu föreslagna andra etappen samt — om så erfordras —
nya ortskommittéer etableras. Erforderliga medel skall genom särskilt
beslut ställas till organisations- och ortskommittéernas förfogande. De
uppdrag som bl. a. statens personalnämnd, byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, statskontontoret och
arbetsmarknadsstyrelsen tidigare fått att medverka vid genomförandet av
den första etappen kommer att utvidgas till att avse även den andra
etappen. Dessutom kommer den särskilt inrättade nämnden för omplaceringsfrågor
(NOM), som har att pröva om anställd vid första etappens
omlokaliseringsmyndigheter bör undantas från flyttning, även att genomföra
denna prövning för den av den andra etappen berörda personalen.
Slutligen kommer statens personalnämnd liksom tidigare att medverka
till att sådan personal som undantas omplacering erbjuds en så långt
möjligt likvärdig statlig anställning inom Stockholmsområdet.

I propositionen erinras vidare om de förbättrade möjligheterna att
erhålla bostadsanskaffningslån med statlig garanti samt det avtal som
träffats mellan statens avtalsverk och personalens huvudorganisationer,
vilket innehåller särskilda förmåner för personal som berörs av den första
omlokaliseringsetappen. En motsvarande förhandlingsuppgörelse bör nu
träffas för andra etappens personal.

Under denna rubrik tar utskottet upp tre motionsyrkanden.

I motionerna 1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s) och
1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) berörs särskilt nödvändigheten av att
beakta medföljande familjemedlemmars möjligheter till sysselsättning på
lokaliseringsorterna. Med hänsyn till vikten av att begränsa de sociala och
ekonomiska problemen för den berörda personalen och deras familjemedlemmar
är det nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt att
lösa medflyttande familjemedlemmars sysselsättningsfrågor. Ansträngningar
bör också göras, tilläggs i motionen 1973:1705, att lösa
sysselsättningsproblemen för den kvarstannande personalen. Det bör,
framhålls vidare, inte vara några problem att vid de aktuella omlokaliseringarna
i stort sett undvika förflyttningar som vederbörande anställd
inte vill underkasta sig.

I motionen 1973:1709 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att de
personalproblem — inte minst när det gäller sysselsättningsmöjligheterna
för kvarstannande personal och medföljande makar — och andra
organisatoriska problem som uppkommer i samband med omlokaliseringarna
löses i fortlöpande och nära samarbete med de anställda.

Utskottet är medvetet om att utflyttningen från Stockholm kommer

InU 1973:22

att innebära betydande omställningsproblem för de anställda. Som
framgår av den tidigare redogörelsen har dock en rad åtgärder utöver vad
som förekommer vid annan personalförflyttning vidtagits för att i
möjligaste mån lindra dessa problem. Det har också vidtagits åtgärder för
att bereda personalen inflytande på genomförandet av utflyttningen.
Utskottet förutsätter att ansträngningarna att lösa uppkommande anställningsfrågor
fortsätter. Ett viktigt problem i det sammanhanget är som
framgår av motionerna möjligheterna att bereda medföljande familjemedlemmar
sysselsättning på lokaliseringsorten. Anskaffning av lämpligt
arbete för närstående torde också vara en förutsättning för att vissa
anställda skall följa med vid utflyttningen. Utskottet vill, liksom var fallet
vid behandlingen av den första omlokaliseringsetappen, understryka
vikten av att effektiva arbetsförmedlande resurser sätts in för att lösa
sysselsättningsfrågan för medföljande familjemedlemmar. Personalnämndens
resurser får användas även för detta ändamål. Utskottet erinrar
om att genom en särskild kungörelse (1972:156 med senare ändringar)
om särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst har statens personalnämnd
fått ökade möjligheter att anvisa myndigheterna lämpliga omplaceringssökande.
Slutligen vill utskottet tillägga att den oro som yppats från
personalhåll för svårigheterna att skaffa arbete åt medflyttande anhöriga
skall ses i belysning av den dåliga platstillgång som allmänt sett rått på
arbetsmarknaden de senaste två åren. 1 det bättre konjunkturläge, som nu
kan väntas, kommer svårigheterna att lättare kunna bemästras.

Med det anförda har utskottet besvarat ifrågavarande yrkanden i
motionerna 1973:1675, 1973:1705 och 1973:1709. Någon riksdagens
åtgärd synes inte vara erforderlig i de behandlade frågorna. Utskottet
godtar sålunda vad i propositionen anförs beträffande genomförandet av
omlokaliseringens andra etapp.

Framtida omlokalisering av statlig verksamhet

Genom de båda omlokaliseringsetapperna och de i anslutning härtill
fattade särskilda lokaliseringsbesluten har statliga verksamheter med ca
11 000 anställda tillförts sammanlagt 14 mottagningsorter. Efter genomförandet
av omlokaliseringen kommer drygt 80 000 statligt anställda
alltjämt att vara stationerade i Stockholmsområdet. Ca 50 000 av dessa är
verksamma i regional och lokal statlig förvaltning. I propositionen
framhålls att man genom föreliggande förslag har nått gränsen för vad
som är möjligt att utlokalisera från Stockholmsområdet. Någon ytterligare
omlokalisering av centrala statliga myndigheter i de former som har
föreslagits i de två utlokaliseringsetapperna bör därför inte ske. Det är
dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet
från fall till fall prövas mot bakgrund av statsmakternas övergripande
regionalpolitiska målsättningar. Om så bedöms lämpligt bör också
ytterligare tillväxt av centrala myndigheter kunna förläggas utanför
Stockholmsområdet.

