Trafikutskottets betänkande nr 7 år 1972

TU 1972:7

Nr 7

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj ds i propositionen
1972:1 gjorda framställningar om anslag till statens trafiksäkerhetsverk
och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande jämte motioner
avseende trafiksäkerheten och anslagen härför, motorfordons utrustning
m. m. samt vissa körkortsfrågor.

Statsverkspropositionen

I propositionen 1972:1 har Kungl. Majit (bilaga 8, s. 102 — 110,
112—115 i utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1972) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1972/73
anvisa

1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 12 418 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten C l,s. 102—106),

2. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 17 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten
C 2, s. 107-110),

3. till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
ett anslag av 2 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten C 5, s. 112-115).

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972:36 av herr Sjöholm (fp) vari hemställts att
riksdagen beslutar att hos Kungl. Majit begära skyndsamt framlagt förslag
till införande i vägtrafikförordningen av stadgande att bil skall vara
försedd med bilbälten av godkänd typ och att dessa obligatoriskt skall
användas,

dels motionen 1972:37 av herr Sjöholm (fp) vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit begära skyndsamt förslag till
stadgande i vägtrafikförordningen att vid färd med motorcykel eller
moped förare och passagerare obligatoriskt skall bära skyddshjälm av
godkänd typ,

dels motionen 1972:64 av herrar Börjesson i Falköping (c) och
Gustavsson i Alvesta (c) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit
anhåller 1. att aviserade hastighetsbegränsningar för motorcyklar inte
må genomföras, 2. att förslag framlägges angående särskilt körkort för
motorcykel,

1 Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 7

TU 1972:7

dels motionen 1972:83 av herrar Andersson i Örebro (fp) och
Petersson i Röstånga (fp) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att en allmän föreskrift intages i vägtrafikförordningen att lastbil
och släpvagn skall vara utrustade med anordning som förhindrar
underkörning,

dels motionen 1972:195 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och
Henningsson (s) vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om
sådana ändringar i eller tillägg till vägtrafikförordningen att största
möjliga hänsyn tages till de lokala myndigheternas synpunkter på och
önskemål om andra hastighetsgränser än 50 kilometer i timmen inom
tätbebyggt område,

dels motionen 1972:197 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari, såvitt
nu är i fråga, yrkats att riksdagen måtte uttala sig för en övergång till 18
meter som högsta längd för landsvägsfordon,

dels motionen 1972:198 av herrar Stålhammar (fp) och Olsson i Kil
(fp) vari hemställts att riksdagen beslutar att uppdraga åt Kungl. Maj:t att
låta utarbeta bestämmelser och program för en säkrare trafikmiljö för
barnen i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,

dels motionen 1972:251 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till Nordiska
rådet beträffande en för hela Norden gemensam standard i fråga om
placering av instrument och reglage i bilar,

dels motionen 1972:252 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lag
rörande skyldighet för gångtrafikant att vid promenad på landsväg efter
mörkrets inbrott vara utrustad med reflexanordning (bricka, band eller
bindel) för undvikande av mörkerolyckor,

dels motionen 1972:258 av fru Olsson i Helsingborg (c) och fröken
Pehrsson (c) vari hemställts att riksdagen för att åstadkomma ökad
efterlevnad av hastighetsbestämmelserna 1. hos Kungl. Maj :t anhåller om
förslag till åtgärder för att ompröva fördelningen av fartgränserna mellan
olika vägsträckor; samt 2. uttalar sig för ökad information och övervakning
i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1972:260 av herrar Söderström (m) och Strindberg (m)
vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att statens
trafiksäkerhetsverk ålägges göra en översyn av i motionen angivna
bestämmelser rörande bromsanordningar på motorfordon och släpvagn
som kopplas till bil, med hänsyn tagen till landets klimatförhållande,

dels motionen 1972:352 av fröken Hörlén (fp) och herr Stålhammar
(fp) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådana
åtgärder 1. att parkeringstillstånd för handikappade må kunna utfärdas
på lika villkor och med för hela landet gällande kraft, 2. att sådana
tillstånd ej må beläggas med stämpelavgift,

TU 1972:7

dels motionen 1972:356 av herr Polstam m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag om förbud att
framföra fordon med enbart parkeringsljus tillkopplat,

dels motionen 1972:357 av herr Polstam m. fl. (e, fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att Sverige — under hänvisning
till föreliggande vetenskapliga material — i berörda internationella organ
verkar för en ändring av färgen och eventuellt det tekniska utförandet på
utryckningsfordons optiska signaler på i motionen anförda grunder,

dels motionen 1972:359 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c) vari
hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag till
ändring i vägtrafikförordningen så att ett stadgande införs om krav på
kompetensbevis för förande av moped samt om krav på att mopedförare
obligatoriskt skall bära hjälm,

dels motionen 1972:362 av fru Åsbrink (s) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att förbud införes för barn under tolv
år att färdas i framsätet på personbilar, därest icke särskilda säkerhetsåtgärder
vidtagits,

dels motionen 1972:520 av fröken Bergström m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av ifrågavarande
regler i syfte att eliminera eller minska de kostnader för den enskilde
som är förenade med omprövning av körkort eller ansökan om nytt
körkort på grund av sjukdom eller lyte,

dels motionen 1972:521 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att Kungl. Maj:t låter utreda möjligheten av
att införa parkeringskort för handikappade som gäller över hela landet,

dels motionen 1972:534 av herr Wijkman (m) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t utfärdar sådana
anvisningar att onödigt långvariga körkortsindragningar på grund av
sjukdom undviks i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1972:721 av herr Lothigius m. fl. (m) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer dels att kvartsit i
större utsträckning än för närvarande används förvägbeläggning, dels att
resultaten av försöken med olika hastighetsgränser snarast redovisas för
riksdagen för dess ställningstagande,

dels motionen 1972:724 av fru Sundberg (m) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående
obligatorisk utrustning med blinkers och ”stingpinne” på mopeder,

dels motionen 1972:1176 av herr Adolfsson (m) vari yrkats att
riksdagen till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en utredning av de i
motionen framförda önskemålen och förslagen om sänkning av körkortsåldern
och om införande av ett interimistiskt körkort,

TU 1972:7

dels motionen 1972:1 179 av herr Antonsson m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär 1. att Kungl. Maj:t ville meddela
kompletterande bestämmelser om handläggningen av mål om återkallelse
av körkort, vilka säkerställer att personutredningen blir så fullständig som
erfordras för att säkert bedöma huruvida vederbörande är olämplig att
föra motorfordon, 2. att Kungl. Maj:t ville företaga en allmän översyn av
villkoren för återkallande av körkort, syftande till att uppmärksamheten
koncentreras på de verkligt trafikfarliga med bortskiljande av alla dem
som drabbats av tillfälliga missöden,

dels motionen 1972:1181 av herr Carlström m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen
anförts om behovet av en långsiktig plan för belysning vid övergångsställen,

dels motionen 1972:1188 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att bestämmelser införes
innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i mörker bära
reflexanordning eller lykta samt att uppdraga åt vederbörande utskott att
utforma erforderlig lagtext,

dels motionen 1972:1192 av herrar Fransson (c) och Björk i Gävle (c)
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära om
tillägg till vägtrafikförordningen om ett obligatorium om innehav av två
varningstrianglar i motorfordon och att vederbörande utskott får i
uppdrag att utforma förslag till erforderlig lagtext,

dels motionen 1972:1193 av herr Green m. fl. (s) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag syftande till dels att bil
obligatoriskt skall vara försedd med förbandslåda, dels att informationen
om och utbildningen i ”första hjälpen” vid trafikolyckor intensifieras,

dels motionen 1972:1 195 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en arbetsgrupp med
parlamentarisk representation tillsättes med uppgift att utarbeta ett
program innehållande mål, resurser, metoder och tidsplan för en
samordnad satsning i syfte att som ett första steg åstadkomma en
minskning av trafikolyckorna med minst hälften,

dels motionen 1972:1205 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t 1. kräver en intensifierad trafiksäkerhetspropaganda
på i motionen anförda grunder, samt 2. anhåller om att
riksdagen föreläggs ett program för en i möjligaste mån olycksfri trafik
med en minskning av trafikolyckorna med minst 50 procent fram till
mitten av 1970-talet,

dels motionen 1972:1209 av herr Lothigius m. fl. (m) vari yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att en förutsättningslös utredning
tillsättes för en översyn av trafiksäkerhetsorganisationen i syfte att nå
största möjliga effekt och samordning av trafiksäkerhetsarbetet, att den
pågående utredningen om trafikolycksfallsstatistik påskyndas, att

