Inrikesutskottets betänkande nr 1 år 1973

InU 1973:1

Nr 1

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 i vad avser
inrikesdepartementets verksamhetsområde.

Motionen

I motionen 1973: 1522 av herr Helén m. fl. (fp) föreslås — mot bakgrund
av det pressade arbetsmarknadsläget — åtgärder för att förbättra
sysselsättningssituationen för ungdomar och kvinnor. Motionärerna anser
att det särskilda bidraget till utbildning som sedan en tid utgår till
företag som anställer och utbildar bl. a. ungdomar skall höjas från 5 till
8 kr. per timme. Kostnaderna bör belasta förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice.
Härutöver begär motionärerna att ytterligare 10 milj. kr.
skall anvisas till lämpliga sysselsättningsstimulerande åtgärder för kvinnor.
Beloppet beräknas kunna ge sysselsättning åt 1000 arbetslösa
kvinnor.

Motionen mynnar ut i yrkanden att riksdagen skall dels som sin mening
ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om höjning av
utbildningsstödet för arbetslös ungdom, dels besluta att på tilläggsstat
för budgetåret 1972/73 anvisa 10 milj. kr. för sysselsättningsstimulerande
åtgärder för kvinnlig arbetskraft.

Bestämmelser om särskilt utbildningsbidrag

Det i motionen behandlade utbildningsstödet infördes vid 1972 års
höstriksdag som ett led i strävandena att under innevarande budgetår
förbättra ungdomars och kvinnors möjligheter till sysselsättning. Bidraget
har sålunda till syfte att främja företagens nyrekrytering och utbildning
av ungdomar under 25 år och kvinnor som är arbetslösa på grund
av exempelvis otillräcklig utbildning eller bristande yrkeserfarenhet.
Bidraget kan utgå också för anställning och utbildning av andra personer
som är arbetslösa av nämnda anledningar, dock endast om det föreligger
särskilda skäl.

Bidraget utgår med 5 kr. för varje nyanställd och arbetstimme under
högst sex månader av budgetåret 1972/73.

Som villkor gäller att .den anställde uppbär lön enligt avtal under utbildningstiden
och att utbildningen bedrivs enligt plan som godkänts av
arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer inom branschen.

1 Riksdagen 1973.18 sami. Nr 1

InU 1973:1

Bestämmelser om särskilt utbildningsbidrag har meddelats i kungörelsen
1972: 810. Kungörelsen trädde i kraft den 10 januari 1973. Bidrag
får dock utgå även för person som under budgetåret 1972/73 anställts
före kungörelsens ikraftträdande.

Utskottet

Under den gångna perioden med dämpad aktivitet i det ekonomiska
livet har nytillträdande grupper på arbetsmarknaden haft uttalade svårigheter
att finna sysselsättning. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
har därför i hög grad varit inriktade på att hjälpa kvinnor som i allt
större utsträckning söker förvärvsarbete samt ungdomar.

Förutom förstärkta åtgärder av arbetsförmedlande karaktär har viktiga
insatser gjorts för att förbättra utbildningen av de aktuella grupperna.
Dessutom har sysselsättningsskapande åtgärder av skilda slag satts
in. Ett av de medel som använts är det i höstas införda särskilda utbildningsbidraget
till företag som nyanställer och utbildar ungdomar och
kvinnor. Bidraget utgår med 5 kr. per arbetstimme. Det beräknas att ca
2 500 ungdomar hittills fått anställning tack vare bidraget.

I motionen föreslås att bidraget höjs till 8 kr. per timme vid nyanställning
av ungdomar. Därutöver vill motionärerna att ytterligare 10 milj.
kr. skall satsas på sysselsättningsstimulerande åtgärder för arbetslösa
kvinnor.

Utskottet har förståelse för det syfte som ligger bakom motionen,
nämligen att skapa sysselsättning för flera ungdomar och kvinnor. Arbetslösheten
för de aktuella grupperna är fortfarande hög även om siffran
för ungdomarnas del enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(AKU) förbättrats under hösten från 50 000 arbetslösa
i augusti till 32 400 i december. I januari 1973 har därefter skett en
säsongmässig uppgång av arbetslösheten. Utskottet är med hänsyn till
det anförda inte främmande för att det under innevarande budgetår kan
bli aktuellt med ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser för att hjälpa
bl. a. de i motionen behandlade grupperna. I december 1972 anvisades
på tilläggsstat I 900 milj. kr. till beredskapsarbeten och 50 milj. kr. till
arkivarbeten inom tjänste- och servicesektorn, varvid förutsattes att behovet
av sysselsättning för arbetslösa kvinnor skulle särskilt beaktas. Den
fortsatta utvecklingen under vintern bör avvaktas innan man tar ställning
till behovet av ytterligare medel. Utskottet förutsätter att Kungl.
Maj:t kommer att lägga fram förslag till förstärkta insatser om arbetsmarknadsläget
ger anledning därtill. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet yrkandet att ytterligare medel nu skall anvisas.