I propositionen anmäls beträffande TRU:s lokalisering att den frågan

InU 1973:22

skall ytterligare utredas. Departementschefen säger också att förslag kan
väntas om lokaliseringen av publikations- och den s. k. normalieverksamheten
inom försvaret.

Den allmänna näringsgeografiska utvecklingen i Storstockholmsområdet
berörs också i propositionen. Departementschefen framhåller att det
inte kan bli fråga om att generallt hålla tillbaka utvecklingen i
Storstockholmsområdet så att man hindrar en önskvärd differentiering av
arbetsmarknaden. Tvärtom är det önskvärt att man med olika medel
stoppar minskningen av industrisysselsättningen.

I motionen 1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s) framhålls
att Stockholmsregionen under de senaste åren fått en alltmer dämpad
tillväxt och under senaste året till och med en minskning när det gäller
folkmängdens storlek. Vidare har regionen snabbt utvecklats mot en allt
mindre allsidig sammansättning av arbetsmarknaden. Industrisysselsättningen
har minskat starkt. Med hänsyn härtill yrkas i motionen att
riksdagen understryker vad i propositionen anförts dels om att ytterligare
omlokalisering i förevarande form av centrala statliga myndigheter inte
skall ske, dels om önskvärdheten av att med olika medel stoppa
minskningen av industrisysselsättningen i Storstockholmsområdet. I
motionen yrkas vidare att stimulansåtgärder för ytterligare utflyttning
från Storstockholmsområdet av arbetstillfällen i industrin inte bör
komma i fråga.

De två förslagen till omlokalisering av central statlig verksamhet
innebär som inledningsvis nämnts att en rad orter tillförs ett betydande
antal anställda. Utskottet anser i likhet med departementschefen att
någon ytterligare omlokaliseringsomgång av det omfattande slag som de
två förslagen innebär inte bör komma i fråga. Motionen är således
tillgodosedd i den delen. När det gäller den i motionen påtalade
nedgången i industrisysselsättningen vill utskottet betona att dämpningen
av tillväxten i storstadsområdena inte bör ske på ett sådant sätt att man
efterger kravet på arbetsmarknadens differentiering. Det är inte önskvärt
att industrisysselsättningen fortsätter att gå tillbaka på sätt som under de
senaste åren skett i Stockholm. Dämpningen av tillväxten i Stockholmsregionen
bör framför allt avse administrativ verksamhet. I det sammanhanget
får utskottet också upplysa om att frågan om utformningen av
den framtida regionalpolitiska stödverksamheten behandlas i utskottets
betänkande 1973:7 i anledning av proposition 1973:50. Med det anförda
har utskottet besvarat de aktuella motionsyrkandena som i allt väsentligt
får anses tillgodosedda. Något initiativ från riksdagens sida i anledning av
motionsyrkandena kan inte anses erforderligt.

I några motioner behandlas frågan om framtida lokalisering av statlig
verksamhet till vissa regioner eller orter. De regioner eller orter som tas
upp är de fyra nordligaste länen, sydöstra Sverige, Norrbotten, Hälsingland,
Skaraborgsregionen, Blekinge län samt Växjö.

I motionen 1973:1674 av herr Brännström m. fl. (s) yrkas att

InU 1973:22

riksdagen uttalar att de fyra nordligaste länens behov av en bättre
sysselsättnings- och näringslivsstruktur beaktas.

I motionen 1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
uttalar att nyetablerade statliga verksamheter och även andra statliga
verksamheter som av olika skäl i framtiden kan behöva förläggas
utanför Stockholmsområdet i första hand lokaliseras till regionalpolitisk!
angelägna områden. Härmed avser motionärerna de fyra nordligaste
länen, Hälsingland, Skaraborgsregionen och sydöstra Sverige. Även i
motionerna 1073:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården
(c), 1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp) samt 1973:1713
av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m) yrkas att riksdagen gör
uttalanden till förmån för särskilda orter eller regioner. Det gäller
respektive Norrbotten, Blekinge och Växjö.

Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen nu direkt pekar ut vissa
orter eller regioner som mottagare av eventuella framtida om- eller
nylokaliserad statlig verksamhet. Den geografiska placeringen får avgöras
när frågan blir aktuell och då med hänsynstagande till bl. a. berörda
verksamheters särskilda förutsättningar. Utskottet vill dock understryka
att vid bedömningen måste regionalpolitiska synpunkter tillmätas stor
betydelse. I det sammanhanget ter det sig naturligt för utskottet att
erinra om riksdagsuttalandet år 1971 om de fyra nordligaste länen (InU
1971:15 s. 77—78). Vid behandlingen av förslaget till den första
omlokaliseringsetappen framhöll utskottet att den ogynnsamma utvecklingen
i dessa län givetvis inte kan bemästras enbart genom omlokalisering
dit av delar av statsförvaltningen utan att där måste i första hand
eftersträvas en utbyggnad av näringslivet genom insatser från statens, det
enskilda näringslivets samt producent- och konsumentkooperationens
sida. Dessutom erfordras andra insatser av regional- och arbetsmarknadspolitisk
art. En fortsatt utflyttning av statlig verksamhet till de aktuella
länen skulle emellertid vara ett bidrag till att förbättra länens näringslivsstruktur.
Utskottet förutsätter att detta riksdagsuttalande beaktas av
Kungl. Maj:t även i framtiden. Utskottet erinrar i detta sammanhang även
om uttalandet i InU 1971:15 att vid förläggning av statlig verksamhet bör
sydöstra Sverige beaktas.