TU 1972:7

500 000 kronor överföres från anslaget under C 1, Statens trafiksäkerhetsverk
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att
1 000 000 kronor överföres från anslaget under C 2, Statens trafiksäkerhetsverk,
till Justitiedepartementet B 6, Lokala polisorganisationen:
Trafikövervakningsverksamheten, att i övrigt beakta vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja trafiksäkerheten: bilbälten och
reflexband, övergångsställen, låsningsfria bromsar, strålkastare, optisk
vägledning, säkerhet vid skolskjutsning och hastighetsgränser,

dels motionen 1972:1211 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslagits att riksdagen måtte besluta att
under punkten C 1. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader
för informationsverksamhet anvisa ytterligare 2,5 milj. kr. eller ett
förslagsanslag av sammanlagt 14 918 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
att riksdagen hemställer hos regeringen om en översyn
genom vägförvaltningarna av förhållandet hastighetsgränserna-vägamas
beskaffenhet och att vägförvaltningarna ges i uppdrag att snabbare och
mera kontinuerligt se över redan kända ”trafikfällor” och återställa
förslitna linjemarkeringar, att riksdagen uttalar sig för ett återgående till
18 m som högsta längd för landsvägsfordon, ett förbud för tung trafik
under helger och veckoslut under hela året och om strängare kontroll av
utländska fordon som trafikerar svenska vägar, att riksdagen hemställer
hos regeringen om utarbetande av säkerhetsföreskrifter för landsvägstransporter
av giftiga kemikalier och eldfarliga produkter i enlighet med
vad i motionen uttalats,

dels motionen 1972:1212 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken
Pehrsson (c) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller 1. om
klargörande av ansvarsfrågan för handläggning av ärenden rörande
miljöfarliga transporter, 2. om utarbetande av sådana regler för transporter
av kemiska ämnen att risken för förödande miljöolyckor elimineras,

dels motionen 1972:1214 av fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen uttalar sig för att epileptiker efter en anfallsfri
period av två år skall kunna ges tillstånd att inneha körkort,

dels motionen 1972:1218 av herr Pettersson i Lund (s) vari hemställts

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring i vägtrafikförordningen
att användning av säkerhetsbälte under färd omgående görs
obligatorisk för bilförare och framsätespassagerare, 2. att riksdagen
anhåller att Kungl. Maj:t förordnar om obligatorisk installation i bilar av
varningsa nord ning för icke påtaget bilbälte, med verkan från 1 januari
1974, 3. att riksdagen anhåller att Kungl. Maj:t prövar frågan om s. k.
automatiska bilbälten respektive luftkuddeskydd i svenskregistrerade
bilar,

dels motionen 1972:1219 av herrar Polstam (c) och Sundkvist (c) vari
föreslagits att riksdagen beslutar att i vägtrafikförordningen intas en
bestämmelse om att bil skall vara utrustad med brandsläckare,

1* Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 17

TU 1972:7

dels motionen 1972:1220 av herr Polstam m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen beslutar att statligt stöd till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF) för budgetåret 1972/73 måtte utgå med ett
belopp om 2,7 milj. kr.,

dels motionen 1972:1222 av herr Rimås (fp) vari föreslagits att
riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om vidtagande snarast möjligt av
sådana åtgärder att möjligheterna undersöks att i Sverige införa det
bilparkeringssystem som förekommer i Schweiz,

dels motionen 1972:1308 av herr Annerås m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag om obligatoriska
täthetsprov av gasolinstallationer i husvagnar.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsberäkningen innebär en
uppräkning av anslaget till trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader
med 1,5 milj. kr. till 12 418 000 kr. Därvid har bl. a. under en ny
anslagspost Utredningsuppdrag beräknats ett medelsutrymme av 500 000
kr., vilket avses ge verket möjlighet att genom direkta uppdrag till i första
hand statens väg- och trafikinstitut låta utföra sådana utredningar och
undersökningar på trafiksäkerhetsområdet, som möjliggör utvärderingar
och ger underlag för fortsatta ställningstaganden. Vidare har för
informationsverksamheten beräknats ytterligare 500 000 kr.

Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga funnit sig kunna
godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker därför yrkandet i motionen
1972:12 1 1 om en ytterligare uppräkning av anslaget med 2,5 milj. kr. till
14 918 000 kr. Ej heller kan utskottet tillstyrka yrkandet i motionen
1972:1209 att från anslaget 500 000 kr. föres över till anslaget till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Motionen avstyrkes
därför i denna del.

Anslaget till verkets uppdragsverksamhet föreslås bli uppräknat med
2,1 milj. kr. till 17,4 milj. kr. Härvid har beräknats medelsutrymme bl. a.
för erforderlig ersättningsanskaffning av utrustning som används i verkets
besiktnings- och inspektionsverksamhet, för viss ökning av reseverksamheten,
för täckning av engångskostnader för vissa omflyttningar i den
regionala organisationen samt för en rationalisering av verkets omfattande
reproduktionsverksamhet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Härav följer att utskottet
inte kan biträda yrkandet i motionen 1972:1209 att 1 milj. kr. överförs
från anslaget för trafiksäkerhetsverkets uppdragsverksamhet till de under
andra huvudtiteln upptagna anslagsmedlen för den lokala polisorganisationens
trafikövervakningsverksamhet.

Bidraget till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
tas upp med ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp
av 2 200 000 kr.

TU 1972:7

I anledning härav har i motionen 1972:1220 yrkats en höjning av
anslaget med 500 000 kr. till 2,7 milj. kr. Motionärerna har därvid erinrat
om den angelägna verksamhet som bedrivs av föreningen samt framhållit
som väsentligt att NTF i fortsättningen kan bedriva denna verksamhet i
minst oförändrad omfattning. Den föreslagna höjningen av anslaget för
att kompensera kostnadsökningen anses därför väl motiverad även i det
nuvarande samhällsekonomiska läget. 1 den förut nämnda motionen
1972:1209 har liknande synpunkter framförts.

Utskottet är för sin del väl medvetet om den omfattande och
betydelsefulla verksamhet som bedrivs av NTF. Även om den av
motionärerna föreslagna anslagshöjningen mot bakgrund härav framstår
som välmotiverad har utskottet dock inte funnit sig böra frångå Kungl.
Maj:ts förslag i anslagsfrågan och avstyrker därför motionen 1972:1220.
Till yrkandet i motionen 1972:1209 om överflyttning av anslagsmedel
för trafiksäkerhetsverket till föreningens verksamhet har utskottet redan
tagit ställning i det föregående.

Utskottet vill slutligen i sammanhanget understryka departementschefens
uttalande att föreningens verksamhet planeras och bedrivs i nära
samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.

Utskottet avstyrker vidare yrkandet i motionen 1972:1209 att en
förutsättningslös utredning tillsätts för en översyn av trafiksäkerhetsorganisationen.
Som motivering för sitt ställningstagande härvidlag vill
utskottet erinra om att trafiksäkerhetsverket i sin nuvarande organisationsform
började sin verksamhet så nyligen som den 1 januari 1968.
Härtill kommer de organisationsförändringar på trafiksäkerhetsområdet
som genomfördes under fjolåret och vartill utskottet återkommer i det
följande.

