Inrikesutskottets betänkande nr 16 år 1973

InU 1973: 16

Nr 16

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973: 40
nied förslag till sjömanslag, m. m. jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1973: 40 har Kungl. Maj:t (kommunikationsdepartementet) dels

föreslagit riksdagen att antaga följande i propositionen framlagda
förslag till

1. sjömanslag,

2. lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg,

4. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970: 105),

5. lag om ändring i lagen (1971: 199) om anställningsskydd för vis sa

arbetstagare,

dels berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över ett förslag till

6. kungörelse om ändring i mönstringsförordningen (1961: 87).

1 Riksdagen 1973.18 saini. Nr 16

InU 1973:16

Författningsförslagen har följande lydelse:

1 Förslag till
Sjömanslag

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete
på svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning
på fartyget.

I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg
men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första och
andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§, 47 §
första stycket, 48, 51, 53—55, 59, 60, 65, 67—70 §§, 72 § andra stycket
och 74—76 §§ motsvarande tillämpning.

I andra stycket angivna bestämmelser gäller även den som medtages
ombord på svenskt fartyg enligt 346 § sjölagen (1891 nr 35 s. 1).

2 § Bestämmelserna i 4, 6, 7, 15—28, 29, 34, 35 §§, 36 § första och
tredje styckena, 43, 55, 56 §§, 62 § tredje stycket, 64 § och 72 § första
stycket gäller ej i fråga om arbetstagare, för vilken statstjänstemannalagen
(1965: 274) är tillämplig, och ej heller arbetstagare, som är anställd
av kommun.

Bestämmelserna i 38—40, 47, 48, 70 §§ och 72 § andra stycket gäller
ej i fråga om arbetstagare, för vilken statstjänstemannalagen är tillämplig.
Bestämmelsen i 48 § gäller ej heller i fråga om arbetstagare för vilken
kommunaltjänstemannalagen (1965: 275) är tillämplig.

3 § I denna lag avses med

fartygsarbete: sådant arbete för fartygets räkning som utföres ombord
på fartyget eller på annat ställe av arbetstagare som följer med fartyget,

befattning på fartyg: sådan befattning ombord som huvudsakligen
avser fartygsarbete och gäller annat än enbart tillfälliga göromål,

sjöman: sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och
som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget,

väntetid: sådan del av anställningstiden under vilken sjömannen ej
har befattning på fartyg men utför arbete för arbetsgivarens räkning
eller står till dennes förfogande för att utföra arbete eller i form av
fritid åtnjuter vederlag för ordinarie arbetstid eller gottgörelse för övertidsarbete.

Anställningsavtal

4 § Arbetsgivaren skall sörja för att anställningsavtal med sjöman om
fartygsarbete upprättas skriftligt.

5 § Är sjöman anställd för bestämd tid och utgår tiden medan fartyget
befinner sig till sjöss, gäller anställningsavtalet till fartygets ankomst
till hamn. Avtalet upphör dock ej i utländsk hamn, som fartyget anlöper

InU 1973:16

enbart för bunkring, landsättning av sjuk eller skadad person eller för
kortvarigt besök av hänsyn till de ombordvarandes, fartygets eller lastens
säkerhet.

6 § Har överenskommelse ej träffats om var anställningsavtalet skall
frånträdas efter uppsägning, får avtalet frånträdas endast i hamn, som
är belägen i det land där sjömannen har sin hemort, eller på orten där
han ingick anställningsavtalet.

Säger sjömannen upp anställningsavtalet, gäller första stycket endast
frånträdande under tid när sjömannen har befattning på fartyg eller
under väntetid.

7 § Sjöman, som har varit anställd hos samme arbetsgivare eller på
samma fartyg under nio månader, har rätt att bli fri från anställningen
efter gällande uppsägningstid, även om annat följer av avtalet. Har
sjömannen befattning på fartyg, får han dock frånträda avtalet först
när fartyget anlöpt hamn för lossning, lastning eller uppläggning.

Första stycket gäller ej, om sjömannen skriftligen samtycker till att
avtalet förlänges. Sådant samtycke får ej lämnas tidigare än en månad
före utgången av tid som avses i första stycket. Det får ej heller avse
längre tid än nio månader.

8 § Visar sjöman, att han kan få befattning av högre grad på fartyg
än den han innehar eller annan anställning, vars antagande är av väsentlig
betydelse för honom, har han rätt att omedelbart bli fri från anställningen,
om duglig man kan sättas i hans ställe utan ökad utgift
för arbetsgivaren.

Första stycket gäller även när sådan omständighet inträffar som gör
det till en välfärdsfråga för sjömannen att bli fri från anställningen.
Villkoret att arbetsgivaren ej får orsakas ökad utgift skall jämkas, om
det är skäligt med hänsyn till den tid sjömannen varit anställd hos arbetsgivaren
och övriga förhållanden.

9 § Föreligger fara för att fartyg skall uppbringas av krigförande eller
utsättas för krigsskada eller okar faran härför väsentligt har sjöman,
som har befattning på fartyget eller av arbetsgivaren anvisats arbete där
eller ålagts att följa med detta, rätt att bli fri från anställningen, om
sjömannen ej har godtagit att följa med fartyget under de angivna förhållandena.

Första stycket gäller även när allmänfarlig sjukdom har vunnit utbredning
i hamn, till vilken fartyget är bestämt.

Vill sjöman frånträda sin anställning på grund av förhållande som
avses i första eller andra stycket, skall han säga upp avtalet utan dröjsmål
efter det han har fått kunskap om förhållandet. Efter uppsägning
upphör avtalet omedelbart, om fartyget befinner sig i hamn, och i annat
fall i första hamn, som fartyget anlöper.

10 § Är sjöman anställd för bestämd resa och ändras denna väsentligt,
har han rätt att bli fri från anställningen. Därvid äger 9 § tredje
stycket motsvarande tillämpning.

11 § Sjöman har rätt att bli fri från anställningen, om fartyget

1. ej är sjövärdigt för resa i avsedd fart,

2. ej är behörigen lastat eller barlastat,

3. medför passagerare utöver det högsta tillåtna antalet eller

lf Riksdagen 1973.18 sami. Nrl6

InU 1973:16

4. ej är bemannat på betryggande sätt,
allt under förutsättning att de ombordvarande på grund av felet eller
bristen kan antagas bli utsatta för allvarlig fara under resan och felet
eller bristen ej undanröjes.

Sjöman har rätt att bli fri från anställningen även när fartyget i väsentligt
avseende brister i fråga om skyddet mot ohälsa och olycksfall
och rättelse ej sker.

I fall som avses i första eller andra stycket äger 9 § tredje stycket
motsvarande tillämpning.

12 § Tillåter ej myndighet på den ort där anställningsavtal skall frånträdas
att sjömannen kommer in i landet eller fordras för tillstånd härtill
säkerhet, som denne ej kan ställa, gäller avtalet tills fartyget kommer
till ort, där sådant hinder ej förekommer. Avtalet förlänges dock ej, om
det innebär avsevärd olägenhet för part.

13 § Påkallas sjömans närvaro vid sjöförklaring, är han, tills förklaringen
avgivits, skyldig att stanna kvar på orten eller i sådan närhet, att
han på kallelse kan infinna sig till förrättningen utan dröjsmål. Även
om anställningsavtalet upphört, skall arbetsgivaren utge lön och underhåll
för den tid som sjömannen stannar kvar för ändamålet.

14 § Tvist om sjömans anställningsförhållande får ej dragas inför utländsk
myndighet.

Befattning på fartyg

15 § När sjöman tillträder befattning på fartyg, skall arbetsgivaren
eller befälhavaren förse honom med tjänstgöringsbesked. Beskedet skall
innehålla uppgifter om sjömannens befattning och tjänstevillkor ombord.

När sjöman lämnar befattningen ombord, skall arbetsgivaren eller
befälhavaren ange detta i tjänstgöringsbeskedet.

Tjänstgöringsbesked upprättas enligt formulär som fastställes av Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer.

16 § Redaren får när som helst skilja befälhavaren från hans befattning
på fartyget. Därvid gäller ej 22 eller 23 §.

17 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget,
om sjömannen har sjukdom, som medför fara för de ombordvarande,
eller om han på grund av sjukdom eller skada ej kan fullgöra sitt arbete
på fartyget under längre tid. Med sjukdom jämställes havandeskap, som
utgör hinder för befattningens utövande.

18 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget,
om sjömannen

1. är oduglig för befattningen,

2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller annan
måste antagas i hans ställe,

3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad vägran
att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller misshandel av
andra ombordvarande,

4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av alkoholhaltiga
drycker eller annat berusningsmedel,

InU1973:16

5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig
person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för
äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet
till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten, eller

6. drar tvist om anställningsförhållandet inför utländsk myndighet.
Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas

gäller 22 eller 23 §.