Med det anförda har utskottet besvarat de förevarande yrkandena i
motionerna 1973:1674, 1973:1703, 1973:1705, 1973:1713 och

1973:1720. Någon åtgärd i anledning av yrkandena kan inte anses
erforderlig.

Tidsplan och medelsbehov

Den i propositionen föreslagna andra lokaliseringsetappen avses bli
genomförd under åren 1976-1980. Den första etappen beräknas i
huvudsak vara slutförd senast under loppet av år 1976. I propositionen
betonas vikten av en gemensam tidsplanering för de båda etapperna så att
möjligheter till samordning tillvaratas.

InU 1973:22

Utgifterna för den föreslagna omlokaliseringsetappen beräknas av
delegationen till ca 100 milj. kr. 1 detta belopp ingår kostnader för bl. a.
förmåner för medföljande personal, extra personal, i förekommande fall
förtidspensionering av anställda vid den flyttande myndigheten, omplaceringskostnader
för kvarstannande personal samt kostnader för rekrytering
och upplärning av ny personal i samband med flyttningen. Vidare
beräknas den initiala driftkostnadsökningen till ca 15 milj. kr., vilket
belopp kan beräknas bli successivt mindre. Investeringsbehovet inkl.
markförvärv för de av delegationen föreslagna omlokaliseringarna beräknas
till storleksordningen 420 milj. kr. Dessa kostnadsberäkningar är
självfallet förenade med stora osäkerhetsmarginaler men enligt departementschefen
har vid remissbehandlingen ingenting framkommit som
skulle tyda på att väsentliga avvikelser skulla vara aktuella. Utan att ta
ställning till de exakta kostnaderna för omlokaliseringen bedömer
departementschefen storleken av dessa som väl förenliga med de
regionalpolitiska vinsterna och inte större än vad andra regionalpolitiska
insatser skulle ha krävt.

Utgifter för planerings- och utredningsarbete m. m. i samband med
den andra omlokaliseringsetappen bör enligt propositionen, i likhet med
vad som gäller för den första etappen, belasta det under sjunde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Förberedelser för omlokalisering av
statlig verksamhet. Anslaget kan härigenom komma att uppvisa en högre
medelsbelastning än vad som angetts i årets statsverksproposition.

Utskottet anser sig kunna godta vad i propositionen anförs beträffande
tidsplan och medelsbehov och tillstyrker således propositionen i denna
del.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet
till ytterligare omlokalisering m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1973:1681, 1973:1704, yrkandet 1,
1973:1707, yrkandet 2, 1973:1710, yrkandena 2 och 3, samt
1973:1716,

2. beträffande delegering av beslutsfunktioner m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1973:1518, 1973:1703, yrkandet 1,
1973:1705, yrkandet 3, 1973:1707, yrkandet 1, och
1973:1710, yrkandet 1,

3. beträffande genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen
för ett sysselsättningspolitiskt program att riksdagen
avslår motionen 1973:1709, yrkandena 1, 2 och 4,

4. beträffande statlig garanti för visst antal arbetsplatser på
lokaliseringsorterna att riksdagen avslår motionen
1973:1700,

5. beträffande omprövning av lokaliseringen av arméns tekniska
skola att riksdagen avslår motionen 1973:637,

InU 1973:22

6. beträffande omprövning av sjöfartsverkets lokalisering att
riksdagen avslår motionen 1973:1538,

7. beträffande omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering
att riksdagen avslår motionen 1973:1714,

8. beträffande nytt förslag till omlokaliseringsorter m. m. att
riksdagen avslår motionen 1973:1670,

9. beträffande statens brandinspektion och statens brandskola
att riksdagen med avslag på motionen 1973:1701,yrkandet 2,
bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

10. beträffande sprängämnesinspektionen att riksdagen bifaller
Kungl. Maj:ts förslag,

11. beträffande kontrollcentral inom luftfartsverket för norra
flyginformationsregionen att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts
förslag,

12. beträffande statens bakteriologiska laboratorium att riksdagen
med avslag på motionerna 1973:1704, yrkandet 2,
1973:1708 och 1973:1718 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

13. beträffande försvarets forskningsanstalt att riksdagen med
avslag på motionerna 1973:1519 i denna del, 1973:1712 och
1973:1715 bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

14. beträffande försvarets teletekniska laboratorium att motionerna
1973:1519 i denna del och 1973:1702 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande patent- och registreringsverkets bolagsbyrå att
riksdagen med avslag på motionen 1973:1722 bifaller Kungl.
Maj äs förslag,

16. beträffande del av skolöverstyrelsen att riksdagen med avslag
på motionen 1973:1717 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

17. beträffande statens vägverk att riksdagen med avslag på
motionen 1973:1650 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

18. beträffande statens trafiksäkerhetsverk att riksdagen bifaller
Kungl. Maj :ts förslag,

19. beträffande civilförsvar sstyrelsen att riksdagen med avslag på
motionerna 1973:1682 i denna del och 1973:1704, yrkandet
3, bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

20. beträffande försvarets civilförvaltning att riksdagen med
avslag på motionen 1973:1682, i denna del, bifaller Kungl.
Maj :ts förslag,