I motionen 1972:1 195 har begärts att en arbetsgrupp med parlamentarisk
representation tillsätts med uppgift att utarbeta ett program
innehållande mål, resurser, metoder och tidsplan för en samordnad
satsning i syfte att som ett första steg åstadkomma en minskning av
trafikolyckorna med minst hälften. Vidare har i motionen 1972:1205
yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t dels kräver en intensifierad
trafiksäkerhetspropaganda på de i motionen anförda grunderna, dels
anhåller om att riksdagen föreläggs ett program för en i möjligaste mån
olycksfri trafik med en minskning av trafikolyckorna med minst 50
procent fram till mitten av 1970-talet.

Utskottet vill i anledning av förevarande motioner erinra om att
trafiksäkerhetsfrågorna ingående behandlades vid 1970 och 1971 års
riksdagar. Förstnämnda år underströks därvid av statsutskottet (SU
1970:6) det angelägna i att man söker få ett mer samlat grepp på
trafiksäkerhetsfrågorna. Inrättandet fr. o. m. den 1 januari 1968 av
trafiksäkerhetsverket syftade bl. a. härtill. Statsutskottet redovisade
också i sitt utlåtande en rad åtgärder som vidtagits eller planerats i samma
syfte samt hänvisade vidare till pågående utrednings- och undersökningsverksamhet
på trafiksäkerhetsområdet. Vid 1971 års riksdag beslöts

TU 1972:7

inrättandet av en transportforskningsdelegation, ett statens väg- och
trafikinstitut samt en professur i trafiksäkerhet. Genomförandet av dessa
förslag borde enligt trafikutskottet (TU 1971:8) skapa bättre förutsättningar
för inte minst trafiksäkerhetsarbetets ändamålsenliga bedrivande.

Utskottet vill även ånyo erinra om att — som ett led i samordningen av
trafiksäkerhetsarbetet — vid trafiksäkerhetsverket inrättats en planeringsnämnd
med representanter för de statliga myndigheter som arbetar med
arbetarskydd, bebyggelseplanering, väghållning, skolväsende, trafikövervakning,
fordonskontroll, trafikreglering, förarutbildning, information,
sjukvård, forskning, materialprovning, miljövård och försvar samt representanter
för landstings- och kommunförbunden och AB Svensk bilprovning.
Nämnden har i ett gemensamt arbetsprogram redovisat de åtgärder
för ökad trafiksäkerhet som de medverkande myndigheterna samt vissa
andra myndigheter och organisationer avser att genomföra eller initiera
under tiden den 1 juli 1970 - 30 juni 1972. Vidare har inhämtats
uppgifter rörande de frågor som är föremål för utredningar inom olika
departement. Programmet omfattar elva olika arbetsområden och avser
åtgärder med sikte på trafikanten, fordonet och vägen (gatan) samt berör
vidare rättsregler av olika slag, trafikövervakning och trafikdirigering samt
beredskap för att ta hand om dem som skadas i trafiken jämte
undersökning och forskning samt organisation av trafiksäkerhetsarbetet
m. m. Enligt vad utskottet erfarit planeras f. n. ett nytt arbetsprogram
för tiden efter den 30 juni 1972. Utskottet finner det tillfredsställande
att så sker och förutsätter att arbetet inom nämnden intensifieras.

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka trafiksäkerhetsfrågornas
utomordentliga vikt samt behovet av att upplysnings- och
propagandaarbetet på området kraftigt förstärks. Vidare vill utskottet - i
likhet med vad utskottet uttalade förra året — understryka behovet av att
ökade medel också framdeles ställes till förfogande för verksamheten.

Från trafiksäkerhetsverkets sida har f. ö. aviserats långtgående förslag
till konkret utformade alternativa handlingsprogram på trafiksäkerhetsområdet.
Dessa förslag beräknas kunna framläggas redan under vårens
lopp. Utskottet finner det för sin del vara angeläget att dessa alternativa
handlingsprogram — efter erforderlig remissbehandling — blir föremål för
beredning i en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp innan eventuella
förslag av Kungl. Maj:t föreläggs riksdagen. Därest de av trafiksäkerhetsverket
aviserade förslagen av en eller annan anledning ej skulle komma att
framläggas i nu planerad ordning förutsätter utskottet vidare att
trafiksäkerhetsfrågorna — med hänsyn till vad i det föregående anförts
och i det av motionärerna angivna syftet — blir föremål för prövning i
annan lämplig form.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.

I motionen 1972:1209 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att den pågående utredningen om trafikolycksstatistiken
påskyndas. I sitt betänkande nr 8 vid fjolårets riksdag erinrade utskottet

TU 1972:7

om att utredningen getts ökade resurser för sitt arbete samt om den av
statsmakterna beslutade integreringen av de nya centrala bil- och
körkortsregistren. Överläggningar har vidare förts mellan trafiksäkerhetsverket
och statistiska centralbyrån och andra myndigheter angående
möjligheterna att i avvaktan på utredningens resultat genomföra vissa
förbättringar beträffande den kontinuerliga uppföljningen av olycksläget
och utnyttjande av försäkringsbolagens statistik m. m. Även om utskottet
bl. a. med hänsyn härtill inte finner någon riksdagens åtgärd i ämnet f. n.
påkallad vill utskottet dock understryka angelägenheten av att utredningsarbetet
påskyndas.

I motionen 1972:198 har yrkats att riksdagen beslutar att uppdraga åt
Kungl. Maj :t att låta utarbeta bestämmelser och program för en säkrare
trafikmiljö för barnen i enlighet med de riktlinjer som angetts i
motionen.

1 anledning härav vill utskottet till en början framhålla att — vid
överläggningar mellan trafiksäkerhetsverket och NTF — föreningen åtagit
sig att bl. a. svara för information, utbildning och utformning av
läromedel och metodik avseende barn under skolåldern. En arbetsgrupp
har tillsatts, vari skall ingå representanter för bl. a. trafiksäkerhetsverket,
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

Arbetsgruppen skall bl. a. verka för att få till stånd ett planmässigt
utrednings- och undersökningsarbete rörande ”barn och trafik”. Utredningsarbetets
syfte skall bl. a. vara att få underlag för information till
föräldrar, vårdnadshavare och lärare i förskolor om hur dessa lämpligast
medverkar i barnens trafikfostran. Vidare avses utredningsarbetet omfatta
organisation av utbildningen, utformning av läromedel och metodik,
utformning av områden för trafik- och cykelträning etc.

I vad gäller bebyggelseplaneringen har planverket i sin egenskap av
central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse
och om byggnadsväsendet att ge råd och vägledning för planläggning samt
meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet. Vid
fullgörandet av denna uppgift kommer planverket i kontakt med
trafiksäkerhetsfrågor. Sådana frågor behandlas i planeringsanvisningar,
särskilt i dem som berör de miljöegenskaper som den fysiska planeringen
skall säkerställa. Kommunförbundet ägnar också ökad uppmärksamhet åt
här berörda frågor. Kommittén för barns utemiljö har i betänkandet
”Barns utemiljö” (SOU 1970:1) bl. a. föreslagit att planverkets och
vägverkets riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet
överses i syfte att förbättra småhusområdenas trafiksäkerhet.

Slutligen må i sammanhanget erinras om den sänkning av hastighetsgränserna
för vissa vägar och gator i radhusområden och på s. k.
angöringsgator som nyligen aviserats.

Under hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet någon
särskild åtgärd från riksdagens sida f. n. ej påkallad och avstyrker därför
motionen.

TU 1972:7

I motionen 1972:1181 har yrkats att riksdagen som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om behovet av en
långsiktig plan för belysning vid övergångsställen. I anledning härav vill
utskottet erinra om att trafiksäkerhetsverket i samarbete med vägverket
och Kommunförbundet påbörjat försök med s. k. intensivbelysning av
övergångsställen i syfte att öka säkerheten för gående. Försöken syftar
bl. a. till att fastställa lämplig luminansnivå för intensivbelysningen i
förhållande till den stationära vägbelysningsnivån. Med hänsyn härtill och
under hänvisning till de möjligheter som numera finns att i förekommande
fall och där vägverket så finner påkallat använda vägmedel för
stationär vägbelysning finner utskottet någon särskild framställning i
ämnet ej erforderlig.

