Finansutskottets betänkande nr 11 år 1973

FiU 1973:11

Nr 11

Finansutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1
gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret 1973/74 inom
finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

SJUNDE HUVUDTITELN
Finansdepartementet m. m.

1. Finansdepartementet. Gemensamma ändamål för statsdepartementen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1973: 1, bilaga
9 (finansdepartementet) under punkterna A 1—A 2 (s. 8—10) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Finansdepartementet ett förslagsanslag av 15 850 000 kr.,

2. till Gemensamma ändamål för statsdepartementen ett förslagsanslag
av 25 675 000 kr.

2. Ekonomiska attachéer. Kungl. Maj:t har under punkten A 3 (s. 10)
föreslagit riksdagen att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1973/
74 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

Utskottet tillstyrker att även kostnader som kan falla på budgetåret
1973/74 för en tjänst som ekonomisk attaché i Washington får bestridas
från anslaget. Utskottet hemställer

att riksdagen till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 750 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna A 4—A 5 (s. 10—11) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

4. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 1 (s. 12—13) och hemställer

att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 7 181 000 kr.

1 Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 11

Fil) 1973:11

5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet. Kungl. Maj:t har
under punkten B 5 (s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:
Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 2 672 000 kr.

Utskottet noterar att departementschefen biträder konjunkturinstitutets
förslag att i fortsättningen fördela verksamheten på tre enheter,
en för konjunkturanalys, en för annan forskningsverksamhet och en
för administrativt arbete. Arbetsuppgifter från den tidigare enheten för
ekonometri och modellarbete överförs till forskningsenheten. Någon
ändring i institutets bemanning föreslås ej i propositionen. Utskottet
hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
2 672 000 kr.

6. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Kungl. Maj:t har
under punkten B 6 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 630 000 kr.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att anslaget för särskilda undersökningar
föreslås ökat. Detta bör möjliggöra en vidareutveckling av
institutets beräkningar eller uppskattningar av olika ekonomisk-politiska
förslags samhällsekonomiska effekt. Utskottet underströk behovet av sådana
beräkningar i FiU 1972: 33. Det vore enligt utskottets mening värdefullt
om detta arbete kunde samstämmas med det modellarbete, som
under de senaste åren redovisats i nationalbudgeten för att sammanfatta
den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
630 000 kr.

7. Statskontoret. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
B 7 (s. 31—34) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statskontoret inrätta två
tjänster för organisationsdirektör i Be 6 eller Ce 1,

2. till Statskontoret för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 29 250 000 kr.

FiU 1973:11

8. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Kungl.
Maj:t har under punkten B 8 (s. 34—35) föreslagit riksdagen att till
Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) skall
vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt
anslag av 1 000 kr. äskats. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem samt för att t. v. tillgodose behov av rörelsekapital
disponerar DAFA en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 10
milj. kr.

I motionen 1973: 554 av herr Turesson (m) har hemställts dels att
riksdagen ger till känna som sin mening att DAFA:s etablering i
Gävle inte innebär en regionalisering av DAFA:s verksamhet utan
endast igångsättningshjälp av en myndighetsdatacentral för CFD, dels
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att statskontoret får
i uppdrag att utreda huruvida statsverkets kostnader kan minskas
genom ett utbyte mot en mindre dator, enbart avpassad för fastighetsdataregistreringens
behov i Uppsala län.

Utskottet. Som framgår av propositionen gick DAFA:s verksamhet
under budgetåret 1971/72 med en förlust på 2,9 milj. kr. Underskottet
förklaras i första hand av att maskinbeläggningen blivit lägre än vad
som planerades. Enligt vad utskottet under hand inhämtat har emellertid
DAFA:s resultat under senare tid successivt förbättrats. Detta
framgår av följande sammanställning.

Period Bruttoomsättning Resultat

1/7—31/12 1971 14,0 milj. kr. — 2,1 milj, kr.

1/1-30/6 1972 16,4 ” ” —0,9 ” ”

1/7-31/12 1972 19,4 ” ” + 0,1 ” ”

De frågor beträffande datoranläggningen för fastighetsregistrering
m. m. i Gävle, som tas upp i motionen 1973: 554, har nära samband
med det förslag till driftsystem 1 för fastighetsdatabanken, som presenterats
för riksdagen under justitiedepartementets huvudtitel (propositionen
1973: 1, bilaga 4, s. 16—25). Civilutskottet, som berett detta
ärende (CU 1973: 8 och 9) har inte haft något att erinra mot det av
centralnämnden för fastighetsdata (CFD) föreslagna och av justitieministern
förordade förslaget om ett terminalbaserat centralt system,
knutet till en datorutrustning i Gävle. Utskottets majoritet biträder
också förslaget att driftsystem 1 fr. o. m. den 1 juli 1974 skall omfatta
Uppsala län och att det därefter skall byggas ut i etapper efter
Kungl. Maj:ts beslut. I en gemensam borgerlig reservation till betänkandet
hävdas att den fortsatta utbyggnaden av driftsystem 1 utan -

FiU 1973:11

för Uppsala län och Gävle kommun endast skall ske efter riksdagens
hörande.

Som centralenhet för driftsystem 1 har efter beslut av Kungl. Maj:t
den 30 juni 1972 beställts en IBM 370/155-anläggning. Motionären,
som i en annan motion (1973: 879) bl. a. hemställt att driftsystem 1
endast skall omfatta Uppsala län, vill att det uppdras åt statskontoret
att utreda om den beställda IBM-anläggningen inte med fördel skulle
kunna utbytas mot en mindre dator.

