Inrikesutskottets betänkande nr 10 år 1973 InU 1973:10

Nr 10

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående förvärv av
svenskt medborgarskap.

Motionen

1 motionen 1973:1545 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär att förslag framläggs om ändring i lagen
om svenskt medborgarskap av innebörd att utlänning som vistats i landet
sedan fyra år — dock i vad gäller nordisk invandrare två år — skall kunna
erhålla svenskt medborgarskap.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 33 § regeringsformen får utländsk man eller kvinna upptas till
svensk medborgare genom naturalisation i den ordning och under de
villkor som bestäms genom lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap.
Naturalisationsärenden prövas av statens invandrarverk.

Villkor för svensk naturalisation är enligt 6 § första stycket medborgarskapslagen
att den sökande har fyllt 18 år, att han sedan sju år har
hemvist i riket, att han har fört en hederlig vandel samt att han har
möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa villkor ej är
uppfyllda kan enligt andra stycket i samma paragraf naturalisation äga
rum, om det med hänsyn till sökandens förhållanden föreligger särskilda
skäl härför. Som exempel på sådana särskilda skäl nämns i lagen att det
skulle medföra gagn för riket att sökanden upptas till svensk medborgare,
att sökanden förut har ägt svenskt medborgarskap eller att sökanden är
gift med svensk medborgare.

När sökanden är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare kan
avvikelse ske från villkoret om minst sju års hemvist i riket även om annat
skäl inte föreligger. I praxis tillämpas regeln på det sättet att vistelsetiden
för nordiska medborgare avkortas till i regel tre år.

1 princip tillåts inte naturalisation såvida inte sökanden kan visa att
han efter ett bifall inte har medborgarskap i annat land. Naturalisationen
kan villkoras av att den sökande inom viss tid, vanligen två år, befrias från
sitt tidigare medborgarskap.

Medborgare i de nordiska länderna har en särskilt gynnad ställning då
de tillagts rätt att genom ensidig förklaring förvärva svenskt medborgarskap.
Medborgare i sådant land, som förvärvat medborgarskap där på
annat sätt än genom naturalisation, kan genom anmälan till länsstyrelse
förvärva svenskt medborgarskap om han fyllt arton år, bott här i riket
sedan sju år och under den tiden inte dömts till fängelse.

De nordiska medborgarskapslagarna har tillkommit i samarbete och

l Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 10

InU 1973:10

2

överensstämmer i väsentliga hänseenden. En olikhet föreligger dock i
fråga om normaltiden för naturalisation av annan än medborgare i
nordiskt land. I Finland gäller en tid av fem år mot sju i de övriga
nordiska länderna.

År 1972 beviljades ca 4 600 personer svenskt medborgarskap genom
beslut av statens invandrarverk. Av dessa var endast ca 700 nordbor.
Denna grupp har de senaste åren i stället i ökad omfattning använt sig av
det enklare anmälningsförfarandet hos länsstyrelse. Förra kalenderåret
begagnade ca 5 500 den möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap.

Grundlagberedningen m. m.

I sitt år 1972 avgivna betänkande (SOU 1972:15) beträffande
rösträttsfrågan och medborgarskapslagen anför grundlagberedningen
bl. a.:

Grundlagberedningen har vid sitt arbete med rösträttsfrågorna även
haft att överväga huruvida man bör ge i riket bosatta utländska
medborgare rätt att delta i val av komrrtUnfullmäktige och landstingsman.
Beredningen har stannat för att inte föreslå att det införs någon form av
kommunal rösträtt för icke svenska medborgare. Om rösträtten anses
vara väsentlig för invandrarnas anpassning i Sverige, bör man enligt
beredningens mening i stället bereda dem möjligheter att tidigare än nu få
fullständiga politiska rättigheter. Detta kan uppnås genom att tiden för
erhållande av svenskt medborgarskap förkortas. Förslag om ändring i
medborgärskapslagen har emellertid grundlagberedningen ej lagt fram.

Proposition i anledning av grundlagberedningens betänkande kommer
att föreläggas riksdagen under innevarande Vårsession.

Frågan om utländska medborgares ratt att delta i kommunala val tas
också upp i ett antal motioner till årets riksdag, nämligen motionerna
1973:1 13, 117, 541 och 980. Motionerna har remitterats till konstitutionsutskottet.

Rösträttsfrågan i Nordiska rådet

Frågan om rösträtt och valbarhet för nordiska medborgare, som är
bosatta i annat nordiskt land, vid kommunala val i det sistnämnda landet,
har aktualiserats av Finlands regering vid Nordiska rådets session
innevarande år. Som motiv för förslaget anförs bl. a. att kommunal
rösträtt och valbarhet skulle öka invandrarnas samhällspolitiska intresse.
Enligt förslaget skulle de av behandlingen i Nordiska rådet föranledda
rekommendationerna bilda grundval för nödiga revisioner av lagstiftningen
i de nordiska länderna i förevarande ämne. Enligt vad utskottet
inhämtat har behandlingen av förslaget uppskjutits till innevarande års
höstsession.