I motionen 1972:252 har hemställts om förslag till lag rörande
skyldighet för gångtrafikant att vid promenad på landsväg efter mörkrets
inbrott vara utrustad med reflexanordning för undvikande av mörkerolyckor.
Vidare har i motionen 1972:1 188 yrkats att bestämmelser införs
innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i mörker bära
reflexanordningar eller lykta samt att åt vederbörande utskott uppdrages
att utforma erforderlig lagtext.

I anledning härav vill utskottet framhålla att en arbetsgrupp år 1968
tillsattes inom trafiksäkerhetsverket med uppdrag att utreda de rättsliga
och praktiska möjligheterna att föreskriva obligatorisk användning av
bl. a. reflexanordning för gående. Arbetsgruppen har i ett år 1969 avgivet
utlåtande kommit till den slutsatsen att någon i författning under
straffansvar stadgad skyldighet att använda reflexanordning inte bör
föreskrivas. Man framhöll dock det synnerligen angelägna i att upplysning
och propaganda om reflexanordningarnas betydelse bedrivs på ett så
effektivt sätt som möjligt.

Även utskottet vill understryka vikten av att propagandaverksamheten
bedrivs med all kraft. I anslutning härtill vill utskottet vidare erinra om
att Nordisk vägtrafikkommitté i sitt betänkande med förslag till enhetliga
nordiska regler rörande vägtrafikanternas uppträdande i trafiken inte
ansett sig kunna förorda att i berörda avseende tvingande bestämmelser
införs. Inte heller borde trafikreglerna innehålla bestämmelser som har
karaktären av enbart rekommendationer. Utskottet förutsätter för sin del
att berörda frågor kommer att prövas i hela sin vidd i samband med att
ställning tas till kommitténs slutgiltiga förslag och avstyrker under
hänvisning härtill motionerna i fråga.

I motionen 1972:1212 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om dels klargörande av ansvarsfrågan för handläggning av
ärenden rörande miljöfarliga transporter, dels utarbetande av sådana
regler för transporter av kemiska ämnen att risken för förödande
miljöolyckor elimineras. Vidare har i motionen 1972:121 1 yrkats att
riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av säkerhetsföreskrifter
för landsvägstransporter av giftiga kemikalier och eld farliga
produkter i enlighet med vad motionärerna uttalat.

TU 1972:7

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den statliga utredningen
om transport av farligt gods på väg i ett betänkande som överlämnades
förra året föreslagit att Sverige skall ansluta sig till den europeiska
överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg
(ADR), varigenom betydligt strängare säkerhetsföreskrifter än f. n. skulle
komma att gälla för de internationella vägtransporter av farligt gods som
berör svenskt område. Detta förslag har enhälligt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Utredningen har därefter inriktat sitt arbete på de nationella transporterna
och beräknas under maj i år lägga fram förslag till organisatoriska
och författningsmässiga åtgärder inom sitt arbetsområde.

Sedan även detta betänkande framlagts och remissbehandlats avser
enligt uppgift regeringen att så snart som möjligt underställa riksdagen
frågan om den fortsatta regleringen av såväl internationell som inrikes
vägtransport av farligt gods. Någon särskild framställning i ämnet från
riksdagens sida synes med hänsyn härtill ej påkallad varför berörda
motionsyrkanden avstyrks.

I anledning av yrkande i motionen 1972:121 1 att riksdagen hemställer
hos regeringen om en översyn genom vägförvaltningarna av förhållandet
hastighetsgränserna - vägarnas beskaffenhet vill utskottet framhålla att
en översyn av sådan art fortlöpande sker.

Vidare har i motionen yrkats att vägförvaltningarna ges i uppdrag att
snabbare och mera kontinuerligt se över redan kända ”trafikfällor” och
återställa förslitna linjemarkeringar.

Som ett viktigt led i denna verksamhet pågår inom vägverket arbete
med att upprätta ett s. k. vägregister. Vägregistret skall utgöra en central
databank som innehåller information om vägarnas och vägmiljöns fysiska
tillstånd, vägtrafikens storlek och karaktär samt vägtrafikolyckorna för
samtliga riksvägar och länsvägar. Vägregistret skall kontinuerligt hållas å
jour med utvecklingen. De av motionärerna yrkade förbättringsåtgärderna
torde f. ö. vidtagas i den takt härför anslagna medel medger. Någon
särskild åtgärd från riksdagens sida synes sålunda ej påkallad, varför
motionen avstyrks i denna del.

I sistnämnda motion har också yrkats att riksdagen uttalar sig för ett
övergående till 18 m som högsta längd för landsvägsfordon. Samma
yrkande återfinns i motionen 1972:197.

Frågan härom prövas f. n. av Kungl. Maj:t på begäran av 1970 års
riksdag och i anledning av förslag från tredje lagutskottet i dess utlåtande
1970:34.

Utskottet framhöll därvid att, som förhållandena vore, utskottet
ansåge det obestridligt att de långa fordonstågen på våra vägar försvårar
omkörningar och innebär betydande trafikrisker. Under de senaste åren
hade det också inträffat flera olyckor i vilka långa lastfordon varit
inblandade. De mest uppmärksammade olyckorna syntes dock ha
inträffat i tätorter med smala gator och trånga gathörn, där förarna haft
svårt att överblicka den övriga trafiken. Antalet sådana olyckor skulle

TU 1972:7

dock kunna reduceras betydligt om den tyngre trafiken i görligaste mån
leddes förbi tätorterna och möjligheterna att — med stöd av 61 §
vägtrafikförordningen — begränsa den högsta tillåtna fordonslängden
inom tätorterna utnyttjades i större utsträckning än som vore fallet.
Utskottet ville därför understryka vikten av att sådana lokala föreskrifter
utfärdas. Enligt utskottets mening förelåge dock inte tillräckliga skäl för
ett bifall till ett framfört yrkande om en sänkning av maximigränsen för
fordon till 18,0 m. Utskottet ansåge likväl utvecklingen oroande. Även
om gällande bestämmelser om maximilängd för fordonståg då varit i kraft
i endast två år ansåg utskottet det vara av vikt att erforderligt material
insamlades för en förnyad bedömning av frågan med hänsyn både till
trafiksäkerhetsriskema och till de ekonomiska konsekvenserna.

Trafikutskottet har för sin del inte funnit anledning till annan
bedömning av frågan och anser mot bakgrund bl. a. härav resultatet av
nämnda prövning böra avvaktas.

Utskottet anser sig vidare inte kunna tillstyrka det i motionen
1972:1211 föreslagna införandet av ett förbud för tung trafik under
helger och veckoslut under hela året. Däremot framstår det som önskvärt
att hittillsvarande frivilliga överenskommelser i frågan utsträcks att
omfatta större del av året. Utskottet vill också i sammanhanget erinra om
det bemyndigande som av 1970 års riksdag lämnats Kungl. Maj:t att —
vid behov och under vissa närmare angivna förutsättningar — utfärda
föreskrifter i frågan (prop. 1970:109, 3LU 1970:52, rskr 1970:314).

Vad beträffar yrkandet i samma motion om strängare kontroll av
utländska fordon som trafikerar svenska vägar må framhållas att
utskottet förutsätter att kontrollen i fråga intensifieras i den mån
förhållandena så påkallar och tillgängliga personalresurser det medger.

Under hänvisning till det anförda avstyrks motionärernas yrkanden i
nu berörda delar.