Uppsala län omfattar ca 97 000 fastigheter. De områden, som av
CFD planeras bli omfattade av driftsystem 1, kan enligt uppgifter i
propositionen vid slutpunkten den 1 september 1976 beräknas rymma
över 800 000 fastigheter.

Riksdagen har genom beslut åren 1968 och 1970 godkänt att ett
nytt fastighetsregister respektive ett nytt inskrivningsregister skulle
föras med användande av automatisk databehandling vid en central
anläggning. Civilutskottet har emellertid konstaterat att utvecklingen
lett till meningen, att ett kommande definitivt beslut om dessa registers
uppbyggnad skall fattas efter ytterligare utredning och att statsmakterna
därvid skall stå obundna av tidigare beslut i fråga om val av system.
Civilutskottet har dock ingen invändning mot den nu förordade uppbyggnaden
av driftsystem 1.

Man får förutsätta att dimensionering och utformning av den för dessa
register beställda dataanläggningen föregåtts av grundliga och allsidiga
överväganden.

Mot bakgrunden av det sålunda anförda finner finansutskottet inte
skäl föreligga för bifall till yrkandena i motionen 1973: 554.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 554.

9. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 9 (s. 35—36) och hemställer att

riksdagen till F/m rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.

10. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 10 (s. 36—40) och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 30 610 000 kr.

FiU 1973:11

11. Byggnadsstyrelsen. Kungl. Maj:t har under punkten B 11 (s. 40—
43) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet. Byggnadsstyrelsens projekterande och byggande verksamhet
m. m. finansieras över förskottsstat. Vid budgetårets slut förs kostnaderna
över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag.

Från förevarande anslag finansieras enligt nu gällande principer styrelsens
övriga verksamheter. I propositionen föreslås att dessa förvaltningskostnader
fr. o. m. budgetåret 1973/74 skall belasta fastighetsfondens
stat och att endast ett formellt belopp tas upp under förevarande
anslag. Överskottet på fastighetsfonden minskas i motsvarande
mån. Förslaget att byggnadsstyrelsens centrala förvaltningskostnader
påföres fastighetsfonden bör ses mot bakgrund av att de hyror som
numera debiteras för statliga fastigheter är avvägda så att de skall täcka
dessa kostnader.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna omläggningen av
redovisningen av byggnadsstyrelsens förvaltningskostnader. Förslaget
till ny stat för fastighetsfonden tillstyrks av utskottet (FiU 1973: 12)
liksom det här behandlade förslagsanslaget. Byggnadsstyrelsens verksamhet
förutsätts även i fortsättningen redovisas för riksdagen under
detta anslag. Utskottet hemställer

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna B 12—B 14

(s. 43—47) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

3. till Statens förhandlingsnåmnd ett förslagsanslag av 1 556 000
kr.

Skatte- och kontrollväsen

13. Myntverket: Förvaltningskostnader. Myntverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna C 3—C 4 (s. 68—70) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
3 560 000 kr.,

2. till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. ett
reservationsanslag av 1 550 000 kr.

lf Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 11

FiU 1973:11

Bidrag och ersättningar till kommunerna

14. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 1 (s. 87) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad
tolag för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
1 820 000 kr.

15. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Kungl. Majit har under
punkten D 3 (s. 87—88) föreslagit riksdagen att till Skattebortfallsbidrag
till kommuner m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 1 200 000 000 kr.

Från anslaget bestrids skattebortfallsbidrag till kommuner, landstingskommuner
och församlingar som kompensation för att det kommunala
skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform
(prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972: 139 och prop. 1972: 130,
FiU 1972: 39, rskr 1972: 336). Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen
(1972: 140, ändrad 1972: 702) om skattebortfallsbidrag.

Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall
för kommunerna på 1 200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknas
dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 milj. kr. För
inkomståret 1972 kan skattebortfallsbidragen beräknas utgå med ett i
runt tal 100 milj. kr. lägre belopp. Medelsbehovet för budgetåret
1973/74 kan med ledning härav beräknas till 1 200 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 200 000 000
kr.

16. Särskilt bidrag till kommunerna. Kungl. Maj:t har under punkten
D 4 (s. 88—89) föreslagit riksdagen att till Särskilt bidrag till kommunerna
för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 122 000 000 kr.

I motionen 1973: 551 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig för att
kompensationen till landsting och primärkommuner för den höjda arbetsgivaravgiften
även måtte innefatta kompensation för det skattebortfall
som uppstår.

FiU 1973:11

Propositionen

Riksdagen har uttalat sig för (SkU 1972: 32, rskr 1972: 238) att kommuner
och landstingskommuner bör få viss kompensation för den skatteomläggning
som trätt i kraft den 1 januari 1973.

Bakgrunden härtill var följande. I proposition 1972: 95 föreslogs en
sänkning av den direkta inkomstskatten, vilken skulle finansieras huvudsakligen
genom höjd mervärdeskatt. Detta förslag utgjorde grunden
för en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet innebärande att förbunden skulle
utfärda rekommendationer till kommunerna och landstingen att under
tvåårsperioden 1973—1974 avstå från att höja kommunal- resp. landstingsskatt.
Finansieringen av den sänkta inkomstskatten förändrades under
riksdagsbehandlingen från höjd mervärdeskatt till en med 2 % höjd
arbetsgivaravgift. Riksdagen uttalade härvid att i den mån en sådan höjning
av arbetsgivaravgiften innebar en merkostnad för primärkommuner
och landsting i förhållande till den i propositionen föreslagna höjningen
av mervärdeskatten borde staten med hänsyn till överenskommelsen
rörande kommunal- och landstingsskatterna lämna kompensation
för detta. Skatteutskottet uppskattade kompensationsbehovet till ca
140 milj. kr., varav 80—90 milj. kr. beräknades återbetalas i form av automatisk
kompensation för lönekostnader.