21. beträffande fortifikationsförvaltningen att riksdagen med
avslag på motionen 1973:1682, i denna del, bifaller Kungl.
Maj :ts förslag,

22. beträffande statens jordbruksnämnd att riksdagen med avslag
på motionerna 1973:1701, yrkandet 1, och 1973:1706
bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

23. beträffande del av statens institut för företagsutveckling att
riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

24. beträffande televerkets teleskola att riksdagen med avslag på

InU 1973:22

motionen 1973:171 1, yrkandet 1, bifaller Kungl. Maj:ts
förslag,

25 beträffande televerkets byggnadsavdelnings byggnad sko ritor
att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

26. beträffande omprövning av lokaliseringen av Svenska Penninglotteriet
AB att riksdagen avslår motionerna 1973:1517
och 1973:1711, yrkandet 2 i motsvarande del,

27. beträffande lokalisering av AB Tipstjänst att riksdagen avslår
motionen 1973:1711, yrkandet 2 i motsvarande del,

28. beträffande lokalisering av huvudkontoren för statliga företag
med verksamhet i Norrbotten att motionen 1973:1720,
yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

29. beträffande personalfrågor m. m. att motionerna 1973:1675,
yrkandet 2, 1973:1705, yrkandet 1, och 1973:1709, yrkandet
3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

30. beträffande uttalande om framtida omlokalisering att motionen
1973:1675, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

31. beträffande industrisysselsättningen i Stor stockholmsområdet
att motionen 1973:1675, yrkandet 3, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

32. beträffande beaktande av vissa regioner vid framtida ny- eller
omlokaliseringar av statlig verksamhet att motionerna
1973:1674, 1973:1703, yrkandet 2, 1973:1705, yrkandet 2,
1973:1713 och 1973:1720, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

33. att riksdagen — i den mån frågorna inte behandlats i det
föregående — godkänner de allmänna riktlinjer för omlokalisering
av central statlig verksamhet som föreslagits i propositionen.

Stockholm den 8 maj 1973

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s),
herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i
Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m),
Mattsson i Skee (c), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

InU 1973:22

Reservationer

1. Avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet till
ytterligare omlokalisering m. m. (punkt 1)

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp) och Oskarson (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med
”Utskottet vill” och slutar på s. 12 med ”avstyrks således” bort ha
följande lydelse:

Det utredningsarbete som föregått föreliggande förslag har bedrivits
under förhållandevis begränsad tid trots att de verksamheter som
granskats i allmänhet varit av mycket komplex natur. Detta förhållande
har enligt utskottets uppfattning inneburit att nu framlagd proposition
lider av allvarliga brister bl. a. när det gäller analys av samhällsekonomiska
konsekvenser och inverkan på berörda förvaltningars effektivitet.
Vidare har ingen analys gjorts av möjligheterna att uppnå samma
regionalpolitiska effekter genom alternativa åtgärder. Sålunda har inte
behandlats möjligheterna till delegering av beslutsfunktioner. Inte heller
har i tillräcklig omfattning systematiskt prövats möjligheterna att flytta
ut delar av statliga verk. Ett exempel på att en sådan lösning är effektiv
utgör statistiska centralbyrån inom vilken vissa verksamheter flyttats till
Örebro.

Ett annat alternativ som inte behandlats är möjligheterna att med
traditionella regionalpolitiska medel uppnå samma resultat som genom
här föreslagen omlokalisering av central statlig verksamhet. Det är enligt
utskottets uppfattning troligt att man med de medel som nu satsas på en
flyttning av arbetstillfällen från en ort till en annan kunnat skapa långt
fler nya arbetstillfällen om medlen använts inom regionalpolitikens ram.
De direkta kostnaderna för den föreslagna omlokaliseringen har beräknats
till 525 milj. kronor, varav 100 milj. kronor utgör engångsutgifter
och 420 milj. kronor kapitalinvesteringar. Därtill kommer ökade årliga
driftkostnader som beräknats till 15 milj. kronor för första året. Enligt
utskottets mening finns det anledning anta att de verkliga kostnaderna
kommer att bli väsentligt högre.

Utskottet vill erinra om att det från flera håll riktats stark kritik mot
att samhällsekonomiska bedömningar inte redovisats. Utskottet är
medvetet om att det föreligger svårigheter att bedöma de samhällsekonomiska
konsekvenserna av föreslagna utflyttningar. Detta förhållande kan
inte enligt utskottet ursäkta att man inte söker göra en samhällsekonomisk
kalkyl, eftersom hela grunden för utflyttningen är att en sådan
kalkyl visar på samhällsekonomiska fördelar. Att det finns vissa möjligheter
att utföra beräkningar av detta slag visar de överväganden som
föregick beslutet att ta upp malmbrytning i Stekenjokk. Den samhällsekonomiska
kalkyl som då gjordes var av avgörande betydelse för
statsmakternas ställningstagande. Det kan också hävdas att om oöverstig -

InU 1973:22

liga svårigheter möter att i förväg göra en adekvat samhällsekonomisk
bedömning så är det än angelägnare att avvakta resultatet av den
utflyttning som redan beslutats. Sedan man kan överblicka verkningarna
av etapp 1 bör man i vart fall ha visst underlag för att göra den
nödvändiga samhällsekonomiska bedömningen.