I motionen 1972:36 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att förslag skyndsamt framläggs till införande i vägtrafikförordningen
av stadgande att bil skall vara försedd med bilbälten av godkänd typ
och att dessa obligatoriskt skall användas. Vidare har i motionen
1972:1218 yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan
ändring i vägtrafikförordningen att användning av säkerhetsbälte under
färd omgående görs obligatorisk för bilförare och framsätespassagerare,
att riksdagen anhåller att Kungl. Maj:t förordnar om obligatorisk
installation i bilar av varningsanordning för icke påtaget bilbälte — med
verkan från 1 januari 1974 — samt att riksdagen anhåller att Kungl. Maj:t
prövar frågan om s. k. automatiska bilbälten resp. luftkuddeskydd i
svenskregistrerade bilar.

Utskottet vill i anledning av dessa yrkanden erinra om att Kungl. Maj:t
den 2 april 1971 uppdrog åt statens trafiksäkerhetsverk att utreda frågan
om nya bestämmelser om säkerhetsbälten. I en till beslutet fogad
promemoria framhölls bl. a. att den låga användningsfrekvensen lett fram

TU 1972:7

till att man undersökt möjligheterna att få fram någon form av
automatiskt verkande skyddsanordning. Ansträngningarna borde därför
inriktas på att få fram bälten som vore enkla att använda.

Med anledning av detta uppdrag har verket kallat representanter för
bil- och bältesindustrin, rikspolisstyrelsen, statens provningsanstalt, statens
väg- och trafikinstitut samt Motororganisationemas samarbetsdelegation
att tillsammans med representanter för verket verkställa utredning.
Arbetsgruppen har framlagt resultatet av sitt arbete i en promemoria
den 14 januari 1972. Trafiksäkerhetsverket har härefter dels beslutat att
— i enlighet med utredningens förslag - säkerhetsbälte med upprullningsdon
skall krävas i framsätet på personbilar fr. o. m. 1974 års modell samt
i baksätet med undantag för mittre sittplats fr. o. m. 1975 års modell,
dels uttalat sin förståelse för de av utredningen framförda synpunkterna i
fråga om låsningsanordningar men ansett att verket borde fortsätta att
undersöka möjligheterna till en begränsning av antalet varianter, framför
allt i vad gäller utlösningsanordningar.

Frågan om lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten
övervägs vidare av verket. I vad gäller frågan om luftkuddeskydd följs även
denna — med beaktande av de amerikanska erfarenheterna av denna
skyddstyp — enligt uppgift med uppmärksamhet av verket. Slutligen vill
utskottet i sammanhanget erinra om den omfattande kampanj beträffande
säkerhetsbälten som i samverkan mellan trafiksäkerhetsverket, rikspolisstyrelsen
och försäkringsbolaget Folksam pågått sedan 1971.

Motionärernas syften synes genom det anförda i väsentliga delar
tillgodosedda. Med hänsyn bl. a. härtill finner utskottet motionerna inte
böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrker
därför desamma.

I motionen 1972:362 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit
anhåller att förbud införs för barn under tolv kr att färdas i framsätet på
personbilar därest inte särskilda säkerhetsåtgärder vidtagits. Även om
vissa skäl givetvis kan anföras till stöd för motionärens yrkande är
utskottet dock av skilda skäl inte berett att tillstyrka att ett direkt
förbud införes och avstyrker därför motionen. En ökad propaganda- och
upplysningsverksamhet på området framstår dock som önskvärd.

I motionen 1972:356 har hemställts att riksdagen beslutar att hos
Kungl. Maj :t begära förslag om förbud att framföra fordon med enbart
parkeringsljus tillkopplat. Såsom utskottet i sitt betänkande 1971:22 —
rörande motorfordons utrustning och trafiksäkerhet m. m. — framhållit
pågår emellertid inom trafiksäkerhetsverket en total översyn av bestämmelserna
om belysningsanordningar på fordon m. m. Då utskottet anser
sig kunna förutsätta att även den av motionärerna aktualiserade frågan i
samband därmed prövas avstyrks motionen.

I motionen 1972:260 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att trafiksäkerhetsverket ålägges göra en översyn av bestämmelserna
om bromsanordningar på motorfordon och släpvagn som

TU 1972:7

kopplas till bil. Då enligt vad utskottet erfarit viss översyn av berörda
föreskrifter pågår inom verket avstyrks motionen i fråga.

I motionen 1972:721 har yrkats att kvartsit i större utsträckning än
f. n. används för vägbeläggning. I anledning härav må framhållas att en
inventering av i landet förekommande ljust stenmaterial, vilkas egenskaper
i övrigt gör dem lämpliga som stenmaterial i beläggningar, har
påbörjats genom vägverkets försorg. Då f. ö. frågan om ljusare vägbeläggningar
över huvud taget sedan länge varit föremål för uppmärksamhet
från vägverkets sida finner utskottet någon framställning i ämnet nu ej
påkallad och avstyrker därför motionen i berörda del.

I motionen 1972:195 har hemställts om sådana ändringar i och tillägg
till vägtrafikförordningen att största möjliga hänsyn tas till de lokala
myndigheternas synpunkter på och önskemål om andra hastigheter än 50
km i timmen inom tättbebyggt område. Då det torde få förutsättas att
länsstyrelse vid meddelande av föreskrifter om viss färdhastighet regelmässigt
inhämtar nödiga upplysningar i ärendet kan utskottet ej finna
skäl föreligga att vidta de åtgärder som föreslagits i motionen. Utskottet
vill dock erinra om de förut nämnda, aviserade ändringarna av hastighetsgränser
för trafik i tättbebyggt område, vilkas genomförande åtminstone
delvis torde tillgodose motionärernas önskemål. Under hänvisning till det
anförda avstyrks motionen i fråga.

I motionen 1972:258 har yrkats att riksdagen för att åstadkomma
ökad efterlevnad av hastighetsbestämmelserna hos Kungl. Maj:t anhåller
om förslag till åtgärder för att ompröva fördelningen av fartgränserna
mellan olika vägsträckor samt uttalar sig för ökad information och
övervakning i enlighet med vad motionärerna anfört.

Utskottet förutsätter för sin del att de sålunda aktualiserade frågorna
rörande de skilda fartgränserna uppmärksamt följes av vederbörande
myndigheter samt att dessa vidtar i anledning härav erforderliga åtgärder.
Vidkommande frågan om ökad information och övervakning finner även
utskottet önskvärt att sådan sker i mån av härför tillgängliga resurser.
Någon särskild framställning till Kungl. Majit från riksdagens sida finner
utskottet emellertid ej påkallad och avstyrker därför motionen.

I motionen 1972:721 har yrkats att resultaten av försöken med olika
hastighetsgränser snarast redovisas för riksdagen för dess ställningstagande.
I anledning härav vill utskottet erinra om att i propositionen nr 38 till
1967 års riksdag sådan ändring av 56 § 4 mom. vägtrafikförordningen
föreslogs att en differentiering av hastighetsbegränsningarna kunde ske
efter olika vägars beskaffenhet. Förslaget bifölls av riksdagen. I sitt
utlåtande över propositionen framhöll tredje lagutskottet att hastighetsgränserna
borde differentieras med hänsyn till bl. a. vägstandard och
trafikintensitet men att en försöksverksamhet borde äga rum innan
ställning togs till hur hastighetsgränserna slutligt skulle utformas.
Utskottet förutsatte att resultaten av försöksverksamheten skulle redovisas
för riksdagen.

TU 1972:7

Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1971 om sänkning av bashastigheten
till 70 km/tim. och de i anslutning därtill uppställda kriterierna för
avvikelse från bashastigheten innebär enligt vad kommunikationsministern
i riksdagen den 15 april 1971 framhållit att försöksverksamheten
fortsätter enligt lagutskottets intentioner med fartgränser som differentieras
efter vägarnas standard och trafikintensitet. Resultaten av hela
försöksverksamheten kommer vidare, såsom nämnda utskott förutsatt,
att redovisas för riksdagen när tiden är inne för beslut om en mera
definitiv utformning av hastighetsbestämmelserna.

Med hänsyn härtill anser trafikutskottet någon särskild åtgärd från
riksdagens sida nu ej påkallad och avstyrker därför motionen i denna del.