Inom finansdepartementet och hos kommunförbunden har beräkningar
gjorts över det här aktuella kompensationsbehovet. Enighet har härefter
nåtts mellan finansministern och företrädare för kommunförbunden
om att ett särskilt bidrag bör utgå med 122 milj. kr. per år. Härav avses
93,5 milj. kr. gå till landstingen samt Gotland, Malmö och Göteborgs
kommuner, övriga primärkommuner får sammanlagt 28,5 milj. kr.

Bidragen bör betalas ut en gång per år, lämpligen vid budgetårets början
och fördelas i förhållande till antalet invånare i kommunerna.

Utöver det här förordade bidraget utgår kompensation genom förhöjt
statsbidrag till lönekostnader med drygt 90 milj. kr., huvudsakligen till
lärarlöner i grundskolan och gymnasieskolan.

Sammanlagt kompenseras alltså kommuner och landsting med drygt
210 milj. kr., varav 122 milj. kr. bör bestridas från detta anslag.

Motionen

Motionärerna framhåller att arbetsgivaravgiften är en avdragsgill omkostnad
för företagen, varför avgiften kommer att belasta nettoresultaten,
vilket innebär att landsting och primärkommuner därigenom får ett
minskat skatteunderlag och sålunda drabbas också indirekt. Den kompensation
som utlovats för den direkta belastningen på löneutbetalning -

FiU 1973:11

arna för landsting och primärkommuner bör enligt deras mening utvidgas
att även omfatta kompensation för det skattebortfall som uppstår genom
arbetsgivaravgiftens höjning.

Utskottet

Riksdagens uttalande innebar att Kungl. Majit förutsattes överväga
och för riksdagen framlägga förslag om lämpliga åtgärder för att kompensera
kommuner och landsting för kostnadsökningar på grund av avgiftshöjningen.
Någon indirekt kompensation av det slag motionärerna
åsyftar ingick inte som en förutsättning för de överläggningar om kompensationsbeloppets
storlek, som fördes mellan finansdepartementet och
kommunförbundens representanter. Enligt vad utskottet under hand
inhämtat från finansdepartementet krävde inte heller kommunförbunden
någon sådan kompensation.

Någon anledning för riksdagen att genom ett särskilt uttalande i efterhand
söka ändra innebörden i den träffade uppgörelsen föreligger inte
enligt utskottets mening. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Det i propositionen begärda anslaget tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret
1973/74 anvisar ett anslag av 122 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 551.

Diverse

17. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna E 1—E 3 (s. 90—91) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 9 186 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.,

3. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av
52 000 kr.

18. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 6 (s. 92) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1973/74 anvisar ett anslag av 300 000 kr.

19. Viss informationsverksamhet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten E 9 (s. 94—96) och hemställer

FiU 1973:11

att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

20. Vinstutlottning i lönsparandet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
E 10 (s. 96-—97) föreslagit riksdagen att till Vinstutlottning i lönsparandet
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av
4 800 000 kr.

De tidigare lönsparformerna — ungdomens lönsparande och allmänna
lönsparandet — har i enlighet med statsmakternas beslut ersatts av nya
lönsparandet, som startade den 1 september 1972 (prop. 1972: 22, FiU
1972: 15, rskr 1972: 109).

Inom det nya lönsparsystemet skall anordnas en årlig vinstutlottning.
Vinsterna betalas av staten. Utlottningen skall äga rum i september
månad året närmast efter sparåret. Den första vinstutlottningen
kommer att äga rum i september 1973. Vinstsumman skall beräknas
till 2 % av saldoökningen inkl. ränta under sparåret på samtliga lönsparkonton.
På grundval av de vid slutet av oktober förefintliga uppgifterna
om sparformens utveckling bedömes saldoökningen (inkl. ränta)
på samtliga konton för perioden september—december år 1972 uppgå
till mellan 175 och 200 milj. kr. Medelsbehovet för vinster i utlottningen
i september 1973 beräknas med utgångspunkt häri till 4 milj. kr.

För en lönsparkampanj begärs 800 000 kr.

Administrationskostnader för lönsparandet redovisas under femtonde
huvudtiteln.

Utskottet. Enligt numera föreliggande uppgifter hade fram till årsskiftet
1972—73 öppnats nära 350 000 konton i det nya lönsparandet.
Den sammanlagda behållningen inkl. ränta på de nyöppnade kontona
uppgick till ca 126,8 milj. kr. Medelsbehovet för vinstutlottning
kan med utgångspunkt häri beräknas till ca 2 536 000 kr.

De i propositionen begärda medlen för en lönsparkampanj tillstyrks
av utskottet.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kan sålunda beräknas
till avrundat (2,6 + 0,8=) 3,4 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Vinstutlottning
i lönsparandet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 3 400 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

21. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Kungl. Maj:t har under
punkten II: 11 (s. 103—106) föreslagit riksdagen att till Byggnadsar -

FiU 1973:11

beten för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag
av 190 000 000 kr.

I motionen 1973: 378 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) har
hemställts dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att Kungl. Maj:t måtte lämna riksdagen en redogörelse för kostnaderna
i samband med statliga förvaltningsbyggen och orsakerna till dessas
storlek, dels att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 140 000 000
kr., innebärande en sänkning av begärt anslag med 50 000 000 kr.