19 § Sjömans anställningsavtal upphör ej genom att han skiljes från
befattning på fartyg.

Innan befälhavaren enligt 17 eller 18 § skiljer sjömannen från hans
befattning ombord, skall han underrätta redaren och förvissa sig om att
det efter omständigheterna är sörjt för sjömannens uppehälle i land. Befinner
sig fartyget utom riket, skall även närmaste svenska utlandsmyndighet
underrättas.

Fartygsnämnd

20 § För samråd eller undersökning i fråga som avses i 22—24 §
skall finnas en fartygsnämnd på fartyg, som har en besättning om minst
åtta anställda. Befälhavaren föranstaltar om att nämnden tillsättes.

Fartygsnämnden består av befälhavaren som ordförande och ytterligare
tre ledamöter. Av sistnämnda ledamöter skall en tillhöra befälet
och två den övriga personalen ombord. Befälsledamoten skall om möjligt
vara antingen den främste av maskinbefälet eller styrmännen eller
föreståndaren för intendenturavdelningen allteftersom saken rör sjöman,
som tillhör maskin-, däcks- eller intendenturavdelningen. övriga ledamöter
skall om möjligt vara av den övriga personalen utsedda förtroendemän.

21 § . Fartygsnämnden kallas samman av befälhavaren.

I frågor där fartygsnämnden har att fatta beslut, gäller den mening
om vilken de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder.

22 § Uppkommer fråga om att på grund av förhållande som avses i
18 § skilja sjöman från befattning på fartyg eller säga upp anställningsavtal
för sjöman som har sådan befattning, skall fartygsnämnden
göra undersökning av de omständigheter som åberopas till stöd för åtgärden.
Innan undersökningen har avslutats, får sjömannen ej skiljas
från befattningen eller sägas upp.

Uppkommer fråga om att på annan grund än som avses i första
stycket skilja sjöman från hans befattning på fartyg eller säga upp anställningsavtal
för sjöman som har sådan befattning, får sjömannen,
innan han lämnar fartyget, hos fartygsnämnden påkalla samråd eller
undersökning med anledning av den ifrågasatta åtgärden.

23 § Har sjöman ej inställt sig ombord vid tiden för fartygets avgång,
skall fartygsnämnden snarast göra undersökning om anledningen
till att sjömannen uteblivit.

24 § Anmäles till fartygsnämnden att sjöman försummat sig i tjänsten
eller brutit mot ordning och skick ombord eller att där förövats
brott, som hör under allmänt åtal, eller föreligger misstanke om sådant
brott, skall nämnden snarast undersöka saken. Undersökning får dock

InU 1973:16

underlåtas, om det är uppenbart att utredning kommer att göras av
svensk myndighet eller vid sjöförklaring och att nämndens undersökning
därför ej behövs.

25 § Efter undersökning som avses i 24 § får fartygsnämnden tilldela
sjöman erinran, om undersökningen ger anledning till det.

26 § Finner fartygsnämnden undersökning som avses i 24 § ge vid
handen att sjömannen grovt misskött sig under anställningen ombord
på fartyget, skall fartygsnämnden skyndsamt anmäla saken till sjömansnämnden.

Ger undersökningen anledning antaga att brott, som hör under allmänt
åtal, har förövats ombord eller föreligger misstanke om sådant
brott, skall fartygsnämnden skyndsamt anmäla vad som framkommit
till vederbörande åklagare eller polismyndighet i Sverige. Är fartygets
närmaste bestämmelsehamn ej svensk, skall i stället närmaste svenska
utlandsmyndighet underrättas om den gjorda utredningen. Anmälan och
underrättelse kan underlåtas, om nämnden finner brottet vara att bedöma
som ringa.

Befälhavaren svarar för att anmälan eller underrättelse enligt första
eller andra stycket sker. Det åligger vidare befälhavaren att tillställa
vederbörande myndighet den utredning som gjorts inom fartygsnämnden.

27 § Vid undersökning enligt 22—24 § skall fartygsnämnden höra den
sjöman som åtgärden rör, om hinder ej föreligger härför, och de personer
som antages kunna lämna upplysning i saken. Vid förhöret får
sjömannen framställa frågor om sådant som kan bidraga till sakens
utredning.

Fartygsnämnden avger utlåtande över det som kommit fram i samband
med undersökningen. Utlåtandet och vid förhöret avgivna utsagor
skall föras in i skeppsdagboken eller fogas till denna. Förekommer
skiljaktig mening inom nämnden skall även denna antecknas. Ordföranden
och övriga ledamöter skall med sina underskrifter bestyrka
riktigheten av det antecknade. Sker samråd med nämnden, skall anteckning
göras i skeppsdagboken om detta.

Befälhavaren svarar för att avskrift av utlåtandet och vid fartygsnämnden
avgivna utsagor utan dröjsmål tillställes arbetsgivaren och
sjömannen.

28 § Ytterligare föreskrifter om fartygsnämnd meddelas av sjöfartsverket
efter samråd med riksåklagaren.

Fri resa

29 § Sjöman, som har varit anställd i utrikes fart under nio månader
i följd hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg, har rätt till fri
resa med underhåll till sin hemort, om han i annat land än där han
är bosatt får semester eller annan ledighet eller frånträder sitt anställningsavtal.
När sjömannen utnyttjat rätt till sådan fri hemresa, har han
rätt till ny fri resa först nio månader efter det han trätt i tjänst efter
den föregående ledigheten. Rätten till fri hemresa gäller under förutsättning,
i fråga om sjöman som får semester eller annan ledighet, att
han ej haft tillfälle att under de senaste 60 dagarna åtnjuta semestern
eller ledigheten i det land där han är bosatt eller, i fråga om sjöman

I*U 1973:16

som frånträder sitt avtal, att han ej under samma tid haft tillfälle att
lämna anställningen i bosättningslandet.

Inträder rätt till fri resa enligt första stycket medan sjömannen har
befattning på fartyg, som inom 30 dagar beräknas nå hamn, från vilken
hemresan kan ske med avsevärt mindre kostnad, gäller rätten endast
om sjömannen stannar kvar i sin befattning på fartyget tills det når
sådan hamn. Om särskilda skäl föreligger, kan nämnda tid genom kollektivavtal
förlängas till högst 90 dagar i fråga om den som har befattning
på fartyg i regelbunden linjetrafik på Sverige. Sådant avtal skall
på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, som är att
anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och
förhandlingsrätt.

30 § Sjöman, som vill utnyttja rätt till fri resa enligt 29 §, skall göra
skriftlig framställning därom samtidigt som han begär semester eller
annan ledighet eller säger upp sitt anställningsavtal.

31 § Sjöman har rätt till fri resa med underhåll till sin hemort, om
arbetsgivaren eller sjömannen har sagt upp anställningsavtalet på grund
av sjukdom eller skada som avses i 17 §. Sjömannen har samma rätt,
om han har frånträtt anställningsavtalet av annan grund men sådan
sjukdom eller skada förelåg när anställningen upphörde.

Sjöman har dock ej rätt till fri hemresa enligt första stycket, om han
förteg sjukdomen eller skadan när han ingick anställningsavtalet eller
om han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig den
uppsåtligen eller genom grovt vållande.

Har arbetsgivare eller arbetstagare sagt upp anställningsavtalet på
grund av havandeskap som avses i 17 § äger första stycket motsvarande
tillämpning. Rätt till fri hemresa föreligger dock ej, om kvinnan
förteg sitt tillstånd när hon ingick anställningsavtalet.

32 § Sjöman, som blir fri från sin anställning enligt 9, 10 eller 11 §
och ej är berättigad till resa enligt 29 §, har rätt till fri resa med underhåll
till närmaste ort, där avtalet skulle frånträdas efter uppsägning
från arbetsgivarens sida.

I fall som avses i första stycket äger 30 § motsvarande tillämpning.

33 § Resa, som avses i 29, 31 eller 32 §, skall ordnas av arbetsgivaren
eller, om detta ej kan ske, av svensk utlandsmyndighet.

Lön och vård till följd av sjukdom eller skada, ni. m.

34 § När sjöman har befattning på fartyg utgår lön, även om han är
arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada.