I motionen 1972:1209 har även yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att i övrigt beaktas vad i motionen anförts om åtgärder för att
främja trafiksäkerheten: bilbälten och reflexband, övergångsställen, låsningsfria
bromsar, strålkastare, optisk vägledning, säkerhet vid skolskjutsar
och hastighetsgränser.

Vad beträffar åtgärder för säkerhet vid skolskjutsning uttalade sig
utskottet vid fjolårets riksdag, vilket föranledde skrivelse till Kungl.
Maj:t. Frågan prövas således f. n. inom Kungl. Maj:ts kansli. Frågorna om
låsningsfria bromsar, strålkastare och optisk vägledning m. m. är i en eller
annan form föremål för prövning eller översyn inom trafiksäkerhetsverket.
Vad slutligen beträffar de övriga aktualiserade frågorna får
utskottet hänvisa till vad i det föregående anförts härom. Under
hänvisning härtill avstyrks motionen i nu berörda del.

I motionen 1972:37 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
skyndsamt förslag till stadgande i vägtrafikförordningen att vid färd med
motorcykel eller moped förare och passagerare obligatoriskt skall bära
skyddshjälm av godkänd typ. Vidare har i motionen 1972:359 yrkats att
i vägtrafikförordningen införes ett stadgande om att mopedförare
obligatoriskt skall bära hjälm.

Trafiksäkerhetsverket har genom en arbetsgrupp låtit utreda de
rättsliga och praktiska möjligheterna att föreskriva obligatorisk användning
av skyddshjälm för i första hand motorcykelförare. Gruppen har
därvid kommit till den slutsatsen att någon tvingande bestämmelse inte är
lämplig men att man i vägtrafikförordningen bör införa en rekommendation
om att hjälm bör användas vid färd å motorcykel och moped.
Arbetsgruppen har vidare studerat möjligheten att via trafikförsäkringarna
stimulera användningen av bl. a. skyddshjälm.

De invändningar som arbetsgruppen anfört mot lagstiftad skyldighet
att bära hjälm har av trafiksäkerhetsverket ansetts böra accepteras när det
gäller mopedförare men icke när det gäller förare av motorcykel och
passagerare på motorcykel. Verket har därför i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 29 april 1970 föreslagit att förare av och passagerare på annan
tvåhjulig motorcykel än moped skall vara skyldig att vid färd bära
skyddshjälm av typ som godkänts av verket.

TU 1972:7

Syftet med de i motionen 1972:37 framställda yrkandena synes
härmed i väsentlig del tillgodosett. Med hänsyn härtill och i avvaktan på
Kungl. Maj:ts prövning av frågan avstyrker utskottet därför motionen
liksom motionen 1972:359 såvitt nu är i fråga.

Det i motionen 1972:64 framställda yrkandet att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller att aviserade hastighetsbegränsningar för motorcyklar inte
må genomföras finner utskottet inte böra påkalla någon riksdagens
åtgärd. Vad gäller hemställan i samma motion angående särskilt körkort
för motorcykel vill utskottet framhålla att förslag i samma syfte prövades
såväl i samband med 1967 års principbeslut om diffenrentierade körkort
m. m. som vid fjolårets beslut (jfr TU 1971:12) angående körkort och
körkortsregistrering utan att vinna riksdagens bifall. Utskottet har för sin
del inte funnit skäl föreligga för att ändra uppfattning härvidlag och
avstyrker därför motionen även i denna del.

Av samma anledning avstyrker utskottet delyrkandet i motionen
1972:359 att i vägtrafikförordningen ett stadgande införs om krav på
kompetensbevis för förare av moped.

I motionen 1972:1 192 har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t
hemställa om tillägg till vägtrafikförordningen med föreskrift om
obligatoriskt innehav av två varningstrianglar i motorfordon.

Beträffande denna fråga pågår enligt vad utskottet erfarit överväganden
inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Vidare har
trafiksäkerhetsverket sin uppmärksamhet riktad på problemet. Det senare
gäller även den i motionen 1972:1193 aktualiserade frågan om att bil
obligatoriskt skall vara försedd med förbandslåda.

Under hänvisning härtill och då utskottet i intetdera fallet funnit sig
berett tillstyrka ett obligatorium avstyrks motionerna. Utskottet vill
dock understryka vikten av att, såsom i sistnämnda motion framhållits,
utbildningen i första hjälpen vid trafikolyckor intensifieras.

I vad gäller yrkandet i motionen 1972:1219 om skyldighet att utrusta
bil med brandsläckare föreligger sådan skyldighet redan beträffande bl. a.
bussar och tankbilar. Att föreskriva att samtliga bilar skall vara försedda
med brandsläckare finner utskottet dock ej lämpligt. Även frågan härom
följs f. ö. av trafiksäkerhetsverket. Med beaktande av det anförda
avstyrker utskottet motionen.

I vad avser det i motionen 1972:83 framförda yrkandet om att lastbil
och släpvagn skall vara utrustade med s. k. underkörningsskydd vill
utskottet erinra om att författningsbestämmelser i frågan redan utfärdats
(SFS 1971:109 och 1972:10). Dessutom har trafiksäkerhetsverket den 14
januari i år utfärdat därav föranledda tillämpningsbestämmelser. Motionärernas
syfte torde sålunda redan vara tillgodosett varför motionen
avstyrks.

I motionen 1972:357 har yrkats att Sverige i berörda internationella
organ skall verka för ändring av färgen och eventuellt det tekniska

TU 1972:7

utförandet på utryckningsfordons optiska signaler. Den sålunda aktualiserade
frågan är sorn motionärerna själva framhållit redan föremål för
internationell uppmärksamhet. Enligt vad utskottet vidare erfarit övervägs
vissa härmed sammanhängande spörsmål inom kommunikationsdepartementet
och trafiksäkerhetsverket. I avvaktan på resultatet härav
anser utskottet någon åtgärd från riksdagens sida i vart fall f. n. inte
påkallad och avstyrker därför motionen.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972:724 om förslag angående
obligatorisk utrustning av moped med blinkers får utskottet framhålla att
frågan om blinkers på motorcyklar f. n. prövas inom Kungl. Maj:ts kansli
och att i samband därmed också frågan om blinkers på mopeder
aktualiserats. Bl. a. i avvaktan på resultatet av denna prövning synes
motionen inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionärens
förslag beträffande obligatorisk ”stingpinne” på mopeder är utskottet ej
heller berett att biträda och avstyrker därför motionen även i denna
del.

I motionen 1972:251 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om förslag till Nordiska rådet om en för hela Norden gemensam
standard med avseende på placering av instrument och reglage i bilar. En
sådan fråga bör emellertid enligt utskottet ses i ett vidare sammanhang än
med avseende å det begränsade område för avsättning av bilar som
Norden utgör. Under hänvisning härtill och då utskottet anser sig kunna
utgå från att man från svensk sida inom den internationella standardiseringsorganisationen
(ISO) verkar för åtgärder i motionens riktning
avstyrker utskottet motionen.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972:1308 om obligatoriska
täthetsprov av gasolinstallationer i husvagnar vill utskottet erinra om att
trafiksäkerhetsverket utfärdat bestämmelser om förbränningsapparater
och ventilationsanordningar i husvagnar. I dessa föreskrivs att gasolinstallation
skall vara provtryckt enligt Svenska gasolföreningens normer. Intyg
därom skall företes vid typ- resp. registreringsbesiktning. Sådant intyg
skall jämväl tillställas köpare av husvagn som är upptagen i typintyg.
Bestämmelserna skall tillämpas på husvagn som betecknas som 1 969 eller
senare års modell eller som eljest upptas i typintyg eller för första gången
inställs för registreringsbesiktning efter 1 januari 1969. Under hänvisning
härtill och då utskottet förutsätter att trafiksäkerhetsverket uppmärksamt
följer utvecklingen på området synes syftet med motionärernas
yrkande i huvudsak tillgodosett. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida synes med hänsyn härtill ej påkallad varför motionen avstyrks.