Propositionen

I propositionen föreslås ändrade kostnadsramar för ett antal byggnadsobjekt
i Stockholm, däribland kv. Loen. Vidare redovisas fyra omlokaliseringsobjekt,
i Uppsala för statens livsmedelsverk (Hugin och
Munin), i Norrköping för luftfartsverket och statens invandrarverk
(Oxelbergen), i Linköping för statens kriminaltekniska laboratorium,
statens geotekniska institut och statens väg- och trafikinstitut (Valla)
samt i Karlstad för vämpliktsverket, militärpsykologiska institutet,
försvarets sjukvårdsstyrelse och del av försvarets materielverk m. m.
(Klara). För dessa fyra objekt föreslås en gemensam preliminärt beräknad
kostnadsram om 272 milj. kr. För nybyggnad i kvarteret Göta
i Jönköping för lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen föreslås en till
36 milj. kr. jämkad kostnadsram.

Den beräknade medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74
för de i investeringsplanen upptagna byggnadsobjekten beräknas till
190 milj. kr., vilket belopp föreslås anvisat.

Motionen

Enligt motionärernas bedömning är de i statsverkspropositionen redovisade
beräknade kostnaderna för byggnadsarbeten för statlig förvaltning
utomordentligt höga. För kvarteret Loen, där kostnadsramarna
nu föreslås till ca 36 milj. kr., innebär detta en kostnad per arbetsplats
på drygt 70 000 kr. Detta är nära tre gånger så mycket som
anses vara den genomsnittliga kostnaden för motsvarande bygge i
privat regi. Även kostnaderna för de i statsverkspropositionen redovisade
byggnadsarbetena för statliga förvaltningsbyggnader i Uppsala,
Norrköping, Linköping, Jönköping och Karlstad ligger, räknat per
arbetsplats, allt för högt. Motionärerna begär att riksdagen, innan den
beviljar anslag av den begärda storleksordningen, ges en redovisning
av den statliga byggnadspolitiken och orsakerna till de höga byggkostnaderna.

FiU 1973:11

Utskottet

Kostnaderna för en kontorsarbetsplats i en statlig förvaltningsbyggnad,
sorn kan räknas fram med ledning av kostnadsuppgifterna
för ett redovisat byggnadsobjekt, avser inte endast själva arbetsplatsytan.
Mer än hälften av den totala ytan avser andra nödvändiga utrymmen
som entréer, hissar, personalutrymmen, fritidslokaler, sammanträdesrum,
arkiv, förråd och reproduktionsanläggning, ofta också
personalrestaurang, laboratorier, tryckeri, databehandlingsanläggning
osv. Vissa utrymmen av detta slag är stundom dimensionerade för att
täcka behov utanför den aktuella arbetsplatsen.

Så är t. ex. fallet i kvarteret Loen som berörs i motionen 1973: 378.
Där är inrymd en större personalrestaurang, motionslokaler och andra
fritidslokaler, bibliotek m. m. samt i källarplanen omfattande kommunala
anläggningar för trafik- och VA-anordningar. Överhuvud låter sig
de behov som gjort sig gällande i denna byggnad, som utnyttjas för
departementsändamål i centrala Stockholm, knappast jämföras med
t. ex. en kontorsbyggnad, där förhållandena medgett ett enkelt, utbrett
byggnadssätt och vilken kanske består av ett enda kontorslandskap med
ett minimum av andra utrymmen än arbetsplatsytan.

Kostnaderna för en arbetsplats i de byggnadsobjekt som tillkommer
i samband med omlokalisering av statlig verksamhet varierar kraftigt,
beroende bl. a. på behovet av särskilda laboratorie- och provningslokaler.
Såvitt utskottet kan bedöma saken är kostnaderna i det byggande
som handhas av byggnadsstyrelsen jämförbara med kostnaderna
i enskilt byggande för lokaler av motsvarande slag. Enligt vad utskottet
inhämtat från byggnadsstyrelsen understiger självkostnadshyran
i de förvaltningsbyggnader som är under styrelsens projektering de
hyreserbjudanden som styrelsen fått.

Vad utskottet nu anfört motsäger självfallet inte att även i fortsättningen
varje möjlighet till kostnadsbegränsningar och rationalitet måste
tillvaratas vid anskaffning av lokaler för statliga förvaltningsändamål.
Det bör emellertid också betonas att kraven på en god arbetsmiljö innebär
ett större behov av bl. a. gemensamma utrymmen än vad som
tidigare varit fallet. De i motionen berörda objektens utformning och
kostnader bör ses jämväl mot denna bakgrund.

I motionen begärs en redogörelse från Kungl. Maj:t för kostnaderna
i samband med statliga förvaltningsbyggen och orsakerna till
dessas storlek. Den principiella frågan om utförligheten i Kungl. Maj:ts
redovisning till riksdagen av byggärenden har utskottet gett synpunkter
på i sitt betänkande 1972: 31. Utskottet anser sig för egen del
ha haft möjlighet att få den information som erfordras. Någon hemställan
till Kungl. Maj:t om en redovisning är sålunda inte erforderlig -

FiU 1973:11

Motionärerna yrkar att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig
förvaltning anvisar 140 milj. kr. mot i propositionen begärda 190 milj.
kr. Hemställan i propositionen bygger på en i denna redovisad beräknad
medelsförbrukning för samtliga pågående och föreslagna byggnadsobjekt.
En neddragning av medelsanvisningen i den utsträckning
som motionärerna yrkar skulle riskera att allvarligt rubba tidsplanen
för den beslutade omlokaliseringen. Detta anser utskottet inte vara
försvarligt. Yrkandet avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande redogörelse för kostnaderna i samband
med statliga förvaltningsbyggen avslår motionen 1973:
378 i denna del,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973: 378 i denna del till Byggnadsarbeten
för statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisar
ett investeringsanslag av 190 000 000 kr.