InU 1973:10

3

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med samma syfte som den förevarande har behandlats av
riksdagen de två senaste åren (InU 1971:26, 1972:1 1). Motionerna
avslogs vid båda tillfäUena. Inrikesutskottet anförde i sitt avstyrkande
yttrande 1972:8 bl. a.:

Utskottet hade i november 1971 att ta ställning till ett motionsyrkande
av samma innebörd som det förevarande. I sitt av riksdagen
godkända betänkande anförde utskottet att många skäl talar för en
sänkning av tidskravet för naturalisation. Med hänsyn till att frågan
övervägdes inom grundlagberedningen och då ändringar i berörda regler
bör föregås av överläggningar med övriga nordiska stater var utskottet
inte berett att ta ställning till vilken tidsgräns som kunde vara lämpligast.
Utskottet utgick från att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på
frågan och avstyrkte motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sin principiella inställning från i fjol. Frågan om
sänkning av tidskravet har sedan dess ytterligare aktualiserats genom
grundlagberedningens nyligen avgivna betänkande. I samband med att
beredningen avstyrker att utländska medborgare får rösträtt vid kommunalval
pekar beredningen på möjligheten att förkorta kvalifikationstiden
för svenskt medborgarskap. Grundlagberedningens förslag kan nu väntas
gå ut på remiss och den aktuella frågan därmed bli ytterligare belyst. Med
hänsyn härtill och då det är angeläget att man söker bibehålla
samordningen med medborgarskapslagstiftningen i de övriga nordiska
länderna kan det inte vara lämpligt att riksdagen nu bestämmer sig för
vilka tidsgränser som i framtiden skall gälla som villkor för erhållande av
svenskt medborgarskap. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp) reserverade sig till
förmån för ett riksdagsuttalande att lagstiftningsarbetet borde inriktas på
en sänkning av tidsgränsen till fyra resp. två år.

Utskottet

Utlänning kan efter ansökan tillerkännas svenskt medborgarskap
(naturalisation). Som villkor härför gäller att den sökande fyllt 18 år, att
han sedan sju år har hemvist här i riket, att han fört en hederlig vandel
samt att han har möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa
villkor inte är uppfyllda kan naturalisation medges om det föreligger
särskilda skäl. För sökande med medborgarskap i annat nordiskt land
nedsätts regelmässigt kravet på viss tids vistelse i Sverige till tre år.

I motionen yrkas att riksdagen skall begära förslag om lagändring
innebärande att den sjuåriga väntetiden sänks till fyra år för utlänningar i
allmänhet och till två för sökande med medborgarskap i annat nordiskt
land. Den huvudsakliga motiveringen för yrkandet är att invandrarna bör
få möjlighet att utöva politiska rättigheter, såsom rösträtt, efter en
kortare tids vistelse i Sverige än för närvarande är fallet.

Frågan om kvalificeringstiden när det gäller utlännings rätt att erhålla
svenskt medborgarskap är förknippad med utlännings möjligheter att
utöva politiska rättigheter i Sverige. Förslag om utlänningars rätt att delta

InU 1973:10

4

i kommunala val har också motionsledes tagits upp vid årets riksdag.
Motionerna har remitterats till konstitutionsutskottet. Vidare kommer
proposition i anledning av grundlagberedningens betänkande, som också
behandlar frågan, att föreläggas riksdagen under innevarande vårsession.
Slutligen har förslag om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet
förelagts Nordiska rådet av Finlands regering.

Frågan om lättnader i tidskravet för erhållande av svenskt medborgarskap
bör inte prövas självständigt i förhållande till förslag om förändringar
i utlänningars möjligheter att utöva politiska rättigheter. Med
hänsyn härtill och då den sistnämnda frågan är aktuell i andra
sammanhang anser sig utskottet inte böra biträda motionsyrkandet. Till
detta kommer att ändringar i medborgarskapslagen bör föregås av
överläggningar med övriga nordiska länder.

Utskottet hemställer

att motionen 1973:1545 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1973

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s),
herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Olsson
i Asarum (s), Winberg (m) och Hallgren (vpk).

Särskilt yttrande

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp):

Enligt vår uppfattning kan det vara lämpligt att i ett sammanhang
bedöma frågan om lättnader i medborgarskapsreglerna och spörsmålet
om politiska rättigheter för sådana utlänningar som mera stadigvarande
vistas här i riket. Vi vill emellertid framhålla att en liberalisering av
medborgarskapsreglerna inte får utesluta en seriös prövning av frågan om
kommunal rösträtt och andra politiska rättigheter för utlänningar.

Vi vill också betona vikten av att de här upptagna problemen snarast
bringas till en lösning.

GOTAB 73 3333 S Stockholm 1973