1 motionen 1972:1176 har hemställts om utredning av de i motionen
framförda önskemålen innefattande frågan om sänkning av körkortsåldern
till 17 år och i samband därmed införandet av ett system med
interimistiskt körkort. Vad först gäller frågan om sänkning av körkortsåldern
är utskottet ej berett att på de i motionen anförda grunderna
tillstyrka yrkandet. Vad vidare beträffar frågan om interimistiskt körkort

TU 1972:7

behandlade utskottet en motion i samma ämne vid fjolårets riksdag.
Utskottet erinrade därvid om (jfr TU 1971:12) att tanken på ett system
med provisoriska körkort avvisades av såväl departementschefen som
riksdagen i samband med 1967 års principbeslut angående inrättande av
statens trafiksäkerhetsverk, m. m. samt avstyrkte motionen. Vad utskottet
i samband därmed uttalade äger alltjämt sin giltighet, varför även den
nu aktuella motionen avstyrks.

De i motionen 1972:1 179 aktualiserade frågorna om kompletterande
bestämmelser beträffande handläggningen av mål om återkallelse av
körkort och om en allmän översyn av villkoren för en sådan återkallelse
m. m. är enligt vad utskottet erfarit föremål för prövning inom
trafikmålskommittén. I avvaktan på resultatet härav avstyrks motionen.

Det anförda torde också i väsentliga delar gälla yrkandet i motionen
1972:534 om sådana anvisningar att onödigt långvariga körkortsindragningar
på grund av sjukdom undviks varför även denna motion avstyrks.

Yrkandet i motionen 1972:1214 att epileptiker efter en anfallsfri
period av två år skall kunna ges tillstånd att inneha körkort finner
utskottet i och för sig beaktansvärt. Ett flertal länder däribland Danmark
och Norge tillämpar också, som motionärerna framhåller, en två-års regel.
Den aktualiserade frågan är emellertid, enligt vad utskottet erfarit, f. n.
under behandling inom socialstyrelsen. Då resultatet härav bör avvaktas
finner utskottet någon åtgärd från riksdagens sida i vart fall f. n. ej
påkallad och avstyrker därför motionen.

I motionen 1972:520 har hemställts om översyn av nu gällande regler i
syfte att eliminera eller minska de kostnader för den enskilde som
är förenade med omprövning av körkort eller ansökan om nytt körkort
på grund av sjukdom eller lyte. Utskottet vill i anledning härav erinra om
att inte bara detta område berörs av de extra kostnader som är förenade
med de handikappades situation. I den mån bidrag till kostnader av
ifrågavarande slag skall utgå synes bidragsgivningen böra ske inom ramen
för de åtgärder som samhället eljest vidtager för att stödja de handikappade.
Frågan torde f. ö. beröras av det inom trafikmålskommittén
pågående arbetet. Med beaktande av det anförda har utskottet funnit sig
för sin del inte nu kunna tillstyrka någon åtgärd från riksdagens sida och
avstyrker följaktligen motionen.

I motionen 1972:352 har yrkats att parkeringstillstånd för handikappade
må kunna utfärdas på lika villkor och med för hela landet gällande
kraft. Vidare har i motionen 1972:521 yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att möjligheten utreds att införa parkeringskort för handikappade
som gäller för hela landet. I anledning härav vill utskottet erinra om
att vägverket den 21 februari i år utfärdat anvisningar om undantag för
handikappade personer från lokala trafikföreskrifter om parkering.
Anvisningarna syftar till att skapa enhetliga villkor vid medgivande av
parkeringslättnader för handikappade. Vidare utfärdar vägverket numera

TU 1972:7

parkeringstillstånd med giltighet för hela riket. Utskottet finner därför
motionärernas önskemål om dispens för handikappade i huvudsak
tillgodosett och avstyrker därför berörda motionsyrkanden. Utskottet
har ej heller funnit sig berett att tillstyrka det i förstnämnda motion
framförda yrkandet om att tillstånd ej må beläggas med stämpelavgift.

I motionen 1972:1222 har hemställts att möjligheterna undersöks att i
Sverige införa det bilparkeringssystern som förekommer i Schweiz.
Utskottet kan för sin del inte finna motiverat att enbart på de i motionen
anförda grunderna i Sverige införa ett bilparkeringssystem av just det slag
som finns i Schweiz. Under hänvisning härtill och då utskottet förutsätter
att vederbörande myndigheter och organ uppmärksamt följer utvecklingen
beträffande parkeringsfrågorna samt vidtar i anledning härav
erforderliga åtgärder avstyrks motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1972:121 1 och 1972:1209, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 12 418 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1972:1209, nämnda motion såvitt nu är i
fråga, till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
17 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1972:1220 till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1972/73
anvisar ett anslag av 2 200 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,

4. att riksdagen avslår motionen 1972:1209 i vad den avser
hemställan hos Kungl. Majit om en förutsättningslös utredning
för översyn av trafiksäkerhetsorganisationen,

5. att riksdagen i anledning av motionerna 1972:1195 och
1972:1205 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört rörande trafiksäkerhetsfrågorna,

6. att riksdagen avslår motionen 1972:1209 i vad avser hemställan
till Kungl. Maj:t att den pågående utredningen om
trafikolycksstatistik påskyndas,

7. att riksdagen avslår motionen 1972:198,

8. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:1 181,

b. motionen 1972:252,

c. motionen 1972:1188,

9. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:1212,

TU 1972:7

b. motionen 1972:121 1 i vad avser hemställan om utarbetande
av säkerhetsföreskrifter för landsvägstransporter av
giftiga kemikalier och eldfarliga produkter,

10. att riksdagen

a. avslår motionerna 1972:1211 och 1972:197 i vad de avser
övergång till 18 m som högsta tillåtna längd för landsvägsfordon,

b. avslår motionen 1972:1211 i de delar motionen behandlas
i detta betänkande och ej berörts under punkterna 1,9b och
10 a ovan,

11. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:36,

b. motionen 1972:1218,

12. att riksdagen avslår motionen 1972:362,

13. att riksdagen avslår motionen 1972:356,

14. att riksdagen avslår motionen 1972:260,

15. att riksdagen avslår motionen 1972:721 i vad den avser
användning av kvartsit för vägbeläggning,

16. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:195,

b. motionen 1972:258,

17. att riksdagen avslår motionen 1972:721 i vad avser yrkandet
att resultaten av försöken med olika hastighetsgränser snarast
redovisas för riksdagen,

18. att riksdagen avslår motionen 1972:1209 i vad den ej
behandlats under punkterna 1,2,4 och 6 ovan,

19. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:37 och 1972:359 i vad den avser krav på
att mopedförare obligatoriskt skall bära hjälm,

b. motionen 1972:64,

c. motionen 1972:359 i vad den avser krav på kompetensbevis
för förare av moped,

20. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:1 192,

b. motionen 1972:1 193,

c. motionen 1972:1219,

d. motionen 1972:83,

21. att riksdagen avslår motionen 1972:357,

22. att riksdagen avslår motionen 1972:724,

23. att riksdagen avslår motionen 1972:251,

24. att riksdagen avslår motionen 1972:1308,

25. att riksdagen avslår motionen 1972:1 176,

26. att riksdagen avslår

a. motionen 1 972:1179,

b. motionen 1972:534,

c. motionen 1972:1214,

d. motionen 1972:520,

TU 1972:7

27. att riksdagen avslår

a. motionen 1972:352,

b. motionen 1972:521,

28. att riksdagen avslår motionen 1972:1222.

Stockholm den 1 1 april 1972
På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Lindahl (s),
Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Rosqvist (s), Håkansson
(c), Lindberg (s), Clarkson (m), Magnusson i Kristinehamn (vpk),
Karlsson i Malung (s), Torwald (c), Taube (fp) och Sundgren (s).