22. Inköp av fastigheter m. m. Kungl. Maj:t har under punkten II: 12
(s. 107) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.

Anslaget används för fastighetsförvärv för statlig förvaltning m. m.,
inkl. markinköp som föranleds av omlokalisering av statlig verksamhet
och markinköp för polishus.

I motionen 1973: 380 av herr Schött m. fl. (m) har hemställts att riksdagen
i avvaktan på en redogörelse för möjligheterna att försälja ej
längre erforderliga fastigheter i framför allt Stockholmsområdet avslår
Kungl. Maj:ts begäran om ett investeringsanslag på 25 000 000 kr. för
budgetåret 1973/74 för Inköp av fastigheter m. m.

Motionärerna anför att i samband med utflyttningen av statliga myndigheter
från Stockholm kommer behovet av förvaltningsbyggnader där
att minska. En försäljning av fastigheter i Stockholm bör alltså kunna
komma till stånd. Enligt motionärernas uppfattning bör, innan riksdagen
beviljar medel för inköp av ytterligare fastigheter, en redogörelse lämnas
rörande möjligheterna att genom försäljning av ej längre erforderliga
fastigheter erhålla de för annan fastighetsanskaffning erforderliga medlen.

Utskottet. För försäljning av större statliga fastigheter krävs riksdagens
medverkan i varje särskilt fall. I enlighet härmed redovisas intäkter från
fastighetsförsäljning på statsbudgetens inkomstsida. De kan sålunda ej
direkt användas för förvärv av andra fastigheter. Så länge dessa principer
gäller påverkar en eventuell försäljning av fastigheter inte i sig anslagsbehovet
för inköp av fastigheter.

FiU 1973:11

Utskottet har från byggnadsstyrelsen fått en redogörelse i fråga om
eventuella försäljningar av fastigheter i samband med omlokaliseringen.
Byggnadsstyrelsen uppger att de myndigheter som skall omlokaliseras
inom etapp I f. n. disponerar ca 17 000 m2 lägenhetsyta i statsägda lokaler
av vilka 15 000 m2 beräknas kunna återanvändas. De statsägda lokaler
för forskning och högre utbildning som friställs i samband med utflyttningen
räknar styrelsen med att använda för verksamheten vid framför
allt Stockholms universitet och Tekniska högskolan.

Med hänsyn till ett alltjämt föreliggande behov av att sammanföra nu
lokalmässigt splittrade myndigheter liksom till ett erfarenhetsgrundat behov
av visst årligt lokaltillskott för den statliga förvaltningen finner utskottet
det uppenbart att de ledigblivna lokalerna vid utflyttningsetapp I
erfordras för statens eget behov. Det bör också erinras om att en mycket
stor andel av lokalerna för statlig förvaltning i Stockholm är förhyrda,
ofta till en hög hyra.

Byggnadsstyrelsen redovisar också verkningar i fråga om lokaler av
den planerade omlokaliseringsetappen II. I det sammanhanget kan det
enligt vad också delegationen för lokalisering av statlig verksamhet redovisat
(SOU 1972: 55) bli aktuellt med försäljning av statliga lokaler.
Beslut i denna lokaliseringsetapp kan emellertid inte påverka nu aktuella
behov av medel för fastighetsköp.

Under innevarande budgetår har anslaget till Inköp av fastigheter
m. m. hitintills tagits i anspråk i sådan omfattning att endast ett mindre
belopp nu står till förfogande för ytterligare köp. För att säkerställa
bl. a. nödvändiga markinköp för omlokaliseringen tillstyrker utskottet
den i propositionen begärda medelsanvisningen och avstyrker sålunda
motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1973: 380 till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.

FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

23. Vissa projekteringskostnader. Kungl. Maj:t har under punkten VII: 1
(s. 109—110) föreslagit riksdagen att till Vissa projekteringskostnader för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.

Anslaget disponeras enligt Kungl. Maj ris beslut för sådana projekteringsarbeten
som föregår den slutliga prövningen av byggnadsobjekt.
Projekteringsanslaget kan även användas för att skapa en reserv av färdigprojekterade
byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet
på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap.

Då verksamheten under budgetåret 1973/74 bedöms komma att ligga
på en tämligen hög nivå hemställs att anslaget för nästa budgetår förs
upp med 70 milj. kr.

FiU1973:11

I motionen 1973: 379 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m) har hemställts
att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.

Motionärerna anför att inte minst mot bakgrund av finansplanens förväntningar
om en uppgång i konjunkturen är behovet av att skapa en
ytterligare reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt begränsat. En
nedskrivning av anslaget med 20 milj. kr. borde vara möjligt utan påtagliga
men, vare sig för utvecklingen på arbetsmarknaden eller för statsmakternas
möjligheter till en rationell planering.

