Socialutskottets betänkande nr 20 år 1972

SoU 1972:20

Nr 20

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om länsstyrelses
befattning med plan för ålderdomshem.

Motionen

I motionen 1972:1014 av herrar Mattsson i Skee (c) och Mattsson i
Lane-Herrestad (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
sådan ändring av 19 § lagen om socialhjälp att länsstyrelsens godkännande
av plan för ålderdomshem upphör.

I motionen påpekas att som motiv för att länsstyrelsen skall godkänna
plan för ålderdomshem har tidigare kunnat anföras dels att staten genom
bidragsgivning till kostnaderna för uppförande av ålderdomshem haft
anledning granska hemmens utformning och standard, dels ett intresse
från statens sida att genom föreskrifter och inspektioner förbättra
hemmens standard. Motionärerna anför härefter att i dag saknas på
samma sätt motiv för att bibehålla den byråkratiska omgång som
länsstyrelsens fastställande av plan innebär. Det framhålls att medvetandet
om angelägenheten av goda hem för åldringar är så klart hos
kommunerna att tillsyn och godkännande från statliga myndigheter är
överflödiga. Vidare framhålls att eftersom staten nu helt upphört med
bidragsgivning, bör planeringen och utformningen av ålderdomshem vara
en fråga som avgörs av kommunens myndigheter.

Gällande bestämmelser

Föreskrifter om ålderdomshem har meddelats i 18—21 §§ lagen
(1956:2) om socialhjälp. Enligt 18 § socialhjälpslagen åligger det kommun
att anordna och driva hem för åldringar och andra personer, vilka är
i behov av vård eller tillsyn som inte eljest tillgodoses. Två eller flera
kommuner får gemensamt ha dylikt hem. Om särskilda skäl föreligger, får
länsstyrelse tills vidare befria kommun från skyldighet att ha sådant hem.

Ålderdomshem och därmed jämställt hem skall enligt 19 § första
stycket vara så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och
hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vårdtagarna möjliggörs.
Innan sådant hem uppförs eller i mera avsevärd omfattning ändras genom
om- eller tillbyggnad eller inrättas i byggnad, som uppförts för annat
ändamål, skall enligt 19 § andra stycket länsstyrelsen ha godkänt plan för
hemmet efter att ha inhämtat yttrande från socialstyrelsen.

Kommunens socialnämnd (eller i förekommande fall kommunens
sociala centralnämnd) har ansvaret för ålderdomshem och dess verksamhet,
såvida inte kommunens fullmäktige uppdragit åt annat organ att i
socialnämndens ställe handha skötseln av ålderdomshem. Det ankommer

1 Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 20

SoU 1972:20

på länsläkarorganisationen att i den utsträckning socialstyrelsen bestämmer
ha tillsyn över ålderdomshem. Länsstyrelse utövar med stöd av
bestämmelser i 52 § socialhjälpslagen tillsyn över ålderdomshem. Statens
socialvårdskonsulenter har bl. a. till uppgift att övervaka omvårdnaden
m. m. vid ålderdomshem.

Socialstyrelsen har i Råd och anvisningar nr 18 från augusti 1970
behandlat frågor om planering av ålderdomshem. Följande gång av ett
planeringsärende rekommenderas. (1) Den av kommunen anlitade arkitekten
utarbetar skissförslag. (2) Ritningar och övriga handlingar insänds
till socialstyrelsen för förhandsgranskning. (3) Socialstyrelsen remitterar
ritningar och övriga handlingar till nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
(NSB) och till statens socialvårdskonsulent för yttrande.
(4) Sedan yttranden inkommit från NSB och socialvårdskonsulenten
avger socialstyrelsen utlåtande i ärendet till kommunen. (5) Efter
erforderliga justeringar insänder kommunen genom socialnämnden, byggnadskommittén
eller det kommunala organ, som eljest svarar för
planeringen, ärendet till länsstyrelsen för godkännande av planen enligt
19 § socialhjälpslagen. (6) Länsstyrelsen remitterar planen till olika
länsorgan samt, i allmänhet sedan länsorganen avgivit sina utlåtanden, till
socialstyrelsen.

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har enligt ett Kungl.
Maj:ts beslut den 17 november 1967 till uppgift att handlägga frågor om
byggnadsplanering inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Det
åligger nämnden särskilt bl. a. att granska förslag till anläggningar och
byggnader inom åldringsvården. Sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut (Spri) lämnar nämnden biträde med den
byggnadstekniska granskningen m. m.

Historik

I lagen (1918:422) om fattigvården, vilken föregick socialhjälpslagen,
fanns en föreskrift om att för uppförande av ålderdomshem m. fl.
anstalter skall uppgöras plan, vilken underställs Konungens befallningshavande
(länsstyrelsen), som ”prövar, huruvida anstalten är så inrättad,
att den uppfyller det ändamål, som enligt denna lag därmed avses”
(34 §).