Eftersom egentliga erfarenheter saknas av den tidigare beslutade
omlokaliseringen, är det svårt att med bestämdhet uttala sig om hur stor
del av personalen som kommer att följa med. Denna fråga är emellertid
av den största betydelse för att bedöma såväl verkningarna på sysselsättningsläget
på inflyttningsorten som effektiviteten inom myndigheten i
dess fortsatta arbete. Om en stor del av personalen — särskilt personer i
nyckelställningar — inte följer med till den nya orten, tvingas man räkna
med att effektiviteten i det fortsatta arbetet allvarligt kommer att nedgå
för lång tid framåt. Om å andra sidan personalen i stor utsträckning
flyttar med blir effekterna på sysselsättningen på den nya orten liten.
Arbetslösheten på inflyttningsorten kan i en del fall t. o. m. öka till följd
av anspråk på arbete från medflyttande anhöriga. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande vari
påtalas svårigheterna att bereda medföljande familjemedlemmar önskad
sysselsättning.

Konsekvenserna för berörda myndigheter vad gäller de direkta
kostnaderna och möjligheten att upprätthålla en god effektivitet inom
myndigheterna har inte belysts på ett tillfredsställande sätt. Kungl.
Maj:ts och myndigheternas bedömningar går vitt isär och det beslutsunderlag
som presenteras för riksdagen är inte av den kvaliteten att det bör
läggas till grund för ett så vittgående beslut som nu föreslås. För
exempelvis FOA:s del har på ett övertygande sätt inför utskottet belysts
de förödande konsekvenser en utflyttning till skilda orter skulle få. Inom
åtskilliga myndigheter pågår omorganisationer som bör slutföras innan
man tar ställning till förläggning av verksamheten. Det gäller exempelvis
vägverket, fortifikationsförvaltningen och skolöverstyrelsen. Även beträffande
övriga myndigheter med ett undantag är beslutsunderlaget så
bristfälligt att ett beslut om omlokalisering inte bör träffas nu.
Undantaget gäller kontrollcentralen för norra flyginformationsregionen,
som föreslås bli inrättad i Luelå. Här är det emellertid inte fråga om
omlokalisering i vanlig mening utan det gäller närmast en nyinrättad
verksamhet.

Utskottet vill också framhålla att konsekvenserna för personalen inte
är tillfredsställande belysta. Inte minst med hänsyn till de stora
uppoffringar av personligt slag det här gäller ter det sig rimligt att
statsmakterna kan prestera en hållbar motivering för sitt beslut.

Utskottet finner det förståeligt att den berörda personalen reagerat
mycket starkt inför den föreslagna omlokaliseringen. Missnöjet gäller
såväl handläggningen av utredningen som själva flyttningen. Utskottet vill
erinra om vad TCO anför i sitt remissyttrande:

De fackliga organisationerna har inte tillåtits få någon som helst insyn
i det egentliga utredningsarbetet och inte heller informerats om delegationens
överväganden och ställningstaganden exempelvis vad beträffar valet

InU 1973:22

av myndigheter eller lokaliseringsorter. Informationen har av delegationen
begränsats till ett mycket snävt område — i stort sett endast den
tidsmässiga ramen och omfattningen av utredningsarbetet. Begreppet
samråd anser TCO inte kan användas som beskrivning av vad som
förekommit i detta sammanhang.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet — med undantag
för den tidigare nämnda kontrollcentralen och de verksamheter som
föreslås ligga kvar i Storstockholmsregionen — propositionens förslag om
att beslut nu skall fattas om en andra omlokaliseringsetapp. Som framgår
av det sagda bör frågorna om ytterligare omlokalisering bli föremål för
nya överväganden med utgångspunkt i de erfarenheter man kan få av
utfallet av etapp 1 och med beaktande av vad i övrigt ovan anförts.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet
till ytterligare omlokalisering m. m. att riksdagen
i anledning av motionerna 1973:1681, 1973:1704,
yrkandet 1, 1973:1707, yrkandet 2, 1973:1710, yrkandet 2,
och 1973:1716 avslår propositionen 1973:55 utom i vad
gäller kontrollcentralen inom luftfartsverket för norra flyginformationsregionen,
statens brandskola, statens brandinspektion
och sprängämnesinspektionen.

2. Delegering av beslutsfunktioner m. m. (punkt 2)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),
Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Mattsson i
Skee (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”1 sitt”
och slutar på s. 13 med ”i delegeringsfrågor” bort ha följande lydelse:

Frågan om decentralisering av statlig förvaltning är enligt utskottets
uppfattning av stor principiell betydelse. 1971 års omlokaliseringsbeslut
liksom det föreliggande förslaget gäller enbart en geografisk omlokalisering.
Enligt utskottets mening bör decentralisering av statlig verksamhet
också ske genom omfördelning av beslutsfunktioner från central till
regional och lokal nivå och från statlig byråkrati till folklig självstyrelse.
Därmed ökar effektiviteten, och samhällets service till allmänheten
förbättras.

Genom en fortgående decentralisering av statliga förvaltningsfunktioner
förbättras även möjligheterna till lekmannainflytande samtidigt som
goda regionalpolitiska effekter kan uppnås. Enligt utskottets mening bör
ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att omfördela beslutsfunktioner
genom t. ex. beslutsdelegering inom den statliga förvaltningen eller
överförande av arbetsuppgifter från statliga till kommunala organ. I
avvaktan på länsdemokratiutredningens förslag bör samtliga myndigheter
ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genom decentralisering
av arbetsuppgifter och delegering av befogenheter minska den centrala
förvaltningen och därmed även få en smidigare handläggning och större

InU 1973:22

effektivitet. Erfarenheterna av denna inventering av möjligheterna till
decentralisering och delegering bör vara av stort värde för de mera
principiella ställningstaganden länsdemokratiutredningen skall göra.