Utskottet. Anslaget till vissa projekteringskostnader utnyttjas av en rad
myndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och kriminalvårdsstyrelsen.
I samband med lämnat projekteringsuppdrag ställer
Kungl. Majit medel till myndighetens förfogande för projekteringen. Det
byggnadsanslag som senare begärs av riksdagen innefattar de totala kostnaderna
för utredning och projektering. När byggnadsanslag anvisats
återbetalas de rekvirerade projekteringsmedlen till riksgäldskontoret. De
redovisas därvid på budgetens inkomstsida och avräknas inte på detta
anslag. Anslaget är att betrakta som förskott på byggnadsanslag. Slutligt
kvarstannar dock på anslaget utgifter för objekt som ej kommer till utförande.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att behovet av färdigprojekterade
objekt skulle minska i samband med konjunkturuppgången.
Inom byggnadsbranschen kan även under kommande år väntas betydande
svårigheter som gör det nödvändigt med en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap. Att riksdagen anvisar tillräckliga medel för projektering
av statliga byggen är ett nödvändigt bidrag härtill.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1973: 379 till Vissa projekteringskostnader för
budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 70 000 000
kr.

DIVERSE KAPITALFONDER

24. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Kungl. Majit
har under punkten IX: 5 (s. 110—112) föreslagit riksdagen att dels medge
att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — utöver tidigare
medgivet belopp — högst 65 000 000 kr., dels till Statens datamaskinfond:
Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1973/74 anvisar ett
investeringsanslag av 88 000 000 kr.

I motionen 1973: 553 av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i
Trobro (m) har hemställts att riksdagen dels i skrivelse till Kungl. Maj:t

FiU 1973:11

hemställer att Kungl. Maj:t redogör för hittillsvarande erfarenheter av
användning av datamaskiner i statsförvaltningen, samt dels i avvaktan
på en sådan redogörelse måtte avslå Kungl. Maj:ts hemställan om bemyndigande
att beställa datamaskinutrustning för 65 000 000 kr.

Propositionen

Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning
av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffas för
andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken. Fonden
består av två delfonder, försvarets delfond och civila statsförvaltningens
delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret.

Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna
beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 94,5 milj.
kr. under nästa budgetår. Medelsbehovet avser i huvudsak anskaffning
av utrustning för polisväsendet, den allmänna försäkringen, centrala biloch
körkortsregistreringen samt universitetens datamaskincentraler. Denna
utrustning har Kungl. Maj:t till stor del redan bemyndigat statskontoret
att anskaffa.

Departementschefen beräknar medelsbehovet under anslaget till 88
milj. kr. för nästa budgetår.

Vidare begärs riksdagens bemyndigande för beställning av datamaskinutrustning
till ett värde av 65 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.
Det begärda beställningsbemyndigandet gäller utrustning,
som huvudsakligen beräknas bli levererad under budgetåren 1974/75
och 1975/76. Det omfattar anläggningar för bl. a. rättsväsendets informationssystem,
riksförsäkringsverket, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut, universitetens datamaskincentraler samt exekutionsväsendet.

Motionen

Enligt motionärernas uppfattning bör riksdagen, innan bemyndiganden
ges för beställning av ytterligare datamaskinutrustning, få en redogörelse
för de hittillsvarande erfarenheterna av att använda datateknik
i den statliga administrationen. Det bör sålunda klarläggas i vilken utsträckning
övergången till datateknik har medfört en minskning av den
administrativa personalen och i vilken utsträckning de statliga myndigheternas
service till medborgarna har förbättrats. En redogörelse av
detta slag måste också klarlägga i vilken utsträckning inköpt utrustning
kan utnyttjas till full kapacitet och hur en ökad förhyrning av datamaskiner
kostnadsmässigt ställer sig jämfört med inköp.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda investeringsanslaget
på 88 milj. kr. till statens datamaskinfond.

FiU 1973:11

När det gäller det begärda beställningsbemyndigandet för datamaskinutrustning
på 65 milj. kr. vill motionärerna att riksdagen — i avvaktan
på en redogörelse för de hittillsvarande erfarenheterna av datateknikens
användning i den statliga administrationen — skall avslå detsamma.
Utskottet har i och för sig förståelse för att det är viktigt, att
datateknikens konsekvenser i olika avseenden prövas och utvärderas.
Som utskottet underströk i sitt betänkande FiU 1972: 16 är det också
angeläget att man inom den statliga förvaltningen tar till vara de betydande
möjligheter till höjning av effektivitet och servicenivå som datateknikens
snabba utveckling skapar.

Statskontoret, som är den centrala förvaltningsmyndigheten för rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen, har dessutom till uppgift
att svara för samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner.
Ämbetsverket utför som ett led i sin löpande verksamhet
prövning och utvärdering av olika ADB-projekt inom statsförvaltningen,
som regel i samarbete med de myndigheter, som svarar för eller skall
svara för driften av de olika projekten. Resultaten härav redovisas i petita
och andra framställningar till Kungl. Maj:t eller i särskilda promemorior
och utredningar. När de olika projekten aktualiseras för riksdagen
föreligger dessutom möjlighet att i samband med utskottsbehandlingen
få ytterligare information från berörda myndigheter.

Valet mellan förhyrning och köp av datamaskiner — i de fall där valmöjlighet
föreligger — torde som regel bestämmas från fall till fall med
utgångspunkt från vad som ter sig ekonomiskt gynnsammast för statsverket.
Många olika synpunkter spelar härvid in, den relativa snabbheten
i den tekniska utvecklingen för olika slag av utrustning, den förväntade
föränderligheten i de program som skall köras på datamaskinerna, näringspolitiska
överväganden m. m. Av 1972/73 års stat för datamaskinfonden
framgår bl. a. att fondens utgifter för hyrda maskiner under innevarande
budgetår beräknas till ca 37 milj. kr. medan ränta och avskrivningar
på köpt utrustning förslagsvis angivits till ca 25 milj. kr. Inom
den förhyrda utrustningen väger de s. k. länsdatorema och DAFA:s datamaskiner
tungt.