Bestämmelsen hade sin grund i ett förslag av fattigvårdslagstiftningskommittén
i dess år 1915 avgivna betänkande med förslag till lag om
fattigvården m. fl. författningar. Kommittén anförde att inte sällan hade
anmärkningar gjorts om att de kommunala fattigvårdsanstalterna i ett
eller annat hänseende befunnits olämpligt anordnade, och Konungens
befallningshavande hade stundom föreskrivit vidtagande av ändringar.
Vidare anförde kommittén att det synts kommittén lämpligt, att för
framtiden en granskning av planerna för dylika anstalter ägde rum genom
offentlig myndighet och att för detta ändamål dylik plan underställdes
sådan myndighet. Kommittén ansåg att fastställandet av planer för
fattigvårdsanstalter borde uppdras åt Konungens befallningshavande, som

SoU 1972:20

i sin tur borde inhämta yttrande från fattigvårdsinspektionen, förste
provinsialläkare eller andra myndigheter. Departementschefen påpekade i
prop. 1918:135, vari förslag till lagen om fattigvården förelädes riksdagen,
att, då ett fastställande av plan för fattigvårdsanstalt naturligen
skulle komma att äga rum efter sakkunnigas hörande, granskningen skulle
kunna bli till väsentlig nytta för anstalten.

1 förarbetena till socialhjälpslagen (prop. 1955:177, 2LU 1955:39)
uttalas att bestämmelserna om ålderdomshem skulle få kvarstå i
socialhjälpslagen tills vidare i avvaktan på att den då arbetande
åldringsvårdsutredningen skulle slutföra sitt arbete. Varken denna utrednings
förslag eller socialpolitiska kommitténs senare utredningar har
föranlett ändrad lagstiftning om ålderdomshemmen. År 1957 antog
statsmakterna (prop. 1957:38, SU 1957:170) emellertid riktlinjer för
vården av åldringar på ålderdomshem.

Under åren 1953—1965 kunde i mån av tillgång på medel statsbidrag
utgå till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem enligt en
kungörelse (1953:339) om statsbidrag till anordnande samt om- och
tillbyggnad av ålderdomshem (prop. 1953:69, SU 1953:152). År
1965 beslöt statsmakterna införa en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnande
syfte till kommunerna i form av skatteutjämningsbidrag samt
i samband därmed avlösa olika speciella bidrag till kommunerna, bl. a.
ovannämnda bidrag (prop. 1965:43, SU 1965:78).

Utredningar

Enligt direktiven har socialutredningen (S 1969:29) att pröva uppgifterna
för ålderdomshem och andra inackorderingshem, t. ex. hem och
servicebostäder för handikappade och åldringar. I december 1970 avgav
socialutredningen ett stencilerat betänkande ”Ålderdomshemsavgifter”
(Ds S 1970:6), vilket utgjorde underlag för beslut av statsmakterna (prop.
1971:121, SoU 1971:41) år 1971 om ändring i socialhjälpslagen så att
kommunerna fick möjlighet att för vård i ålderdomshem ta ut differentierade
avgifter. 1 detta betänkande anförde socialutredningen på s. 115 att
den vid sin allmänna översyn av åldringsvården beräknade återkomma till
frågorna om vilken roll de nuvarande ålderdomshemmen enligt 18 §
socialhjälpslagen — liksom andra former av boende för äldre människor
som efter hand vuxit fram (exempelvis pensionärshotell och servicehus)
— bör spela och hur de i fortsättningen bör benämnas.

I.änsberedningen (C 1970:28), som har till uppgift att göra en allmän
översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, skall enligt
sina direktiv vid övervägandena om relationerna mellan stat och kommun
bl. a. beakta att kommunerna genom den till år 1974 genomförda
indelningsreformen kan väntas bli rustade att bedriva sin verksamhet på
sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan
minska.

SoU 1972:20

Utskottet

1 socialhjälpslagen finns bestämmelser om ålderdomshem och vissa
hem som jämställs med dessa. Enligt dessa bestämmelser åligger det
kommun att anordna och driva hem för åldringar och andra personer,
vilka är i behov av vård eller tillsyn som inte eljest tillgodoses. Sådant
hem skall vara så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och
hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vårdtagarna möjliggörs.
Innan hem får uppföras eller förändras i mera avsevärd omfattning genom
om- eller tillbyggnad eller inrättas i byggnad, som uppförts för annat
ändamål, skall länsstyrelsen ha godkänt plan för hemmet efter att ha
inhämtat yttrande från socialstyrelsen.