Har sjöman sjukdom eller skada, när han lämnar befattning på fartyg,
utgår lön för sådan tid därefter under vilken han är arbetsoförmögen
på grund av sjukdomen eller skadan. Lönen utgår från dagen efter
den då han lämnade befattningen under högst 60 dagar, om befattningen
avsåg utrikes fart, eller högst 30 dagar, om befattningen avsåg inrikes
fart. Blir sjöman under väntetid arbetsoförmögen på grund av sjukdom
eller skada, har han rätt till lön under den tid han är arbetsoförmögen.
Lönen utgår från dagen efter den då han blev arbetsoförmögen
under högst 60 dagar, om han under anställningstiden senast
haft befattning på fartyg i utrikes fart, och i annat fall under högst 30
dagar.

2 Riksdagen 1973.18 sami. Nrl6

InU 1973:16

35 § Sjöman har ej rätt till lön enligt 34 §, om han är arbetsoförmögen
på grund av sjukdom eller skada, som han förteg vid anställningsavtalets
ingående eller som han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter
har ådragit sig uppsåtligen eller genom grovt vållande.

Rätt till lön enligt 34 § föreligger ej heller om sjömannens anställningsavtal
sagts upp på grund av förhållande som avses i 18 § första
stycket 1, 3, 4, 5 eller 6. Detsamma gäller om avtalet sagts upp på grund
av förhållande som avses i 18 § första stycket 2 och sjömannen saknat
giltig ursäkt för sin utevaro.

Sjömannen har ej rätt till lön enligt 34 § andra stycket under tid, när
han erhåller lön från annan arbetsgivare.

36 § Sjöman är skyldig att underkasta sig läkarundersökning, när befälhavaren
begär det.

Kan det antagas att sjömannen är sjuk eller skadad, skall befälhavaren
såvitt möjligt låta honom undersökas av läkare, om sådan undersökning
ej framstår såsom uppenbart opåkallad.

Läkarundersökning, som avses i första eller andra stycket, skall bekostas
av arbetsgivaren.

37 § Befälhavaren skall sörja för att sjuk eller skadad sjöman, som
har befattning på fartyg, erhåller betryggande vård ombord eller i land.
Vården omfattar också underhåll, läkarbehandling och läkemedel.

Kan det antagas att sjöman har sjukdom, som medför fara för de
ombordvarande, skall befälhavaren låta föra honom i land, om betryggande
åtgärder ej kan vidtagas ombord.

Är sjöman sjuk eller skadad under väntetid, åvilar skyldigheten enligt
första stycket arbetsgivaren.

38 § Arbetsgivaren skall bestrida kostnaden för vård av sjuk eller skadad
sjöman, som har befattning på fartyg.

Har sjöman sjukdom eller skada när han lämnar befattning på fartyg
eller får han sjukdom eller skada under väntetid, skall arbetsgivaren bestrida
kostnaden för vård av sjömannen under högst 42 dagar eller, om
sjömannen vårdas i annat land än det där han är bosatt, under högst 84
dagar.

39 § Arbetsgivarens skyldighet att bestrida kostnad för vård enligt
38 § andra stycket upphör, om vården ej har åtnjutits inom sex månader
från det sjömannens behov av vård inträdde. Har sjömannen
under anställningstiden haft befattning på fartyg, upphör arbetsgivarens
skyldighet dock tidigast sex månader efter det att sjömannen senast
lämnade sådan befattning.

Visar sjöman att han på grund av omständighet, som han ej råder
över, har saknat möjlighet att åtnjuta vården inom den tid som anges i
första stycket, förlänges arbetsgivarens skyldighet att bestrida sjukhusvård
och därmed sammanhängande kostnader till ett år.

40 § Sjöman har ej rätt till fri sjukvård enligt 38 § för sjukdom eller
skada, som han förteg vid anställningsavtalets ingående eller som han,
utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig uppsåtligen eller
genom grovt vållande.

41 § Har sjöman könssjukdom i smittsamt skede när han lämnar befattning
på fartyg, ersätter statsverket arbetsgivarens kostnad för sjuk -

InU1973:16

husvård, läkarbehandling och läkemedel enligt 38 § andra stycket, om
vården utgått i annat land än det där sjömannen är bosatt.

42 § Avlider sjöman när han har befattning på fartyg, skall befälhavaren
underrätta sjömannens närmaste anhöriga om dödsfallet och sörja
för hans begravning. Sker eldbegängelse, svarar befälhavaren också
för att urna innehållande askan sändes hem.

Befälhavaren skall snarast möjligt i vittnens närvaro uppteckna vad
den avlidne har efterlämnat på fartyget och sörja för att kvarlåtenskapen
avlämnas till dödsbodelägarna eller till annan för deras räkning. I den
mån kvarlåtenskapen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse,
får befälhavaren sälja den på lämpligt sätt eller bortskaffa den. Försäljningssumman
skall redovisas till dödsbodelägarna eller till annan för
deras räkning.

Avlider sjöman under väntetid, åvilar skyldigheterna enligt första
och andra styckena arbetsgivaren.

43 § Kostnad för sjömans begravning och kostnad som föranledes av
eldbegängelse skall bestridas av arbetsgivaren, om dödsfallet inträffar
medan sjömannen har befattning på fartyg eller vårdas på arbetsgivarens
bekostnad eller under väntetid.

44 § Har arbetsgivaren enligt denna lag orsakats kostnad för svensk
eller här i riket bosatt utländsk sjömans sjukvård men är han enligt
lagen ej skyldig att bestrida kostnaden, ersätter statsverket denna. Därvid
äger dock bestämmelserna i 38 och 39 §§ om begränsning av arbetsgivarens
ansvar motsvarande tillämpning på statsverket.

Fartygsarbete

45 § Manlig arbetstagare får ej användas i fartygsarbete före det
kalenderår under vilket han fyller 16 år eller innan han fullgjort sin
skolplikt. Kvinnlig arbetstagare får ej användas i fartygsarbete, om hon
är under 18 år.

Den som är under 18 år får användas i fartygsarbete som eldare endast
om sjöfartsverket medger det.

46 § Fartygsarbete skall ordnas med hänsyn till vars och ens befattning
ombord och, såvitt möjligt, även till arbetstagarnas fortsatta utbildning.

47 § Sjöman skall efterkomma förmans order angående tjänsten och
noga följa givna föreskrifter.

Arbetstagare, som avses i 1 § andra eller tredje stycket, är skyldig att
utföra sådant arbete som befälhavaren finner nödvändigt att ålägga
honom av hänsyn till säkerheten ombord.

43 § Sjöman är ej skyldig att utföra arbete, som är föremål för lockout
eller för tillåten strejk, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig
stridsåtgärd, om fartyget ligger i svensk hamn eller i utländsk
lossnings-, lastnings- eller uppläggningshamn.

Sjöman som står utanför arbetskonflikt skall fullgöra sina vanliga arbetsåligganden.
Han är även skyldig att utföra skyddsarbete.

Till skyddsarbete hänföres arbete, som vid ett konfliktutbrott fordras
för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till

InU 1973:16

förebyggande av fara för människor eller skada på fartyget, lasten eller
annan egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är
skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i svensk lag.

49 § Under fartygs uppehåll i hamn eller på annan säker ankarplats
är sjöman skyldig att stanna ombord under fritid endast om det behövs
med hänsyn till fartygets, de ombordvarandes eller lastens säkerhet
eller till fartygets förestående avresa eller förhalning.

50 § Egendom, som sjöman lämnar kvar ombord vid anställningens
upphörande, skall av redaren förvaras för sjömannens räkning. I den
mån egendomen med hänsyn till sin beskaffenhet, kostnaderna för förvaring
eller övriga omständigheter ej kan förvaras utan olägenhet, får
den säljas på lämpligt sätt. Försäljning får också ske, om sjömannen ej
inom ett år från det han lämnade sin anställning hos redaren begärt att
återfå egendomen.

Har sjöman vid anställningens upphörande lämnat kvar egendom på
fartyg, får redaren till säkerhet för fordran, som uppkommit mot sjömannen
i samband med anställningen, hålla kvar så mycket av egendomen
som svarar mot fordran, tills sjömannen gör rätt för sig eller
ställer säkerhet.

51 § Sjöman får ej taga med något ombord som kan utsätta fartyget,
ombordvarande eller last för äventyr eller vålla oordning ombord. Han
får ej heller utan redarens samtycke taga med handelsvaror för egen
eller annans räkning.

Har sjömannen tagit med gods i strid mot första stycket, skall han
erlägga frakt och ersätta uppkommen skada.

Kan det antagas att något olovligen har tagits med ombord, får befälhavaren
i vittnens närvaro låta undersöka sjömännens utrymmen.
Det som olovligen har tagits med får befälhavaren taga i förvar, låta
föra i land eller, om det är nödvändigt, förstöra.

52 § Om befälhavares ansvarighet för skada finns bestämmelser i sjölagen
(1891 nr 35 s. 1).

I fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i
tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972: 207) om arbetstagares
skadeståndsansvar.

Tvångsmedel

53 § För att upprätthålla ordning ombord får befälhavaren bruka det
våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Detsamma
gäller den som befälhavaren beordrar att biträda härvid och den
som utan anmaning kommer befälhavaren till hjälp.

Den som i fall som avses i första stycket gjort större våld eller svårare
skada än som är medgivet dömes likväl ej till ansvar, om omständigheterna
var sådana, att han svårligen kunde besinna sig. Finnes gärningen
brottslig, får dömas till lindrigare straff än som eljest är stadgat för
brottet.

54 § Begår sjöman brott, för vilket kan följa fängelse i minst ett år,
och upptäckes brottet när fartyget ej befinner sig i svensk hamn, skall
befälhavaren se till att sjömannen ej lämnar fartyget. Om befälhavaren
finner det nödvändigt, får han hålla sjömannen i förvar ombord tills

InU 1973:16

denne kan överlämnas till svensk utlandsmyndighet eller till polismyndighet
här i riket. Befälhavaren är ansvarig för att den brottslige ej behandlas
strängare än nödvändigt.

Särskilda bestämmelser

55 § Sjöman får utan kostnad anlita svensk utlandsmyndighet för att
sända lönemedel från utlandet till Sverige. Staten är ansvarig för försändelsen.

56 § Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del
därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i
landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank.

. Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet
endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för
vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas
avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen
(1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

57 § Har sjuk eller skadad sjöman utomlands skilts från befattning på
fartyg eller på egen begäran lämnat sin befattning eller har sjöman
utomlands skilts från befattning enligt 18 §, får lönebelopp, som tillkommer
sjömannen och är förfallet till betalning, tillställas svensk utlandsmyndighet,
när det behövs med hänsyn till sjömannens välfärd. I den
mån beloppet ej behövs för att täcka utgifter för sjömannens räkning,
överlämnar myndigheten detsamma till sjömannen, om denne ej befinner
sig i sådant tillstånd, att han är oförmögen att handha sina angelägenheter.

58 § Befälhavaren skall se till att exemplar av denna lag, lagen (1963:
114) om semester, lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg, kungörelsen
(1965: 908) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november
1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg och tillämpliga kollektivavtal
finns tillgängliga på fartyget.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer får medge undantag
från första stycket.

59 § Har fartygs redare eller ägare helt eller delvis upplåtit driften av
fartyget till utlänning, får Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer
efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning, ägaren
medge, att denna lag helt eller delvis ej skall gälla. Medgivande skall
begränsas till viss tid och förenas med de villkor som behövs.

Medgivande enligt första stycket får lämnas endast om särskilda skäl
föreligger och det visas, att arbetstagarna på fartyget genom utländsk
lagstiftning eller på annat sätt i rimlig utsträckning tillförsäkras skydd
i de hänseenden som regleras i denna lag och i kollektivavtal, som på arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse
som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt.
Innan ansökan prövas skall samråd ske med de svenska
organisationer som representerar redare och ombordanställda.

Ändras de förutsättningar som ligger till grund för medgivande enligt
första stycket, skall den som erhållit medgivandet eller fartygets befälhavare
ofördröjligen underrätta den myndighet som lämnat medgivandet
om ändringen. Myndigheten kan i sådant fall föreskriva andra villkor
för medgivandet eller, om ändringen innebär risk för de anställdas

InU 1973:16

skydd, återkalla det. Medgivande kan också återkallas, om däri föreskrivna
villkor ej iakttages.

60 § Konungen får förordna att denna lag helt eller delvis skall gälla
även sjöman på utländskt fartyg.

61 § Har sjöman i sin anställning annan arbetsgivare än redaren, svarar
redaren jämte arbetsgivaren för arbetsgivarens skyldigheter mot sjömannen
enligt denna lag.

Ansvarsbestämmelser

62 § Till böter dömes den som bryter mot 15 § första eller andra
stycket, 20 § första stycket, 21 § första stycket jämfört med 22—24 §,
26 § tredje stycket, 27 § tredje stycket eller 37 §.

Till böter dömes befälhavare som bryter mot 45 §.

Sker förseelse mot 15 § första eller andra stycket och visar arbetsgivaren
att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra
förseelsen, är han fri från ansvar.

63 § Bryter befälhavare mot 37 § första eller andra stycket eller 45 §,
dömes sjömannens arbetsgivare till böter, om han känt till eller bort
känna till förseelsen och ej visar att han gjort vad på honom skäligen
ankommit för att förhindra förseelsen.

Åsidosättes 15 § första eller andra stycket, 37 § första eller andra
stycket eller 45 § i fråga om arbetstagare som är anställd av annan än
redaren, dömes redaren till böter, om han ej visar att han gjort vad på
honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen.

Användes arbetstagare i fartygsarbete i strid mot 45 §, dömes vårdnadshavaren
till böter, om han känt till förseelsen.

64 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes ledamot av
fartygsnämnd, som vid sin medverkan i nämnden är partisk eller brister
i omsorg.

Ledamot av fartygsnämnd får ej obehörigen yppa vad han har erfarit
i denna egenskap. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter
häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

65 § Medtager sjöman i strid mot 51 § första stycket gods, som kan
utsätta fartyget, ombordvarande eller last för äventyr eller vålla oordning
ombord, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

66 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den som
missbrukar rätten att bruka våld enligt 53 § första stycket eller att taga
någon i förvar ombord enligt 54 §.

67 § Förgriper sig sjöman med våld eller hot om våld på befälhavaren
eller annan förman på fartyget i dennes tjänsteutövning eller för
att tvinga honom till eller hindra honom från tjänsteåtgärd eller hämnas
för sådan åtgärd, dömes till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

68 § Gör sjömän myteri genom att visa uppsåt att med förenat våld
sätta sig upp mot befälhavaren, dömes anstiftare och anförare till fängelse
i högst två år samt annan deltagare till böter eller fängelse i högst
sex månader.

InU 1973:16

Har deltagare i myteri gått till förenat våld på person eller egendom,
dömes anstiftare och anförare till fängelse i högst sex år samt annan
deltagare till fängelse i högst två år.

69 § För förberedelse eller stämpling till brott som avses i 68 § eller
underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad som
stadgas i 23 kap. brottsbalken. Detsamma gäller försök eller förberedelse
till brott som avses i 67 §, om ej brottet skulle ha varit att anse
som ringa om det fullbordats.

70 § Åsidosätter sjöman i annat fall än som avses i 62, 65 eller 67—
69 § uppsåtligen sin skyldighet enligt 47 § första stycket att efterkomma
given order eller föreskrift och har ordern eller föreskriften betydelse
för fartygets, ombordvarandes eller lastens säkerhet, dömes till
böter eller fängelse i högst sex månader.

71 § Den som erhållit medgivande enligt 59 § dömes till böter eller
fängelse i högst ett år, om i medgivandet angivet villkor åsidosättes eller
underrättelse ej sker enligt 59 § tredje stycket.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på befälhavaren.

72 § Allmänt åtal för brott mot tystnadsplikt enligt 64 § andra stycket
får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är
påkallat från allmän synpunkt.

Allmänt åtal för brott som avses i 70 § får väckas endast om redaren,
befälhavaren eller målsägande anger brottet till åtal eller åtal är
påkallat från allmän synpunkt.

73 § Vid tillämpning av 62, 63, 66—69, 71 eller 72 § jämställes med
befälhavare den som trätt i befälhavarens ställe.

74 § Till straff enligt denna lag skall ej dömas, om gärningen är belagd
med strängare straff i annan lag.

Laga domstol

75 § Om behörighet för tingsrätt att upptaga tvistemål enligt denna
lag gäller, utöver bestämmelserna i 10 kap. rättegångsbalken, att talan
får väckas vid tingsrätten för den ort där fartyget finns eller där fartyget
har sin hemort.

Är flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets
hemvist.

76 § Mål om ansvar för brott som avses i denna lag får upptagas av
Göteborgs tingsrätt, om behörig domstol ej finns enligt 19 kap. rättegångsbalken.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

2. Genom den nya lagen upphäves sjömanslagen (1952: 530) med de
begränsningar som följer av 4—9 nedan.

3. Har sjöman rätt till fri resa enligt 29 § i den nya lagen men understiger
hans sammanhängande anställningstid i utrikes fart hos samme
arbetsgivare eller på samma fartyg tolv månader, är sjömannen

InU 1973:16

skyldig att, om arbetsgivaren begär det, skjuta upp hemresan, dock
längst till den 1 oktober 1973.