En tumregel har tidigare varit att dataanläggningar om möjligt bör utnyttjas
i minst två skift. ”Klocktiden” har emellertid blivit ett allt osäkrare
mått på kapacitetsutnyttjandet allteftersom datamaskinsystemen utvecklats
och blivit mer komplexa. Enligt vad utskottet inhämtat har
statskontorets styrelse nyligen beslutat genomföra en mer ingående
studie av utnyttjandegraden i olika avseenden för ett tiotal större datorer.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om den år 1971 tillsatta
datasamordningskommittén. Denna har som grundläggande uppgift att
belysa vilken samordning som är möjlig och önskvärd på dataområdet
— främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt. Härvid bör

FiU 1973:11

ekonomiska lönsamhetsbedömningar spela en viktig roll. I direktiven
sägs också att kommittén inledningsvis måste göra en strukturering och
prioritering av problemområdena. Detta förutsättter bl. a. en hel del
kartläggningsarbeten. Enligt vad utskottet inhämtat har kommittén bl. a.
i samarbete med statskontoret initierat en studie av ADB-teknikens hittillsvarande
verkningar på rättsväsendets område.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts och i avvaktan på resultaten
av datasamordningskommitténs arbete är enligt utskottets mening en
särskild redogörelse av det slag motionärerna begärt ej påkallad.

Det begärda beställningsbemyndigandet på 65 milj. kr. tillstyrks. Enligt
vad utskottet under hand erfarit är det möjligt att en av de aktuella
beställningarna kan komma att senareläggas.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande redogörelse för erfarenheterna av
användningen av datamaskiner avslår motionen 1973: 553 i
denna del,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973: 553 i denna del medger att datamaskinutrustning
beställs till en kostnad av — utöver tidigare
medgivet belopp — högst 65 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 88 000 000 kr.

UPPSKJUTEN FRÅGA

25. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under punkten D2 Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. m. framlagda förslag vilket utskottet
här

anmäler.

Stockholm den 13 mars 1973

På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge
(c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Burenstam Linder
(m), Åsling (c), Möller (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne
Pettersson i Malmö (s), fru Thorsson (s), herrar Gadd (s), Fridolfsson
i Stockholm (m) och Nilsson i Visby (s);

dock att herr Gadd (s) ej deltagit vid behandlingen av punkt 10 och
herr Arne Pettersson i Malmö (s) ej deltagit vid behandlingen av punkt

18.

FiU 1973:11

Reservationer

1) vid punkten 8 (Datamaskincentralen för administrativ databehandling)
av herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Burenstam Linder
(m), Åsling (c), Möller (fp), Fågelsbo (c) och Fridolfsson i Stockholm
(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Man får”
och slutar med ”i motionen 1973: 554” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den gemensamma borgerliga reservationen till civilutskottets
betänkande kan en utbyggnad av driftsystem 1 enligt de förslag
som torde komma att leda Kungl. Maj:ts bedömningar innebära en faktisk
om än inte avsedd begränsning av det obundna val mellan alternativa
lösningar för ett driftsystem 2 som statsmakterna bör förbehålla sig.
Reservanterna vill därför, som redan nämnts, att vidgningar av driftsystem
1 utanför Uppsala län och Gävle kommun endast skall ske efter
riksdagens hörande.

Enligt finansutskottets uppfattning är det angeläget att man inte genom
ett beslut på maskinsidan begränsar den framtida friheten att välja
system för hanteringen av fastighetsdatabanken. Man bör inte nu låsa
sig för åtgärder, som skulle kunna försvåra och fördyra ett senare beslut
om decentralisering. Detta talar enligt utskottets mening mot att vidhålla
beslutet att beställa en IBM 370/155-anläggning. Även kostnadsskäl talar
häremot.

Det förtjänar att nämnas att statskontoret i sitt remissyttrande 1972-05-29 angående fastighetsdatabanken ville begränsa utprovningen av
driftsystem 1. Statskontoret anförde då beträffande fortsatt verksamhet
i Uppsala län:

”Då 1971 års databankförsök planerades, framhöll statskontoret angelägenheten
av att försöksverksamheten begränsades till att omfatta det
minsta antal fastigheter som krävdes för att försöksverksamheten skulle
bli meningsfull. Ämbetsverket har samma principiella inställning till utprovningen
av driftsystem 1 och förordar att försöksområdet inte utvidgas
till hela Uppsala län utan begränsas till det område som omfattades
av försöket 1971 med tillägg av Östhammars kommun.”

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att statskontoret får i uppdrag
att utreda, huruvida inte den beställda IBM-anläggningen skulle
kunna utbytas mot en mindre dator. Storleken av denna bör anpassas
så att den framtida valfriheten under driftsystem 2 binds så litet som
möjligt, samtidigt som driftsystem 1 kan genomföras på ett tillfredsställande
sätt. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening
ge Kungl. Maj:t till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 554 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

FiU1973:11

2) vid punkten 16 (Särskilt bidrag till kommunerna) av herrar Löfgren
(fp), Kristiansson i Harplinge (c), Åsling (c), Möller (fp) och Fågelsbo
(c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Riksdagens
uttalande” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse: Även

om det vid överläggningar mellan finansdepartementet och representanter
för kommunförbunden inte framförts några krav på kompensation
för det indirekta inkomstbortfall, som orsakas av införandet
av den höjda arbetsgivaravgiften, anser utskottet det rimligt att denna
effekt också beaktas. Genom förnyade överläggningar bör det vara
möjligt att finna godtagbara former för en ytterligare kompensation till
kommunerna. De medelsanvisningar som kan erfordras bör upptagas
i samband med framläggandet av kompletteringspropositionen.