När det gäller yrkandet om höjning av utbildningsbidraget till 8 kr.
per timme vill utskottet framhålla att man har en mycket begränsad erfarenhet
av utfallet av det nyligen införda stödet. De resultat som hit -

InU 1973: 1

tills uppnåtts ger emellertid inte anledning till omprövning av det belopp
som skall utgå per timme. Med hänsyn till lönenivån bland de
grupper stödet avser kan det knappast anses lämpligt att höja beloppet.
Därtill kommer komplikationer som skulle uppstå i form av olika bidragsnivåer
för redan beviljade resp. nytillkommande bidrag samt för
kvinnor över resp. under 25 års ålder. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet även detta motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973: 1522.

Stockholm den 13 februari 1973

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), Fridolfsson i Rödeby
(s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar
(s), Mattsson i Skee (c), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

Reservation

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i
Linköping (fp), Stridsman (c) och Mattsson i Skee (c), som anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. den del som börjar på s. 2 med
”Utskottet har” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsläget för ungdomar och kvinnor utan erfarenhet från
yrkeslivet är fortfarande mycket besvärligt och några avgörande förbättringar
inom den närmaste framtiden kan knappast väntas. Från december
1972 till januari i år ökade sålunda arbetslösheten bland ungdomar
under 25 år från 32 400 till ca 41 000. Även kvinnoarbetslösheten
ökade starkt. Mot denna bakgrund är utskottet berett att ha en
positiv attityd till förslag om ytterligare insatser för de aktuella grupperna
arbetssökande.

Bidraget till företag som anställer och utbildar arbetslösa ungdomar
och kvinnor har visat sig vara ett verksamt medel för att stimulera sysselsättningen.
Särskilt värdefullt är att de arbetssökande med detta
hjälpmedel blir placerade på den ordinarie arbetsmarknaden. Enligt
utskottets mening bör det vara möjligt att öka den sysselsättningsstimulerande
effekten av bidraget genom att införa en möjlighet till förhöjt

InU 1973: 1

bidrag upp till 8 kr. för vissa fall. Sådant förhöjt bidrag bör AMS få
rätt att medge på orter eller i regioner där ungdomsarbetslösheten är
särskilt hög eller där det eljest finns speciella skäl att stimulera arbetsgivare
till nyrekrytering. Ett skäl för förhöjt bidrag kan vara ett större
behov av utbildningsinsatser inom vissa branscher eller yrkesområden.
Kostnaden för reformen bör belasta anslaget Arbetsmarknadsservice,
som är ett förslagsanslag.

Förutom vad ovan anförts om förstärkning av utbildningsstödet för
ungdomar anser utskottet det motiverat med ytterligare insatser till förmån
för arbetslösa kvinnor. Utskottet biträder på det sättet motionen att
utskottet föreslår att ytterligare 10 milj. kr. anvisas till Sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1522

1. ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om ändring
av grunderna för särskilt utbildningsbidrag,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anfört:

För att man skall komma till rätta med den höga arbetslösheten
fordras en annan ekonomisk politik. Även om bidrag under vissa förhållanden
är nödvändiga för att stimulera sysselsättningen är det inget
medel för att på längre sikt nå en förbättrad arbetsmarknadssituation.
De ekonomisk-politiska åtgärderna måste få en generell inriktning som
gynnar en expansion inom näringslivet. Endast genom en näringspolitik
som ökar lönsamheten i företagen blir det möjligt att skapa de nya arbetstillfällen
som behövs för att nedbringa arbetslösheten.

2. av herr Hallgren (vpk) som anfört:

Redan den omständigheten att riksdagen angav en begränsning för
bidragen åt företagen i form av den s. k. ”5-kronan” i syfte att främja
anställning av ungdom och kvinnor talar emot att före utgången av den
temporärt tillmätta tiden av högst sex månader höja det stipulerade
bidraget. Ett sådant beslut vore ett steg i riktning att göra anordningen
med dessa bidrag permanent. För detta finns enligt min mening ingen
anledning. Jag biträder därför utskottets yrkande om avslag på motion
1973: 1522. Jag anser det befogat att härtill hänvisa till att systemet
med generellt utgående stöd åt företagen för att dessa anställer ungdom
och kvinnor inte erbjuder någon garanti för att anställningen förbindes
med en utbildning. Hela denna anordning bör bli föremål för en när -

InU 1973:1

mare prövning varvid särskilt frågan uppmärksammas, att tilldela de
lokala fackliga organisationerna en kontrollerande och medbestämmande
funktion. Sådan medverkan bör givetvis ske också i samarbete med
de lokala arbetsmarknadsorganen. Hela denna fråga bör sålunda bli
föremål för en närmare prövning. Innan så skett saknas anledning att
uppräkna de utgående bidragen.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 7300SB