4. Åtnjuter befälhavare andel av fartygets frakt m. m. enligt 8 § i
den gamla lagen och har han ingått tjänsteavtalet före nya lagens ikraftträdande,
gäller äldre bestämmelser om beräkning av andelen.

5. I fråga om den som före nya lagens ikraftträdande avskedats från
tjänsten enligt den gamla lagen eller utnyttjat rätt att erhålla entledigande
enligt 37, 38 eller 39 § eller 40 § första stycket i sistnämnda lag,
gäller äldre bestämmelser om rätt till lön och fri resa med underhåll.

6. Har tjänsteavtal upphört att gälla före nya lagens ikraftträdande
på grund av förhållande som avses i 6 eller 41 § i den gamla lagen,
gäller äldre bestämmelser om rätt till lön och fri resa med underhåll.

7. I fråga om ersättning för sådan förlust av personlig egendom som
inträffat före nya lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser.

8. Har före nya lagens ikraftträdande mönstringsförrättares prövning
begärts eller tvist hänskjutits till konsul enligt 43 § i den gamla
lagen, gäller äldre bestämmelser om sakens vidare prövning.

Har mönstringsförrättare eller konsul meddelat beslut enligt 43 § i
den gamla lagen, tillämpas 73 § första stycket 5 och andra stycket samma
lag på beslutet.

9. I fråga om beslut av disciplinnämnd om disciplinbot gäller äldre
bestämmelser om verkställighet av beslutet, prövning av detta hos mönstringsförrättare
eller vid domstol, efterskänkande av disciplinbot och
redovisning och användning av lönemedel, som frångått sjömannen.

10. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1)

Härigenom förordnas, att 64, 68, 170 och 346 §§ sjölagen (1891 nr
35 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Befälhavaren är i denna sin
egenskap behörig att på redarens
vägnar företaga rättshandlingar,
som avse fartygets bevarande eller
resans utförande, träffa avtal
att på resan medtaga gods och,
på fartyg som är avsett därför,
passagerare samt väcka talan i
mål angående fartyget och utföra
denna talan. Bestämmelser om befälhavarens
behörighet att antaga
och avskeda fartygets besättning
meddelas i sjömanslagen.

Föreslagen lydelse
§*

1 Senaste lydelse 1967:48.

InU1973:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Medel för ändamål som avses i första stycket äger befälhavaren vid
behov skaffa genom lån eller genom att pantsätta eller sälja av redarens
gods eller, i nödfall, av lasten. Var rättshandlingen ej behövlig,
är den ändock bindande om tredje man var i god tro.

Befälhavaren skall underrätta redaren om åtgärd av vikt som han
funnit behövlig för fartygets eller de ombordvarandes säkerhet, om resans
förlopp och därunder företagna rättshandlingar samt angående allt
annat varom kännedom kan vara till nytta för redaren. Innan åtgärd
av vikt vidtages, bör befälhavaren inhämta föreskrift av redaren eller
det ombud denne anvisat. Behövas medel för fartyget och kan redarens
föreskrift ej avvaktas, skall befälhavaren anlita den utväg att skaffa
medlen som är förenad med minsta uppoffring för redaren.

68 §2

När redaren begär det, skall befälhavaren avgiva redovisning. Vill redaren
klandra redovisning, skall han väcka talan därom inom sex månader
efter det redovisningen mottogs. Försittes denna tid, har han förlorat
sin talan, om befälhavaren ej förfarit svikligen.

I redovisning skall befälhavaren föra redaren till godo ali särskild
gottgörelse, som han erhållit av befraktare, lastägare, leverantörer eller
andra, med vilka han i sin egenskap av befälhavare haft att skaffa.

Utan redarens samtycke får befälhavaren
ej medtaga handelsvaror
för egen eller annans räkning.
Sker det, skall befälhavaren
erlägga frakt och ersätta uppkommen
skada.

170 §3

Passagerare vare skyldig att ställa sig till noggrann efterrättelse allt
vad med avseende å ordning och skick ombord föreskrives.

Vad i 54 och 61 §§ sjömans- Vad i 24, 51 och 54 §§ sjölagen
är stadgat med avseende å manslagen (1973: 000) är stadgat

sjöman gälle ock för passagerare. med avseende å sjöman gälle ock

för passagerare.

346 §*

På svenskt fartyg skall, till det På svenskt fartyg skall, till det

antal och mot den ersättning som antal och mot den ersättning som

Konungen fastställer, medtagas Konungen fastställer, medtagas

svenskt sjöfolk, vars hemsändan- sjöman, som har rätt till fri resa

de det åligger konsul att besörja enligt 29, 31 eller 32 § sjömansla eller

som äger rätt till fri hemresa gen (1973: 000) eller vars resa till

enligt 26 § sjömanslagen, till be- hemorten det eljest kan åligga

stämmelseorten eller annan hamn, konsul att besörja, till bestämmel som

fartyget skall anlöpa under seorten eller annan hamn, som

resan. Utan betalning skall med- fartyget skall anlöpa under re tagas

uma innehållande askan ef- san. Utan betalning skall medtagas

ter avliden svensk befälhavare el- urna innehållande askan efter avler
sjöman samt, såvitt det kan liden svensk befälhavare eller sjö 3

Senaste lydelse 1967:48.

3 Senaste lydelse 1936:276.

* Senaste lydelse 1967:48.

InU 1973:16

Nuvarande lydelse

ske utan olägenhet, hans efterlämnade
effekter. Fartygets befälhavare
är ansvarig för att dessa
skyldigheter iakttagas.

Konungen äger förordna, att bestämmelserna
i första stycket skola
gälla även i fråga om befälhavare
eller sjöman från annat land, hans
aska eller efterlämnade effekter.

Föreslagen lydelse

man samt, såvitt det kan ske utan
olägenhet, hans efterlämnade effekter.
Fartygets befälhavare är
ansvarig för att dessa skyldigheter
iakttagas.

Konungen äger förordna, att bestämmelserna
i första stycket om
medtagande av avliden befälhavares
eller sjömans aska eller efterlämnade
effekter skola gälla även
i fråga om avliden befälhavare eller
sjöman från annat land.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg

Härigenom förordnas, att 3 kap. 7 §, 9 kap. 1, 3 och 11 §§ samt 10
kap. 3 § lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 KAP.

7 §

Om arbetstiden ombord gälla Om arbetstiden ombord gälla

särskilda bestämmelser. Även om särskilda bestämmelser. Även om

användande i skeppstjänst av min- minimiålder för fartygsarbete är
derårig är särskilt stadgat. särskilt stadgat.

9 KAP.

1 §

Enligt vad i sjölagen stadgas åligger det befälhavaren att tillse, att
fartyget är i behörigt skick med avseende på sjövärdighet, anordningar
till förebyggande av ohälsa och olycksfall, lastning och bemanning.

Redaren skall anställa den som
ingår i minimibesättning och tillhör
däcks- eller maskinavdelningen.

3 §

Redare eller den som i redarens Redare eller den som i redarens
ställe brukar fartyget, befälhava- ställe brukar fartyget, befälhavaren
och den som eljest leder ar- ren och den som eljest leder ar -

InU1973:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bete ombord skola iakttaga allt bete ombord skola iakttaga allt

som med hänsyn till arbetets na- som med hänsyn till arbetets natur
och de förhållanden, under tur och de förhållanden, under vil vilka

arbetet bedrives, samt om- ka arbetet bedrives, samt ombord bordanställds

ålder, yrkesvana och anställds ålder, yrkesvana och öv övriga

förutsättningar för arbetet riga förutsättningar för arbetet

skäligen kan fordras för att fö- skäligen kan fordras för att före rebygga

att ombordanställd ådra- bygga att ombordanställd ådrager

ger sig ohälsa i följd av arbetet sig ohälsa i följd av arbetet eller

eller drabbas av olycksfall däri. drabbas av olycksfall däri eller för

att eljest trygga sjösäkerheten.

Ombordanställd är pliktig att använda befintliga skyddsanordningar,
noga följa denna lag eller föreskrifter som utfärdas med stöd av lagen
samt i övrigt iakttaga tillbörlig försiktighet och, i vad på honom ankommer,
medverka till förekommande av ohälsa eller olycksfall. Ombordanställd
är skyldig att använda personlig skyddsutrustning under arbetet
och väl vårda den.

Det åligger befälhavaren att särskilt
tillse, att minderårigs användande
i arbete på fartyg icke medför
fara för olycksfall eller för
överansträngning eller annan menlig
inverkan på den minderåriges
hälsa eller kroppsutveckling. Kan
minderårigs användande till visst
slag av arbete medföra synnerlig
fara i något av nu nämnda avseenden,
får Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer
föreskriva särskilda villkor för
minderårigs användande till sådant
arbete eller förordna att minderårig
icke får användas därtill.