Med vad här anförts tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973:
551.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 551 i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte uttala sig för att kompensationen till landsting
och primärkommuner för den höjda arbetsgivaravgiften
även måtte innefatta kompensation för det skattebortfall som
uppstår.

3) vid punkten 21 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herrar
Burenstam Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I utskottet har redovisats visst ytterligare material som belyser kostnaderna
för de i propositionen redovisade byggnadsprojekten och orsakerna
till dessa kostnader. Det är obestridligt att kostnaderna för såväl det
i motionen 1973: 378 berörda projektet Loen som för de projekt som
har samband med 1971 års beslut om omlokalisering är mycket höga.
I enlighet med vad som anförs i motionen bör Kungl. Maj:t lämna riksdagen
en redogörelse för orsakerna härtill. Detta bör ske i samband
med att riksdagen nästa gång underställs motsvarande anslagsfrågor.

Det stämmer inte överens med kraven på sparsamhet med statens
medel att nödgas registrera så utomordentligt höga kostnader för det
statliga byggandet. För att motverka detta föreslår utskottet att man —
med utgångspunkt i kostnaderna på den privata sidan — i fortsättningen
fastställer vissa riktvärden för hur stor kostnaden rimligen bör vara
per arbetsplats. Utrustning och standard får då anpassas till det tillgängliga
ekonomiska utrymmet.

Vid vissa omlokaliseringsprojekt ligger den beräknade kostnaden per
arbetsplats på mellan 100 000 och 200 000 kr. Kostnader av denna storleksordning
uppkommer när tekniskt avancerade verksamheter måste

FiU 1973:11

flyttas. De kostnader som sålunda registreras bestyrker att 1971 års beslut
om omlokalisering av statlig verksamhet borde ha fattats på ett utredningsmaterial
som givit underlag för olika avvägningar.

I enlighet med motionärernas yrkande tillstyrker utskottet därför att
investeringsanslaget begränsas till 140 milj. kr. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att verkställa den nedbantning av projekten som erfordras
med hänsyn härtill.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 378 i denna del
hemställer att Kungl. Majit måtte lämna riksdagen en redogörelse
för kostnaderna i samband med statliga förvaltningsbyggen
och orsakerna till dessas storlek,

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1973: 378 i denna del till Byggnadsarbeten för
statlig förvaltning för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 140 000 000 kr.

4) vid punkten 22 (Inköp av fastigheter m. m.) av herrar Burenstam
Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Under innevarande budgetår har betydande statliga fastighetsförvärv
skett. Mark har köpts för omlokaliseringsändamål men också i
centrala Stockholm har fastigheter förvärvats. Sammanlagt har hittills
under 1972/73 fattats beslut eller tagits i anspråk medel omfattande
över 50 milj. kr.

Som framhålls i motionen 1973: 380 kommer behovet av statliga
förvaltningslokaler i Stockholm att bli mindre som följd av omlokaliseringen.
Utskottet kan därför inte se några motiv för fortsatta fastighetsköp
i Stockholm. Om särskilda skäl likväl skulle motivera visst
inköp kan frågan underställas riksdagen.

För de ytterligare inköp av mark som erfordras för andra statliga
förvaltningsändamål, även i samband med omlokaliseringen, bör enligt
utskottets mening ett avsevärt mindre belopp än det i propositionen
föreslagna vara tillräckligt.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1973: 380 till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

5) vid punkten 23 (Vissa projekteringskostnader) av herrar Burenstam
Linder (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Riksdagen anvisade i höstas på tilläggsstat ytterligare 45 milj. kr.
till vissa projekteringskostnader. Under innevarande budgetår har

FiU 1973:11

därmed 90 milj. kr. anvisats. Även under 1971/72 anvisades medel
på tilläggsstat till projekteringskostnader. De sålunda höjda medelsanvisningarna
har varit motiverade av det sysselsättningspolitiska läget
och av de tidigareläggningar av projekt som skett i samband härmed.
Genom anvisningarna på tilläggsstat bör emellertid en erforderlig
reserv av projekt ha kunnat arbetas fram. Behovet av nya pro jekteringsmedel

bör därför nu kunna återföras till en mer normal
nivå. I all synnerhet gäller det om man tar hänsyn till att projekteringen
för den beslutade utlokaliseringen nu i huvudsak är slutförd och till de
minskande behoven av nya investeringar inom universitetssektom.
Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1973: 379 till Vissa projekteringskostnader

för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av

50 000 000 kr.

6) vid punkten 24 (Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner)
av herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Burenstam
Linder (m), Åsling (c), Möller (fp), Fågelsbo (c) och Fridolfsson i Stockholm
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Det
begärda” och slutar med ”att senareläggas” bort ha följande lydelse:
Beträffande det begärda beställningsbemyndigandet på högst 65 milj.
kr. har utskottet under hand inhämtat att det däri ingående utbytet av
anläggningar vid Stockholms universitets datamaskincentral inte torde
aktualiseras förrän 1977. Det synes heller inte lämpligt att redan nu
lämna beställningsbemyndigande för den föreslagna terminalutrustningen
för fastighetsdatabanken i Gävle (se s. 18). Med hänsyn härtill förordar
utskottet att bemyndigandet begränsas till högst 45 milj. kr.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1973: 553 i denna del medger att datamaskinutrustning
beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp
— högst 45 000 000 kr.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 730045