Vad utskottet anfört i anledning av de aktuella motionsyrkandena bör
ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande delegering av beslutsfunktioner m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 1973:1518, 1973:1703,
yrkandet 1, 1973:1705, yrkandet 3, 1973:1707, yrkandet 1,
och 1973:1710, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

3. Omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering (punkt 7)

av herr Nordgren (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Herr
Nordgren” och slutar med ”sjöfartsverkets del” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1973:1714 yrkar herr Nordgren att 1971 års beslut att
lokalisera delar av mynt- och justeringsverket till Eskilstuna skall
omprövas och Söderhamn utses till lokaliseringsort. Frågan om lokaliseringen
av mynt- och justeringsverkets mynt- och medaljtillverkning har
prövats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. I samband med behandlingen
av första omlokaliseringsetappen uttalade sig utskottet för att ifrågavarande
tillverkning skulle omlokaliseras till Söderhamn. Utskottets förslag
föll med knapp majoritet i riksdagen. Utskottet är medvetet om att vissa
förberedelser vidtagits för en lokalisering till Eskilstuna. Enligt utskottets
uppfattning är dock dessa förberedelser inte av det slaget att de inte
skulle medge en omprövning av riksdagens tidigare ställningstagande.
Utskottet har för sin del funnit att behovet av ett tillskott av statlig
verksamhet i syfte att skapa en mera differentierad arbetsmarknad i
Söderhamnsområdet är så stort att ifrågavarande del av mynt- och
justeringsverket bör placeras i Söderhamn i stället för i Eskilstuna.
Utskottets ställningstagande står också i samklang med den allmänna
regionalpolitiska målsättningen att förstärka sysselsättningsmöjligheterna
i det allmänna stödområdet. Utskottet vill också erinra om att Hälsingland
i övrigt inte tilldelats någon statlig verksamhet vid här aktuella
omlokaliseringar.

Med det anförda biträder utskottet således motionen 1973:1714.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering
att riksdagen med bifall till motionen 1973:1714
upphäver beslutet att förlägga den aktuella delen av verket
till Eskilstuna och i stället beslutar omlokalisering till
Söderhamn.

InU 1973:22

4. Försvarets forskningsanstalt (punkt 13)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
”Utskottet är” och slutar med ”till Skellefteå” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag beträffande FOA betyder att anstaltens verksamhet
kommer att spridas till flera orter. Utskottet vill erinra om att i
samband med tillkomsten år 1945 av FOA genom sammanslagning av
olika forskningsinstitutioner uttalade dåvarande försvarsministern att
försvarsforskningen led av den uppsplittring och isolering under vilken
den arbetat vilket bl. a. försvårat möjligheterna att i verksamheten
bibehålla skicklig arbetskraft varigenom kontinuiteten äventyrats. Detta
hade i sin tur till följd att även den ekonomiska verkningsgraden blev för
låg.

De synpunkter som försvarsministern uttalade i samband med
ifrågavarande sammanslagning har fått ny aktualitet genom förslaget
att dela upp FOAs verksamhet på fyra platser som geografiskt sett ligger
långt från varandra. En sådan spridning torde komma att försvåra både de
tvärvetenskapliga kontakterna inom myndigheten och kontakterna med
uppdragsgivare och avnämare. FOA :s verksamhet karakteriseras nämligen
av intensiva interna och externa kontakter. Det förekommer sålunda
dagligt samarbete mellan specialister inom FOA. Man har täta kontakter
med vetenskapliga och andra institutioner både inom och utom landet.
Dessutom sker ett nära samarbete med FOA:s avnämare. En spridning av
anstaltens verksamhet i enlighet med propositionens förslag kan enligt
utskottets uppfattning innebära risker för en tillbakagång för den svenska
försvarsforskningen.

Utskottet erinrar om att en rad remissinstanser liksom även FU —69
klart har förordat en samlad försvarsforskning till Stockholmsregionen.
Den påverkan på FOAs verksamhet och försvarsforskningens effektivitet
som en utspridning av FOAs enheter skulle få har enligt utskottets
uppfattning inte tillfredsställande belysts. Utskottet anser därför att
FOA s omlokalisering bör övervägas ytterligare innan ställning tas till
eventuell utflyttning. Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör
ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande försvarets forskningsanstalt att riksdagen med
avslag på Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna
1973:1519 i denna del, 1973:1712 och 1973:1715 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

5. Del av skolöverstyrelsen (punkt 16)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”När
det” och slutar med ”U 68s förslag” bort ha följande lydelse:

InU 1973:22

Vad beträffar utlokalisering av de båda enheterna av SÖ vill utskottet
erinra om att dessa kommer att organisatoriskt bli berörda dels av U 68 :s
nyligen framlagda förslag vari föreslås att all lärarutbildning i framtiden
skall sammanföras med annan eftergymnasial utbildning i ett nytt verk,
universitets- och högskoleämbetet, dels också av inom SÖ pågående
utredningar.