I motionen 1972:1014 begärs att kravet att länsstyrelse skall
godkänna plan för ålderdomshem skall upphävas. Motionärerna anför att
motiv numera saknas för att bibehålla den byråkratiska omgång som
länsstyrelsens fastställande av plan innebär. Det framhålls bl. a. att
medvetandet om angelägenheten av goda hem för åldringar är så klart hos
kommunerna, att tillsyn och godkännande från statliga myndigheter är
överflödiga.

Den statliga kontroll över den kommunala verksamheten, som finns på
åtskilliga områden, har i stor utsträckning utformats under en tid då
denna verksamhet var väsentligt mindre utbyggd än den är nu. Kommunernas
förvaltningsorganisation har emellertid blivit allt större och bättre
rustad i takt med den starka expansionen av den kommunala verksamheten.
Därigenom har kommunerna fått väsentligt ökad tillgång till
kvalificerad sakkunskap på olika områden. Med hänsyn härtill är det
motiverat att närmare överväga på vilka områden man kan förenkla eller
avskaffa den statliga kontrollen över den kommunala verksamheten. Ett
av de områden där en sådan prövning bör komma till stånd utgör enligt
utskottets mening planeringen av ålderdomshem. Prövningen av frågan
kan emellertid förutsättas komma att ske utan något riksdagens initiativ.
Länsberedningen, som har till uppgift att göra en allmän översyn av
uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, skall nämligen bl. a.
beakta att kommunerna genom den indelningsreform, som kommer att
genomföras, kan väntas mera allmänt bli rustade att bedriva sin
verksamhet på sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens
sida kan minskas. Vidare bör framhållas att i socialutredningens uppgift
att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen ingår en
genomgång av de olika bestämmelserna i socialhjälpslagen. Det kan
förutsättas att de båda utredningarna kommer att samråda med varandra
beträffande den här aktuella frågan. I enlighet med det anförda avstyrker
utskottet motionen.

SoU 1972:20

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:1014.

Stockholm den 18 maj 1972

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), Hyltander
(fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s)*, Åkerlind
(m), Werner i Malmö (m), fru Ludvigsson (s)*, herrar Romanus (fp),
Nilsson i Växjö (s) och Hagberg (vpk).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Åkerlind (m) och Werner i Malmö (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med
”Den statliga” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande
lydelse:

”Den statliga kontroll över den kommunala verksamheten, som finns
på åtskilliga områden, har i stor utsträckning utformats under en tid då
denna verksamhet var väsentligt mindre utbyggd än den är nu. Kommunernas
förvaltningsorganisation har emellertid blivit allt större och bättre
rustad i takt med den starka expansionen av den kommunala verksamheten.
Därigenom har kommunerna fått väsentligt ökad tillgång till
kvalificerad sakkunskap på olika områden. Med hänsyn härtill är det
motiverat att närmare överväga på vilka områden man kan förenkla eller
avskaffa den statliga kontrollen över den kommunala verksamheten.
Länsberedningen har till uppgift att göra en allmän översyn av uppgiftsfördelningen
mellan stat och kommun och skall bl. a. beakta att
kommunerna numera är bättre rustade att bedriva sin verksamhet på ett
sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan
minskas. Vidare har socialutredningen till uppgift att göra en allmän
översyn av den sociala vårdlagstiftningen och en genomgång av de olika
bestämmelserna i socialhjälpslagen.

Utskottet anser det viktigt att detta utredningsarbete resulterar i att
kommunerna ges större självbestämmande på olika områden. BL a. kan
större självbestämmande för kommunerna resultera i kortare handläggningstider
beträffande ärenden och betydligt minskade administrationskostnader.
Den fråga som tas upp i motionen 1972:1014 om att
bestämmelsen om länsstyrelsens godkännande av plan för ålderdomshem
skall upphöra är dock av så begränsad och okomplicerad natur att ett

SoU 1972:20

omedelbart beslut i denna fråga bör kunna fattas av riksdagen utan att
avvakta de utredningsresultat i vidare mening som nämnts i det
föregående. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen.”

dels att utskottet bort hemställa

”att riksdagen i anledning av motionen 1972:1014 för sin del
antager följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 19 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Hem, som avses i 18 §, skall vara så inrättat och utrustat, att skäliga
krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av
vårdtagarna möjliggöres.

Innan dylikt hem uppföres
eller i mera avsevärd omfattning
ändras genom om- eller tillbyggnad
eller inrättas i byggnad, som
uppförts för annat ändamål, skall
länsstyrelsen, efter att hava inhämtat
yttrande från socialstyrelsen,
hava godkänt plan för hemmet.

Vid hemmet skola finnas anställda befattningshavare till det antal och
med sådan utbildning att de som beretts plats vid hemmet kunna erhålla
tillfredsställande vård och tillsyn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1344 S Stockholm 1972