11 §

Bestämmelserna i 2—10 §§ gäl- Bestämmelserna i 1 § andra
la icke utländskt fartyg. stycket och 2—10 §§ gälla icke

utländskt fartyg.

10 KAP.

3 §

Iakttager befälhavare icke de föreskrifter om minimibesättning, som
med stöd av denna lag fastställts att gälla för fartyget, dömes till dagsböter
eller fängelse i högst sex månader.

Gärning som avses i första stycket skall icke medföra ansvar, om
lämplig person som varit kvalificerad till befattningen icke kunnat erhållas
i senast besökta hamn och detta föranlett att de uppställda fordringarna
på kvalifikation hos medlem av minimibesättning icke blivit
uppfyllda för viss tjänst ombord.

InU1973:16

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 ji

Föreslagen lydelse

Anställes den som ingår i minimibesättning
och tillhör däcks- eller
maskinavdelningen av annan
än redaren, dömas redaren och befälhavaren
till dagsböter eller
fängelse i högst sex månader.

Visar redaren eller befälhavaren
att han gjort vad på honom skäligen
ankommit för att förhindra
förseelsen, är han dock fri från
ansvar.

i 1973.

4 Förslag t>ll

Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)

Härigenom förordnas, att 10 och 12 §§ sjöarbetstidslagen (1970: 105)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Överstiger den ordinarie arbetstiden

a) 40 timmar i veckan i fall på vilket 5, 7 eller 9 § äger tillämpning,

b) 80 timmar under en fast period av två veckor i fall på vilket 6 §
äger tillämpning,

skall för överskjutande tid utgå vederlag i form av fritid i hamn eller
på annat sätt enligt vad som fastställts i kollektivavtal, som tillkommit
i den ordning som anges i 2 § tredje stycket.

Från den tid för vilken vederlag
utgår avräknas ledighet som sjömannen
åtnjutit enligt 51 § tredje
stycket sjömanslagen (7952:530).

12 §

Sjöman får åläggas högst 16 timmars skeppstjänst under 24 timmar
i följd.

Sjöman skall under 24 timmar Sjöman under sexton år skall
i följd beredas tillfälle att vila un- varje dygn under tiden mellan

der sammanhängande tid av till- klockan 20 och klockan 8 beredas

räcklig längd. tillfälle att vila under samman hängande

tid av minst nio timmar.
Annan sjöman skall under 24 timmar
i följd beredas tillfälle att vila
under sammanhängande tid av tillräcklig
längd.

InU 1973:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som ålägger anställd arbetstid i skeppstjänst skall taga skälig
hänsyn till arbetstid i annat arbete som den anställde utför för samma
arbetsgivare.

Skeppstjänst, som avses i 11 § tredje stycket a—c, får åläggas sjöman
utan hinder av första, andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:199) om anställningsskydd för vissa
arbetstagare

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1971: 199) om anställningsskydd
för vissa arbetstagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Bestämmelserna i 1 § gäller ej i fråga om arbetstagare som

1. är medlem av arbetsgivarens familj,

2. avlönas uteslutande genom andel i vinst,

3. har företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

4. omfattas av sjömanslagen 4. omfattas av lagen (1970: 943)
(1952: 530) eller lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,
om arbetstid m. m. i husligt arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

6 Förslag till

Kungörelse om ändring i mönstringsförordmngen (1961: 87)

Härigenom förordnas i fråga om mönstringsförordmngen (1961: 87),
dels att 50 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 12, 13, 17, 18, 20—24, 38, 51 och 54 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Med handelsfartyg förstås sådant fartyg, som nyttjas till handelssjöfart
eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap
med handelssjöfarten, såsom bogsering, isbrytning, bärgning
eller dykning.

Begreppet sjöman användes i
denna förordning i samma betydelse
som i sjömanslagen (1973:
000).

InU 1973:16

'Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Befälhavare och besättning, som
tillträda tjänst å svenskt handelsfartyg
med en nettodräktighet av
20 registerton eller mera, skola
påmönstras fartyget,

Sjöman, som tillträder befattning
på svenskt handelsfartyg med
en nettodräktighet av 20 registerton
eller mera, skall påmönstras
fartyget,

a) om fartyget går i utrikes fart,

b) om fartyget går i inrikes fart och är att hänföra till passagerarfartyg,
såvida fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat må
nyttjas till passagerares befordran i kustfart eller vidsträcktare fart samt
ej utgår allenast på lustresa eller annan tillfällig resa.

Fartygsbefälhavare äger låta påmönstra
besättning, oaktat mönstringsskyldighet
enligt 12 § ej föreligger.

Fartygsbefälhavare äger låta påmönstra
sjöman eller annan person
som medföljer fartyget, oaktat
mönstringsskyldighet ej föreligger.

I fråga om den som påmönstras
enligt första stycket äga bestämmelserna
i denna förordning om
sjöman motsvarande tillämpning.

Svensk sjöman, som i svensk
hamn tillträder tjänst å utländskt
handelsfartyg, skall påmönstras
fartyget. Anlöper utländskt handelsfartyg,
å vilket svensk sjöman
är anställd, svensk hamn skall, om
påmönstring icke redan skett, sjömannen
påmönstras fartyget innan
detta avgår.

Svensk sjöman, som i svensk
hamn tillträder anställning på utländskt
handelsfartyg, skall påmönstras
fartyget. Anlöper utländskt
handelsfartyg, på vilket
svensk sjöman är anställd, svensk
hamn skall, om påmönstring icke
redan skett, sjömannen påmönstras
fartyget innan detta avgår.

18 §l

Vid påmönstring enligt 17 § skall iakttagas

a) att sjömannen är inskriven i sjömansregistret och har sjöfartsbok,

b) att hinder enligt lag eller annan författning icke möter mot hans

anställning ombord å fartyget, samt

c) att mellan sjömannen och
forty gsb ef ålhav ar en upprättas anställningskontrakt,
som tillförsäkrar
sjömannen dels rätt att lämna
tjänsten å sådan tid, att han ej
hindras fullgöra honom såsom
värnpliktig åliggande skyldighet,
dels ock, om fartyget ej tillhör
nation som tillförsäkrar svensk
sjöman sådan förmån, rätt att vid

1 Senaste lydelse 1969: 311.

c) att sjömannen har skriftligt
anställningskontrakt, som tillförsäkrar
sjömannen dels rätt att lämna
anställningen på sådan tid, att
han ej hindras fullgöra honom såsom
värnpliktig åliggande skyldighet,
dels ock, om fartyget ej tillhör
nation som tillförsäkrar svensk
sjöman sådan förmån, rätt att vid
sjukdom eller skada åtnjuta fri

InU 1973:16

Nuvarande lydelse

sjukdom eller skada, i den omfattning
28 § sjömanslagen stadgar,
på redarens bekostnad åtnjuta
vård och fri hemresa.

Föreslagen lydelse

hemresa och vård i den omfattning
som följer av 31 och 38—40
§§ sjömanslagen (1973: 000).

Av anställningskontraktet skall ett exemplar tillställas mönstringsförrättaren
och ett exemplar överlämnas till den anställde.

20 §

Frånträder påmönstrad sjöman Frånträder påmönstrad sjöman
sin tjänst å svenskt fartyg, skall sin befattning på svenskt fartyg,
han avmönstras. skall han avmönstras.

21 §

Vid avmönstring åligger det
mönstringsförrättaren att såvitt
möjligt tillse, att sjömannen tillgodonjutit
lön och övriga förmåner
enligt tjänsteavtalet samt att
i övrigt gällande föreskrifter iakttagits
i samband med tjänstens
upphörande.

Föreligger överenskommelse
mellan befälhavaren och sjömannen
att sjömannen endast tillfälligt
skall lämna fartyget för att åter
inom två månader tillträda tjänst
ombord, skall tillsyn enligt första
stycket avse endast att vederbörlig
anteckning om avmönstringen
gjorts i fartygets sjömansrulla.

Vid avmönstring åligger det
mönstringsförrättaren att såvitt
möjligt tillse, att sjömannen tillgodonjutit
lön och övriga förmåner
enligt anställningsavtalet och
sådant tjänstgöringsbesked som avses
i 15 § sjömanslagen (1973:
000) samt att i övrigt gällande
föreskrifter iakttagits i samband
med att sjömannen lämnar fartyget.

Föreligger överenskommelse om
att sjömannen endast tillfälligt
skall lämna sin befattning på fartyget
för att tillträda den på nytt,
skall tillsyn enligt första stycket
avse endast att vederbörlig anteckning
om avmönstringen gjorts i
fartygets sjömansrulla.