Det ter sig föga välbetänkt att inte avvakta resultatet av detta
utredningsarbete innan slutlig ställning tas till lokaliseringsfrågan. Med
hänsyn till verksamheternas begränsade omfattning personalmässigt synes
ett uppskov inte behöva innebära någon olägenhet ur kommunal
planeringssynpunkt. Om utredningsarbetet ger vid handen att omlokalisering
av verksamheterna i en eller annan form är lämplig bör Sundsvall i
första hand komma i fråga. Någon egentlig tidsförskjutning synes i så fall
inte heller behöva uppkomma.

Med det anförda avstyrker således utskottet propositionens förslag i
denna del och tillstyrker motionen 1973:1717.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande delar av skolöverstyrelsen att riksdagen i anledning
av motionen 1973:1717 samt med avslag på Kungl.
Maj:ts förslag som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

6. Statens jordbruksnämnd (punkt 22)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 23 med
”Departementschefen erinrar” och slutar på s. 24 med ”och 1973:1706”
bort ha följande lydelse:

Statens jordbruksnämnd intar en särställning bland de myndigheter
som tagits upp i propositionen på det sättet att nämndens verksamhet är
osedvanligt kontaktintensiv. Såsom motionärerna anför i motionen
1973:1706 är därtill kontaktnätet mycket centralorienterat och omfattar
alltså myndigheter och organisationer som finns i och till övervägande del
kommer att stanna kvar i Stockholmsområdet. Av denna anledning ter
det sig märkligt att förslag läggs fram om att flytta myndigheten till
Jönköping utan att en närmare prövning gjorts om vilka följder en sådan
lokalisering får. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen
1973:1706 att ytterligare utredning bör göras innan slutlig ställning tas
till frågan om jordbruksnämndens lokalisering. En sådan utredning bör
inte endast behandla möjligheterna att utlokalisera jordbruksnämnden
utan även pröva om någon annan lokaliseringsort, t. ex. Skövde, kan vara
ett lämpligare alternativ än Jönköping.

Vad utskottet anfört borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande statens jordbruksnämnd att riksdagen med avslag
på Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning av motionerna

InU 1973:22

1973:1701, yrkandet 1, och 1973:1706 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ställningstagande till förslagen om de olika myndigheterna

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp) och Oskarson (m):

Vårt yrkande om avslag på propositionen — frånsett placeringen av en
kontrollcentral inom luftfartsverket och vissa verksamheter som skall
ligga kvar i Storstockholmsområdet - innebär ett ställningstagande mot
att omlokaliseringsbeslut fattas nu beträffande envar av de olika
myndigheterna, frånsett de nämnda undantagen. Med hänsyn härtill har
vi inte ansett det erforderligt att reservera oss separat beträffande de
olika myndigheterna. För den händelse vår reservation 1 inte skulle vinna
kammarens bifall kommer vi att stödja yrkanden om avslag på propositionen
beträffande enskilda myndigheter.

2. Regionalpolitiska riktlinjer

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Mattsson i Skee (c);

I utskottsbetänkandet hänvisas i olika avsnitt till riksdagsbeslutet
hösten 1972 (InU 1972:28) om regionalpolitisk! program huvudsakligen i
enlighet med proposition 1972:111. Centerpartiets program innebär en
högre regionalpolitisk målsättning och en annan syn beträffande decentralisering
av beslutsfunktioner, utveckling av ortsstruktur m. m.

1 såväl riksdagsmajoritetens som centerns alternativ om den regionalpolitiska
utvecklingen ingår omlokalisering av statlig verksamhet som ett
medel att förbättra den regionala balansen. Trots skiljaktigheterna i
inställning till regionalpolitikens utformning i övrigt föreligger alltså i
detta avseende samstämmighet varför vi i allt väsentligt ansluter oss till
proposition 1973:55.

3. Genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt
program (punkt 3)

av herr Hallgren (vpk):

I motionen 1973:1709 framhålls att de föreslagna omlokaliseringarna
blir effektiva endast inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt program
avpassat efter olika regioners behov och med sikte på att säkra full
sysselsättning utan flyttningsförluster. Ett sådant program bör baseras på
statliga industrier uppbyggda med hjälp av bl. a. AP-fonderna, upprustning
av kommunikationer och kollektiv trafik och insatser på sociala och
miljömässiga bristsektorer. Utskottets yttrande på denna punkt har en
sådan utformning att jag inte anser att jag i detta sammanhang bör

InU 1973:22

framställa något yrkande. Frågan kommer, som framhålls av utskottet,
ånyo att aktualiseras bl. a. i samband med inrikesutskottets och
näringsutskottets behandling av motioner med likartade syften som i
motionen 1973:1709. Jag anser det angeläget att med detta yttrande
understryka vikten av att även en åtgärd i form av omlokalisering av
central statlig förvaltning måste ses i ett större sysselsättningspolitiskt
sammanhang i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Arméns tekniska skola (punkt 5)

av herr Oskarson (m):

Vid prövningen av 1971 års omlokaliseringsförslag reserverade jag mig
för avslag på Kungl. Maj :ts förslag att lokalisera arméns tekniska skola till
Östersund. I reservationen framhölls bl. a. att utredning pågick om
skolans framtida organisation och att en lokalisering till Östersund skulle
medföra dryga kostnader. Vidare framhölls att Skövde som lokaliseringsort
borde allvarligt övervägas. Reservationen utmynnade i att lokaliseringsfrågan
borde utredas på nytt. Då nu frågan om lokaliseringen av ATS
ånyo aktualiserats i motionen 1973:637 vill jag med detta yttrande
framhålla att de skäl som åberopades vid förra tillfället för en ny
utredning av ATS lokalisering liksom f. ö. för flera andra verk i första
etappen fortfarande gäller. Genom den förändring i den försvarspolitiska
situationen som uppkommit i och med 1972 års riksdagsbeslut om
försvarsanslagen har ytterligare skäl tillkommit som talar för att
placeringen av ATS bör omprövas. I likhet med motionärerna finner jag
det märkligt att lokaliseringspolitiska motiv skall vara helt avgörande för
försvarspolitiska beslut.