Reservationer

1. beträffande anslaget till trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader

a. av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke på s. 6 som börjar med ”Utskottet har” och slutar
med ”denna del” bort ha följande lydelse:

”Utskottet vill i anledning härav erinra om att trafiksäkerhetsverket i
sina petita yrkat på en höjning för nästa budgetår av ifrågavarande anslag
med 6,8 milj. kr. En nedprutning på över 6 milj. kr. kan i detta fall enligt
utskottets uppfattning inte vara försvarbar. Inte heller kan en sådan
nedprutning försvaras med, som departementschefen gör, att en ny
anslagspost införts med ett beräknat medelsutrymme av 500 000 kr.
vilken skulle ge verket möjlighet att genom direkt uppdrag till i första
hand statens väg- och trafikinstitut låta utföra sådana utredningar och
undersökningar på trafiksäkerhetsområdet som möjliggör utvärderingar
och ger underlag för fortsatta ställningstaganden. Enligt vad utskottet
erfarit pågår nämligen inom trafiksäkerhetsverket en kontinuerlig utvärdering
av informationsverksamheten och trafiksäkerhetsarbetet som kan
ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Under hänvisning till det anförda samt till vad i motionen 1972:1211 i
övrigt anförts finner utskottet — i likhet med motionärerna — förevarande
anslag böra räknas upp med 2,5 milj. kr. till 14 918 000 kr. Härav
följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972:1209 att från det
av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget ett belopp om 500 000 kr. föres över
till anslaget till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.”

TU 1972:7

dels hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972:121 1 samt med avslag å motionen
1972:1209, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Statens
trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 14 918 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,”

b. av herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som anser att

dels det stycke på s. 6 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med
”denna del” bort ha följande lydelse:

”Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga inte funnit sig
kunna godta Kungl. Maj:ts förslag. Den förordade anslagshöjningen om
500 000 kr. för informationsverksamheten synes i stället böra tillföras
NTF, vars organisation enligt utskottets uppfattning är bättre lämpad för
informations- och propagandaverksamhet än trafiksäkerhetsverket. Upplysning
och propaganda om trafiksäkerhet torde f. ö. ha större effekt om
den ombesörjes av en organisation som baseras på medlemmarnas intresse
och aktiva medverkan och på frivilliga insatser av stor bredd. NTF
handhar också en väsentlig del av den viktiga vidareutbildningen av
fordonsförare, och allt större krav ställs på länsförbundens medverkan i
trafiksäkerhetsarbetet. Ett annat exempel på de ökade krav som ställs på
NTF:s resurser är verksamheten med Barnens trafikklubb. Under hänvisning
härtill samt till de förhållanden som i motionen 1972:1209 i övrigt
åberopats tillstyrker utskottet den sålunda föreslagna överföringen, vilket
innebär att förevarande anslag i stället tas upp med 11 918 000 kr. Härav
följer vidare att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972:1211 att
en höjning av anslaget sker med 2,5 milj. kr. till 14 918 000 kr.”

dels hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1972:1211 samt med bifall till motionen
1972:1209, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Statens
trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 11 918 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,”

2. beträffande anslaget till trafiksäkerhetsverkets uppdragsverksamhet av
herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”polisorganisationens trafikövervakningsverksamhet”
bort ha följande lydelse:

”Utskottet anser emellertid att verksamheten med trafikövervakningen
på vägarna — som klart visat sig ha en starkt dämpande effekt på den
hetsiga takten i trafiken och som helt bör ligga på trafikpolisen — också
bör tillföras ökade medel.

TU 1972:7

Under hänvisning härtill tillstyrker utskottet yrkandet i motionen
1972:1209 att av den förordade anslagsökningen 1 milj. kr. överföres till
de under andra huvudtiteln upptagna anslagsmedlen för den lokala
polisorganisationens trafikövervakningsverksamhet samt att anslaget till
trafiksäkerhetsverkets uppdragsverksamhet tas upp med 16,4 milj. kr.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972:1209, nämnda motion såvitt nu är i
fråga,

a. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 16 400 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader utöver
tidigare beviljade medel för budgetåret 1972/73 anvisar
ett belopp om 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
”

3. beträffande bidraget till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF) av herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som — under
förutsättning av bifall till den med 1 b betecknade reservationen — anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
”Utskottet är” och slutar med ”det föregående” bort ha följande lydelse:

”Utskottet är för sin del väl medvetet om den omfattande och
betydelsefulla verksamhet som bedrivs av NTF och finner bl. a. därför
den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen böra komma till stånd.
Under hänvisning härtill samt till vad i det föregående föreslagits om en
överflyttning av 500 000 kr. till förevarande anslag från anslaget till
trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader tillstyrker utskottet att anslaget
till NTF tas upp med ett belopp av 2,7 milj. kr.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ris förslag samt med
bifall till motionerna 1972:1220 och 1972:1209, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1972/73
anvisar ett anslag av 2 700 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,”

4. beträffande översyn av trafiksäkerhetsorganisationen av herrar Lothigius
(m) och Clarkson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
”Utskottet avstyrker” och slutar med ”det följande” bort ha följande
lydelse:

”Utskottet anser vidare att, såsom i motionen 1972:1209 anförts, den
nuvarande splittringen i trafiksäkerhetsarbetet knappast kan vara ratio -

TU 1972:7

nell och ändamålsenlig. Det föreligger sålunda stora risker att tillgängliga
resurser inte utnyttjas på ett sätt som leder till det bästa resultatet. Flera
av de uppgifter som nu ligger hos trafiksäkerhetsverket förefaller att med
fördel kunna överföras på andra instanser, som redan handhar samma
eller mycket näraliggande uppgifter. Trafikövervakningen på vägarna bör,
som förut nämnts, helt ligga på trafikpolisen medan andra uppgifter som
har nära samband med vägarna borde handhas av vägverket och
verksamhet rörande informationen och propagandan av NTF. En
förutsättningslös utredning rörande trafiksäkerhetsarbetets organisation
är mot bakgrund bl. a. härav enligt utskottets uppfattning nu nödvändig.
Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.”

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1209, såvitt nu är
i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att en
förutsättningslös utredning tillsätts för en översyn av trafiksäkerhetsorganisationen
i syfte att nå största möjliga effekt
och samordning av trafiksäkerhetsarbetet,”

5. beträffande övergång till 18 m som högsta längd för landsvägsfordon
av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Trafikutskottet har” och slutar med ”böra avvaktas” bort ersättas med
text av följande lydelse:

”Trafikutskottet vill emellertid för sin del framhålla att en övergång
till 18 m i vårt land skulle vara ett viktigt trafiksäkerhetspolitiskt steg.
Sverige har ju f. n. högre tillåten längd än något annat land i Europa, 24
m längd mot 18 för de allra flesta av länderna i Europa. Enligt utskottets
mening är det väl dokumenterat att detta förhållande innebär betydande
olycksrisker, inte minst vid omkörningar. Enligt uppgifter från vissa
undersökningar är f. ö. lastbilar inblandade i mer än 20 procent av alla
dödsolyckor fastän de bara utgör omkring 6 procent av bilbeståndet. Det
är därför synnerligen angeläget att, med hänsyn till trafiksäkerhetsriskerna,
ett beslut i frågan snarast kan komma till stånd.

Trafikutskottet vill dessutom understryka att en minskning av den
tillåtna längden skulle kunna vara ett medel att styra trafik från landsväg
till järnväg. En avlastning av tung trafik från våra vägar skulle också ur
trafiksäkerhetspolitisk synpunkt vara av stort värde.

Under hänvisning till det anförda vill trafikutskottet tillstyrka
yrkandena i motionerna 1972:1211 och 1972:197, såvitt nu är i fråga.
Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.”

dels utskottets hemställan under 10 a bort ha följande lydelse:

”a. med bifall till motionerna 1972:121 1 och 1972:197,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om övergång till
18 m som högsta tillåtna längd för landsvägsfordon,”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1202 S Stockholm 1972