När sjömansrulla, som utfärdats
enligt 34 §, upphör att gälla,

skola befälhavare och besättning
avmönstras med iakttagande av
vad i 21 § stadgas. De, som kvarstå
i tjänst å fartyget, skola ånyo
påmönstras, därvid 14—16 §§ äga
tillämpning.

Med mönstring enligt denna paragraf må anstå till dess fartyget anlöper
svensk hamn eller utländsk hamn, där mönstring å svenska fartyg
sker. Sådant anstånd må ej medföra, att mönstring sker senare än
tre månader efter det sjömansrullan upphört att gälla.

2 Senaste lydelse 1969: 311.

§2

När sjömansrulla, som utfärdats
enligt 34 §, upphör att gälla, skall
sjöman avmönstras med iakttagande
av vad i 21 § stadgas. Den,
som kvarstår i befattning på fartyget,
skall ånyo påmönstras, därvid
14—16 §§ äga tillämpning.

InU 1973: lé

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §*

Mönstring förrättas av mönstringsförrättare.

Frånträder sjöman sin tjänst å
ort, där mönstringsförrättare ej
finnes, må fartygsbefälhavaren enligt
vad därom särskilt föreskrives
vidtaga erforderliga åtgärder för
avmönstringen och därefter i första
hamn, där mönstringsförrättare
finnes, anmäla avmönstringen för
denne. Mönstringsförrättaren skall
därvid verkställa sådan granskning
som avses i 21 § första stycket.

Mönstringsförrättare skall tillse,
att sjöman, som tillträder tjänst å
svenskt fartyg, enligt sjömanslagens
bestämmelser förses med avräkningsbok
samt att fartygets befälhavare
har skeppsdagbok, maskindagbok
och oljedagbok i fall
där sådan dagbok skall föras på
fartyget.

Om frånträde eller tillträde av
tjänst ombord å fartyg med manskapsförteckning
skall befälhavaren
göra anteckning i förteckningen
samt snarast genom särskilt
upprättad rapport underrätta
sjömansregistret.

Från villkor, som enligt denna
förordning gäller för rätt att påmönstras
fartyg, må, i den utsträckning
sjöfartsverket bestämmer,
undantag göras för person,
som medföljer fartyget utan att
tillhöra den egentliga besättningen.

Fartygs befälhavare som i strid
mot bestämmelserna i denna förordning
låter sjöman tillträda

3 Senaste lydelse 1969: 311.

4 Senaste lydelse 1969: 311.

• Senaste lydelse 1969: 311.

Frånträder sjöman sin befattning
på fartyg på ort, där mönstringsförrättare
ej finnes, må fartygsbefälhavaren
enligt vad därom
särskilt föreskrives vidtaga erforderliga
åtgärder för avmönstringen
och därefter i första hamn, där
mönstringsförrättare finnes, anmäla
avmönstringen för denne.
Mönstringsförrättaren skall därvid
verkställa sådan granskning som
avses i 21 § första stycket.

Mönstringsförrättare skall tillse,
att sjöman, som tillträder befattning
på svenskt fartyg, enligt sjömanslagens
(1973:000) bestämmelser
är försedd med tjänstgöringsbesked
samt att fartygets befälhavare
har skeppsdagbok, maskindagbok
och oljedagbok i fall
där sådan dagbok skall föras på
fartyget.

§4

Om frånträde eller tillträde av
befattning på fartyg med manskapsförteckning
skall befälhavaren
göra anteckning i förteckningen
samt snarast genom särskilt
upprättad rapport underrätta
sjömansregistret.

§5

Från villkor, som enligt denna
förordning gäller för rätt att påmönstras
fartyg, må, i den utsträckning
sjöfartsverket bestämmer,
undantag göras för den som
påmönstras enligt 13 §.

§6

Fartygs befälhavare, som i strid
mot bestämmelserna i denna förordning
låter sjöman tillträda be -

InU 1973:16

Nuvarande lydelse

tjänst utan påmönstring eller frånträda
tjänst utan avmönstring eller
som underlåter att föranstalta om
avmönstring, när fartygets sjömansrulla
upphört att gälla, dömes
till böter.

Till böter dömes ock befälhavare,
vilken underlåter att fullgöra
vad som enligt 37—39 §§ åligger
honom eller vilken, utan att sådant
fall föreligger som i första
stycket avses, i strid mot 1 § låter
sjöman tillträda tjänst ombord
utan att sjömannen är inskriven i
sjömansregistret.

Föreslagen lydelse

fattning eller anställning på fartyg
utan påmönstring eller frånträda
befattning utan avmönstring
eller som underlåter att föranstalta
om avmönstring, när fartygets sjömansrulla
upphört att gälla, dömes
till böter.

Till böter dömes ock befälhavare,
vilken underlåter att fullgöra
vad som enligt 37—39 §§ åligger
honom eller vilken, utan att
sådant fall föreligger som i första
stycket avses, i strid mot 1 § låter
sjöman tillträda befattning eller
anställning på fartyg utan att sjömannen
är inskriven i sjömansregistret.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1973.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen läggs fram förslag till ny sjömanslag och till
vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Förslaget innehåller regler om bl. a. sjömans anställningsförhållanden,
sociala grundskydd och arbetet ombord på fartyget. Däremot tas
inte med i förslaget nuvarande lagregler om arbetsledningen och den
disciplinära bestraffningsrätten. Vidare slopas ett stort antal detaljregler.
En del av dessa, bl. a. reglerna om lönen, avser arbetsmarknadsparterna
inom sjöfartsnäringen att i stället föra in i kollektivavtalen.

I viktiga avseenden jämställs i förslaget sjömannens arbetsrättsliga
ställning med den som gäller inom arbetsmarknaden till lands. Detta
sker bl. a. genom att presumtionen för anställning på visst fartyg slopas
och s. k. rederianställning anges som den normala anställningsformen.
I linje härmed anses sjömannens anställning omfatta inte bara
tjänstgöringstid på fartyget utan också tid när han befinner sig i land,
t. ex. för semester eller när han väntar på att ånyo tillträda befattning
ombord. För sådan väntetid gäller huvuddelen av förslagets sociala förmåner.

I socialt hänseende innehåller förslaget flera förbättringar för arbetstagarna.
Bl. a. förbättras möjligheten till fri hemresa efter viss tids ombordanställning
genom att kvalifikationstiden sänks från aderton månader
till nio. Förslaget ger vidare sjöman rätt att vid arbetskonflikt lägga
ned arbetet, om fartyget ligger i svensk hamn eller i utländsk lossnings-,

InU 1973:16

lastnings- eller uppläggningshamn. Är han påmönstrad på fartyget, behöver
han inte — i enlighet med nuvarande praxis — säga upp sitt avtal
och avvakta uppsägningstidens utgång, innan han kan delta i stridsåtgärd.

En nyhet i förslaget är att sjömanslagen blir tillämplig även på andra
arbetstagare på fartyg än dem som redaren anställt, dvs. även på s. k.
entreprenöranställda främst inom intendenturavdelningen.

Förslaget gäller i princip också för arbetstagare i offentlig tjänst men
för dessa görs vissa inskränkningar i tillämpligheten. Det beror på att
för dessa arbetstagare finns annan lagstiftning som behandlar frågor vilka
tas upp i förslaget till sjömanslag.

Förslaget öppnar möjlighet för Kungl. Maj:t eller den myndighet
Kungl. Maj:t bestämmer att medge undantag helt eller delvis från lagens
tillämplighet. Det kan gälla fall när fartygets drift i sin helhet eller till
viss del är uthyrd till utlänning. En förutsättning för sådant medgivande
är att fartygets redare eller ägare visar att arbetstagarna på fartyget i
rimlig utsträckning kommer att tillförsäkras motsvarande skydd som
det svensk lagstiftning och svenska kollektivavtal ger. I förslaget tas
också upp en regel som bemyndigar Kungl. Maj:t att förordna att sjömanslagen
helt eller delvis skall gälla också sjöman på utländskt fartyg.
Här avses t. ex. av svensk redare hyrt fartyg, som bemannas med
svenskt sjöfolk och som sätts in i regelbunden trafik på svenska hamnar.

Den nya lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1973.
Motionen

I motionen 1973:1642 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen måtte besluta att i den föreslagna texten till ny sjömanslag
som ny paragraf 20 tillfogas ansluten lagtext enligt nedanstående samt
att erforderliga redaktionella ändringar beträffande numrering av paragraf
20 och efterföljande i lagförslaget vidtages:

”§ 20.

Bringas befälhavarens eller sjömans anställningsavtal till upphörande
i strid med bestämmelserna i denna lag, är denne berättigad att erhålla
skadestånd om två månaders lön samt fri resa med underhåll till den
i anställningsavtalet bestämda orten för tjänstens frånträdande eller efter
den anställdes val till sin hemort.”