5. Mynt- och justeringsverket (punkt 7)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i Linköping
(fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Mattsson i Skee (c):

Utskottet uttalade sig vid behandlingen av första omlokaliseringsetappen
för att mynt- och justeringsverket skulle omlokaliseras till Söderhamn.
Riksdagen beslöt dock att verket i stället skulle placeras i
Eskilstuna. Med hänsyn till riksdagens två år gamla beslut och till att
långt gående förberedelser redan vidtagits för verkets flyttning anser vi
oss inte nu kunna yrka bifall till föreliggande motionsförslag om en
omprövning av beslutet till förmån för Söderhamn. Vår principiella
inställning är dock fortfarande att verket borde ha placerats i Söderhamn.

6. Statens bakteriologiska laboratorium (punkt 12)
av herr Hallgren (vpk):

Det finns enligt min mening all anledning att förutsättningslöst utreda
frågan om statens bakteriologiska laboratoriums lokalisering.

InU 1973:22

Utöver de vanliga skälen mot en utflyttning har här också anförts en
rad mycket starka sakskäl som noga bör prövas. SBL, som nu ligger i
Solna, sysslar med mikrobiologisk diagnostik och vaccinproduktion. Man
har ett väl utvecklat samarbete med Stockholms landsting som är
beställare av ca 40 procent av de 600 000 undersökningar som görs.

Samma behov kan rimligtvis inte finnas i Umeå, som redan har ett
sådant laboratorium. Flyttning skulle också betyda att Stockholms
landsting troligen skulle tvingas att bygga ett nytt laboratorium.

Personalens immunitetsskydd är en mycket allvarlig fråga. Den del av
personalen som har de farligaste uppgifterna kan inte helt eller till större
delen nyrekryteras. Om man i en annan stad rekryterar personal som inte
alls har något immunitetsskydd, förvärvat under åratal av arbete, är
risken för allvarliga konsekvenser stor.

Det har också från sakkunnig personal anförts att resultatet av
verksamheten kraftigt skulle kunna försämras, bl. a. att många prov inte
tål transport från Sydsverige och upp till Umeå.

Bland de ytterligare skäl som anförts mot en flyttning är att man
därmed försämrar epidemiskyddet. De flesta epidemier inträffar i södra
och mellersta Sverige, där huvuddelen av vårt lands befolkning bor.

Utöver detta kan också anföras att mycket stora belopp helt nyligen
har investerats i SBL:s anläggningar i Solna. Så sent som i september
1972 fick laboratoriet anslag för att bygga ny destruktionsanläggning och
ett nytt djurhus. Det är specialbyggnader som svårligen kan användas för
andra ändamål.

Det har självklart också anförts en rad skäl för flyttning och
motargument mot det här anförda. Inte heller dessa bör nonchaleras utan
prövas på ett seriöst sätt. Den utredning som nu skall ytterligare granska
frågorna kring SBL bör emellertid inte bara syssla med frågorna om till
vilken ort SBL bör flyttas utan också helt förutsättningslöst pröva frågan
om en flyttning över huvud taget är försvarbar.

InU 1973:22 42

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motioner 1

Utskottet 8

Inledning 8

Principiella överväganden 9

Omlokalisering av myndigheter 14

Ny prövning av tidigare beslutad omlokalisering (A TS, sjöfartsverket
och myntverket) 16

I propositionen föreslagen omlokalisering 17

Stockholmsområdet (brandskolan m. fl.) 18

Luleå (flygkontrollcentral) 18

Umeå och Linköping (SBL och FOA) 18

Sundsvall (delar av patentverket och SÖ) 20

Falun/Borlänge {vägverket och trafiksäkerhetsverket) 21

Karlstad (försvarets civilförv. och civilförsvarsstyr.) 22

Eskilstuna (fortifikationsförvaltningen) 22

Jönköping {jordbruksnämnden) 23

Borås (del av SIFV) 24

Kalmar (del av televerket) 24

Omlokalisering av statliga företag 24

Personalfrågor 26

Framtida omlokalisering av statlig verksamhet 27

Tidsplan och medelsbehov 29

Utskottets hemställan 30

Reservationer 33

1. Avslag på propositionen och uppskov med ytterligare omlokalisering
m. m 33

2. Delegering av beslutsfunktioner m. m 35

3. Omprövning av mynt-och justeringsverkets lokalisering ... 36

4. Försvarets forskningsanstalt 37

5. Del av skolöverstyrelsen 37

6. Statens jordbruksnämnd 38

Särskilda yttranden 39

1. Ställningstagande till förslagen om de olika myndigheterna 39

2. Regionalpolitiska riktlinjer 39

3. Genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen för ett
sysselsättningspolitiskt program 39

4. Mynt-och justeringsverket 40

5. Arméns tekniska skola 40

6. Statens bakteriologiska laboratorium 40