Utskottet

Propositionen har som utgångspunkt att den rättsliga regleringen av
de ombordanställdas anställningsförhållanden så långt möjligt skall jämställas
med vad som gäller på arbetsmarknaden i land. Detta har för -

InU1973:16

anlett väsentliga förändringar i den lagstiftning som tillkom genom 1952
års sjömanslag. Bl. a. har presumtionen för att anställningen avser visst
fartyg slopats och den föreslagna lagen utgår från att s. k. rederianställning
skall vara det normala.

I sjömanslagskommittén, som utarbetat det förslag som propositionen
bygger på, har representanter för redamas och de ombordanställdas organisationer
ingått. Kommittén har avgivit ett enhälligt betänkande.
Parallellt med utredningsarbetet utarbetade partema en överenskommelse
om att vissa regler i 1952 års sjömanslag skulle överflyttas till avtal.
Avtalet omfattar bl. a. bestämmelser om lön, uppsägningstid, ersättning
för förlust av personlig egendom och fartygs förolyckande, arbetslöshetsersättning,
skadestånd vid vissa fall av avsked och rätt till ledighet
i hamn.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag visade det sig råda en
långtgående enighet, och propositionen innebär relativt små förändringar
av kommitténs förslag. Inom departementet har verkställts visst ytterligare
utredningsarbete beträffande bl. a. lagstiftningens tillämpning på
entreprenörsanställda och offentligt anställda. Detta har föranlett kompletteringar
i lagförslaget.

Den enighet i väsentliga frågor som sålunda rått under förarbetet till
lagstiftningen har fortsatt under riksdagsbehandlingen. Endast en motion
har väckts i anledning av propositionen. I motionen föreslås ett tilllägg
i sjömanslagen. Utskottet återkommer till yrkandet i det följande.
För egen del har utskottet inte funnit anledning att ifrågasätta de framlagda
författningsförslagen.

I motionen behandlas frågan om skadestånd vid vissa fall av avskedanden.
1952 års sjömanslag tillerkänner arbetsgivaren en uttrycklig rätt
att avskeda folk. Om avskedandet har sin grund i sjukdom eller liknande
förhållande har sjömannen rätt till lön under viss tid (32 § och 18 §) och
fri hemresa. Avskedande kan också ske med åberopande av 33 § (oduglighet
i tjänst, ordervägran, utevaro, brott etc.). I sådana fall är sjömannen
inte berättigad till lön för längre tid än han utfört arbete. Avskedas
sjöman utan åberopande av skäl som anges i 32 eller 33 § är han
enligt 34 § berättigad till lön för två månader från det han lämnade
tjänsten samt fri hemresa.

I enlighet med önskemål från arbetsmarknadens parter har regler
om hävande av anställningsavtalet inte tagits upp i den nya lagen. Det
har ansetts otidsenligt att ha lagregler som ger redaren och befälhavaren
generell rätt att avskeda anställda. Vissa socialt betingade regler om
lön och fri hemresa vid sjukdom kvarstår dock i det nya lagförslaget.
Likaså har det varit nödvändigt att ge befälhavaren laglig möjlighet att
av säkerhetsskäl skilja en anställd från hans befattning (18 §). Grunderna
härför motsvarar de situationer som anges i 32 och 33 § i den
nuvarande lagen. Skiljande från befattningen innebär inte något ställ -

InU 1973:16

ningstagande till frågan om anställningsavtalet skall upphöra. Befälhavaren
har skyldighet att se till att det är sörjt för uppehället för sjöman som
satts i land. Redaren och i förekommande fall svensk utlandsmyndighet
skall dessutom underrättas.

Den tidigare nämnda överenskommelsen om vissa lagreglers överflyttande
till avtal innehåller en bestämmelse som motsvarar 34 § i den nuvarande
sjömanslagen. Detta innebär att om avsked sker i strid mot avtal
eller praxis så är arbetstagaren berättigad till förutom fri hemresa
skadestånd med lön för två månader eller för den längre tid som kan
vara avtalad.

I motionen vänder man sig mot att det skydd som 34 § sjömanslagen
ger utmönstras ur lagstiftningen. Motionärerna anser att en reglering genom
kollektivavtal inte ger tillräckligt skydd för den oorganiserade arbetskraften.
De önskar därför att i den nya lagen skall införas en bestämmelse
som ger den anställde rätt till skadestånd med två månadslöner
samt fri hemresa om anställningsavtalet bringas ”till upphörande
i strid med bestämmelserna i denna lag”.

Utskottet har förståelse för motionens syfte att ge de ombordanställda
ett så fullständigt anställningsskydd som möjligt. När det gäller motionärernas
förslag bör det framhållas att den kollektivavtalsreglering parterna
är överens om ger den organiserade arbetskraften ett minst lika
gott skydd som gällande lagstiftning. I enlighet med facklig praxis som
fastslagits av arbetsdomstolen är dessutom en arbetsgivare skyldig att
inte tillämpa sämre villkor för oorganiserade än som föreskrivits i avtal.
De oorganiserade kan därför i flertalet fall antas få samma avtalsrättsliga
skydd som de organiserade. Till detta kommer att Kungl. Majit har aviserat
en proposition inom de närmaste månaderna med förslag till ett
generellt anställningsskydd omfattande även de ombordanställda. Enligt
det kommittéförslag som ligger till grund för det aviserade förslaget skall
anställningsskyddet innefatta förutom rätt till skadestånd vid obefogad
uppsägning bl. a. rätt att kunna få domstolsförklaring att ett anställningsförhållande
skall bestå. Förutom detta generella anställningsskydd
som kan väntas bli genomfört inom en tämligen nära framtid föreslås
i den nu förevarande propositionen — i enlighet med ett av utskottet tidigare
uttalat önskemål (InU 1971: 18 s. 18) — att lagen om anställningsskydd
för vissa arbetstagare skall göras tillämplig på sjömän. Enligt
den lagen har arbetskraft över 45 års ålder obligatorisk uppsägningstid
varierande mellan två och sex månader beroende på arbetstagarens ålder.
Under uppsägningstiden skall i princip lön utgå.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att enligt propositionens
förslag införs för äldre arbetskraft ett anställningsskydd enligt lag, som
inte kan bedömas såsom sämre än det motionärerna förespråkar, och att
för alla arbetstagare — yngre som äldre — förutsätts ett avtalsenligt
anställningsskydd av liknande slag som motionärerna föreslår bli lagreg -

InU 1973:16

lerat. Det finns därutöver anledning räkna med att det inom kort kommer
att föreslås en generell lagstiftning om anställningstrygghet som
kommer att inkludera även de ombordanställda.

Under åberopande av det anförda anser sig utskottet kunna godta
propositionens förslag i aktuellt hänseende. Motionsyrkandet avstyrks
således. I anslutning till den av motionärerna föreslagna lagtexten bör
framhållas att införande av en skadeståndsregel för ”olaga avsked”
torde medföra att i lagen måste anges — positivt eller negativt — vilka
grunder som inte är lagliga.

Utskottet tillstyrker sålunda de framlagda lagförslagen i deras helhet.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad departementschefen
anfört angående ändringar i mönstringsförordningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1973: 1642 antar det genom
propositionen 1973: 40 framlagda förslaget till sjömanslag,

2. att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen
till

a. lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1),

b. lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg,

c. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970: 105),

d. lag om ändring i lagen (1971: 199) om anställningsskydd för
vissa arbetstagare,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om förslaget till kungörelse om ändring i
mönstringsförordningen (1961: 87).

Stockholm den 10 april 1973

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson
i Östersund (s), Nordgren (m), Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping
(fp), fru Ludvigsson (s), herrar Lorentzon (vpk), Mattsson i Skee
(c), Carlström (fp), Strindberg (m), Fransson (c) och Olsson i Asarum
(s).

Särskilt yttrande

av herr Lorentzon (vpk):

Enligt min mening bör den grundläggande regleringen av arbetskraftens
anställningstrygghet ta sig uttryck i bestämmelser i lag. Mot den
bakgrunden är det inte tilltalande att en del bestämmelser av den na -

InU1973:16

turen utmönstras ur sjömanslagen. Med hänsyn till att regeringen utlovat
en proposition inom de närmaste månaderna om lagfäst anställningsskydd,
som skall täcka hela arbetsmarknaden och alltså även anställningsförhållanden
till sjöss, anser jag mig likväl kunna godta förslaget
till sjömanslag. Jag utgår därvid från att den aviserade lagen om
anställningsskydd kommer att träda i kraft snarast möjligt, dock senast
vid nästa årsskifte.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 7 30058